Att restaurera, fylla igen eller bygga om det är frågan

Att restaurera, fylla igen eller bygga om det är frågan En fallstudie av Forshagakanalen för att belysa hanteringen av miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt To restore, rebuild or fill in that is the question A case study of the Forshaga channel to explore the use of environmental and developmental goals in a community project Ida-Lis Rundin Fakulteten för hälsa, natur- teknikvetenskap Miljövetenskap, 180hp Examensarbete, 15p Handledare: Eva Svensson Examinator: Hilde Ibsen 2016-06-08

Förord Först och främst vill jag tacka min handledare från praktiken i Forshaga, Britt-Marie Olsson. Hon har varit en stor inspirationskälla och stöd i såväl val av ämne för c-uppsats som jobbansökan. Tack vare hennes stöd och uppmuntran finns nu detta arbete och jag har fått ett miljörelaterat jobb. Sedan vill jag också självklart tacka min handledare Eva och examinator Hilde för intressanta tre år på miljövetarprogrammet samt för hjälpen att skriva detta arbete. Mina fantastiska miljövetarklasskamrater ska även alla de ha ett stort tack för alla delade skratt och tårar genom dessa år och under uppsatsperioden. Utan det stöd som fåtts från er hade jag nog inte ens avslutat programmet till att börja med. 2

Abstract This paper aims to answer two questions. The first question is how environmental goals and development goals in municipal projects are compared and preferred. The other question it aims to answer is how the three pillars of sustainable development are favored by municipalities. The three pillars are, economic development, ecological development and social development. A case study on the Forshaga channel is used to answer these questions. The channel is in poor shape and there are three different options for it. One is to restore it, the second is to rebuild it into a fish ladder and the third option; to build a fish farm on top of it by filling it in. The three options are thematically analyzed and the possibilities and the restrictions with the pillars of sustainable development are presented. The result is then discussed in relation to three different theories; sustainable development, environmental justice and development theory. Almost every municipality in Sweden uses sustainable development in their programs. They value social and ecological development higher then economic development. Development goals are preferred over environmental goals by municipalities. But they all acknowledge that the environment is a vital part on the road to a sustainable future. The best choice for ecological development is to rebuild the channel into a fish ladder. The economical choice is to fill it in and to restore it is the best choice for social development. A fourth option was presented during the working process. It combines restoring the channel with a fish way. This option promotes both social and ecological development. It also promotes rural development while providing a way to reach the environmental goals. It also contributes to meet the requirements for the water framework directive. Keywords: Sustainable development, municipal projects, Forshaga channel, environmental justice, development theory, water framework directive 3

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls. Nyckelord: Hållbar utveckling, kommunala projekt, Forshagakanalen, miljörättvisa, utvecklingsteori, vattendirektivet 4

Innehåll 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 8 1.3 Frågeställning... 9 1.4 Uppsatsens struktur... 9 2. Teoretiskt ramverk... 11 2.1 Hållbar utveckling ur kommunala perspektiv... 11 2.2 Miljörättvisa... 12 2.2.1 Tre principer... 13 2.3 Utvecklingsteori... 14 3. Metod och Material... 16 3.1 Fallstudie... 16 3.2 Metod för insamling av data... 17 3.2.1 Dokument... 17 3.2.2 Intervju... 17 3.3 Analysmetod... 18 3.4 Utvärdering av empiri... 19 4. Resultat... 20 4.1 Ombyggnation till fisktrappa... 20 4.1.1 Ekonomisk utveckling... 20 4.1.2 Ekologisk utveckling... 21 4.1.3 Social utveckling... 23 4.2 Fylla igen kanalen... 23 4.2.1 Ekonomisk utveckling... 24 4.2.2 Ekologisk utveckling... 24 4.2.3 Social utveckling... 25 4.3 Restaurera kanalen... 26 4.3.1 Ekonomisk utveckling... 26 4.3.2 Ekologisk utveckling... 26 4.3.3 Social utveckling... 27 4.4 Alternativ fyra... 27 5. Diskussion... 29 5.1 Undersökning och metod... 29 5.2 Ombyggnation till fisktrappa... 31 5.3 Fylla igen kanalen... 32 5

5.4 Restaurera kanalen... 33 5.5 Slutdiskussion... 34 6. Slutsats... 36 7. Referenser... 37 8. Bilagor... 40 8.1 Bilaga 1 Yttrande från Sportfiskarna... 40 6

1. Inledning Hela idén till detta arbete uppkom efter min praktik i Forshaga då jag deltog i ett möte med länsstyrelsen, kommunen och en projektanställd från Fortum angående Forshagakanalen. Under en diskussion med min handledare nämndes restaurering och det var då idén till uppsatsen uppstod. Det har i efterhand visat sig att det som verkade vara ett solklart och smalt ämne, egentligen är stort och svårövergripligt. Vattenfrågor kan många gånger vara komplicerade eftersom vatten ofta flyter genom olika platser. 1.1 Bakgrund Vatten är livsnödvändigt. I Sverige är vi bortskämda med mycket bra vatten. EU:s vattendirektiv säger att allt vatten ska uppnå god ekologisk status, eller i undantagsfall god ekologisk potential, till år 2021. Vattendirektivet syftar till att förhindra ytterligare försämringar av yt- och grundvatten, samt att skydda och förbättra statusen hos akvatiska- och andra vattenberoende ekosystem som våt- och sumpmarker (Hedenskog et al. 2015: 311). För att uppnå god ekologisk status krävs bland annat hög vattenkvalité och fria passager för fisk (Hedenskog et al. 2015: 340; Länsstyrelsen 2015b: 4). Det får dock inte hindra ekonomisk tillväxt. Energiutveckling, företagande och landsbygdsutveckling är exempel på tillväxt och därför finns undantaget god ekologisk potential där kraven är lägre (Hedenskog et al. 2015: 2, 311). Arbetet för att uppnå direktivet ska bygga på försiktighetsprincipen 1, förebyggande åtgärder och att den som förorenar betalar för skadan (Hedenskog et al. 2015: 311). Det är viktigt att kommuner väger in dessa punkter när de planerar olika projekt för att främja hållbar utveckling. Ett projekt som snart bör påbörjas är arbetet med en kanal som går bredvid vattenkraftverket 2 i Forshaga. Kanalen håller i dagsläget på att förfalla. Kanalen är 350 m lång och byggdes 1858 för att användas vid transport av järn och malm. Den är stensatt på bägge sidorna, har två slusskammare och en nivåskillnad på 5 meter. Kanalen slutade användas för transport av järn och malm när en tågbana byggdes i området och användes efter det mest till flottning av timmer (Engström 2015: 5f). Kanalen ägdes av Klarälvens Flottningsförening till år 1991. Fram tills dess var det möjligt att slussa genom kanalen (Engström 2015: 10, Erik). Slussen och kanalen övertogs av Fortum och har sedan dess varit stängd. År 2000 uppmärksammades den som kulturhistoriskt värdefull i kommunens Kulturmiljövårdsprogram och som värd att bevaras (Engström 2015: 10). Bengt som arbetar som arkitekt berättar att Fortum i dagsläget håller slussen stängd. Det gör de för att minimera mängden vatten som rinner igenom kanalen istället för genom kraftverket (Bengt). 1 Se förklaring sida under 2.1.1 tre principer 2 Benämns hädanefter enbart som kraftverk 7

Kanalen är eftersatt i underhåll och det krävs betydande investeringar för att rusta upp den, något som inte intresserar Fortum (Bengt). De har istället lagt fram ett förslag om att fylla igen en del av kanalen för att anlägga en fiskodling på platsen (Engström 2015: 11). Detta är ett förslag som tidigare haft stöd från Forshaga kommun då Fortum även planerat att göra delar av fiskodlingen besöksvänlig. Detaljplanen för den nya anläggningen visar att den södra delen av kanalen ska fyllas igen. Det innebär att kanalen inte längre skulle kunna användas som passage förbi kraftverket. Området ligger inom gränsen för strandskydd men marken är sedan tidigare klassad som industrimark, därför anses strandskyddet kunna slopas enligt detaljplanen. Det har heller inte påvisats några höga naturvärden i anslutning till platsen i tidigare utredningar (Engström 2015:10f). Arne som arbetar som avdelningschef på Forshaga kommun berättar att Fortum för tillfället skjutit upp sina planer på att fylla igen kanalen. Fortum känner inte längre att de har kommunens stöd efter uttalanden från en kommunpolitiker (Arne). En annan orsak till att de pausat sina planer är att Länsstyrelsen i Värmland påpekat flertalet brister i detaljplanen för projektet. Bristerna i detaljplanen måste först åtgärdas innan arbetet kan påbörjas (Länsstyrelsen 2015a). I projektet Vänerlaxens fria gång, som drivs av Länsstyrelsen Värmland och den norska motsvarigheten, Fylkesmannen i Hedmark, ges det som förslag att kanalen istället ska byggas om till faunapassage i form av en fisktrappa. En faunapassage är en väg där djur kan passera ett hinder, till exempel ett kraftverk eller en väg. Fisktrappan behövs för att öppna upp fria vandringsvägar för bland annat lax och öring som är vandringsfiskar. Fiskarnas vandringsvägar upp till lekplatserna hindras av flera kraftverk och fisken transporteras därför med lastbil (Hedenskog et al. 2015: 179, 50). I ett tidigt försök att mildra effekterna av vattenkraftutbyggnaden, byggdes laxtrappor vid kraftverken i Deje, Munkfors, Forshult och Skymnäs redan i början av 1900-talet (Hedenskog et al. 2015: 50). Tyvärr fungerade dessa fisktrappor dåligt och fisken har därför fångats in nedanför Forshaga kraftverk och transporterats upp till Edebäck med lastbil sedan 1931 (Hedenskog et al. 2015: 50). Bestämmelserna att bygga laxtrappor vid kraftverken har sedan dess legat latent i väntan på bättre teknik (Länsstyrelsen 2015a: 11). Att transportera laxen med lastbilar har alltid setts som en tillfällig lösning i väntan på en teknisk utveckling (Hedenskog et al. 2015: 46, 324). Mia som också arbetar på Forshaga kommun nämner ett tredje alternativ för kanalen; att den restaureras som en del i ett turist- och rekreationsprojekt där båtar ska kunna slussas upp och ner i älven (Mia). Just nu är framkomsten begränsad och ingen båttrafik är möjlig mellan Forshaga och Deje (Hedenskog et al. 2015: 7). En önskan om restaurering är något som även framförts av invånare i kommunen. Det är i just nu inte ett aktivt projekt men kan ses som kommunens förslag för kanalen. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur de ställs mot varandra. Fokus ligger på hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk 8

utveckling, ekologisk utveckling och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik, byggas om till en fisktrappa samt fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där valda tema är just hållbar utvecklings tre pelare. Möjligheter och begränsningar för varje tema presenteras för varje alternativ för kanalen och diskuteras komparativt. 1.3 Frågeställning Hur vägs miljö- och utvecklingsfrågor i relation till varandra i kommunala projekt? Hur värderas ekologisk-, ekonomisk- respektive social hållbarhet i kommunala projekt? 1.4 Uppsatsens struktur Det första kapitlet tar upp bakgrund om kanalen. Det innefattar även syfte, frågeställning och uppsatsens struktur. Det andra kapitlet presenterar det teoretiska ramverket. I kapitlet tas teorierna miljörättvisa och utvecklingsteori upp. Även hållbar utveckling och exempel på hur olika kommuner använder det innefattas i kapitlet. Miljörättvisans historia, samt tre principer som är relevanta för miljörättvisa, polluter pays principle, principle of public participation och precautionary principle försiktighetsprincipen förklaras. I utvecklingsteorin presenteras historia och Salafskys modeller för utveckling och bevarande. Kapitlet tar även upp tidigare forskning. Detta kapitel kopplas sedan ihop med kapitel fyra, resultat, i diskussionen i femte kapitlet. Metod och material presenteras i det tredje kapitlet. Här beskrivs fallstudie, analysmetoden och arbetssättet som använts i uppsatsen. Det innefattar kvalitativ metod, intervju, tematisk analys, komparativt analys och en utvärdering av använt material. Det fjärde kapitlet är resultatavsnittet, här presenteras resultatet av den tematiska analysen. De tre tema som använts i den teoretiska kodningen presenteras var för sig. De valda tema är social utveckling, ekonomisk utveckling och ekologisk utveckling. Dessa tre tema kommer presenteras för alla tre alternativ som finns för kanalen. Då bara tre underrubriker godkänns, kommer möjligheter och begränsningar inte att ha egna rubriker men kommer att delas upp och presenteras under varje tema. Först redogörs möjligheterna och sedan redogörs begränsningarna. Dubbelt radavstånd tillämpas för att tydliggöra övergången mellan möjligheter och begränsningar. 9

Kapitel fem är diskussionskapitlet där resultatet ställs mot miljörättvisa och utvecklingsteori. Här diskuteras även om kanalen kan anses representativ för kommunala projekt och hur miljöoch utvecklingsfrågor samt hållbar utveckling vägs mot varandra. I diskussionen används ett komparativt upplägg för att jämföra de olika alternativen. Det sjätte kapitlet består av slutsatsen, här summeras uppsatsen och de viktigaste punkterna lyfts fram. Här besvaras även frågeställningarna. Kapitel sju och åtta innehåller referenser respektive bilagor. 10

2. Teoretiskt ramverk 2.1 Hållbar utveckling ur kommunala perspektiv Det finns ingen bestämd definition av vad hållbar utveckling egentligen innebär. Den tolkning av begreppet som ofta används och som denna uppsats syftar till är Gro Harlem Brundtlands definition från 1987, som lyder en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Roorda et. al. 2012: 26). Det finns tre grundpelare inom hållbar utveckling, social-, ekonomisk- och ekologisk utveckling. Dessa tre ska leda oss in i framtiden och det krävs en jämnvikt mellan dem för att nå en hållbar utveckling (Roorda et. al. 2012: 84). Ekonomisk utveckling prioriteras ofta då ekonomisk tillväxt värderas högt i dagens samhälle. Efter ekonomisk utveckling är det den sociala utvecklingen som ofta prioriteras. Detta innebär att den ekologiska utvecklingen ofta får stå åt sidan för de andra två (Roorda et. al. 2012: 81, 85). Den mänskliga välfärden prioriteras ofta över miljön, detta är ett kortsiktigt tankesätt eftersom människan är en del av naturen (Salafsky 2011: 976). Ekonomisk- och social utveckling bör rymma inom den ekologiska sfären då det enbart finns en jord och begränsat med resurser (Roorda et. al. 2012: 84). Hållbar utveckling genomsyrar det mesta i människans liv och finns med i de flesta utvecklingsplaner både lokalt och globalt. I Sverige kan hållbar utveckling återfinnas i nästan samtliga kommuners arbetsbeskrivningar. Nedan följer exempel från Forshaga kommun och två jämförande exempel från Linköping och Åre kommuner. Forshaga kommun använder sig av Brundtlandsrapportens definition för hållbar utveckling och strävar att inkludera det i alla sina projekt (Rothen 2015). Hållbar utveckling och dess tre pelare lyfts fram i kommunens mål och visioner och ska genomsyra alla delar av kommunens arbete. Ekologisk utveckling lyfts fram då kommunen har som mål att vara klimatneutrala till år 2030. Deras vision är ren luft, rent vatten och biologisk mångfald (Wiklundh 2015). Kommunen köpte nyligen upp en tätortsnära skog i syfte att bevara den för friluftsliv, motion och rekreation (Ledin 2015). De profilerar sig som en barnkommun men ska vara trygg för alla invånare oavsett ålder. Invånarna ska ha tillgång till bra bostäder och god hälsa vilket hör till social utveckling. Eftersom kommunen stoltserar med god ekonomisk hushållning med positiva resultat som finansieras med egna medel finns även ekonomisk utveckling med (Wiklundh 2015). Mellan 2012 och 2015 genomförde Forshaga kommun, tillsammans med Hushållningssällskapet och enskilda experter ett projekt gör att restaurera och sköta om en ekhage i Mölnbacka. 2012 ansökte kommunen om stöd för att genomföra LONA-projektet för att inventera och upprätta en skötselplan med mål att förhindra att ekhagen växer igen. I detta projekt lyft social- och ekologisk utveckling fram. I skötselplanen framhävs det historiska värdet som ekhagen har samt skyddsvärda arter och biotoper som finns på platsen. Genom att använda traditionella metoder som slåtter och bete kan ekhagen återfå sitt ängsutseende och 11

de skyddsvärda ekarna får bättre förutsättningar för överlevnad. Annan skyddsvärd flora och fauna har också hittats på platsen så som olika orkidéer och fjärilar. Genom att genomföra de skötselråd som getts kan ekhagen lättare nyttjas som rekreationsområde för boende i området (Emilsson 2015). Linköpings kommun har antagit en miljöpolicy där hållbar utveckling och dess tre pelare ska finnas med i alla kommunens verksamheter. De fokuserar på ekologisk utveckling och vill vara en kommun som är ledande inom miljöarbete. Det ska de uppnå genom att bland annat; ta miljö- och naturvårdshänsyn i alla sina beslut, arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser och förebygga föroreningar. Samt att medverka till att bevara den biologiska mångfalden (Linköping 2001). Åre kommun har en vision för 2020 där de ska vara Europas mest attraktiva alpina året runt destination. Stort fokus ligger på turism och de lyfter fram hur alla tre pelare i hållbar utveckling krävs för att nå deras mål. Klimatförändringarna kommer ge kortare snösäsong och längre barmarksäsong vilket gör att de måste anpassa sig för att ha fortsatt stark turism i kommunen. De tre huvudområdena som Åre kommun fokuserar på är; unika upplevelser året runt, ansvar för miljön och ett gränslöst välkomnande Åre. Det första området innefattas av ekonomisk utveckling, det andra området av den ekologiska utvecklingen och den tredje av den sociala utvecklingen. I Åre kommun är det den sociala och ekonomiska utvecklingen som står i centrum men ekologisk utveckling erkänns som nödvändig för att nå de andra målen (Eriksson et al. 2016). Alla kommunerna har med hållbar utveckling i sina projekt och visioner och de utgår alla från Brundtlandsrapportens definition. Alla tre kommuner prioriterar även social och ekologisk utveckling före ekonomisk utveckling i sina projekt. Linköping kommun sätter ekologisk utveckling först för att bli ledande inom miljöarbete. Åre kommun prioriterar social utveckling och naturturism först. Forshaga lägger stor vikt vid både ekologisk- och social utveckling. Forshaga bevarar naturområden både för det miljövärde de har och för att gynna rekreation och friluftsliv i kommunen. (Linköping 2001; Rothen 2015; Wiklundh 2015; Eriksson et al. 2016). 2.2 Miljörättvisa Under efterkrigstiden krävdes en snabb ekonomisk tillväxt för återhämtning. Det skulle nås genom ökad produktion och ökad konsumtion. Miljöförstöring blev ett allt större problem till följd av detta och en större socio-ekonomisk klyfta mellan de som tjänade på tillväxten och de som hamnade i dess farvatten uppstod (Walker 2012: 68ff). Det är i spåren av denna utveckling som teorier kring miljörättvisa kom att födas. Från början hade miljörättvisa ett lokalt fokus, men den har med åren växt och utvecklats (Walker 2012: 2). Syftet med miljörättvisa är att belysa orättvisor och olikheter inom miljöfrågor (Whitgott & Brennan. 2007: 35f). Konceptet har sedan dess spridits över världen, för att behandla såväl lokala som globala problem (Walker 2012: 24,36f). 12

Miljörättvisa strävar efter att alla ska behandlas lika och rättvist ur miljösynpunkt, oberoende av kön, etnicitet, inkomst eller ras. Detsamma gäller människor, djur och natur. (Whitgott & Brennan. 2007: 35). Miljörättvisa lyfter fram mönster som tidigare ignorerats eller utelämnats, som kan ha stor inverkan på människors välmående och livskvalité (Walker 2012: 1f). 2.2.1 Tre principer Det finns tre viktiga begrepp inom miljörättvisa som bör inkorporeras för att så många som möjligt ska gynnas positivt, dessa är; Polluter pays principle, principle of public participation och precautionary principle - försiktighetsprincipen. Polluter pays principle innebär att det är den som förgiftar och förstör som är ansvarig. De har ansvaret att återställa den skadade platsen samt stå för de eventuella kostnader som kan uppstå. De som tjänar på ett miljöproblem ska stå för kostnaderna av dem (Walker 2012: 47). Principle of public participation menar att allmänheten har rätt att ta del av, samt vara med i, beslutsprocessen kring forskning och utveckling som kan påverka dem. Människor har rätt att inkluderas, konsulteras och ha tillgång till information om rådande planer samt alternativ till planerna. De bör vara med i beslutstagandet om händelser som kan påverka deras liv, så som hur en kanal ska nyttjas (Walker 2012: 48f) Alla ska ha rätt att göra sin röst hörd när det gäller orättvisor i ens omgivning, både lokalt och globalt, detta ska inte bara kunna göras av politiska krafter (Walker 2012:6f). Det tredje begreppet är Försiktighetsprincipen, den bör alltid tillämpas när det finns osäkerheter om hur något kommer att påverka omgivningen. Om riskerna överväger fördelarna ska försiktighet vidtas och andra alternativ undersökas. Precautionary principle - In order to protect the environment, the precautionary approach shall be widely applied by States according to their capacities. Where there are threats of serious or irreversible damage, lack of full scientific certainty shall not be used as a reason for postponing cost-effective measures to prevent environmental degradation. Principle 15, Riodeklarationen om miljö och utveckling, 1992 (FAO. 2001 s.21) De tre principerna användes i min b-uppsats för att belysa fördelar och nackdelar med GMO i relation till hållbar utveckling och miljörättvisa. Uppsatsen visar att innan beslut ska tas om GMO ska användas, för att tillgodose den ständigt växande populationens basbehov av mat, så bör dessa tre principer tillämpas. Försiktighetsprincipen bör i allra högsta grad tillämpas då tillräcklig forskning ännu inte blivit utförd på området för att se vilka konsekvenser GMO kan orsaka. Principle of public participation bör användas för att människor själva ska kunna välja om de vill ha GMO grödor eller ej utan att bli tvingade till detta av ett annat land. Polluter pays principle bör användas då det är ett fåtal större företag som tjänar på GMO grödor och 13

det bör vara de som i slutändan står för notan om det visar sig att GMO är skadligt (Rundin 2015: 18f). 2.3 Utvecklingsteori En positiv utveckling innebär att alla har tillgång till ett bra och värdigt liv. Alla ska ha möjlighet att tillfredsställa sina basbehov så som god hälsa, tillgång till mat och boende, samt bli behandlade med respekt. Utveckling utformas utifrån de kulturella förutsättningarna som finns i olika samhällen. Det har en utopistisk och positiv målbild där världen ska förändras till det bättre genom en botten upp design. Det innebär att förändringen ska komma nedifrån i form av gräsrotsrörelser och röra sig upp till myndighetsnivå. Ekologiska-, ekonomiska-, sociala- och politiska förutsättningar ska förbättras på ett hållbart sätt. Ordet utveckling används ofta för att försvara en handling som kan vara skadlig, för till exempel naturen. Denna typ av utveckling handlar då ofta om en ekonomisk utveckling som enbart gynnar några få personer (Peet & Hartwick 2009: 1f). Demokratisk utveckling innebär att dagens samhälle förändras på ett sådant sätt att människorna i samhället kontrollerar sin omgivning. Utveckling är viktigt eftersom det ger en ekonomi och förutsättningar för ett välfungerande samhälle (Peet & Hartwick 2009: 290,5). Ekonomisk utveckling får dock inte prioriteras högre än ekologisk- och social utveckling (Roorda et. al. 2012: 84). Enligt Salafsky finns det tre olika modeller för att integrera socio-ekonomisk utveckling och samtidigt kunna bevara natur och biodiversitet. Hur bra ett sådant projekt lyckas beror oftast på hur nära sammankopplade utvecklingsmålen är med bevarandemålen (Salafsky 2011: 973f). Den första modellen är en mix mellan bevarande- och utvecklingsmål. Det är ofta den modellen som används då den på papper verkar mest framgångsrik. Men modellen kan vara svår att förverkliga. Det ena målet kräver ofta uppoffringar av det andra målet och i slutändan blir det bara något medelmåttigt där bevarandemålen ofta får ge vika för utvecklingsmålen (Salafsky 2011: 974). Den andra modellen är den som Salafsky själv förespråkar. I den används utvecklingsmetoder för att nå strikta bevarandemål. Första steget för att nå detta mål är att den grupp som arbetar med projektet, samt de som berörs av det, bestämmer vad det är de vill uppnå utifrån etiska, lagliga och praktiska förhållanden. En risk med att utgå från vad som anses etiskt rätt är att projektet får ett antropocentriskt mål som sätter människor före djur och natur. För att nå ett bevarandemål genom utvecklingsmetoder bör mänsklig aktivitet i ett skyddsvärt område inte ignoreras utan integreras. På det sättet kan hårda bevarandemål nås utan att hindra socioekonomisk utveckling (Salafsky 2011: 975f). Det tredje alternativet är en tydlig väg där projektets bevarandemål sätts för att nå ett bredare utvecklingsmål Det är viktigt att dessa mål sätts i relation till varandra och länkas samman för att nå dem (Salafsky 2011: 977). 14

Salafsky menar att om människan bestämmer vad som egentligen är viktigt i ett långsiktigt perspektiv så kan utveckling användas för att nå bevarandemål och en hållbar framtid. Det krävs att de sociala välfärdsmålen sammankopplas med de ekologiska välfärdsmålen. Genom att göra så, tydliggörs vilka kompromisser som krävs för att uppnå målen. Om människan sätter sina behov i ett långsiktigt perspektiv, kanske hon är villig att offra kortsiktiga fördelar för att lägga mer resurser på att bevara natur och biodiversitet för framtida mål (Salafsky 2011: 974, 977f). Ett exempel på hur det kan vara svårt att kombinera utvecklingsmål och bevarandemål belyses i en fallstudie av Lidén et al. (2007). De undersöker om vattendirektivets krav på god ekologisk status är rimliga och använder ett vattendrag i Skånes jordbruksområde som labratorie (Lidén et al. 2007: 222). Konklusionen av deras fallstudie är att det inte är möjligt att uppnå god ekologisk status i de aktuella vattendragen då jordbruket tillför höga halter näringsämnen. För att uppnå god ekologisk status skulle jordbruket behöva avvecklas, vilket är negativt för landsbygdsutvecklingen. Ett annat alternativ för att klara kraven i vattendirektivet är att ansöka om att definiera vattendragen som kraftigt modifierade vatten (KMV) då blir målet istället god ekologisk potential vilket innebär lägre krav ( Lidén et al. 2007: 228; Hedenskog et al. 2015: 321). Eftersom många svenska vattendrag rinner genom jordbrukslandskap skulle en stor del av dessa vattendrag behöva klassificeras som KMV. Det skulle innebära att färre svenska vattendrag klassas som naturliga utan istället klassas som konstgjorda vattendrag (Lidén et al. 2007: 228). Utbyggnaden för vattenkraftproduktionen i Klarälven gör att vattnet inte kan uppnå god ekologisk status. Vattenkraftproduktionen är en samhällsekonomisk åtgärd, som bidrar till ekonomisk utveckling och landsbygdsutveckling. Klarälven pekas istället ut som KMV (Hedenskog et al. 2015: 321). På grund av uppdämningen i älven har små översvämningar blivit mer sällsynta och de ursprungliga ström- och forssträckorna mellan Forshaga och Edsforsen är nästan helt torrlagda till följd av vattenkraftverken. Som ett resultat av fragmentering, vattenreglering och habitatförlust har flora och fauna i och runt vattendraget försvagats. Vissa arter har slagits ut helt, vilket resulterat i en 20% lägre artrikedom i Klarälven i jämförelse med oreglerade referensälvar (Hedenskog et al. 2015: 7). Denna artförlust gör det svårare att uppnå god ekologisk status. En revidering över Sveriges och Norges vattenförekomster gjordes 2013. Den visade att drygt 60% av vattenförekomsterna på norska sidan har god eller hög ekologisk status medan motsvarande siffra på svenska sidan endast är 18% (Hedenskog et al. 2015: 61f). 15

3. Metod och Material Undersökningen är en enfallstudie med flera analysenheter där kvalitativ data används för att belysa miljörelaterade kommunala utvecklingsprojekt. Dokument, rapporter samt intervju har använts för att samla in data. En teoretisk kodning av materialet genomfördes för att sedan analysera data i en tematisk analys. 3.1 Fallstudie Det finns minst fem olika tillämpningsområden för fallstudie; förklara, beskriva, illustrera, utforska och meta-utvärdering. Men fallstudier kan bedrivas utifrån flera olika motiv och syften, så som breda generaliseringar eller att presentera enstaka fall. Fallstudie som forskningsmetod används ofta när hur och varför frågor ska besvaras i samband med en aktuell händelse där forskaren själv inte styr skeendet. Det finns två typer av fallstudie; enfallsstudie och flerfallsstudie. Den ena behandlar ett fall medan flerfallsstudie behandlar två eller flera olika fallstudier (Yin 2006: 27ff). Flerfallsdesign brukar vara starkare än enfallsdesign (Yin 2006: 37). Men det finns enligt Yin minst fem grunder för att ändå välja att göra en enfallsstudie. Den första är om fallet representerar det kritiska fallet för att bepröva en teori, den andra om fallet är extremt eller unikt. Tredje grunden är om fallet är representativt eller typiskt för att beskriva en vardaglig situation. Det fjärde är uppdagande fall och den femte är longitudinella fall där samma fall studeras vid flera tillfällen. (Yin 2006: 62f) För att fallstudiens resultat ska anses starkt ska alla rön och belägg rapporteras på ett öppet och hederligt sätt (Yin 2006: 28). Det går även att genomföra enfallsstudier som innehåller fler analysenheter (Yin 2006: 64). Som denna uppsats som undersöker en kanal men tre olika alternativ för den. De olika alternativen för kanalen utgör därför de olika analysenheterna i fallstudien. Denna fallstudie syftar till att undersöka hur kommunala projekt förhåller sig till hållbar utveckling samt miljöoch utvecklingsmål genom tematisk analys av de olika analysenheterna. Styrkan hos fallstudier är att det är möjligt att hantera flera olika slag av empiriskt material, som dokument, artefakter och intervju för att studera aktuella skeenden (Yin 2006: 25). Genom att triangulera data kan ett starkare argument byggas och resultatet kan anses mer valid och reabelt (Yin 2006: 31, 125). I denna uppsats används dokument och intervju som insamlingsmetod av data. 16

3.2 Metod för insamling av data 3.2.1 Dokument Ett dokument är en social framställning och syftar inte enbart till det skrivna ordet. Ett dokument kan till exempel vara en tavla, ett objekt, statliga handlingar eller en radiosändning (Wagner et. al. 2012:140). De starka sidorna hos dokument är att de kan granskas flera gånger, de är inte skapade som en följd av fallstudien och de täcker många aspekter som tid och rum. Eftersom dokumenten väljs av forskaren kan ett skevt urval ske som speglar forskarens tidigare erfarenheter, detta kan vara en felkälla i resultatet (Yin 2006: 112). Data har selektivt valts och analyserats vilket kan ge låg generaliserbarhet (Wagner et al. 2012: 147). Dokumentens viktigaste roll i en fallstudie är att styrka data och belägg från andra källor (Yin 2006: 113). Publika, skrivna dokument, så som statliga handlingar, utlåtanden och böcker, har studerats för att få fram data till den tematiska analysen i detta arbete. En teoretisk kodning genomfördes då det, redan innan arbetet påbörjades, framkom att de tema som skulle användas var social-, ekologisk- och ekonomisk utveckling. 3.2.2 Intervju I en fallstudie är intervju en av de viktigaste informationskällorna och de har ofta en öppen karaktär. Informationen från intervjun är målinriktad för fallstudien och ger insikter samt upplevda kausala kopplingar (Yin 2006: 112, 117). För detta arbete genomfördes fyra ostrukturerade intervjuer för att samla in data. En ostrukturerad intervju innebär att frågorna inte är bestämda innan intervjun genomförs. Under den avsatta tiden för intervjun får intervjupersonen därför tala relativt fritt om ämnet medan intervjuaren lyssnar och ställer följdfrågor. Frågor ställs för att dels få mer förståelse om något intervjupersonen sagt och dels för att styra personen i den riktning som intervjuaren önskar leda samtalet. En ostrukturerad intervju ger den intervjuade personen möjlighet att prata om de aspekter av ämnet som hen själv anser vara viktiga. Intervjuaren kan på detta sätt få tillgång till information som hen inte tänkt på i förväg. Frågorna under intervjun bestäms in situ då intervjuarens kunskap fördjupas under intervjuns gång (Wagner et. al. 2012:135). Personerna som blivit intervjuade för detta arbete har valts ut då de kan bidra med kunskap om kanalen i kapacitet av sin funktion. För att skydda intervjupersonernas identiteter används fingerade namn. Den första intervjun genomfördes den 21 mars med Arne, en avdelningschef på Forshaga kommun. Den andra intervjun den 24 mars med Bengt, en arkitekt som varit delaktig i framtagningen av detaljplanen för Forshaga kraftstation och fiskodling. Den tredje intervjun genomfördes på förmiddagen den 29 mars med Erik som arbetar på Länsstyrelsen och är delaktig i rapporten Vänerlaxens fria gång. Den sista intervjun genomfördes på eftermiddagen den 29 mars med Forshagas kommunekolog Mia. 17

Alla intervjuer spelades in och transkriberades, med undantag av den tredje intervjun med Erik då han inte ville bli inspelad. Under den intervjun togs istället anteckningar. Transkriberingen av intervju ett och början av intervju två innehåller pauser, repetitioner och tveksamheter. Detta upphör senare eftersom det redan var bestämt att en teoretisk kodning skulle genomföras och för resultatet är inte pauser och repetitioner relevant. Intervju ett och fyra varade i cirka 15 minuter medan de andra två varade i ungefär en timme. Detta beror på att intervju två och tre utfördes med experter inom deras områden vilket gjorde att de hade mycket information att ge. De berättade även om de arbeten som de varit delaktiga i som också används i denna uppsats. De andra två intervjupersonerna har mer allmänkunskap och intresse för kanalen då de arbetar för Forshaga kommun. De berättade vad de visste om kanalen och vad de ansåg vara bra lösningar för den. 3.3 Analysmetod En tematisk analys har använts för att analysera vald data. Tematisk analys innebär att data analyseras och sorteras upp i olika tema för att hitta mönster. Dessa används för att få fram ett resultat som kan undersökas och diskuteras (Wagner et. Al 2012: 231ff). Den som genomför en tematisk analys av dokument bör alltid titta på materialet kritiskt, eftersom författaren av dokumentet har valt sina källor selektivt. Det gör att dokumentet ofta speglar vad författaren tidigare anser och är därför sällan objektiva (Wagner et. al. 2012:147). Tre tema, social utveckling, ekonomisk utveckling och ekologisk utveckling valdes ut innan arbetet påbörjades och således gjordes en teoretisk kodning. Teoretisk kodning innebär att forskaren från början vet vilka tema hen vill använda och letar data utifrån dessa tema. Fördelar och nackdelar inom dessa tema undersöks för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns hos de olika alternativen för kanalen. Valet av tematisk analys är passande för uppsatsen eftersom de tre alternativen för kanalen ställs mot hållbar utvecklings tre pelare. Dessa valdes därför ut som tema till den teoretiska kodningen. Tematisk analys är en övergripande analysmetod som inte går ner på djupet. Detta gör det till en metod som är öppen för tolkning, vilket kan göra det svårt att återskapa undersökningen. Forskaren har själv valt ut data och tema som hen anser vara relevanta utifrån tidigare erfarenhet (Wagner et. al. 2012: 231ff). Forskarens egen perception kan leda till sämre validitet och reliabilitet då den färgar urvalet av data (Wagner et. al. 2012:147f). Insamlad data till denna uppsats kan passa in under fler än ett tema. Det bör den inte göra när en tematisk analys används, men eftersom social-, ekonomisk- och ekologisk utveckling utgör pelarna i hållbar utveckling blir gränserna mellan dem vaga och samma argument kan passa in under fler tema (Wagner et. al. 2012: 231ff). 18

3.4 Utvärdering av empiri Den mesta informationen som innefattar lax och fisktrappor har tagits från rapporten Vänerlaxens fria gång som är ett samarbete mellan norska och svenska experter. Rapporten har tagits fram för att utvärdera och hitta lösningar för laxens vandringsmöjligheter i Klarälven/Trysilelven och Femundselva med biflöden. Det är Länsstyrelsen i Värmland på den svenska sidan och Fylkesmannen 3 i Hedmark på den norska sidan som sammanställt arbetet och publicerat rapporten. Att det är myndighetspersoner som sammanställt rapporten gör den valid och trovärdig. De flesta älvar i Sverige är utbyggda och nyttjade på samma sätt som de älvar som utreds i boken vilket gör att materialet är generaliserbart även på andra områden (Hedenskog et al. 2015: 48f). För att hitta data till alternativet igenfyllnad har dokument från Länsstyrelsen, en detaljplan och yttrande från sportfiskarna till största delen använts. Även dessa är relevanta, valida och trovärdiga då det är pålitliga källor med aktuell information. För det tredje alternativet, restaurering, finns inte lika många dokument och källor att tillgå, därför används data från intervjuerna. Intervjupersonerna är kunniga inom sina områden och betrodda i sin yrkesroll. De valdes för den kapacitet de har i sin funktion som representanter för sitt yrke och sin uppgift. Vilket gör den data som framkommit från intervjuerna relevant, validerat och trovärdigt. 3 Den norska motsvarigheten till Länsstyrelsen. 19

4. Resultat Utvecklingsmöjligheterna och begränsningarna inom den; ekonomiska-, ekologiska- och sociala utvecklingen presenteras i turordning under varje alternativs rubrik. Först presenteras resultatet för Länsstyrelsens alternativ att bygga om kanalen till en fisktrappa, följt av Fortums förslag att fylla igen den och avslutningsvis presenteras resultatet för kommunens restaureringsalternativ. Under varje utvecklingsavsnitt kommer först möjligheterna och sedan begränsningarna. Mellan möjligheter och begränsningar är det dubbelt radavstånd för att tydliggöra övergången. 4.1 Ombyggnation till fisktrappa I rapporten Vänerlaxens fria gång ger Länsstyrelsen förslag på att bygga om kanalen till en fisktrappa. Detta skulle kunna bidra till fria vandringsvägar för fisk (Hedenskog et. al. 2015: 179). 4.1.1 Ekonomisk utveckling De ekonomiska möjligheterna med att bygga om kanalen till en fisktrappa är att det bidrar till att bygga upp det vilda beståndet av lax, en fisk som lockar många sportfiskare och turister (Hedenskog et al. 2015: 282f). Ökat intresse för fisk och ett väl utvecklat sportfiske kan generera stora summor pengar och ett ökat naturintresse för ett område. Sportfiske ingår i begreppet basnäring, näring i tillväxt, och ses ur flera aspekter som ett av Sveriges och Norges mest betydelsefulla fritidsintressen. Forshaga fisket säljer fiskekort för ca 320 000 kr/år och om de indirekta inkomsterna för mat och logi räknas in så spenderar en genomsnittlig fisketurist mellan 870 och 1680kr/dag i orten. Totalt uppgår summan för sportfiske efter lax och öring till mellan 820 000 och 1 570 000 kr per år i Forshaga. Om lekbeståndsmålen för lax och öring kan uppfyllas i älven skulle summan kunna fyrdubblas för fisket mellan Karlstad och Forshaga. Totalt för hela Klarälven, om både direkta och indirekta summor räknas skulle sportfisket kunna inbringa mellan 11,5 och 20,4 miljoner kronor per år (Hedenskog et al. 2015: 339f). Sportfisket kan även generera mellan 11-20 arbetstillfällen i Klarälvsdalen. Hur många arbetstillfällen det kan bli beror på om lekbeståndsmålen för lax och öring uppnås (Hedenskog et al. 2015: 340). En ökad ström av turister till kommunen kan ge Forshaga en ökad konkurrenskraft och attraktivitet för att få andra företag att etablera sig i kommunen. Detta kan leda till ytterligare arbete och inkomster i form av skatt (Hedenskog et al. 2015: 8). 20

En ekonomisk begränsning med att bygga om kanalen till en laxtrappa är att det innebär en väldigt hög kostnad. Det är billigare att ha kvar dagens system med att transportera laxen i lastbilar än att skapa fria vandringsvägar hela vägen mellan Forshaga och Höljes (Hedenskog et al. 2015: 322f). För att få fria vandringsvägar behövs det en fisktrappa eller en alternativ väg vid varje kraftverk, i dagsläget saknas det. I Vänerlaxens fria gång ges förslag på att riva några av de kraftverk som finns på vägen för att öppna upp fiskvägarna (2015: 340ff). Detta är i dagsläget inte något alternativ då Länsstyrelsens jurister och ekonomer visat att det skulle innebära en alldeles för stor förlustaffär för de som äger kraftverken (Erik). Ett bygge av en fisktrappa bredvid Forshaga kraftverk skulle innebära en minskad kraftutvinning för Fortum berättar Bengt. Samt en förlust på 4,4% av nuvarande intäkter och produktion för Fortum (Bengt, Hedenskog et al. 2015: 8, 341). 4.1.2 Ekologisk utveckling En ekologisk möjlighet med att bygga om Forshaga kanalen till en fisktrappa är att återskapa en konnektivitet i Klarälven (Hedenskog et al. 2015: 160). Genom att skapa en faunapassage kan lax och andra arter populera hela älven igen (Hedenskog et al. 2015: 4). Detta ger laxen en större överlevnad, dels för att den även kan använda trappan på väg tillbaka ner för älven istället för turbinerna samt att fler laxar kan vandra upp till lekområdena på en kortare tid samt även delta i fler lekar (Erik; Hedenskog et al. 2015: 5, 197). Med fria vandringsvägar och en ökad laxpopulation kan god ekologisk status enligt vattendirektivet nås i Klarälven (Hedenskog et al. 2015: 7). Det är bara den vilda laxfisken som avses i art- och habitatdirektivet och vattendirektivet (Hedenskog et al. 2015: 322). För att Klarälven ska kunna uppnå hög ekologisk status, krävs det att den vilda laxpopulationen även återhämtar sig i sådan grad att den blir hållbar och livskraftig. För detta krävs det minst 4000 lekfisk i Klarälven (Hedenskog et al. 2015: 340). Idag utgörs lekbeståndet av vildfödd lax av ca 700 individer som fångas och transporteras från Forshaga (Hedenskog et al. 2015: 312). Om fria vandringsvägar skapas kan lastbilstransporterna av fisk slopas. Det innebär minskade utsläpp då fisken själv kan förflytta sig från Forshaga och upp mot Höljes (Hedenskog et al. 2015: 323). Vid biltransport påverkas laxen negativt då deras stressnivåer stiger vilket kan resultera i en beteende förändring (Hedenskog et al. 2015: 232). Fortsatta biltransporter av fisk kommer dock behöva pågå i ca 20-30 år till innan en fri vandringsväg för fisk kan vara möjlig, eftersom flera kraftverk kan behöva rivas för att uppnå målet (Erik). Om en fisktrappa byggs kan denna ge ett ökat och levnadskraftigt laxbestånd, laxen är en indikatorart som visar på en bättre närmiljö och ett krav för att uppfylla Natura 2000 4 21

(Hedenskog et al. 2015: 5, 310f). Kanalen och området kring denna i Forshaga är inte ett Natura 2000-område men det ligger nedströms Natura 2000-området mellan Edebäck i Söder och Höljes i norr. Detta område måste tas hänsyn till vid en eventuell förändring av kanalen. Området blev utlyst som Natura 2000-område delvis på grund av förekomsten av lek- och reproduktionsområden för vild Klarälvslax (Länsstyrelsen 2015a: 7f). Kanalen kan också anses vara ett Natura 2000-område eftersom det är samma vatten som flyter i den (Erik). Genom att bygga en fisktrappa i kanalen kan Natura 2000-området gynnas och fler fiskar kan nyttja lek- och reproduktionsplatserna (Hedenskog et al. 2015: 8) En annan möjlighet med att göra om kanalen till fisktrappa är att Klarälven får en högre artrikedom då fler arter kan spridas genom älven. Genom att öppna upp Klarälven kan även miljömålen Ett rikt djur- och växtliv 5 och Levande sjöar och vattendrag 6 uppnås (Hedenskog et al. 2015:7f). Begränsningar med att bygga en fisktrappa är att det kan påverka den vilda laxen negativt om vandringsvägarna öppnas upp innan tillräckligt med förarbete och undersökningar genomförts. Innan laxen kan tillåtas att vandra fritt måste den sorteras för att se till att det bara är Klarälvslaxen som vandrar upp för älven (Länsstyrelsen 2015a: 4). Det är även viktigt för att se till att sjukdomar och andra invasiva arter inte sprids i vattendraget (Bengt). Ett annat hinder är att tekniken för att bygga fisktrappor inte är tillräckligt utvecklad. Laxfisken simmar uppför där strömmen är som starkast. Därför krävs det att vattnet är mest strömt genom fisktrappan för att laxen ska välja att vandra upp för den och inte ställa sig vid kraftverksturbinerna. Eftersom arbetet med laxtrappor inte utvecklats nämnvärt sedan 40-talet så behöver tekniken utvecklas innan fisktrappor kan ses som bästa möjliga alternativ (Hedenskog et al. 2015: 45f). 4 Natura 2000 är områden som anses vara särskilt viktiga att bevara i enlighet med art och habitat direktiven och fågeldirektiven i EU (Naturvårdsverket 2016a). Där listas 170 livsmiljöer och sammanlagt ca 900 växt- och djurarter som särskilt värdefulla ur europeiskt perspektiv (Naturvårdsverket 2016a, 2016b). Det syftar till att hejda utrotningen av djur och växter och förhindra att deras livsmiljöer förstörs för att bevara den biologiska mångfalden (Naturvårdsverket 2016a, 2016b). 5 I EU:s art- och habitatdirektiv finns 164 arter och 89 naturtyper i Sverige som ska uppnå gynnsam bevarandestatus listade (Naturvårdsverket 2016d). Utvecklingen är negativ för hälften av de arter som listas i direktivet och riskerar att försvinna helt från Sverige (Naturvårdsverket 2016d). Samtidigt hotar fler invasiva arter då dessa blir fler och fler ihop med globaliseringen och många av dem hotar den svenska biologiska mångfalden negativt (Naturvårdsverket 2016d). Miljömålet syftar till att vända denna negativa trend. 6 Flera växt- och djurarter är beroende av fritt flödande vattendrag och naturligt varierande vattenstånd för att överlevna (Naturvårdsverket 2016c). Detta kommer ofta i konflikt med människans önskan att bo strandnära och att kunna reglera vattnet för att utvinna el från vattenkraft (Naturvårdsverket 2016c). För att uppfylla kraven för detta miljömål krävs att vattenkvalitetsnormen god eller hög ekologisk status uppnås (Länsstyrelsen 2015b: 11). För att kunna uppnå hög ekologisk status är fria vandringsvägar och ett sammanhängande vattendrag utan torrlagda sträckor och kraftverk som hindrar fri vandring ett krav (Länsstyrelsen 2015b: 4). 22

4.1.3 Social utveckling En av de sociala möjligheterna med att bygga om kanalen till en fisktrappa är fiske. Fiske har fått en viktig roll som hälsofrämjare och rekreationsämne, det är ett sätt att hålla sig frisk på då utomhusvistelse ger både psykisk, fysisk och social stimulans (Norling 2001: 6f). Sportfiske räknas som en ekosystemtjänst då det främjar det mänskliga välbefinnandet både direkt och indirekt (Olsson et al. 2012: 13). För att få en fri vandringsväg i Klarälven ges det förslag på att vissa kraftverk ska rivas istället för att bygga en fisktrappa förbi dem (Hedenskog et al. 2015: 340ff). Om flera kraftverk rivs i Klarälven kommer den onaturliga regleringen av vattennivåerna upphöra, detta kan innebära en minskad förekomst av översvämningsmygg i drabbade områden som Forshaga vilket gynnar orten (Hedenskog et al. 2015: 8). Om en fisktrappa byggs skulle ett ökat vilt fiskebestånd kunna gynna orten i form av fler arbeten och inflyttning (Hedenskog et al. 2015: 8). I Forshaga är sportfisket stort, bland annat finns Sportfiskarnas 7 regionkontor där. Det finns även ett sportfiskegymnasium och en fiskeoch jaktguide yrkeshögskoleutbildning i Forshaga (Forshagaakademin). Ett ökat sportfiske kan generera ytterligare mellan 11-20 arbetstillfällen i Klarälvsdalen. Hur många arbeten det kan bli beror på om antalet lekfisk uppnår en hållbar nivå i älven (Hedenskog et al. 2015: 340). En laxtrappa på orten kan bli en turistattraktion även för de som inte fiskar. Kanalen ligger på en plats som är relativt tillgänglig vilket gör att personer i alla åldrar kan ta sig dit för att se laxfisken hoppa i trappen på sin färd upp mot lekplatserna i norr (Hedenskog et al. 2015: 14). En negativ aspekt med att bygga om kanalen till en fisktrappa är att kanalen antagligen skulle byggas om då trappen inte behöver vara lika bred och djup som den är nu (Erik). Detta innebär att kanalen skulle förlora sitt utseende och sin kulturhistoria som flottningsled och sluss (Engström 2015: 5f). 4.2 Fylla igen kanalen Fortum som äger kanalen lade fram som förslag att fylla igen kanalen då den inte längre fungerar. På den markyta som skapas i och med igenfyllnaden vill de anlägga en modern fiskodling (Bengt; Engström 2015: 11) 7 Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (Bilaga 1). 23

4.2.1 Ekonomisk utveckling De ekonomiska möjligheterna med att fylla igen kanalen är att en högre kraftutvinning kan ske i kraftverket då inget vatten rinner förbi turbinerna via kanalen eftersom denna fylls igen. När en större kraftutvinning kan ske så kan mer el säljas och Fortum kan göra en större vinst (Bengt). Fortum planerar att bygga en fiskodling över den igenfyllda kanalen vilket skulle generera mer fisk. Mer fisk ger mer pengar i form av sålda fiskekort och sportfiskeutrustning. Förutom denna försäljning ges en ekonomisk spridning i närområdet då många sportfiskare reser till olika bra fiskevatten. Där utnyttjar de även ofta logi och lokala butiker (Hedenskog et al. 2015: 339f). Att fylla igen kanalen har ingen negativ effekt på ekonomisk utveckling då det är den billigaste lösningen för kanalen och för Fortum som äger den. De är ett företag, som likt de flesta företag, vill gå med ekonomisk vinst ur de projekt de tar sig an. 4.2.2 Ekologisk utveckling Om kanalen fylls igen kan fiskodlingsverksamheten i Forshaga utökas på redan befintlig industrimark och i anknytning till befintlig verksamhet. En ekologisk fördel med detta är att mer fisk kan odlas vilket ger mer fisk i älven (Hedenskog et al. 2015: 4). Då Fortum anlägger fiskodlingar i anslutning till deras vattenverksamheter för att kompensera de sjunkande naturliga lax- och öringsbestånden i älven har smolt, bebislax, satts ut i älven sedan 1960-talet (Engström 2015: 3; Hedenskog et al. 2015: 322). En ny modern fiskodling på platsen ger Fortum en chans att samla ihop sina fiskodlingar på platsen och bygga en modern inomhusodling med mindre risk för sjukdomar (Tallmyren 2016). Detta skulle kunna främja god fiskhälsa och ge fler och friskare individer för att stärka fiskbeståndet i vattendragen (Länsstyrelsen 2015a: 2). En ekologisk begränsning med att fylla igen kanalen är att det blir en mindre genetisk variation om den mesta laxen som finns i älven odlas, då endast ett fåtal individer används i avelsprogrammen (Hedenskog et al. 2015: 4). Mindre genetisk variation kan göra stammen mindre tålig mot klimatförändringar och sjukdomar. Det har också påvisats att odlad fisk i naturen påverkar de vilda fiskbestånden negativt, både genetiskt och biologiskt. Odlad fisk har visat en lägre framgång i reproduktion, lägre överlevnadschans vid ned vandring, längre vandringstid och avvikande beteenden gentemot vild lax (Hedenskog et al. 2015: 322f). Då området runt kraftverket är ett gammalt industriområde är det stor risk att kringliggande områden är förorenade (Länsstyrelsen 2015a: 6). I området väster om älven där det tidigare 24

fanns ett kraftverk, finns dokumenterade markföroreningar av bly, koppar, asbest och PAH: er 8 som överstiger de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (Engström 2015: 8). I dagsläget har få undersökningar genomförts på övrig mark (Länsstyrelsen 2015a: 6). Området som fiskodlingen skulle byggas på är strandskyddat område, ett eventuellt bygge skulle kräva att detta skydd upphävs. Enligt detaljplanen är området idag avsett för industri och denna typ av anläggning uppfyller skäl ett, tre, fyra, fem och sju för undantag enligt 7 kap. 18 c i miljöbalken (Engström 2015:15f). Länsstyrelsen menar att ordentliga utredningar bör göras innan undantaget godkänns för att se till att naturmiljön i området inte påverkas negativt av bygget (Länsstyrelsen 2015a: 8). 4.2.3 Social utveckling Sociala möjligheter med att fylla igen kanalen och bygga en fiskodling på platsen är att Fortum skulle satsa på att göra delar av odlingen publik för att visa hur fiskodling går till (Engström 2015: 2). Detta skulle kunna leda till en ökad turism i området. Dels för att besöka fiskodlingen och dels för att fiska, då laxodlingen ger ett ökat fiskebestånd (Bengt; Hedenskog et al. 2015: 4). En ombyggnation i området skulle även leda till att Fortum gör vissa dammsäkerhetshöjande förändringar för att kunna klara av högre vattenflöden i samband med 100-års och 200-års flöden (Engström 2015: 1). Byggnationen av anläggningen samt de utredningar och ansökningar som krävs för att kunna påbörja arbetet kan leda till ökade jobbmöjligheter i området (Engström 2015: 21). Sociala begränsningar med att fylla igen kanalen är att kanalen försvinner. Kanalen är upptagen på Forshaga kommuns kulturmiljövårdsprogram som kulturhistoriskt värdefull, då den påminner om det arbete som förr utfördes i kanalen (Engström 2015: 5f). En annan begränsning är att en byggnation av en fiskodling på platsen eventuellt kan påverka kulturmiljön och möjligheten till rekreation och friluftsliv i området. Därför krävs det att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs innan arbetet påbörjas (Länsstyrelsen 2015a: 8). Bygget samt den färdiga anläggningen kan leda till en något förhöjd bullernivå för de människor som bor närmast platsen från maskiner, fläktar och liknande (Engström 2015: 18). 8 Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. Polycykliska aromatiska kolväten; tillhör en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper (Kemikalieinspektionen 2016) 25

4.3 Restaurera kanalen Att restaurera kanalen så att den återigen kan användas som sluss är ett önskemål från såväl intervjupersoner som invånare i kommunen (Mia). 4.3.1 Ekonomisk utveckling En möjlighet med att restaurera kanalen för båttrafik igen är att det skulle kunna ge bygden en stark konkurrenskraft och attraktivitet mot andra kommuner (Hedenskog et al. 2015: 8). Genom att restaurera slussarna så att kanalen åter igen kan användas samt nyttjas för olika turistattraktioner som kan inbringa pengar till orten (Mia). Till exempel så skulle olika båtturer med sportfiske som mål kunna genomföras (Hedenskog et al. 2015: 339). Ekonomiska hinder för att restaurera kanalen är att det är kostsamt att restaurera, driva och underhålla en kanal. Kostnaderna för att driva kanalen överstiger vad den skulle kunna inbringa. Det krävs att någon finansierar ombyggnationen, till exempel kommunen, detta skulle antagligen kräva en höjd kommunskatt enligt Bengt (Bengt). En annan nackdel är en minskad kraftutvinning i kraftverket. Eftersom mer vatten kommer rinna förbi kraftverket när slussarna öppnas mot vad som sker idag när slussarna hålls stängda (Bengt). 4.3.2 Ekologisk utveckling Om kanalen restaureras skulle olika naturturistresor kunna arrangeras. Så som fjärils- och fågelskådning samt utflykter i Natura 2000-området pannkakan som ligger precis norr om kanalen (Mia). Även turer för sportfiskeresor kan vara ett alternativ (Hedenskog et. al. 2015: 339). Kanalen skulle även kunna användas som nedvandringsväg för utlekt lax och öring istället för att de går genom turbinerna (Erik). En ekologisk nackdel med att restaurera kanalen är den förlorade möjligheten att använda kanalen som en faunapassage. 26

4.3.3 Social utveckling En möjlighet med att restaurera kanalen är att det gynnar landsbygdsutvecklingen (Hedenskog et al. 2015: 324). Mia menar att olika turismverksamheter kan etablera sig i samband med restaurering och att det ska generera arbetstillfällen (Mia). Kanalen kan även ha ett pedagogiskt värde om den restaureras. Den kan bidra till att bevara historien kring livet vid Klarälven; hur kanalen användes för flottning av timmer och för att frakta järn och malm med båt (Engström 2015: 5f; Länsstyrelsen 2015a: 7). En restaurering innebär även att kanalens kulturhistoria bevaras. Kommunen vill gärna bevara kanalen eftersom kanalen finns upptagen på kommunens kulturmiljöprogram (Engström 2015: 5; Länsstyrelsen 2015a: 7). Mia berättar att det är samma man som ritade Göta kanal som även ritade Forshagakanalen. Hon berättar vidare att kommuninvånarna har visat intresse för att bevara kanalen genom att starta en Facebook grupp. Gruppen heter Forshaga kanal värd att bevara och nyligen registrerade de sig som en förening samt valde styrelse. Gruppen på Facebook har för tillfället 157 medlemmar (Facebook). Mia tycker att restaurera kanalen kan vara en bra investering för turismen och för de naturvärden samt den historik som finns i området (Mia). Bengt har slussat i kanalen innan den stängde och säger såhär: Fantastiskt fin tur.. skulle man önska sig något så skulle man önska sig att / / slussen får vara kvar, att den blev öppen för allmän trafik.. Bengt En social nackdel med att restaurera kanalen menar Bengt är att kommunskatten antagligen skulle behöva höjas för att kunna finansiera restaureringen och sedan underhållet av kanalen (Bengt). 4.4 Alternativ fyra Förutom de tre alternativ som redan presenterats; Länsstyrelsens förslag att använda kanalen som en faunapassage i form av en fisktrappa. Fortums förslag att fylla igen kanalen samt kommunens önskan om restaurering. Så har ett fjärde alternativ uppkommit under arbetets gång. Det alternativet är en kombination mellan restaurering av slussen för båttrafik och en faunapassage. Alla fyra intervjupersonerna ser detta som det mest önskvärda alternativet. Erik berättar att det redan finns teknik för att kunna genomföra ett sådant projekt. Han säger också att fiskarna inte skulle störas av båtarna i ett sådant projekt (Erik). Mia och Arne ser det som den mest gynnsamma lösningen för Forshaga kommun om en kombination är möjlig. Bengt vill först och främst se att slussen restaureras och sedan att fiskarna kan passera men skulle det gå att kombinera anser han det utmärkt. 27

Detta alternativ har inte undersökts närmare då det uppkommit mer som ett önskemål och en bra lösning under intervjuerna. Det finns begränsat med data för att göra samma typ av tematisk analys på detta alternativ som för de andra. Alternativet har dock gissningsvis samma positiva möjligheter och med största sannolikhet samma negativa aspekter som de två alternativen som kombineras. Hur kostlig detta alternativ skulle vara framgår inte från intervjudata som framkommit för detta alternativ. 28

5. Diskussion Nedan följer diskussion där först undersökning och metod diskuteras kritiskt. Sedan diskuteras varje alternativ för kanalen i relation till hållbar utveckling, landsbygdsutveckling och miljörättvisa. En komparativ slutdiskussion avslutar kapitlet och knyter ihop säcken. 5.1 Undersökning och metod Att göra en fallstudie på Forshagakanalen för att undersöka hur kommuner väger miljö- och utvecklingsmål samt hållbar utveckling mot varandra har visat sig passande. De aspekter och tema som undersökts har visat på svårigheter när beslut ska tas om vad som ska göras med ett kommunalt projekt. Min undersökning blev från början vinklad mot fisken vilket kan märkas i resultatet då det är flest argument för de ekologiska aspekterna. Många av de undersökningar och rapporter som involverar Forshagakanalen är gjorda med fisken i åtanke. Laxen är en viktig aspekt för att uppnå vattendirektivets krav för god ekologisk status och en indikatorart på väl fungerande vatten. Laxfisken är även en av anledningar till att norra delen av Klarälven blivit utpekat som ett Natura 2000-område. Sportfiskare gillar att fiska efter lax vilket kan ge kommuner med bra laxvatten en ekonomisk fördel (Hedenskog et al. 2015: 310f). Länsstyrelsens rapport Vänerlaxens fria gång var det första materialet jag läste inför detta arbete och jag blev tämligen omgående förförd av laxen. Dessa anledningar gör det förklarligt varför lax fått så stort utrymme i uppsatsen. Att Fortum valde att stoppa sina planer på att fylla igen kanalen under arbetets gång har gjort det svårare att skriva om det eftersom det för tillfället inte är ett alternativ längre. Det kan dock visa sig att Fortum tar upp planerna igen längre fram. Att göra en fallstudie för att undersöka ämnet föll sig naturligt då en aktuell företeelse studerats i dess verkliga kontext. En fallstudie är ofta i behov av triangulering och därför användes både dokument och intervju för att samla in data. Frågeställningen är en hur formulering vilket också lämpar sig för att göra en fallstudie. (Yin 2006: 31) Forshagakanalen kan anses representativ för att undersöka hur miljö- och utvecklingsfrågor vägs emot varandra i kommunala projekt. Valet att göra intervju och teoretisk kodning av dokument har gett mycket information och varit passande för att få svar på frågeställningarna. En enkätundersökning hade kunnat genomföras med invånarna i kommunen för att se om flertalet verkligen vill restaurera kanalen. Men enkäter skulle inte besvara frågeställningarna på ett tillfredställande sätt. Intervjuer gav mer information då det från början inte föll sig naturligt vilka frågor som behövde besvaras, där av valet att göra ostrukturerade intervjuer. Från informationen som getts under intervjuerna har vidare material sökts upp och analyserats. Om fler intervjuer genomförts hade fler aspekter av kanalen kunnat undersökas. En möjlig intervju hade varit 29

med Fortum för att höra hur de ser på kanalen. Men eftersom tiden för denna uppsats varit begränsad valdes detta bort. De fyra intervjuerna som genomfördes och ihopsamlad data har varit tillräckligt för att svara på frågeställningarna. Det har varit olika källtillgång för de olika alternativen. För alternativet fisktrappa har mycket information funnits att tillgå, jag har därför behövt sålla i det för att det inte ska bli för mycket fiskfakta. Den mesta informationen är tagen från Länsstyrelsens rapport Vänerlaxens fria gång, det är i samband med att denna rapport skrevs som förslaget om att bygga en fisktrappa i kanalen uppkom. Att tillgången på data varit ojämn ger resultatet ett lite skevt utseende. Att samma argument återfinns under fler tema i den tematiska analysen är heller inte optimalt i en tematisk analys. Men som tidigare nämnt är gränserna mellan de tre pelarna för hållbar utveckling vaga och därför kan detta ändå anses godkänt i analysen (Wagner et. al. 2012: 231ff). För Fortums alternativ att fylla igen kanalen har deras Detaljplan samt Länsstyrelsens svar på denna detaljplan främst används. Materialet är på så vis begränsat till de aspekter som Fortum valt att undersöka från början. I Länsstyrelsens svar har de skrivit om olika undersökningar och resultat som saknats i Fortums ursprungliga detaljplan, om denna information varit utredd och tillgänglig hade kanske fler argument kunnat föras. Kommunens alternativ för restaurering hade minst data att tillgå. För detta alternativ är det nästan uteslutande data från intervju som använts. Detta gör att argumentationen kring detta alternativ inte innehåller specifika siffror och inte heller några exakta påståenden. Att källtillgången varit så ojämn kan ge ett missvisande intryck att Länsstyrelsens alternativ att bygga en fisktrappa är det bästa och föredragna alternativet. Restaurera kanalen är det alternativ med minst resultat vilket är förklarligt då inga utredningar gjorts. Att resultatet är ojämnt är ändå ett resultat i sig då det blir tydligt att det är den ekologiska aspekten som värderats högst i de utredningar som hittills genomförts. Det kan vara svårt att begränsa sig och veta när tillräckligt med data är insamlat när dokument används. Det finns alltid något mer att undersöka och någon aspekt som glömts bort. Eftersom detta arbete varit begränsat till en tio veckors period var jag tvungen att dra gränsen för datainsamling efter ungefär halva tiden. Om det varit något speciellt som jag saknat för att skriva arbetet har detta i största mån letats fram för att kunna bygga en bättre rapport. Det hade varit önskvärt att undersöka det fjärde alternativet som uppdagades upp under arbetets gång grundligare. Detta blev tyvärr inte möjligt, dels på grund av tiden och dels på grund av brist på information. Det finns säkert information på hur ett sådant projekt går till men det var inget som dök upp vid en snabbsökning och därför valde jag att presentera det på det här sättet. 30

5.2 Ombyggnation till fisktrappa Alternativet att bygga en fisktrappa av kanalen är det bästa alternativet för ekologisk utveckling. Det gynnar laxfisken och andra vandringsfiskar och återskapar en konnektivitet i vattendragen (Hedenskog et al. 2015: 74). Detta krävs för att kunna uppnå god ekologisk status i vattendragen vilket är önskvärt för att uppnå kraven i vattendirektivet (Hedenskog et al. 2015: 311). Det är bara den vilda laxen som räknas för att uppnå detta krav. Vilket innebär att även om kanalen ersätts med en fiskodling som ger mer fisk så kan målet med god ekologisk status vara svårt att uppnå. Då färre vilda individer har möjlighet att föröka sig på naturligt sätt (Hedenskog et al. 2015: 7, 4). Då det i dagsläget inte finns fria vandringsvägar transporteras fisk som fångats i en fälla vid Forshaga kraftverk upp till lek- och reproduktionsområdena i lastbil. Lastbilstransporter av fisk gör att målen för; vattendirektivet, art- och habitatdirektivet samt målet med att återskapa ett laxfiske för att gynna landsbygdsutveckling, inte uppnås (Hedenskog et al. 2015: 324). Det ger även utsläpp i form av avgaser som skulle försvinna om laxen själv kunde vandra upp till lekområdena. Att fisken transporteras i lastbilar kan även ge stresspåslag hos fisken som ger en minskad effektivitet och lägre framgång vid lek (Hedenskog et al. 2015: 323). Laxpopulationen behöver öka för att nå ett stabilt bestånd därför är naturliga vandringsvägar att föredra. Om kanalen byggs om till fisktrappa blir det lättare att uppnå miljömålen Ett rikt djur- och växtliv samt Levande sjöar och vattendrag i området. Det Natura 2000-område som ligger norr om kanalen gynnas också om fler fiskar kan ta sig upp till lekområdena. En fisktrappa kan ge en positiv ekonomisk utveckling till följd av ökat vilt laxbestånd och ökade kvoter för sportfiske. Detta ger en ekonomisk spridning till följd av ökad indirekt försäljning och fler jobbmöjligheter i området (Hedenskog et al. 2015: 324). Fler arbeten och inflyttning till kommunen innebär en landsbygdsutveckling, vilket gynnar små orter som Forshaga. Om inte kanalen kan användas som faunapassage så krävs det en alternativ väg förbi kraftverket. Den fisktrappa som finns i dagsläget är ineffektiv och behöver optimeras. Det kan även vara aktuellt att skaffa flera passager (Erik). Ur miljörättvisesynpunkt gynnar detta alternativ laxfisken och andra vandrade fauna. Det kan också gynna människorna på orten om det leder till ökad turism och etablering i området. För att nå ett rättvist beslut krävs det att de tre principerna som nämnts för miljörättvisa tillgodoses. I detta fall innebär polluter pays principle att Fortum ska stå för notan då det är deras kraftverk som dämmer upp vattenvägen för laxen och det är de som försummar kanalen (Walker 2012: 47). För public participation principle gäller det att invånarna och övriga involverade får en chans att uttala sig om en möjlig ombyggnation (Walker 2012: 48). Då laxfisken inte kan föra en egen talan går det bara att anta att denne skulle föredra fria vandringsvägar över lastbilstransporter då dessa påvisats stressande för fisken (Hedenskog et al. 2015: 232). 31

Om försiktighetsprincipen appliceras på alternativet ombyggnation till fisktrappa, bör fria vandringsvägar inte skapas innan tillräckligt med utredningar genomförts. Annars finns det en risk att sjukdomar och invasiva arter sprids i vattendragen (Bengt). Det kan även vara en försiktighetsåtgärd att alternativet med kanalen som faunapassage finns kvar då laxbestånden behöver öka för att nå ett levnadsdugligt bestånd (Hedenskog et al 2015: 5). Fler individer behöver ha möjlighet att passera förbi kraftverken både på väg upp till lekplatserna och på vägen tillbaka ut i Vänern. Alternativet att bygga om kanalen till en fisktrappa kan både gynna och missgynna landsbygdsutvecklingen. Genom att applicera Salafskys modeller för integration mellan utveckling och bevarande ges olika resultat beroende på vilken modell som används (2011: 974f). Används den första modellen där målet är både utveckling och bevarande finns risken att ombyggnationen av kanalen påskyndas. Detta kan leda till att sjukdomar och invasiva arter har en chans att sprida sig (Bengt). Om den andra modellen istället används finns det en risk att arbetet istället går för långsamt. Detta missgynnar landsbygdsutvecklingen då kanalen kommer stå obrukbar en längre tid och ingen ökad kraftutvinning är möjlig i kraftverket. Den tredje modellen kan vara att föredra vid ombyggnation, eftersom en långsam men målinriktad förändring av älven och kanalen kan leda till bättre villkor för bevarande av naturen. Även om den sociala fördelen kan bli lägre och ta att det längre tid innan den sker Salafsky 2011: 974ff). För att få fria vandringsvägar genom Klarälven ges det förslag på att riva vissa kraftverk. Detta kan ge en energiförlust i de drabbade områdena och en ekonomisk förlust för de som äger kraftverken. Att riva kraftverken är dock positivt ur bevarandesynpunkt då den tidigare fragmenteringen av habitat och lekplatser i älven kan undvikas och konnektivitet återskapas (Hedenskog et al. 2015: 12,74). 5.3 Fylla igen kanalen För ekonomisk utveckling är att fylla igen kanalen det bästa alternativet då det är den billigaste lösningen. Det är Fortum som i dagsläget äger kanalen och de har ingen användning för kanalen utan vill fylla igen den för en högre energiproduktion (Bengt). De ser heller ingen nytta i att bidra med pengar för att bygga om eller restaurera kanalen. De vill anlägga en fiskodling på platsen för att samla ihop deras odlingar och bygga en modern inomhusodling vilket innebär en större säkerhet och färre sjukdomar (Engström 2015; Tallmyren 2016). Fylla igen kanalen kan vara positivt ur ekologisk synvinkel då en fiskodling ger ökat antal fisk i Klarälven (Engström 2015: 11). Men då det ökade antalet fisk kommer vara odlad innebär det att kraven för Natura 2000 och god ekologisk status av vatten inte kan uppnås (Hedenskog et al. 2015: 7). Ett alternativ skulle kunna vara att bygga en trappa på andra sidan av kraftverket om kanalen skulle fyllas igen. Denna mark kan vara förorenad då inga utredningar gjorts på det området än (Länsstyrelsen 2015a: 6). För att undvika att några skadliga ämnen 32

läcker ut i naturen bör försiktighetsprincipen tillämpas. Kanalen bör därför behållas fram tills sådana utredningar har genomförts och inte visat på några skadliga ämnen. Fortum skulle enligt polluter pays principle behöva sanera området om det visar sig att det finns föroreningar. Några av kommuninvånarna är medlemmar i Facebookgruppen och föreningen Forshaga kanal värd att bevara. Det visar på ett önskemål att behålla kanalen och få den restaurerad (Facebook). Enligt principle of public participation bör kanalen därför inte fyllas igen. Kommunen visade tidigare stöd för planerna att fylla igen kanalen men har nu ändrat sig. Detta har lett till att Fortum för tillfället valt att inte gå vidare med förslaget (Arne). Fortum kan dock välja att återuppta planerna vid ett senare tillfälle om de önskar. Om detta sker bör Forshagas kommuninvånare kopplas in i ett tidigt skede i processen för att uttrycka sina önskemål. Ur utvecklingssynpunkt kan det vara positivt att fylla igen kanalen. Då en igenfyllnad kan innebära en publik fiskodlingsförläggning och en ökad kraftutvinning från kraftverket (Bengt; Engström 2015: 2). Detta kan gynna landsbygdsutvecklingen eftersom det kan locka turister och ge ökad energiutvinning. Det är svårt att applicera Salafskys modeller på detta alternativ då igenfyllnad inte har några bevarandemål utan uppfyller bara utvecklingsmål. 5.4 Restaurera kanalen Att restaurera kanalen för att åter igen kunna slussa genom den är det alternativet som är bäst ur social utvecklingssynpunkt. Det är även det alternativ som den lokala befolkningen helst vill se. En restaurering skulle innebära att en ekonomisk förlust och minskad kraftutvinning för Fortum då mer vatten skulle rinna förbi kraftverket via kanalen (Bengt). Det blir dock en lägre förlust än om en fisktrappa skulle byggas då slussarna inte behöver stå öppna hela tiden. Att kunna färdas med båt förbi kraftverket kan innebära turismresor med natur- och kulturtema vilket kan gynna orten samt locka turister (Mia). Detta alternativ är dock just nu mest en önskan och inget som aktivt drivs. Det är stora kostnader med att restaurera och underhålla en kanal (Bengt). Denna kostnad måste först räknas ut för att se om det är ekonomiskt möjligt att genomföra projektet. Sedan bör principen om public participation tillämpas för att tillfråga kommuninvånarna om de är villiga att få en höjd kommunskatt för att rädda kanalen (Bengt). Det skulle inte innebära några större risker att restaurera kanalen. Därför kan det vara svårt att applicera polluter pays principen på detta alternativ. Möjligen skulle det kunna ske en viss degradering av naturen i området till följd av de maskiner och det arbete som behövs för att kunna restaurera kanalen. Men detta borde inkluderas i budgeten innan projektet startas. 33

Ur miljörättvisesynpunkt är restaurering av kanalen ett bra alternativ eftersom det gynnar social utveckling och människorna i kommunen. Ur fisk och annan faunas synvinkel kan det dock vara missgynnande då vissa sjukdomar och invasiva arter skulle kunna sprida sig när slussarna öppnas (Bengt). Därför bör försiktighetsprincipen tillämpas och flera utredningar göras innan kanalen restaureras. Att bygga om kanalen gynnar kommunens utvecklingsmål och kulturbevarandemål, dessa har båda en antropocentrisk synvinkel. Att restaurera kanalen liknar mest Salafskys andra modell där utvecklingsmetoder används för att nå strikta bevarandemål (2011: 975f). Genom att restaurera kanalen bevaras den för framtiden medan den på samma gång kan fylla en funktion för landsbygdsutvecklingen. 5.5 Slutdiskussion Exemplen från Forshaga, Linköping och Åre kommuner visar att kommuner värderar socialoch ekologisk utveckling före ekonomisk utveckling. Utveckling får högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. Detta är ett spännande resultat eftersom det ofta framhävs att ekonomisk utveckling får större utrymme än både ekologisk- och social utveckling. Detta kan vara ett falskt resultat eftersom informationen tagits från kommunernas hemsida. Där har de redovisat sina visioner och hur de ämnar genomföra sina projekt. Hur utfallet sedan blir finns det ingen information på då projekten inte är avslutade än. Förhoppningen är ändå att resultatet stämmer. När Forshagakanalens öde tillslut ska bestämmas bör hållbar utveckling värderas på liknande sätt som i de nyligen diskuterade projekten. Det innebär att restaurering och ombyggnation till fisktrappa skulle bägge vara accepterade alternativ. Alternativet att fylla igen kanalen bör dock skrotas då det till största del bara ger ett fåtal människor en ekonomisk fördel. Alla de intervjuade personerna och även jag tycker att det fjärde alternativet; kombination av faunapassage och sluss, skulle vara det bästa alternativet. Genom att kombinera dessa två kan kanalen behålla sitt ursprungliga utseende samtidigt som fisk och annan fauna kan passera kraftverket på ett säkert sätt. Denna idé följer Salafskys andra modell där strikta bevarandemål nås genom utveckling (Salafsky 2011: 975f). Socio-ekonomisk utveckling i form av turismresor kombineras med relativt fria vandringsvägar för fauna. Detta arbete skulle dock behöva utföras under en lång tid för att se till att alla utredningar hinner göras och att invasiva arter och sjukdomar inte sprids (Bengt). Fria vandringsvägar för lax är en nödvändighet för att kunna uppnå EU:s vattendirektiv och god ekologisk status av vattnet samt bevarande av de Natura 2000-områden som ligger norr om kanalen. Även de två miljömålen kan nås om arbetet utförs på rätt sätt. Dessa är viktiga punkter i Sveriges miljöarbete och tar oss ett steg närmare hållbar utveckling och en hållbar framtid. Genom fria vandringsvägar kan det vilda laxbeståndet gynnas vilket kan leda till ökade bestånd. Detta kan ske samtidigt som en landsbygdsutveckling sker där kraftverket kan 34

fortsätta producera el och kulturhistoriska värden av kanalen bevaras. Tillväxt ska ske på ett hållbart sätt för att bevara resurser så framtida generationer kan tillfredsställa sina behov. Genom att kombinera faunapassage och sluss framhävs de ekologiska och sociala utvecklingsaspekterna av hållbar utveckling. Ekonomisk utveckling gynnas också men får mindre utrymme än social och ekologisk utveckling. I detta projekt är det social utveckling som får mest utrymme då restaurering har en antropocentrisk vinkel. Kanalen är byggd av människor och eftersom det fortfarande råder viss osäkerhet till hur effektiva laxtrappor egentligen är så blir restaurering med faunapassage det säkraste valet. Genom att göra detta val har försiktighetsprincipen tillämpats i väntan på bättre teknik för fria vandringsvägar. Det finns många argument varför varje alternativ för kanalen kan gynna området. Men eftersom restaurering önskats av invånarna och ses som ett önskvärt alternativ även för intervjupersonerna är det den sociala utvecklingen för området som borde prioriteras. Om kanalen samtidigt kan användas som faunapassage skulle även den ekologiska utvecklingen gynnas. Dessa två utvecklingsmål är de som även borde ha störst utrymme för att nå hållbar utveckling. Att restaurera kanalen och kombinera den med faunapassage är även det alternativ som bäst uppfyller allmänhetens önskan och därför har principen om public participation också uppfyllts. Polluter pays principle behöver inte tillämpas på detta alternativ. Eftersom det innebär låga risker då tekniken för att genomföra en kombinerad faunapassage med slussen redan finns (Bengt). Detta projekt visar tydligt på hur hållbar utveckling inkorporeras i kommunala projekt och även hur Salafskys modell för hur hårda bevarandemål kan leda till utvecklingsmål. I det tidigare projektet där Forshaga gjorde en plan för att restaurera en ekhage, fanns pengar att söka då det var ett LONA projekt (Emilsson 2015). Liknande möjligheter borde finnas för att kunna restaurera kanalen så att den åter fungerar som sluss samtidigt som en faunapassage blir möjlig i den. Projektet med ekhagen sätter ekologisk utveckling och social utveckling i första hand för att kunna bevara något för framtida generationer. Kanalen och ekhageprojektet bygger på liknande problematik vilket gör att kanalen som fallstudie för hur miljö- och utvecklingsmål hanteras i kommunala projekt kan ses som generellt och applicerbart på andra situationer. Projektet med ekhagen visar också att ekologiska och sociala utvecklingsmål prioriteras före ekonomiska utvecklingsmål när det kommer till kultur och miljöfrågor. Eftersom inget av alternativen för kanalen just nu är en aktiv arbetsfråga är det svårt att säga vilket alternativ, om något, som kommer genomföras. Men genom att titta på tidigare prioriteringar av kommunen så bör de välja det sociala och ekologiskt bästa alternativet över att fylla igen kanalen som är det ekonomiskt bästa alternativet men som bara gynnar några få individer. 35

6. Slutsats För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det fylla igen som mest gynnar utvecklingen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. En kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage uppkom som ett fjärde alternativ under arbetet och blir också det alternativ som föredras då det både gynnar social- och ekologisk utveckling. Detta alternativ bidrar till landsbygdsutveckling och tacklar en viktig miljöfråga för att kunna nå miljömålen och vattendirektivet. Hållbar utveckling finns med i nästan alla svenska kommuners visioner och program. Kommunerna har visat sig värdera social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling och därför kan det fjärde alternativet med att kombinera faunapassage med sluss anses bäst. 36

7. Referenser Personlig kommunikation: Arne, Kommunchef i Forshaga. Intervju 1 21/3-16 Bengt, arkitekt. Intervju 2 24/3-16 Erik, arbetar på Länsstyrelsen. Intervju 3 29/3-16 Mia, Kommunekolog i Forshaga. Intervju 4 29/3-16 Emilsson, S. 2015. Skötsel- och restaureringsplan Mölnbacka ekhage http://forshaga.se/download/18.1987dc9f15273bcb6c4a61d/1454589073691/sk%c3%b6tsel +och+restaureringsplan+m%c3%b6lnbacka+ekhage.pdf (2016-06-01) Engström, J E. Klara arkitekter 2015. Detaljplan för Forshaga kraftstation och fiskodling. FHK samrådshandling 2015-10-01 Eriksson, L-B., Andersson, J., Dahlin, M., Aspman, B., Grundén, A. 2016. Åre vision 2020- Ansvar för miljön file:///c:/users/hp/downloads/miljosve.pdf (2016-06-02) Facebook 2016. Forshaga kanal värd att bevaras https://www.facebook.com/groups/1493658924273111/?em=1 (2016-06-05) FAO. 2001. FAO ethics series, 2 Genetically modified organisms, consumers, food safety and the environment. http://www.fao.org/docrep/003/x9602e/x9602e00.html (2015-05-26) Forshagaakademin http://www.forshagaakademin.se/ (2016-04-19) Göthberg, M. 2016. Om kommunen. http://forshaga.se/kommunochpolitik/omkommunen.4.725330be11efa4b0a3f80001972.html (2016-06-01) Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/ordlista (2016-05-30) Ledin, U. 2015. Pressinbjudan http://forshaga.se/download/18.14dd808b14d2ce9c3a4116/1430998508897/150505+pressinbj udan+forshaga+kommun+bevarar+t%c3%a4tortsn%c3%a4ra+skog.pdf (2016-06-01) Lidén, R., Frölin, L., Persson, O. 2007. Är kraven enligt EU:s vattendirektiv rimliga? En fallstudie av Vegeåns vattendrag. VATTEN 63: 221-228. Lund Linköping 2001. Miljöpolicy för Linköpings kommun http://www.linkoping.se/global/milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/h%c3%a5llbar%2 0milj%C3%B6/H%C3%A5llbar%20milj%C3%B6/Miljopolicy.pdf?epslanguage=sv (2016-06-01) Länsstyrelsen 2015a. Förslag till detaljplan för Forshaga kraftstation och fiskodling, Forshaga kommun. Lst 76a Länsstyrelsen Värmland. 37

Länsstyrelsen 2015b. Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen. Länsstyrelsen Värmland Olsson, M., Andersson, P., Lennartsson, T., Lenoir, L., Mattsson, M. och Palme, U. 2012. Land management meeting several environmental objectives. Minimizing impacts on greenhouse gas emissions, biodiversity and water. Knowledge compilation and systems perspectives. Naturvårdsverket report 6505. Naturvårdsverket 2016a. Vad är Natura 2000. http://naturvardsverket.se/var-natur/skyddadnatur/natura-2000/ (2016-04-14) Naturvårdsverket 2016b. Syftet med Natura 2000. http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/naturvard/skydd-av-natur/natura-2000/ (2016-04-14) Naturvårdsverket 2016c. Levande sjöar och vattendrag. http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sveriges miljomal/miljokvalitetsmalen/levande-sjoar-och-vattendrag/ (2016-04-26) Naturvårdsverket 2016d. Ett rikt växt-och djurliv. http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sverigesmiljomal/miljokvalitetsmalen/ett-rikt-vaxt--och-djurliv/ (2016-04-26) Norling, I. 2001. Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet. Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg Rothen, L. 2016. Miljö, hälsa och energi. http://forshaga.se/byggaboochmiljo/miljohalsaochenergi.4.725330be11efa4b0a3f80002006.ht ml (2016-06-01) Salafsky, N. 2011. Integrating development with conservation A means to a conservation end, or a mean end to conservation? Biological Conservation 144 s.973-978 Tallmyren, L. 2016. Fortum ser över fiskodlingarna. http://nwt.se/filipstad/2016/02/09/fortum-ser-over-fiskodlingarna (2016-05-11) Hedenskog, M., Gustafsson, P., Qvenlid, T. 2015. Vänerlaxens fria gång - Två länder, en älv. Ekologisk status och underlag till åtgärdsprogram för Klarälven, Trysilelva och Femundsevla med biflöden. Länsstyrelsen i Värmland län publ nr 2015:17 och Fylkesmannen I Hedmark publ nr 2/2015. Mölnlycke: Elanders Sverige AB Wagner, C., Kawulich, B. & Garner, M. 2012. Doing Social Research A global context. Maidenhead: McGraw-Hill Companies Walker, G. 2012. Environmental Justice Concepts, evidence and politics. Abingdon, Oxon: Routledge 38

Whitgott, J. & Brennan, S. 2007. Environment, The science behind the stories, third edition. Upper Saddle River: Pearson Wiklundh, L. 2015. Forshagas vision och mål http://forshaga.se/kommunochpolitik/omkommunen/forshagasvisionochmal.4.725330be11efa 4b0a3f80002933.html (2016-06-01). Yin, K. R. 2006. Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber 39

8. Bilagor 8.1 Bilaga 1 Yttrande från Sportfiskarna Yttrande angående samråd om fyllning av delar av Forshaga kanal Till: Katarina Erelöf Miljösamordnare Fortum Generation AB Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, har tagit del av Samrådsunderlag Forshaga kanal. Kanalen ligger i ett område där det diskuterats tänkbara lösningar för fiskvägar förbi kraftverket i Forshaga. Om en fyllning av Forshaga kanal genomförs vill Sportfiskarna att det säkerställs att det finns andra planer för fungerande tekniska lösningar för fiskpassage vid kraftverket i Forshaga. -Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund arbetar med ett antal olika projekt och uppdrag som rör inventering av vattenbiotoper och fiskförekomst. Bland annat via vårt regionkontor för Värmland och vi hjälper gärna till med undersökningar och projekteringar som rör av fiskbeståndet i Klarälven. För Sportfiskarna Peter Belin, fiskeribiolog Tel: 070-689 48 20 Mail: peter.belin@sportfiskarna.se 40