STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Relevanta dokument
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Program 1 oktober

ProSale Signing Referensnummer:

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

STRATEGISK AGENDA

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

att fortsätta utveckla en beredningsprocess som stöder klinisk behandlingsforskning av högsta kvalitet och relevans.


Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet

Studieresa till London AKADEMIKER FRÅN TREDJE LAND OCH BRUKARPERSPEKTIV HANNA BJUGGREN OCH CAJSA JOHANSSON

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA

STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Skolforskningsinstitutets forskningsmedel

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering

Delaktighet och patientmedverkan

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Medicintekniska metoder i svensk vård och omsorg vägen framåt!

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat.

BRA FORSKNING GER UTDELNING

Förändring, evidens och lärande

Forte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Verksamhetsplan 2013

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Vinnare Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Kvalitet och patientsäkerhet

Tema 2 Implementering

Remissvar departementspromemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Presentation den 25 maj Skolforskningsinstitutets. verksamhet

Brukarmedverkan. Eva Nordmark CPUP-dagarna 2014

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering inom viktiga områden

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Utgångspunkter beslutade av styrgruppen 30 maj Panel 2 Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta

Demensprocessen i Hallands län

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

PRIORITERINGAR FÖR FORSKNING OM SOCIALTJÄNSTEN. Perspektiv från brukare, policy och praktik

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

Akademisering i primärvård - från teori till klinik. Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

Varför införs en patientlag?

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Nationella riktlinjer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Evidensbaserad socialtjänst

Regionala forskningsrådet

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Prövningar för svensk medicin och Starka tillsammans Vad har hänt? Vårdhuvudmannaperspektivet

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Ledningssystem för samverkan

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Transkript:

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

BEHOV AV PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIG UTVÄRDERING INOM VIKTIGA OMRÅDEN ELLER VEM ÄGER RÄTTEN ATT AVGÖRA VAD SOM ÄR RELEVANT? Sofia Tranæus Professor Avdelningschef Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Vad är en vetenskaplig kunskapslucka? En kunskapslucka innebär otillräckligt vetenskapligt underlag : Bra systematiska litteraturöversikter visar på osäker effekt av en metod eller insats Mer primärforskning behövs! Det saknas bra systematiska litteraturöversikt Systematisk översikt behövs!

85% of Health Research Funding is wasted avoidably Sir Iain Chalmers and Paul Glasziou Avoidable waste in the production and reporting of research evidence The Lancet, Volume 374, Issue 9683, Pages 86-89, 4 July 2009

Varför waste? 1. Fel forskningsfråga/relevans Forskningsagendan sätts utan inflytande från brukare, behandlande personal och närstående Forskningen fokuserar inte på de frågor och de utfall som har störst betydelse för patienter och för hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen

Frågor

Utfallsmått 1. Relevanta för patienten! Dödlighet Livskvalitet Sjuklighet Lidande Funktionsnedsättning 2. Surrogatmått Vad patienten/personen känner eller anser! Mätbara faktorer som i någon mån är relaterade till utfall som är relevanta för patienten Blodfetter Blodtryck Bentäthet

Surrogatmått

Varför waste? 1. Fel forskningsfråga/relevans Forskningsagendan sätts utan inflytande från brukare, behandlande personal och närstående Forskningen fokuserar inte på de frågor och de utfall som har störst betydelse för patienter och för hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen 2. Fel studiedesign/genomförande Forskningen startas utan en systematisk genomgång av existerande kunskapsläge, vilket kan innebära att forskning görs på frågor som redan är besvarade Forskningen använder sig av felaktig studiemetodik för att besvara frågan

52 kliniska studier > 5,600 patienter Fergusson, D; Glass, K C; Hutton, B, and Shapiro, S. Randomized controlled trials of aprotinin in cardiac surgery using clinical equipoise to stop the bleeding. Clinical Trials. 2005; 2(3)218-232.

Varför waste? 3. Otillräcklig publicering/spridning Forskningen kommer inte alla till godo genom att den inte publiceras (helt eller delvis), alternativt inte beskrivs på ett korrekt eller tillräckligt utförligt sätt De som berörs av forskningen, det vill säga brukare, delar av professionen och närstående har inte tillgång till de internationella publikationer där forskningsresultaten publiceras Dessa är inte heller skrivna på ett lättfattligt språk vilket kan innebära att forskningen inte kommer alla till godo

Varför waste? 4. Uppdaterade systematiska översikter görs inte Forskningen sätts inte samman med annan forskning efter det att den är klar 5. Ny kunskap används inte Den kunskap som tagits fram når inte brukarna och professionen om den inte implementeras

Istället! 1. Öka kraven för att säkerställa att forskningsfrågan inte redan har besvarats Gör en systematisk översikt! 2. Öka inflytandet så att de som berörs av forskningen (relevant profession, brukare, klienter, patienter och närstående) kan påverka vad som blir beforskat Öka brukar/behandlarinflytande! 3. Rikta forskningsmedel mot frågeställningar prioriterade av berörda parter Ha prioriteringsprocesser som standard!

Istället! 4. Öka kraven så att slutförda studier ställs i relation till tidigare studier i en uppdaterad systematisk översikt Gör en NY systematisk översikt! 5. Utöka stödet för implementering så att effektiva metoder snabbare förs in samtidigt som mer ineffektiva metoder utmönstras Effektivare kunskapsstyrning!

Istället! 1. Öka kraven för att säkerställa att forskningsfrågan inte redan har besvarats Gör en systematisk översikt! 2. Öka inflytandet så att de som berörs av forskningen (relevant profession, brukare, klienter, patienter och närstående) kan påverka vad som blir beforskat Öka brukar/behandlarinflytande! 3. Rikta forskningsmedel mot frågeställningar prioriterade av berörda parter Ha prioriteringsprocesser som standard!

Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen! 1. Vid prioriteringar kring satsningar av forskningsmedel bör aktiv medverkan finnas av alla berörda parter

Prioritering av kunskapsluckor enligt James Lind Alliances metod JLA är en oberoende organisation i England som bildades 2004 Finansieras av National Institute for Health Research (NIHR) and drivs av NIHR Evaluation, Trials and Studies Coordinating Centre (NETSCC) Syftet är att patienter, anhöriga och vårdgivare tillsammans identifierar och prioriterar de tio viktigaste kunskapsluckorna inom olika områden med avseende på behandlingsmetoder Prioritising setting partnerships

JLA forts Principer Transparent process Inkludering (balans patienter och kliniker) Enbart arbeta med identifierade kunskapsluckor 85 partmerships med över 50 områden med Top ten (t ex astma, demens, multipel skleros, trycksår, prostatacancer, stroke, tinnitus, diabetes, urininkontinens) JLA guidebook

4 nyckelsteg 1. Samla in möjliga kunskapsluckor 2. Utreda kunskapsluckorna 3. Triagesteg för att få fram de högst rankade kunskapsluckorna 4. Workshop för att nå konsensus om de 10 viktigaste kunskapsluckorna

Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen! 1. Vid prioriteringar kring satsningar av forskningsmedel bör aktiv medverkan finnas av alla berörda parter 2. Kräv att forskning har en aktiv brukarmedverkan

Forskningsfinansiär inom behandlingsforskning Startade 2010, ca 250 medarbetare Största finansiären för forskning kring kliniska effektstudier Är just nu ledande när det gäller brukar- och behandlarmedverkan inom forskningsfinansiering PCORI Funds Research to Help Patients Choose Healthcare Options That Best Meet Their Needs

Vilka engageras i forskningen Patienter/brukare Kliniker Närstående Andra berörda D v s alla som blir påverkade av forskningen

Vad menas med engagemang Meningsfullt involverande Genomarbetad plan för engagemang Väl sammansatt grupp av berörda parter Olika lösningar för olika projekt Länk engagement rubric: http://www.pcori.org/sites/default/files/engagement- Rubric.pdf

Brukarmedverkan i alla steg För sökande krävs att brukare medverkat i framtagande av studien Brukarmedverkan för att ta fram prioriterade forskningsområden Brukarmedverkan i beredningsgrupper Brukarmedverkan i framtagande av informationsmaterial samt spridning av forskningsfrågor Studier kan initieras av forskare såväl som brukare, brukare kan vara medsökande samt medförfattare på artiklar

Bidragsformer Utlysningar Breda Riktade Awards Innan studien Skapa nätverk, identifiera partners Starta arbetet med identifierade partners (brukare, närstående, kliniker et c) Framtagande av forskningsplan Rätt fråga, rätt utfall Efter studien Spridning Implementering

Spridning Finansierar Open access Efter publicering görs kliniker- samt patientversion av studiens resultat (500 ord) Om studien inte publiceras inom viss tid kommer PCORI att publicera resultatet på web Tillgång till rådata (data re-use)

Stödfunktioner Engagement and dissemination officer (anställda) Stödfunktion, innan, under och efter forskningsstudie Spridning av forskning och forskningsresultat Utbildning Ambassadors (frivilliga) Personer utanför PCORI, kan vara ambassadörer för organisationer (tex brukarorganisationer) Brygga mellan olika organisationer, samhälle, sjukvården et c och PCORI Ska medverka i rekrytering, prioritering, spridning, utbildning, medvetandegörande av forskning

Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen! 1. Vid prioriteringar kring satsningar av forskningsmedel bör aktiv medverkan finnas av alla berörda parter 2. Kräv att forskning har en aktiv brukar- och behandlarmedverkan 3. Arbeta för att forskning och forskningsmetodik ska ingå som en naturlig del i alla utbildningar och för personal på alla nivåer inom hälso och sjukvård, tandvård och det sociala omsorgsområdet

Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen! 4. För att säkerställa att det finns representanter för brukare och allmänhet som har en djupare kunskap inom forskning och forskningsmetodik bör utbildningssatsningar genomföras

Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen! 4. För att säkerställa att det finns representanter för brukare och allmänhet som har en djupare kunskap inom forskning och forskningsmetodik bör utbildningssatsningar genomföras 5. Möjliggör att forskningsresultaten sprids till dem som berörs av forskningen på ett för dem förståeligt språk

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Länken som fattas? I steget mellan innovation och fullständig klinisk utvärdering kan en test- och utvecklingsmiljö vara lösningen! Det goda exemplet: Prisbelönt Vinnovafinansierat projekt!