PRIORITERINGAR FÖR FORSKNING OM SOCIALTJÄNSTEN. Perspektiv från brukare, policy och praktik
|
|
- Margareta Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PRIORITERINGAR FÖR FORSKNING OM SOCIALTJÄNSTEN Perspektiv från brukare, policy och praktik 1
2 Förord Forte har i samarbete med SBU undersökt vad socialchefer och brukar- och intresseorganisationer tycker är viktiga forskningsfrågor inom socialtjänsten. Målet är att öka nyttan av forskningen genom att bidra till att den vetenskapliga kunskap som tas fram är relevant och efterfrågad. Projektet är en del i Fortes arbete med det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning som ska stärka klient- och praktiknära forskning inom socialtjänstens verksamhetsområden. Resultaten ska användas som underlag för programmet samt SBU:s verksamhet med forskningssammanställningar inom socialtjänstens område. Stella Jacobson vid Forte och Therese Åström, Marie Österberg samt Gunilla Fahlström vid SBU har varit ansvariga projektledare för arbetet. Forte och SBU har samverkat med Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS), Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) i framtagandet och spridning av enkäterna för inventering och prioritering av forskningsfrågor. Ett stort antal socialchefer och representanter för brukar- och intresseorganisationer har engagerat sig i projektet och lyft de forskningsfrågor de kan se ur sina perspektiv. En arbetsgrupp med företrädare för socialtjänsten och företrädare för brukaroch intresseorganisationer har sedan tagit fram den slutliga listan över prioriterade forskningsfrågor. Forte och SBU vill tacka alla som har varit inblandade i processen. Ethel Forsberg Generaldirektör, Forte Susanna Axelsson Generaldirektör, SBU 2
3 Innehåll FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 SYFTE 6 VILKA KAN HA ANVÄNDNING AV RESULTATEN? 6 METOD 6 Inventering av forskningsbehov 7 Prioritering av forskningsfrågor i två steg 8 RESULTAT 8 Inventering av forskningsbehov 8 Prioritering av forskningsfrågor 9 1. Prioritering utifrån den webbaserade enkätundersökningen 9 2. Slutlig prioritering vid en workshop 10 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 12 Avgränsningar 13 Enkäten för inventering av forskningsbehov 13 Prioritering av forskningsfrågor en demokratisk men svår process 14 En användbar metod för att identifiera och prioritera forskningsbehov 14 NÄSTA STEG 15 PROJEKTGRUPP 16 ARBETSGRUPPEN FÖR PRIORITERING AV FORSKNINGSFRÅGOR 16 BINDNINGAR OCH JÄV 17 REFERENSER 17 För bilagor 1 7 samt data från inventeringen av forskningsbehov se 3
4 Sammanfattning Forte och SBU har undersökt vad olika professioner och brukare i socialtjänsten tycker är viktiga forskningsfrågor. Arbetet har omfattat en nationell enkätundersökning för att inventera forskningsbehov samt en prioritering av dessa. Prioriteringen genomfördes i två steg, dels en webbaserad enkätundersökning och dels en workshop. Vid work shoppen tog en arbetsgrupp med företrädare för socialtjänsten och brukar- och intresseorganisationer fram en slutlig gemensam lista med de tio mest angelägna forskningsfrågorna i socialtjänsten. Arbetet följde James Lind Alliance tillvägagångssätt. De tio mest angelägna forskningsfrågorna i socialtjänsten är: Hur kan socialtjänsten arbeta med implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap? Vilka metoder kan användas för uppföljning av insatser? Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten för att förbättra situationen för brukare/klienter och socialtjänstens arbetssätt? Vilka är effekterna samt upplevelser gällande digitalisering inom socialtjänsten? Vilka effekter har idéburen välfärd? Vilka effekter har tidiga insatser (universella)? Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan? För vilka problem/ behov saknar socialtjänsten insatser? Vilka effekter har befintliga och nya behandlingsmetoder/insatser för att behandla klienters/brukares behov/problem? Hur tillförlitliga är standardiserade bedömningsmetoder när det gäller att bedöma klienters/brukares och/eller närståendes behov? Resultaten är främst till för forskare och forskningsfinansiärer, framför allt Forte inom ramen för programmet om tillämpad välfärdsforskning. SBU kommer att använda resultaten som vägledning om angelägna områden och frågor för att ta fram relevanta forskningssammanställningar. Så vitt vi vet är det här projektet den mest omfattande inventering av forskningsbehov inom socialtjänsten som genomförts i Sverige. Undersökningen är unik på så sätt att både socialtjänst- och brukarföreträdare deltog i samma behovsinventering och prioritering av forskningsfrågor. 4
5 Inledning Tidigare utredningar och rapporter har lyft fram att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller det vetenskapliga underlaget för många områden inom socialtjänstens upp drag. Den svenska regeringen satsade därför på ett tioårigt nationellt forskningsprogram för tillämpad välfärdsforskning i forskningspropositionen Kunskap i samverkan 2016 (Prop. 2016/17:50). Med tillämpad välfärd avsågs framför allt verksamhet inom socialtjänstens områden. Regeringen gav Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att inrätta och driva programmet (regeringsbeslut U2017/02404/F). Programmet syftar till att stärka klient- och praktiknära forskning i socialtjänsten, öka samverkan mellan forskning och praktik samt delaktigheten från brukare 1 och anhöriga. I uppdraget till Forte ingår att tillsammans med berörda aktörer utveckla ett system för att identifiera och prioritera forskningsbehov för att främja att den forskning som genom förs är relevant och efterfrågad. Forte har genomfört en rad workshoppar och möten för att ringa in viktiga forskningsområden utifrån olika perspektiv. Dessa presenterades i en strategisk forskningsagenda som ger riktning till forskningsprogrammet (Forte 2019). För att komma ännu närmare behoven av forskning bland de som arbetar inom socialtjänsten och de som tar del av insatserna, initierade Forte och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ett gemensamt projekt för att kartlägga dessa forskningsbehov. Projektet genomfördes i två steg, 1) inventering av forskningsbehov och 2) prioritering av forskningsfrågor. Projektet bygger på enkätundersökningar bland personer som arbetar i socialtjänsten, personer med professionell eller privat erfarenhet av socialtjänsten och brukar- och intresseorganisationer, samt en workshop med en arbetsgrupp med representanter för både socialtjänsten och brukar- och intresseorganisationer. Projektet resulterade i en lista över de tio mest angelägna forskningsfrågorna. Resultatet kommer att användas av Forte som underlag inom programmet för tillämpad välfärdsforskning och inom SBU:s verksamhet för att ta fram relevanta forskningssammanställningar (systematiska översikter) 2. Utgångspunkten har varit bred och omfattat alla socialtjänstens verksamhetsområden samt alla aspekter av socialtjänsten så som insatser, utredning, arbetssätt, organisation, styrning och ledarskap med mera. 1 Det finns olika begrepp för personer som är eller har varit användare av socialtjänstens insatser och åtgärder, till exempel klient, kund, konsument. Alla begrepp har sina begränsningar. Vi använder här begreppet brukare eller klient och avser personer med självupplevd erfarenhet av socialtjänsten eller med olika typer av sociala problem. Det kan också här, i en bredare bemärkelse, omfatta närstående, anhöriga eller personer i risk. 2 Sedan 2015 är SBU den myndighet som är nationellt ansvarig för att göra systematiska översikter inom socialtjänstens verksamhetsområden (SFS 2015:285, ändring i förordning 2007:1233). 5
6 Syfte Att ta reda på vad aktörer inom socialtjänstens områden; profession och brukare, uppfattar som viktiga forskningsbehov samt hur de prioriterar dessa. Projektet syftar även till att ta reda på om metoden för att identifiera och prioritera forskningsbehov i socialtjänsten är ett lämpligt arbetssätt. Vilka kan ha användning av resultaten? Resultaten från inventeringen och prioriteringen av forskningsbehov är främst till för forskare och forskningsfinansiärer. Även professionerna inom socialtjänsten och närliggande välfärdsaktörer, beslutsfattare inom socialtjänstens område samt brukare och deras närstående är relevanta mottagare av resultaten. SBU kommer att kunna få vägledning om angelägna områden och frågor att göra utvärderingar på och Socialstyrelsen kan använda resultaten för att identifiera områden för systematisk uppföljning inom socialtjänsten. Resultaten kan också vara av intresse ur ett internationellt perspektiv. Metod I det här projektet har Forte och SBU utgått ifrån en väl etablerad metod som tagits fram av James Lind Alliance, JLA (The James Lind Alliance Guidebook). JLA är en brittisk organisation som arbetar med att identifiera och prioritera kunskapsluckor främst inom hälso- och sjukvården men även inom socialt arbete (Department of Health and Social Care 2018). JLA:s arbete syftar till att patienter och brukare tillsammans med olika professioner kommer överens om de viktigaste forskningsfrågorna. Metoden bygger både på en enkätundersökning för att inventera forskningsbehov, men även att prioritera dessa utifrån en konsensusprocess (SKL 2009) som kombinerar en enkätundersökning (så kallad Delfimetod) med en konsensusworkshop. Workshoppen är ett viktigt steg i prioriteringen där en arbetsgrupp med både profession och brukarföreträdare träffas för att ta del av varandras synpunkter och argument och nå fram till en gemensam lista över de högst prioriterade forsknings frågorna. 6
7 I det här avsnittet görs en översiktlig beskrivning över metoden för att inventera och prioritera forskningsbehov (se även Figur 1). Se Bilaga 1 för en mer detaljerad metodbeskrivning. Vår 2018 Sept okt 2018 Nov dec 2018 Framtagande av enkät om inventering. Test i mindre grupp. Utskick av enkät till 290 kommuner och 125 brukaroch frivilligorganisationer Sammanställning av resultat Jan feb 2019 Feb 2019 Feb 2019 Mars 2019 Lista med 159 forskningsfrågor skickas ut för prioritering Sammanställning av de högst rankade forskningsfrågorna ( kortlistan ) Kortlistan skickas till arbetsgrupp Workshop för att ta fram topplistan, en slutlig gemensam lista över de tio högst prioriterade forskningsfrågorna Figur 1. Översikt över projektets olika delmoment. Inventering av forskningsbehov För att inventera forskningsbehov genomfördes en enkätundersökning. Enkäten (Bilaga 2) skickades till landets samtliga 290 kommuner och ett urval av 125 brukaroch intresseorganisationer, främst på nationell nivå (Bilaga 3). Utöver enkätutskicket fanns även möjlighet för deltagare på tredagarskonferensen Socialchefsdagarna 2018, att besvara enkäten på plats. Frågeställningen i enkäten var vilka forskningsbehov man såg i socialtjänsten utifrån professionella eller personliga erfarenheter. Enkäten byggde på fritextsvar och var indelad i sex övergripande områden för att ge respondenten viss vägledning: 1 Utredning och handläggning 2 Insatser och aktiviteter 3 Tidiga, förebyggande, uppsökande insatser 4 Samverkan 5 Samhällsplanering/strukturella sociala frågor 6 Socialtjänstens organisation Det fanns också möjlighet att beskriva forskningsbehov som inte ansågs passa in under något av områdena. Enkätsvaren analyserades och sammanställdes till övergripande forskningsfrågor och mer specifika underliggande frågor. En del svar krävde viss tolkning och formulering till forskningsfrågor, till exempel om ett svar enbart angav en specifik insats i social- 7
8 tjänsten så omformulerades svaret till en forskningsfråga om effekter och upplevelser utav insatsen. Verksamhetsområden och specifika grupper av personer med olika svårigheter och behov av stöd lades in under de underliggande frågorna för att reducera antalet frågor. Prioritering av forskningsfrågor i två steg För att ta reda på vilka av forskningsfrågorna som var mest angelägna gjordes en prioritering i två steg enligt JLA:s konsensusmetod. Det första steget var en webbaserad enkät med forskningsfrågorna som sammanställdes från den första enkätundersökningen. Forskningsfrågorna och underliggande frågor skickades till samma mottagare som tidigare. Enkäten lades även ut som öppen länk på SBU:s och Fortes webbsidor och spreds via nyhetsbrev och sociala medier för att få så många svar som möjligt. Mottagarna uppmanades också att skicka enkäten vidare till sina kollegor eller organisationens medlemmar. De som svarade på enkäten fick välja tio forskningsfrågor ur listan. Utifrån svaren sammanställdes en kortare lista med de högst rankade forskningsfrågorna utifrån antal röster, detta för att få en mer hanterbar mängd forskningsfrågor att ta vidare i processen. Eftersom det fanns en risk att gruppen med lägst antal svarande missgynnades sammanställdes gruppernas tio högst rankade forskningsfrågor och slogs ihop. Utöver dessa inkluderades även de forskningsfrågor som fått 45 eller fler röster även om de inte ingick i någon grupps tio forskningsfrågor med flest röster, för att få ett större urval i listan som gick vidare. Det andra steget innebar att SBU och Forte tillsatte en arbetsgrupp med 12 personer: sex företrädare för socialtjänsten och sex företrädare för brukar- och intresseorganisationer. Arbetsgruppen fick återigen välja tio forskningsfrågor som de ansåg viktigast bland de högst rankade forskningsfrågorna och dessa togs med till den slutliga prioriteringen. Den slutliga prioriteringen gjordes vid en workshop där arbetsgruppen träffades för att resonera och enas om en gemensam slutlig lista över de tio högst prioriterade forskningsfrågorna. Workshoppen bestod av två moment. Först diskuterade deltagarna i mindre grupper och gjorde en egen topplista. Därefter hölls en diskussion med hela arbetsgruppen där deltagarna resonerade sig fram till de topp 10 forskningsfrågorna. Resultat Inventering av forskningsbehov Sammanställningen av enkätsvaren resulterade i en lista med totalt 159 övergripande forskningsfrågor. Alla övergripande frågor och eventuella underliggande frågor finns redovisade i Bilaga 4. TOTALT 159 forsknings frågor Såvitt vi kan se tog svaren sammantaget upp det absolut mesta av de frågor/problem som socialtjänsten möter vilket innefattar alla stora verksamhetsområden. Det betyder att grundmaterialet från inventeringen är tämligen heltäckande. 8
9 Totalt svarade 124 socialchefer och 44 brukar- och intresseorganisationer på hela eller delar av enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på cirka 40 procent (43 och 35 procent för socialchefer respektive brukar- och intresseorganisationer). Totalt 33 svar kom in under Socialchefsdagarna. Det var personer från olika yrkeskategorier som besvarade enkäten på konferensen så som verksamhetsutvecklare, personal vid myndigheter, personal vid hem för vård och boende (HVB) med flera. De resultat som redovisas här inkluderar svaren från Socialchefsdagarna. Socialcheferna skickade in totalt 673 svar inom dessa sju områden och brukar- och intresseorganisationerna 223 svar. Båda grupperna lämnade flest antal svar inom två områden, insatser och aktiviteter samt utredning och handläggning. Det område med minst antal svar var samhällsplanering/strukturella sociala frågor. Inom varje område kunde de svarande beskriva flera olika forskningsbehov men antalet forskningsfrågor per område och svar har inte sammanställts. Det fanns likheter och skillnader mellan vad de olika grupperna lyfte i sina svar. Både brukar- och intresseorganisationerna och socialcheferna betonade forskningsbehov kopplade till behovsbedömning, brukardelaktighet, samverkan mellan olika huvudmän och socialtjänstens kompetens. Frågor kopplade till tidig upptäckt var något som brukaroch intresseorganisationerna framhävde medan socialcheferna betonade mer forskning om styrning och ledarskap inom socialtjänsten. En annan skillnad mellan grupperna var att brukarorganisationerna såg fler forskningsbehov kopplade till särskilda grupper av personer medan socialcheferna önskade mer forskning kring olika metoder. Mängden text som respondenterna skrev skilde sig åt mellan de övergripande områdena i enkäten, både inom och mellan grupperna. Socialcheferna skrev textmässigt mest inom områdena socialtjänstens organisation medan brukar- och intresseorganisationer skrev mest under insatser och aktiviteter. Företrädarna för brukar- och intresseorganisationerna skrev i genomsnitt drygt dubbelt så mycket text som socialcheferna. Det ska dock poäng teras att mängden text inte nödvändigtvis motsvarar antalet genererade forsknings frågor. En del svar från brukar- och intresseorganisationerna var mer synpunkter på socialtjänstens organisation och arbetssätt, vilka inte var tydliga forskningsfrågor men medskick till socialtjänsten (samtliga svar finns tillgängliga på Prioritering av forskningsfrågor 1. Prioritering utifrån den webbaserade enkätundersökningen Sammanställningen av enkätsvaren för prioritering av forskningsfrågor resulterade i en kortlista med de 32 högst rankade forskningsfrågorna som gick vidare i processen för prioriteringen (Bilaga 6). Totalt svarade 584 personer på enkäten. Det större antalet svar i den här enkäten beror dels på att enkäten var öppen och fick en större spridning, men det kan även bero på att det var enklare att välja forskningsfrågor ur en redan sammanställd lista än att beskriva egna. Av de som svarade uppgav 372 (64 procent) att de var företrädare för socialtjänsten och 65 företrädare för brukar- och intresseorganisationer samt 24 brukare eller anhöriga (totalt 15 procent). Grupperna brukar- och intresseorganisationer och brukare/anhöriga slogs ihop i analysen. 123 personer (21 procent) angav kategorin annat vilket bland annat omfattade personer som arbetade på forskning- och utvecklingsenheter (FoU), 9
10 regioner, myndigheter, verksamheter så som olika boendestöd, inom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kvinnojourer men även skola, hälso- och sjukvård, forskare samt privata utförare av sociala insatser. Antal röster per forskningsfråga varierade mellan Alla forskningsfrågor utom en hade fått minst en röst från någon av grupperna. Totalt 18 forskningsfrågor ingick i sammanställningen av alla gruppers tio högst rankade forskningsfrågor (Bilaga 5). Fyra forskningsfrågor var med i alla tre gruppernas topp tio: Vilka effekter har befintliga och nya behandlingsmetoder/insatser för att behandla klienters/brukares behov/problem? (fråga nr 21) Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan? (fråga nr 8) Hur kan brukardelaktighet utvecklas inom socialtjänsten för att förbättra situationen för brukare/klienter och socialtjänstens arbetssätt? (fråga nr 16) Vilka effekter får samverkan mellan olika huvudmän? (fråga nr 1) Varje grupp hade två till tre forskningsfrågor var som inte fanns med i någon av de andra gruppernas topp tio samt tre till fyra forskningsfrågor som valts av två av tre grupper. Den forskningsfråga med högst andel röster bland företrädarna för socialtjänsten var Hur kan samhällets resurser samverka för att skapa förutsättningar till förebyggande insatser? (fråga nr 3). Motsvarande fråga i brukargruppen var Hur kan brukardelaktighet utvecklas inom socialtjänsten för att förbättra situationen för brukare/ klienter och socialtjänstens arbetssätt? (fråga nr 16) samt Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan? (fråga nr 8) i annat -gruppen. Eftersom de olika grupperna har olika roller och perspektiv är det också förväntat att olika forskningsfrågor lyfts fram av de olika grupperna. Förutom de 18 forskningsfrågorna som ingick i gruppernas topp tio lades även 14 forskningsfrågor som fått 45 eller fler röster till kortlistan. Samtliga forskningsfrågor i alla tre gruppers topp 10-listor var med bland de forskningsfrågor som totalt sett fått 45 eller fler röster, utom en forskningsfråga som brukargruppen valt. 2. Slutlig prioritering vid en workshop Arbetsgruppen enades om en slutlig gemensam topplista över de tio mest angelägna forskningsfrågorna vid en workshop (Tabell 1 och Bilaga 7). TOPPLISTA 10 mest angelägna frågorna Vid workshoppen arbetade deltagarna först i tre mindre, blandade grupper. Varje grupp tog fram varsin topp 10-lista och rangordnade forskningsfrågorna 1 10 (en av grupperna gjorde ingen ranking). Därefter sammanställdes listorna. Fyra av de frågor som inte blev valda föreslogs ingå som underliggande frågor till andra forskningsfrågor de då delvis överlappade. Efter prioriteringen i de mindre grupperna diskuterade hela arbetsgruppen de forskningsfrågor som återstod. Arbetsgruppen utgick från rankinglistan och sorterade bort de fem forskningsfrågor som fått lägst poäng. Därefter diskuterade gruppen de återstående frågorna och enades om den slutliga listan med tio forskningsfrågor. Gruppen formulerade om forskningsfråga 104 till implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap istället för implementering, utmönstring och 10
11 införande av forskning. Forskningsfråga 17 lades till 16 så att den omfattade både brukares och anhörigas delaktighet. Arbetsgruppen valde att inte rangordna den slutliga listan från 1 till 10. Det var svårt att säga att det ena området var viktigare än det andra på grund av forskningsfrågornas breda och omfattande fokus. Flera av forskningsfrågorna överlappade i viss mån varandra. Arbetsgruppen ansåg dock att forskningsfråga nummer 104, 33, 16 och 19 var särskilt angelägna då både implementering, utmönstring och införande av evidens baserad kunskap, uppföljning av insatser, brukares och anhörigas delaktighet är grundläggande för att socialtjänstens arbete ska fungera och leda till förbättringar för brukarna. Uppföljning är till exempel en förutsättning för att ta reda på effekterna av olika insatser för brukarna men gruppen menade att det inte görs i tillräckligt stor utsträckning. Det gäller även de icke-kommunala utförarna av insatser. Den snabba framväxten av digital teknik ansågs också särskilt viktigt för framtida forskning. Digitaliseringen innebär ett paradigmskifte för välfärdens aktörer men det finns risk att vissa grupper hamnar utanför, till exempel personer med funktionsnedsättningar och äldre. Det är också viktigt att välfärdsteknik utformas på rätt sätt utifrån ett brukarperspektiv. Gruppen diskuterade att det är svårt att forska inom ett område där utvecklingen går snabbt och att det därför kan vara mer angeläget att forska om själva omställningen av arbetssätt och hur det påverkar verksamheten och brukarna mer än själva tekniken. Effekter av idéburen välfärd ansågs som ett viktigt forskningsområde då samhället är beroende av andra aktörer som utför socialt arbete och där frågan om vilken kompetens som behövs kan ha stor betydelse för insatsernas resultat. Utöver idéburna organisationer finns andra utförare så som privata eller delvis privata/idéburna organisationer. Gruppen lade till bostadsplanering, eller egentligen samhällsplanering i bredare bemärkelse, till frågan om tidiga insatser. Alla var inte helt överens om att den här frågan skulle omfatta samhällsplanering som är bredare än att enbart innefatta socialtjänstens verksamhet och ansvar. Man menade dock att allt hänger ihop och att kostnaderna i senare skede kan hamna på socialtjänsten. Samhället behöver arbeta mer förebyggande på olika sätt för att minska behovet av behandling eller andra insatser. Samverkan ansågs angeläget då vissa brukare har många olika kontakter inom välfärdssystemet men att det inte alltid fungerar på ett bra sätt. Gruppen tyckte även att det är viktigt att hitta personer som inte fångas upp av välfärdsaktörerna, till exempel personer med beroende och psykisk ohälsa där ansvaret mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten är otydligt. Deltagarna diskuterade att det finns grupper där det idag kan saknas insatser till exempel vuxna personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bor hemma, hemmasittare eller personer som står utanför samhället. Att forska mer om effekterna av nya och befintliga insatser var också ett område som prioriterades med motiveringen att det är viktigt att veta vad vilka insatser som är effektiva och för vilka målgrupper. En grupp som särskilt nämndes var barn som utsatts för våld i nära relationer. Både frågan om vilka verkningsfulla behandlingskomponenter som återfinns i olika behandlingsmetoder samt effekterna av öppenvårdsinsatser jämfört med placering lades till som underliggande frågor. Slutligen efterfrågades forskning om tillförlitligheten hos standardiserade bedömningsmetoder. Det är viktigt att ta reda på värdet av standardiserade behandlingsmetoder för att fånga upp brukarens behov, samt tidsåtgång för administration. Bedömningen är en del av kedjan bedömning-behandling-uppföljning i den evidensbaserade praktiken. 11
12 Arbetsgruppen diskuterade också att studier som finns från andra länder behöver göras i svensk kontext då de inte alltid är jämförbara. Fråga nr Topp 10 Område 104 Hur kan socialtjänsten arbeta med implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap? Styrning 33 Vilka metoder kan användas för uppföljning av insatser? Behandla 16 Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten för att förbättra situationen för brukare/klienter och socialtjänstens arbetssätt? 19 Vilka är effekterna samt upplevelser gällande digitalisering inom socialtjänsten? Delaktighet Digitalisering 85 Vilka effekter har idéburen välfärd? Socialpolitik 133 Vilka effekter har tidiga insatser (universella)? Förebygga 8 Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan? Samverkan 42 För vilka problem/ behov saknar socialtjänsten insatser? Behandla 21 Vilka effekter har befintliga och nya behandlingsmetoder/insatser för att behandla klienters/brukares behov/problem? 110 Hur tillförlitliga är standardiserade bedömningsmetoder när det gäller att bedöma klienters/brukares och/eller närståendes behov? Behandla Utredning Tabell 1. De tio viktigaste forskningsfrågorna som prioriterades bland de 159 forskningsfrågor som sammanställdes vid inventeringen av forskningsbehov i socialtjänsten. Sammanfattande diskussion I det här projektet har aktörer inom socialtjänstens områden både beskrivit forskningsfrågor inom socialtjänstens verksamhetsområden samt prioriterat de tio mest angelägna forskningsfrågorna (Tabell 1 och Bilaga 7). Forskning finansieras med offentliga medel och det aktualiserar den demokratiska aspekten att låta berörda parter få göra sin röst hörd. Därutöver betonas demokrati i socialtjänstlagen med orden på demokratins grund i portalparagrafen. Den etiska koden för socialarbetare i Sverige tar även upp vikten av att aktivt delta i socialtjänstens kunskapsuppbyggnad (Akademikerförbundet SSR 2017). Ett liknande arbete avseende prioritering av forskningsfrågor inom socialtjänsten har genomförts i Storbritannien, men med avgränsning till socialt arbete för vuxna (Department of Health and Social Care 2018). Resultaten är därför inte helt jämförbara eftersom det här projektet har omfattat alla socialtjänstens verksamhetsområden samt alla aspekter av socialtjänsten så som insatser, utredning, arbetssätt, organisation, styrning och ledarskap med mera. Det finns också skillnader mellan socialtjänsten i Storbritannien och Sverige, till exempel lagstiftningen, som kan ha av betydelse vid prioriteringen. Däremot omfattade listan med prioriterade forskningsfrågor från Storbritannien också frågor om brukardelaktighet, digitalisering och samverkan. 12
13 Avgränsningar Såvitt vi vet är det här projektet den mest omfattande inventering av forskningsbehov inom socialtjänsten som genomförts i Sverige. Undersökningen är unik på så sätt att både socialtjänst- och brukarföreträdare deltog i samma behovsinventering och prioritering av forskningsfrågor. Projektet har gjort ett antal avgränsningar som är viktiga att nämna. En avgränsning är att vi i inventeringssteget, till skillnad från JLA:s metodik, till stor del har riktat in oss på socialchefer och brukar- och intresseorganisationer. Främsta anledningarna till denna avgränsning är socialtjänstens breda och komplexa område och de resurser en analys och sammanställning av ett bredare material skulle ta. Det vore dock önskvärt att även få ta del av forskningsbehov bland dem som arbetar direkt med brukare inom socialtjänsten, samt av brukare och anhöriga. Projektet har haft ett brett perspektiv gällande brukar- och intresseorganisationer och socialchefer bör, med sin centrala organisatoriska position, ha god inblick i socialtjänstens hela verksamhet och därmed ha en överblick över behoven av mer kunskap. Vi har av resursskäl inte gjort en heltäckande kartläggning av forskningsläget för att verifiera att forskningsfrågorna är vetenskapliga kunskapsluckor. Dock har SBU och Socialstyrelsen publicerat ett stort antal rapporter inom området ( publikationer/socialtjanst/). Rapporterna har påtalat att det för majoriteten av frågeställningarna finns behov av ytterligare forskning. Utöver primärstudier kan det för vissa frågor snarare finnas ett behov av systematiska översikter än mer enskilda studier. De vetenskapliga kunskapsluckorna behöver verifieras inför respektive forskningsprojekt och motiveras i ansökan om forskningsmedel. Enkäten för inventering av forskningsbehov Undersökningen är unik då den tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten men det var också en försvårande faktor då forskningsfrågor som kom in var övergripande och vissa svar allmänt skrivna. Det är möjligt att vi hade fått mer detaljerade svar om undersökningen hade varit avgränsad till en viss målgrupp som till exempel placerade barn, vuxna personer med missbruk eller till specifika verksamhetsområden. Det finns dock inget som hindrar att sådana prioriteringar görs i något senare skede. Då kan denna övergripande prioritering fungera som ett viktigt underlag. Vi bedömde att det i ett första steg var angeläget att ta ett helhetsgrepp om forskningsbehoven i socialtjänsten för att få en översiktlig bild över angelägna forskningsområden. Enkäten skickades till socialchefer i alla landets kommuner via registratorsfunktionen. Svarsfrekvensen var dock låg (43 procent) vilket delvis kan bero på att utskicket, av olika anledningar, inte nådde fram till alla socialchefer. Det kan också bero på att enkäten ansågs svår att svara på, tidsbrist eller att det inte är så vanligt att man blir tillfrågad om forskningsbehov. Det fanns kommentarer både bland socialchefer och brukar- och intresseorganisationer om att enkäten var svår, för bred och tidskrävande. Samtidigt uppgav flera att enkäten var bra och viktig. Svarsfrekvensen var låg trots nära samverkan med både NSK-S, SKL och RSS. En kartläggning av socialtjänstens behov av kunskapsunderlag, som genomfördes utan involvering av dessa aktörer, bland ett slumpvis urval av socialtjänstens enhetschefer gav en liknande svarsfrekvens som vår undersökning (Socialstyrelsen 2015). Undersökningarna är dock inte helt jämförbara och vi vet inte hur svarsfrekvensen hade sett ut utan samverkan i vår undersökning. Även bland brukar- och intresseorganisationerna var svarsfrekvensen låg (cirka 30 procent). Det fanns ingen motsvarande samverkan med brukar- och intresseorganisationer för att sprida information om enkäten bland dessa organisationer. 13
14 En annan aspekt var utformningen av enkäten för att inventera forskningsbehov. Det finns både för- och nackdelar med öppna och styrda frågor. Vi valde att ha mer öppna frågor för att undvika att styra de svarande mot förutbestämda områden. För att ändå ge viss vägledning till den svarande delades enkäten in i några övergripande teman med vissa exempel för att konkretisera (Bilaga 2). Exemplen blev styrande till viss del då flera socialchefer bara skrev de ord som gavs som exempel utan vidare förklaring eller precisering. Prioritering av forskningsfrågor en demokratisk men svår process Prioriteringen av forskningsfrågorna skilde sig delvis åt mellan den webbaserade prioriteringen och den slutliga topplistan. Vissa forskningsfrågor som många röstat på kom inte med i den slutliga listan och andra frågor kom med som inte fått flest antal röster tidigare. Detta belyser dynamiken när en arbetsgrupp med olika perspektiv träffas för att Viktigt med olika perspektiv diskutera vilka frågor man anser viktigast. Att sammanfoga dessa olika perspektiv är en viktig del av konsensusprocessen. Arbetsgruppen ansåg att alla forskningsfrågorna var viktiga och att det var svårt att prioritera, mycket på grund av att frågorna omfattade hela socialtjänsten. I arbetet med att ta fram topp 10-listan slogs flera frågor ihop, mer än att frågor plockades bort. En lärdom är att ett brett område också leder till mer övergripande (icke-specifika) frågor. Övergripande frågor är dock av relevans för kommande utlysningar då det också ger utrymme för forskarna att precisera frågorna till mer forskningsbara frågeställningar. De underliggande frågorna är mer preciserade och nämner olika mål grup per vilket kan ge ytterligare underlag till forskarsamhället om forskningsbehoven. En användbar metod för att identifiera och prioritera forskningsbehov Utöver att ta reda på angelägna forskningsfrågor i socialtjänsten utifrån ett professionsoch brukarperspektiv syftade projektet till att ta reda på om denna metod är lämplig för att identifiera och prioritera forskningsbehov i socialtjänsten. Fördelen med den här metoden, jämfört med till exempel fokusgrupper, är att vi nådde ut till en större grupp av personer. Fokusgrupper kan vara att föredra för att få mer omfattande och djupare svar i olika frågor men det finns också en risk att samma personer tillfrågas och kommer till tals. En viktig del av metoden är att enkätundersökningar kombineras med en workshop för att få en interaktion mellan olika personer. Det ger en möjlighet att diskutera och motivera valen av forskningsfrågor samt att se saker ur nya perspektiv som kan inverka på vilka forskningsfrågor som väljs ut i slutändan. Utmaningen med arbetssättet är att det är tids- och resurskrävande och svårt att få tydliga svar i enkätundersökningen samt risken att få svarar på enkäten. Det är ett nytt arbetssätt att som myndighet involvera så många personer som vi gjort i det här projektet. En möjlig kritik av processen att prioritera forskningsfrågor och att producera topplistor över forskningsbehov är att listorna endast återspeglar de deltagande individernas åsikter snarare än de större populationer som de representerar, vilket potentiellt leder till en svag extern validitet. Sammansättningen av paneler i konsensusprocesser är ett avgörande och svårt steg. Det skulle vara möjligt att ha flera paneler parallellt för att kunna bedöma tillförlitligheten, vilket inte gjorts den här gången. Ett liknande arbete genomfördes däremot när den strategiska forskningsagendan till programmet för tillämpad välfärds- 14
15 forskning togs fram av Forte (Forte 2019). De åtta prioriterade områden 3 som presenterades i agendan avspeglar väl topp tio-listan. Processen för att ta fram agendans prioriterade områden var snarlik arbetet i det här projektet men utgick från hearings med olika aktörer, inklusive forskare, för att identifiera forskningsområden. Att de båda snarlika arbetena landar i samma frågor visar på att det finns en representativitet i de prioriterade frågorna. Deltagarna i arbetsgruppen var övervägande positiva till arbetet. Bland annat lyfte många fram att det var förmånligt att få vara med och att få möjlighet att påverka. Betydelsen av olika perspektiv i arbetsgruppens sammansättning var något som värderades högt. Några ansåg att det var något enklare att arbeta i de mindre grupperna än hela arbetsgruppen tillsammans då det gav mer utrymme till diskussion och möjlighet för alla att komma till tals. Workshoppen kräver med andra ord en hel del av deltagarna för att ta plats i gruppen och göra sin röst hörd, särskilt i diskussionerna med hela gruppen. Det krävs också av moderatorn att se till att alla är kommer till tals och får möjlighet att påverka. Sammanfattningsvis är metoden ett användbart arbetssätt för att identifiera och prioritera forskningsbehov. Arbetet med den strategiska forskningsagendan visade att hearings och workshoppar för att identifiera forskningsfrågor i slutändan kan leda till samma slutsats som den här metoden. Materialet från enkätundersökningen med forskningsfrågorna och de underliggande frågorna är däremot mer omfattande och detaljerat än dokumenta tionen från de hearings som hölls i arbetet med agendan. Materialet bör därför vara användbart för både forskare och socialtjänstens arbete med kunskapsutveckling (se bilagor på Ett användbart arbetssätt Nästa steg Resultaten kommer att fungera som underlag till arbetet med det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning och utlysningar av forskningsmedel samt i SBU:s verksamhet för att ta fram relevanta forskningssammanställningar (systematiska översikter). Vi uppmuntrar forskare att ta del av resultaten i planeringen av framtida forskning och att man anger i sin forskningsansökan till Forte om forskningsprojektet som man söker finansiering för adresserar något om de prioriterade forskningsfrågorna. Vi uppmuntrar även forskare att involvera praktiken i forskningen liksom att professioner som arbetar med socialtjänstfrågor tar del av resultaten och etablerar kontakter med forskare för att bli delaktiga i forskningsprocessen. 3 Effekter av interventioner, Metoder för att utreda individers behov av insatser, Socialtjänstens förebyggande och tidiga insatser, Implementering, förändrings och förbättringsarbete, Sammanhållna insatskedjor och samverkan, Brukarmedverkan/ delaktighet, Digitalisering och välfärdsteknik, Ideell och privat sektor som utförare av socialtjänstens insatser 15
16 Projektgrupp Namn Roll Organisation Stella Jacobson Projektledare Forte Therese Åström Projektledare SBU Gunilla Fahlström Projektledare SBU Marie Österberg Projektledare SBU Sara Fundell Administratör SBU Emilie Löfgren-Jarl Forskningsadministratör Forte Peter Carlsson Praktikant, medverkade i analys och sammanställning av enkätsvar Jessica Tell Projektledare kommunikation SBU Åsa Fagerström Kommunikatör SBU Therese Löfbom Kommunikatör Forte Marie Lann Kommunikatör Forte Stockholms universitet Arbetsgruppen för prioritering av forskningsfrågor Namn Organisation Företräder Anki Sandberg Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) Brukar/intresseorganisation Maja Ahrman Therese Reitan Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk (RFMA) Brukar/intresseorganisation Brukar/intresseorganisation Patric Stoor Karlberg Stadsmissionen Brukar/intresseorganisation Frida Fröberg Rädda barnen Brukar/intresseorganisation Gustaf Bucht SPF Seniorerna Brukar/intresseorganisation Staffan Näslund Skellefteå Kommun Socialtjänsten Camilla Blomqvist Norra Hisingen, Göteborgs Stad Socialtjänsten Lena Holmlund Göteborgsregionen Socialtjänsten Stefan Heinebäck Nyköping kommun Socialtjänsten Lotta Wigen Lidingö kommun Socialtjänsten Ingemar Ångman Örebro kommun Socialtjänsten 16
17 Bindningar och jäv Deltagarna i arbetsgruppen har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet. Referenser Akademikerförbundet SSR. Etik i socialt arbete Etisk kod för socialarbetare Tillgänglig: Department of Health and Social Care. Priorities for Adult Social Work Research. Results from the James Lind Alliance Priority Setting Partnership for adult social work Tillgänglig: Forte. Strategisk forskningsagenda för det nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). ISBN: James Lind Alliance. The James Lind Alliance Guidebook. Version Prop. 2016/17:50. Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Tillgänglig: i samverkan for samhallets utmaningar och starkt konkurrenskraftprop pdf SKL. Konsensusmetoder inom hälso- och sjukvård. En kunskapsöversikt Sveriges Kommuner och Landsting. ISBN Socialstyrelsen. Socialtjänstens behov av kunskapsunderlag. En kartläggning ISBN:
18 Produktion: Granath, Stockholm 2019 Omslagsbild: Folio ISBN: Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894, Stockholm Telefon: , e-post: 18
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd Regional samverkans och stödstruktur, RSS i nationell kunskapsstyrning Nicolina Fransson FoU-strateg Hälsa och Social välfärd Ett nytt nationellt system för
Bilaga 2: Enkät för inventering av forskningsbehov
Bilaga 2: Enkät för inventering av forskningsbehov Enkäten för inventering av forskningsbehov var indelad i sex övergripande områden samt ett fritextfält där de svarande kunde beskriva forskningsfrågor.
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA För det nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning Tryck: Holmbergs, Malmö 209 Foto: Scandinav, Anders Andersson, Emma Bourne, Anna Roström, Alicia Swedenborg, James
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA För det nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning Förord Tillämpad välfärdsforskning är ett nationellt tioårigt forskningsprogram som drivs av Forte i samråd med
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Behandling/ 23. Vilken effekt/påverkan har anhörigdelaktighet i utformning av insatser? Behandling/ Intervention. Behandling/ Intervention
Samverkan 1. Vilka effekter får samverkan mellan olika huvudmän? Samverkan 2. Vad finns det för goda exempel på samverkan? Samverkan 3. Hur kan samhällets resurser samverka för att skapa förutsättningar
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA För det nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning Förord Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, har fått i uppdrag av regeringen att inrätta och
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Bilaga 7: Topp 10 forskningsfrågor inklusive underliggande frågor
Bilaga 7: Topp 10 forskningsfrågor inklusive underliggande frågor 104. Hur kan socialtjänsten arbeta med Vilken effekt har olika metoder att sprida information från ledning till verksamhet implementering,
Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR Varför är kunskapsluckorna viktiga? Synliggöra att vi inte vet. Peka på svaga områden/patientpopulationer Vad anser brukare och kliniker anser vara
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Kunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
FORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Minnesanteckningar NSK-S 6/2 2018
Minnesanteckningar NSK-S 6/2 2018 Beslutspunkter Mats Collin, Gävleborgs län, väljs in i AU som ersättare för Anna-Lena Andersson som avslutat sin medverkan. Verksamhetsberättelse för 2017 beslutas. Prioriterade
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg
U T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING BEHOV AV PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIG UTVÄRDERING INOM VIKTIGA OMRÅDEN ELLER VEM ÄGER RÄTTEN ATT AVGÖRA VAD SOM ÄR RELEVANT? Sofia Tranæus
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Att stimulera klient- och praktiknära forskning och öka samverkan mellan forskning och praktik
Att stimulera klient- och praktiknära forskning och öka samverkan mellan forskning och praktik Stella Jacobson, Programansvarig, Forte Lars Plantin, Professor, Föreståndare för FYS, Lunds universitet Harald
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets
Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn
Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens
Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten. Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL
Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL Systemet för kunskapsstyrning Kommuner/lands -ting/region Regionala
Socialförvaltningen CARPE
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Kvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
RESURSCENTRA FÖR PSYKISK HÄLSA. SVOM Håkan Gadd
RESURSCENTRA FÖR PSYKISK HÄLSA SVOM 2017-12-01 Håkan Gadd Bakgrund Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 - Stort utbud av kunskapsstöd som behöver bättre styrning - Många aktörer och blygsamt genomslag
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Stöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Regional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm
Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov Olivia Wigzell, Socialstyrelsen Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet Ethel Forsberg, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Janna Valik,
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
FoU-Skåne
FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering DigiLitt.kom - Ett av projektets mål är att medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter i Sydsverige, som står inför en alltmer digitaliserad
Resultat av remiss för begreppet brukaret
2013-04-09 1(10) Resultat av remiss för begreppet brukaret Socialstyrelsen rekommenderar brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, tillsammans
Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Du har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.
11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:
Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Evidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder
Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet
Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information
Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar
Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården
Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)