180 Smedsby Ändring av detaljplan för kvarter 226 med angränsande park-, trädgårds- och vägområden. Planläggningsavdelningen 1:2000 Planbeskrivning, som gäller planutkast daterat 15.6.2017 Godkänd av kommunfullmäktige..201_
Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 3 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial... 3 2 SAMMANDRAG... 4 2.1 Olika skeden i planprocessen... 4 2.2 Detaljplanen... 4 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 4 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 5 3 UTGÅNGSPUNKTER... 5 3.1 Allmän beskrivning av området... 5 3.2 Naturmiljö, landskap och djurbestånd... 6 3.3 Den byggda miljön... 8 3.4 Befolkning... 10 3.5 Service... 10 3.6 Trafik... 10 3.7 Teknisk service... 11 3.8 Bebyggd kulturmiljö och kulturhistoriskt skyddsvärda objekt... 12 3.9 Markägoförhållanden... 12 3.10 Planeringssituationen... 12 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 17 4.1 Inledning av planläggningen och beslut... 17 4.2 Intressenter... 17 4.3 Mål för detaljplanen... 18 4.4 Preliminära alternativ och deras inverkningar... 19 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 22 5.1 Planens struktur... 22 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 22 5.3 Områdesreserveringar... 22 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser... 23 6 PLANENS KONSEKVENSER... 23 6.1 Sociala konsekvenser... 23 6.2 Konsekvenser för övrig planläggning... 27 7 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 28 7.1 Uppföljning av genomförandet... 28 1
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Kommundel: Fastigheter: Planens namn: Kvarter: 226 Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-662/17 Korsholm 180, Smedsby Detaljplanen berör fastigheterna RNr 2:526, RNr 9:360, RNr 9:240, RNr 9:351 samt del av RNr 2:577, RNr 9:379, vägområde RNr 9901-4. Ändring av detaljplan för kvarter 226 med angränsande park-, trädgårds- och vägområden. 1.2 Planområdets läge Detaljplaneområdet är beläget i direkt anknytning till Smedsby kärncentrum, sydväst om Centrumvägen. Planområdet utgör kvarter 226 samt park- och trädgårdsområdet mellan kvarteren 226 och 212. Planområdet innefattar även angränsande lättrafikled. I kvarter 226 finns från tidigare ett servicecenter för äldre inklusive bostäder samt en kyrka och ett församlingshem. I söder gränsar planområdet till kvarter 221 som utgör ett småhusområde. I området mellan kvarter 226 och 221 finns en gammal äppelodling samt en skogsdunge. Ett utloppsdike går genom området. Planeringsområdet omfattar även en del av en större sammanhängande grönzon i riktningen nordost-sydväst. Enligt den preliminära gränsdragningen har området en areal på ca 2,87 ha. I takt med att planprocessen framskrider kan gränserna för planområdet granskas vid behov. Planområdets läge och avgränsning framgår från pärmbilden. 1.3 Planens syfte Lemminkäinen Hus Ab har lämnat in en ansökan om byte av markområde med Korsholms kommun samt om ändring i detaljplanen. Det område som avses i ansökan berör del av fastighet RNr 9:379. Lemminkäinen Hus Ab har ingått ett föravtal om köp av fastighet Jarl RNr 2:526. Fastigheten har en areal på 7 640 m 2 och ägs av en privatperson. Detaljplanen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal. Syftet med planändringen är att utreda om det finns förutsättningar att reservera en del av park- och trädgårdsområdet mellan kvarter 226 och 212 för byggande av våningshus. Lemminkäinen Hus Ab är intresserad av att använda området för effektivt boende i centrum genom att bygga två bostadsvåningshus i området. Samtidigt beaktas förutsättningar för förverkligandet av ett sammanhängande parkområde enligt de reserveringar som finns i områdets övergripande planer. Eftersom en planändring enligt anhållan medför att kvarter 226 utvidgas så ingår av plantekniska skäl hela kvartersområdet i planändringen. 2
I beredningen av planen utreds bland annat: områdets interna markanvändning, interna trafikförbindelser och vägnät, tryggande av sammanhängande grönområden, rekreationsmöjligheter och förbindelser för lätt trafik, frågor i anknytning till natur och djurbestånd samt behövliga områdesreserveringar, lösningsmodeller för tekniskt underhåll, övriga eventuella markanvändningsbehov som framkommer i samband med planeringsarbetet och i den växelverkan som sker under planprocessen. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av detaljplankarta och planbeskrivning. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen - Program för deltagande och bedömning Bilaga 1 - Förminskning av detaljplankartan Bilaga 2 - Illustrationer Bilaga 3 - Sammanställning av påpekanden och utlåtanden i beredningsskedet Bilaga 4 - Uppföljningsblankett (bifogas i förslagsskedet) 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial - Naturinventering, 2012 3
2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen PLKS 24.1.2011 9 Beslut om utredning av förutsättningar att ändra detaljplanen. PLKS 24.1.2012 5 Beslut om framläggande av program för deltagande och bedömning 6.2 7.3.2012 Program för deltagande och bedömning hölls framlagt till påseende. PLKS 19.6.2012 78 Beslut om planprocessens fortsatta beredning PLKS 18.9.2012 101 Beslut om framläggande av utkast i beredningsskedet 1.10 31.10.2012 Planutkast hölls framlagt till påseende. PLKS 27.11.2012 159 Bemötanden av åsikter i beredningsskedet, beslut om fortsatt planering. SBN 28.6.2017 131 Beslut om framläggande av justerat utkast i beredningsskedet. Planutkastet hölls framlagt till påseende. Beslöt om framläggande av förslag till detaljplan. Planförslaget hölls framlagt till officiellt påseende Samhällsbyggnadsnämnden omfattade förslaget till detaljplan. Kommunstyrelsen omfattade förslaget till detaljplan. Kommunfullmäktige godkände förslaget till detaljplan. Ett utkast till detaljplan hölls framlagt redan hösten 2012 men planprocessen har därefter inväntat att de övergripande riktlinjerna för markanvändningen ska anges i Smedsby delgeneralplan (PLKS 27.11.2012 159). Delgeneralplanen färdigställdes hösten 2016 men planen har inte trätt i kraft på grund av besvär. Vasa förvaltningsdomstol har genom utslag 6.6.2017 förkastat besväret. Avsikten är nu att detaljplanen tas upp för fortsatt beredning. Airix Ympäristö Oy (numera Sweco Finland oy) fungerade som plankonsult i planeringens inledningsskede och har utarbetat de markanvändningsutkast som nu ligger till grund för den fortsatta beredningen av detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanändringen utvidgas kvarter 226 med en byggnadsplats för flervåningshus (AK). Kvarter 226 omfattar sedan tidigare reserveringar för kyrkor och andra församlingsbyggnader (YK) samt område för bostadsbyggnader för social verksamhet och hälsovård, på vilket får placeras servicecentrum för åldringar med tillhörande bostäder (YSA-1). Mellan kvarter 226 och 221 reserveras ett parkområde (VP), som utgör en del av ett större sammanhängande grönområde. Planområdet omfattar även vägområden. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av området kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Nya byggnadsplatser förverkligas av byggnadsentreprenör. Innan detaljplanen godkänns uppgörs markanvändningsavtal enligt vilket den nya byggnadsplatsen förverkligas. 4
Vid förverkligandet bör höjdförhållandena mot angränsande områden och bevarandet av vegetationen beaktas. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön ska detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Allmän beskrivning av området Planområdet är beläget i direkt angränsning till Smedsby kärncentrum. Kvarter 226, som utgör planområdets norra del, omfattar ett servicecenter för äldre inklusive bostäder samt en kyrka och ett församlingshem. I söder gränsar planområdet till kvarter 212, som utgör ett småhusområde. Mellan kvarter 226 och 212 finns en skogsdunge samt en äppelodling. Äppelodlingen som finns inom ett inhägnat område är i dagsläget förfallen. Ett utloppsdike går genom området. Planområdet ingår delvis i en sammanhängande grönzon i riktningen nordostsydväst. Bild 1. Vy över planområdet. 5
3.2 Naturmiljö, landskap och djurbestånd Landskapsstruktur Planområdet ligger i en bebyggd tätortsmiljö. Ur landskapsstrukturellt perspektiv ligger området i en långsluttande dalsluttning. I planområdets lägsta del delas området av ett utloppsdike som strömmar mot nordost. Se bild landskapsstruktur: Bild 2. Landskapsstruktur. Karta AIRIX Miljö Ab. Från bilden syns en avgränsning över området där markanvändningen ändrar genom detaljplanändringen. Landskapsbild Korsholm hör till landskapsprovinsen Österbotten och närmare till Södra Österbottens kustregion. Typiskt för hela Österbotten är de förhållandevis stora älvdalarna med tydliga gränser samt de så gott som obebodda ryggområdena mellan dessa. Terrängen är förhållandevis jämn med i regel små höjdskillnader. Den snabba landhöjningen formar konstant naturen längs hela kusten. Jordarten är välsorterad och nätverket av ryggar och dalar är småskaligt. Vattendelarna är karga och steniga. Planområdet omfattar delvis ett grönområde som sträcker sig genom Korsholms centrum. I gällande detaljplan är berörda område reserverat för park (VP) och trädgårdsområde för äppelodling (MP). Äppelodlingen är inte längre i aktivt bruk. Till landskapsbilden är planområdet bebyggt i norr med ett främst orört skogsområde som avgränsar bebyggelsen mot den gamla äppelodlingen. Den gamla äppelodlingen är inhägnad med staket och området ger ett allmänt oskött intryck. 6
På planområdets nordvästra sida finns byggnader för offentliga tjänster och handel. På den sydöstra sidan finns ett småhusområde. Ytbildning Planområdet har en backig ytstruktur. Terrängens höjd varierar mellan +8 +12 meter ovanför havsytan. Terrängen bildar en backe som sluttar svagt mot sydost. På det lägsta stället strömmar ett dike. Jordmån Enligt Finlands jordmånskarta består jordmånen i planområdet främst av en slammig finkornig jordart. I samband med bygglovet bör noggrannare jordmånsundersökningar göras. Bild 3. Utdrag ur jordmånskartan (karta GFC), planområdets ungefärliga läge har markerats med en ellips. Yt- och grundvatten Planläggningsområdet ligger huvudsakligen i en sluttning. Ytvatten rinner till en ett utloppsdike på områdets lägsta ställe. Diket strömmar mot nordost och mynnar så småningom ut i Stocksundsbäcken. Med tanke på tomtens terrängformer bör särskilt dagvattenfrågor och vårflöden beaktas i planläggningen. Avsikten är att uppgöra en skild dagvattenhanteringsplan för området. Vegetation Skogsområdet består av relativt gammal blandskog som domineras av tall som övergår till en mer björkdominerad blandskog mot Centrumvägen. Undervegetationen består av lingon i de högre områdena med blåbär i de lite lägre områdena. 7
Äppelodlingen som finns i området är gammal och området har fått växa fritt med gräs och buskar. Naturobjekt som bör beaktas På området för planändringen finns inga naturvärden som bör skyddas. (Naturinventering 8.9.2012 Ingvar Fagerholm). Livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald På området för planändringen finns inga livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. (Naturinventering 8.9.2012 Ingvar Fagerholm). Naturskyddsprogramområden och Natura-områden På området finns inga områden som omfattas av naturskyddsprogram. På området finns inga Natura-områden. 3.3 Den byggda miljön Planområdet ligger i centrumtätoren Smedsby i Korsholms kommun. Närmiljön består av offentliga byggnader och bostäder. Det offentliga byggandet är arkitektoniskt finslipat och högklassigt. Fasadernas material består av rödtegel som livats upp med träribbor och brädfodring. Inom planområdet finns Folkhälsanhuset med bostäder och gemensamma utrymmen och seniorpunktens verksamhet samt Smedsby församlingsgård. Folkhälsans byggnader har 2-3 våningar. Byggnadsmassorna som är försedda med pulpettak ger ett skulpturmässigt intryck. Folkhälsan har en gårdsplan för gemensam samvaro både i mitten av byggnaderna inom tomtens gränser samt mot söder. Bild 4. Folkhälsans bostäder mot Centrumvägens håll. Församlingshuset ligger i korsningen av Emilsvägen och Niklasvägen. Ingångar till byggnaden finns från båda vägarnas håll. Längs Emilsvägen smyckas gården av en rad med rönnar. Byggnaden har ett plant tak och är arkitektoniskt modern. På gården finns ett cirka 10 meter högt torn med ett kors på toppen. 8
Längs Emilsvägens södra del finns låga rad- och lofthus i 1-2 plan. Bredvid planområdet är radhusen byggda i ett plan med vertikal brädfodring som är målad i en kraftig gul täckfärg. Husen har sadeltak i plåt. Övriga rad- och lofthus längs Emilsvägen är byggda i 1-2 plan, har sadeltak och tegelfasad. Fasadmaterialen består av gult tegel som kombinerats med ljusblått täckmålat trä. Byggnaderna i korsningen Emilsvägen Rudolfsgränd utgör Folkhälsans servicehem. Längs Rudolfsgränd finns även Rullebo daghem. I grönområdet intill daghemstomten finns en lekpark, som betjänar närområdet. Bild 5. Vy från mot Rudoldsgränd.med Folkhälsams servicehem i förgrunden och radhus längre bort i bilden. I bakgrunden skymtar Rullebo daghem. Bild 6. Vy längs Emilsvägen. I korsningen mellan Emilsvägen Jarlsstigen finns bostadshöghus med sex våningar. Dessa höghus stoppar utsikten då man tittar från Emilsvägens södra ända mot Niklasvägen. 9
Bild 7. I förgrunden den gamla äppelodlingen. På den södra sidan av äppelodlingen finns småhus i 1-2 plan, vilkas gårdar öppnas mot planområdet. 3.4 Befolkning I Korsholm är befolkningstalet ca 19380 (2016, Statistikcentralen). Korsholms befolkning har ökat under de senaste åren och kommunens befolkning förutses att öka under de kommande årtiondena. Invånarantalet i Smedsby har fördubblats under de tre senaste årtiondena. I Smedsby delområde, som innefattar Smedsby, Böle och Kråklund, är invånarantalet 5725 (2016, Statistikcentralen). 3.5 Service Planområdet ligger alldeles i Smedsby kärncentrum med kommuncentrumets offentliga service samt affärer alldeles i närheten av planområdet. Handelstjänsterna ligger på ca 500 meters avstånd med bil och på 400 meters gångavstånd då man rör sig längs lättrafiklederna. Församlingsgården och Folkhälsans hus finns inom planområdet. Kommunens ämbetshus ligger längs Niklasvägen i angränsning till planområdet, Rullebo daghem på ca 200 meters avstånd och de närmaste skolorna på ca 1,3 kilometers avstånd. 3.6 Trafik Körförbindelsen till området går via Niklasvägen och Emilsvägen. Båda vägförbindelserna är återvändsgränder. Trafikmängderna förblir dock på en sådan nivå att de inte medför någon större rusning längs Niklasvägen eller i dess korsningar. Ärendetrafiken till och parkeringen vid Folkhälsan samt användningen av kommunhusets parkeringsområden orsakar dock tidvis situationer där trafikomgivningen i början av Niklasvägen kan upplevas som problematisk. 10
3.7 Teknisk service Kommunens vatten- och avloppsledningsnät korsar planområdet genom det planerade parkområdet. Fjärrvärmenätet finns i angränsning till området, närmast längs Emilsvägen och Rudolfsgränd. Ledningsnäten framkommer från bild 8 och 9. Bild 8. Vatten- och avloppsledningsnät. Bild 9. Fjärrvärmenätet. 11
3.8 Bebyggd kulturmiljö och kulturhistoriskt skyddsvärda objekt Inom planläggningsområdet finns inga på riksnivå värdefulla landskapshelheter. Enligt landskapsplanen finns inom området inga landskapsmässigt betydelsefulla bebyggda kulturmiljöer. 3.9 Markägoförhållanden Lemminkäinen Hus Ab har lämnat in en anhållan om ett markbyte med Korsholms kommun. Området som avses är beläget mellan kvarter 221 och 226 i Smedsby. Lemminkäinen Hus Ab har gjort ett föravtal om att köpa fastigheten Jarl RNr 2:526. Fastigheten omfattar ca 7640 m2. Korsholms kommun skulle erhålla den del av den inköpta äppelodlingen som finns på östra sidan utfallet medan Lemminkäinen Hus Ab skulle erhålla den mark som kommunen äger mellan Folkhälsan och äppelodlingen eller en del av fastigheten RNr 9:379. Kommunens markägo framkommer med röd rastrering från bild 10. Bild 10. Markägoförhållanden. 3.10 Planeringssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har år 2000 fattat beslut om riksomfattande mål för områdesanvändning och ytterligare ett beslut gällande revidering av målen i november 2008. De reviderade målen för områdesanvändningen har trätt ikraft 1.3.2009. Vid landskapsplanering och annan planering av områdesanvändning bör det säkerställas att de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så, att förverkligandet av dessa inte försvåras (MBL 24 2 momentet). 12
De riksomfattande målen är indelade i allmänna mål och specialmål. De allmänna målen är principiella linjedragningar, vilka bör iakttas i den övergripande planläggningen, såsom landskaps- och generalplaneringen. Specialmålen utgörs av bindande förpliktelser, vilka gäller all planläggning, såsom bygeneralplaner som styr byggande, såvida dessa inte har avgränsats att gälla endast en särskild planläggningsnivå. Mål som berör kvarter 226 är bland annat: Befintliga samhällsstrukturer utnyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras de nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom förutsättningarna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. Stadsregionerna utvecklas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centra. Centrumen och särskilt deras centrumområden utvecklas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samtidigt som det skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid general- och detaljplaneringen ska beredskap finnas för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. Inom planläggningen bör man eftersträva sådana lösningar för områdesanvändningen som sparar energi och främja förutsättningarna för användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska man beakta de naturområden som ur ekologisk synvinkel och med tanke på rekreation är, betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa naturområden inte i onödan spjälkas upp. Landskapsplan Landskapsplanen för Österbotten är fastställd i enlighet med miljöministeriets beslut den 21.12.2010. Följande områdesreserveringar berör detaljplanområdet: Område för centrumfunktioner (C) Område för tätortsfunktioner (A) Stadsutvecklingszon, Vasa stadsregion kk-1 Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd kmk. 13
Bild 11. Utdrag ur landskapsplan. Landskapsplanens etapplan I Landskapsplanens etapplan I är fastställd av miljöministeriet 4.10.2013. Planen behandlar placeringen av kommersiell service i Österbotten, Planområdet finns inom beteckningen för Vasa Korsholm centrumutvecklingszon där Smedsby angetts med beteckningen område för centrumfunktioner (C). Bild 12. Utdrag ur landskapsplanens etapplan I Strategisk generalplan En strategisk generalplan för Korsholms kommun har utarbetats under 2012 2013. Syftet med generalplanen är att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning. Den strategiska generalplanen beskriver kommunens vision av var markanvändningen ska utvecklas fram till år 2040, och strategin för att genomföra den. Planen godkändes av kommunfullmäktige 10.6.2013. Den strategiska generalplanen saknar rättsverkning. Planområdet finns inom område reserverat för centrumfunktioner (C) samt reservering för bostadsområde (A). 14
Bild 13. Utdrag av Strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Generalplan Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 25.4.2002 29. I delgeneralplanen har området beteckningen PY (Område för offentlig service och förvaltning), V (rekreationsområde). Området finns delvis inom område för centrumfunktioner. Området korsas av en reservering för lättrafikled. Ett utdrag ur generalplanen framgår från bild 14a. En revidering av Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 1.9.2016 60. Mot beslutet lämnades ett besvär varför planen ännu inte trätt i kraft. Vasaförvaltningsdomstol har genom beslut 6.6.2017 förkastat besväret. Enligt den reviderade delgeneralplanen finns planområdet dels inom område för centrumfunktioner (C) och dels inom rekreationsområde (V). I området finns en reservering för behov av grönförbindelse. Ett utdrag ur generalplanen framgår från bild 14b. Bild 14a. KF 25.4.2002 29. Bild 14 b. KF 1.9.2016 60 (Ännu inte trätt i kraft). 15
Detaljplan I området gäller byggnadsplaner som fastställts 13.2.1996 och 9.2.1999. I planeringsområdet har följande områdesreserveringar och planbeteckningar anvisats: YK YSA-1 VP MP Kvarterområde för kyrkor och andra församlingsbyggnader Kvartersområde för bostadsbyggnader för social verksamhet och hälsovård, på vilket får placeras servicecentrum för åldringar med tillhörande bostäder Park Trädgårdsområde, äppelodlingsområde. Ifall området inhägnas får inhägnaden inte skymma sikten till området Riktgivande del av område som reserverats för fotgängare. Bild 15a. Utdrag ur byggnadsplan, fastställd 13.2.1996. 16
Bild 15b. Utdrag ur byggnadsplan, fastställd 9.2.1999. Byggnadsordning Korsholms kommuns byggnadsordning har trätt i kraft 1.8.2013. Miljöskyddsföreskrifter Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter har trätt i kraft 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen används kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och godkänts av planläggningschef Barbara Påfs 27.4.2017. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Inledning av planläggningen och beslut Lemminkäinen Hus Ab har lämnat in en ansökan om byte av markområde med Korsholms kommun samt om ändring i detaljplanen. Det område som avses i ansökan berör del av fastighet RNr 9:379 som ligger i angränsning till kvarter 226. Lemminkäinen Hus Ab har ingått ett föravtal om köp av fastighet Jarl RNr 2:526. Fastigheten har en areal på 7 640 m 2 och ägs av en privatperson. Detaljplanen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslöt att utreda förutsättningar för ändring av detaljplanen 24.1.2011 9. 4.2 Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess inverkningar samt yttra åsikter om planen. 17
Intressenter i planeringen är: Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter o Kommunstyrelsen o Utvecklingssektionen o Samhällsbyggnadsnämnden o Byggnadsnämnden o Miljösektionen o Bildningsnämnden o Socialnämnden o Äldrerådet o Rådet för personer med funktionsnedsättning Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Vasa elnät Anvia telecom ab Övriga sammanslutningar och föreningar Anhängiggörande Om program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens officiella anslagstavla och på kommunens webbplats. Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning samt tre alternativa skisser till markanvändning fanns till påseende under tiden 6.2 7.3.2012. Om planen och utkasten inlämnades 22 åsikter. Åsikterna belyste bland annat farhågor om försämrad livsmiljö och trafikproblem som en konsekvens av trafikökningen samt behovet av rekreationsområden i Smedsby. Ett utkast hölls framlagt i beredningsskedet 1.10 31.10.2012. Mot utkastet lämnades 26 åsikter och 7 utlåtanden. En sammanställning av de åsikter och utlåtanden som lämnades i beredningsskedet framkommer från bilaga 4. Myndighetssamarbete Utlåtande begärs av kommunens förvaltningsenheter, berörda sammanslutningar och myndigheter över planutkast och vid behov även över planförslag. 4.3 Mål för detaljplanen Kommunens mål är att utreda om det finns förutsättningar för att ändra parkoch trädgårdsområdena mellan kvarteren 226 och 212 till ett område för bostadshöghus. Lemminkäinen Hus Ab är intresserade av att använda området för effektivt boende i centrum. En ändring av detaljplan för området måste grunda sig på en noggrann konsekvensbedömning och i samband med detaljplanearbetet undersöks vilka eventuella konsekvenser det nya byggandet medför. Med tanke på omgivningens invånare undersöks konsekvenserna bl.a. i förhållande till invånarnas vardagskvalitet, trygghet, trivsel, service och rekreation. För de nya byggnadsmassorna kommer att göras en skugganalys på detaljplanenivå för att utreda hur det kommande byggandet skuggar gårdsplanerna i omgivningen. I planlösningen eftersträvas ett sådant alternativ som är mest förmånligt med tanke på konse- 18
kvenser som riktas till omgivningens invånare och dessutom med tanke på trafikkonsekvenser och konsekvenser för miljön och landskapet som helhet. Målet är att grönområdet som går genom Smedsby ska bevaras utan att det bryts av även vid planläggningsområdet samt att dess karaktär ändras från det nuvarande skicket till ett välskött parkområde. 4.4 Preliminära alternativ och deras inverkningar Under planeringens gång har ett flertal olika lösningar för markanvändningen diskuterats. I samband med programmet för deltagande och bedömning presenterades tre alternativa skisser enligt bild 16. Alternativ 1, utgjorde en tomt med två sexvåningshus. Alternativ 2a, 2b och 3 visade alternativa möjligheter att koppla en del av området till YSA kvarteret. I samtliga alternativ undersöktes även möjligheten att ha två infarter till området, en via Emilsvägen och en parallellt med Centrumvägen. Alternativ 1 Alternativ 2a Alternativ 2b Alternativ 3 Bild 16. Alternativa markanvändningsskisser, framlagda 6.2 7.3 2012. 19
Utgående från responsen om ovanstående alternativ valde man att gå vidare utgående från alternativ 1, där en ny tomt planeras utan sammankoppling till befintlig verksamhet. Infart till den nya tomten planeras via Emilsvägen då en infart parallellt med Centrumvägens ansågs medföra betydande negativa konsekvenser för bostadslägenheterna i YSA kvarteret. I beredningsskedet uppgjordes fyra alternativa utkast. Två alternativ med fyravåningshus (utkast 1a och 2a) och två alternativ med sexvåningshus (utkast 1b och 2b). Skillnaden i alternativen utgjordes av antalet våningar, placering av byggnaderna samt alternativa lösningar för parkeringsutrymmen. Utkast 1a Utkast 2a Utkast 1b Utkast 2b Bild 17. Alternativa utkast i beredningsskedet. 20
Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslöt att planeringen går vidare utgående från utkast 2a (PLKS 18.9.2012 101), vilket ger en effektiv nyttjande av markområdet med byggnaderna placerade längre bort från folkhälsans bostäder. Bild 18. Utkast framlagt i beredningsskedet 1.10 31.10.2012. I samband med bemötande av åsikter och utlåtanden i beredningsskedet (bilaga 4) beslöts att markanvändningen i första hand ska avgöras i samband med Smedsby delgeneralplan. Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 1.9.2016 60. Enligt delgeneralplanen är området som detaljplanen berör dels reserverat för centrumfunktioner och dels som rekreationsområde. Delgeneralplanen framkommer från bild 12b. Den fortsatta beredningen av detaljplanen utgår från den planlösning som hölls framlagt i beredningsskedet men på basen av bemötanden till inlämnad respons har byggnadernas placering, våningstal och byggrätt justerats. 21
5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Genom detaljplaneändringen anvisas en ny tomt till kvarter 226, som är reserverad för byggande av två bostadsvåningshus i fem sex våningar. Den nya tomten finns på den sydöstra sidan av Smedsby församlingshus och Folkhälsans byggnader. Ett parkområde anvisas mellan kvarter 221 och 226, vilket utgör en del av ett större sammanhängande rekreationsområde i Smedsby. Enligt planens allmänna bestämmelser bör byggandet eftersträvas att genomföras så att det passar arkitektoniskt ihop med hur rödtegel och trä kombinerats i vid byggandet av församlingshuset och Folkhälsans hus. Placeringen av byggnaderna på den nya tomten har jämförts med hjälp av markanvändningsutkast, modeller och skugganalyser. Exempel på planens förverkligande har visats med hjälp av åskådliggörande bilder som finns i planbeskrivningens bilaga 3. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom detaljplanen möjliggörs boende i omedelbar närhet till Smedsby centrum. Samtidigt möjliggör planen att ett enhetligt rekreationsområde kan förverkligas från kommungränsen i väster fram till Källängsvägen. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområden för flervåningshus (AK-1) Med beteckningen tillåts byggande av två flervåningshus i fem sex våningar inklusive gårds- och parkeringsområden. Våningshöjderna har anvisats med romerska siffror. Placeringen av byggnaderna har anvisats noggrannare genom att ange byggnadsytor. Byggrätten är 5500 + t600, varav det första talet anger sammanlagda antalet kvadratmeter våningsyta för flervåningshusen medan det andra talet anger byggrätt för garage, biltak och ekonomibyggnader. - Rödtegel och/eller täckmålat trä bör användas som huvudsakligt fasadmaterial för byggnaderna. Takfärgen ska vara i mörk kulör. - 1,25 bilplats/bostad. För gästparkering reserveras 1 bilplats/500 m2 bostadsyta. - En källarvåning som ligger ovan jord ingår i våningstalet. Kvarterområde för kyrkor och andra församlingsbyggnader (YK) Inom området får uppföras kyrkor och andra församlingsbyggnader i två våningar. Byggrätten är 2500 m². Genom planändringen justeras byggnadsytornas bestämmelsegräns utgående från hur området förverkligats, i övrig har inga ändringar skett inom kvartersområdet. Kvartersområde för bostadsbyggnader för social verksamhet och hälsovård, (YSA-1) På området får uppföras bostadsbyggnader för social verksamhet och hälsovård, på vilket får placeras servicecentrum för åldringar med tillhörande bostäder. 22
Genom planändringen justeras bestämmelseytornas gränser utgående från hur området förverkligats, i övrig har inga ändringar skett inom kvartersområdet. Övriga områden Område för park (VP) Inom planområde har reserverats ett parkområden mellan kvarter 221 och 226. Parkområdet utgör en del av ett större enhetligt område som sträcker sig från kommungränsen i väster fram till Källängsvägen. Inom parkområde finns en instruktiv reservering för lättrafikled samt ett instruktivt område för behandling av dagvatten. Inom parkområdet får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Väg- och gatuområden I detaljplanens avgränsning ingår en del av Emilsvägen och lättrafikleden, som sammanlänkar Emilsvägen med Oskarsvägen och Runarsvägen. Inom parkområdet reserveras en lättrafikled från Oskarsstigen fram till den befintliga underfarten vid Centrumvägen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna och detaljplanebestämmelserna finns presenterade på detaljplanekartan och finns även beskrivna under punkt 5.3 områdesreserveringar. 6 PLANENS KONSEKVENSER Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i tillräcklig utsträckning utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 bör planen baseras på en tillräcklig mängd granskningar och utredningar. Vid utarbetande av planen bör planens miljökonsekvenser, inbegripande samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser utredas i nödvändig utsträckning. Utredningarna bör täcka hela det område som på ett betydande sätt kan påverkas av planen. Vid miljökonsekvensbedömning behandlas även principer för att hindra eller mildra eventuella skadliga konsekvenser. Vid beredningen av detaljplanen har strävan varit att identifiera och utreda betydande konsekvenser föranledda av planen. Konsekvensbedömning har gjorts som specialistbedömningar, på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. Konsekvensbedömningarna kan kompletteras i samband med planens fortsatta beredning, på basen av bl.a. erhållen respons från olika intressegrupper. 6.1 sociala konsekvenser Invånarnas vardagliga livskvalitet, trygghet, trivsel, service Konsekvenser för invånarna i egnahemshusen invid Oskarsvägen Utsikten som tidigare öppnats mot den gröna miljön västerut förändras avsevärt då de nya höghusen byggs. Beroende på årstid och tid på dygnet kan skuggor från de nya byggnadsmassorna sträcka sig till egnahemshusens gårdsplaner. Förverkligandet av planen kan således anses ha negativa konsekvenser för bo- 23
endetrivseln i synnerhet för de fem närmaste egnahemshusen på området. Å andra sidan ändrar det nuvarande trädgårdsområdet karaktär från det nuvarande skicket till ett skött parkområde vilket är en positiv konsekvens. Konsekvenser för invånarna i Folkhälsans gruppboende Förverkligandet av planen medför förändring av utsikten som öppnas från Folkhälsans gruppboende och dess gårdsplan då det tidigare gröna skogslandskapet delvis ändras till en bebyggd miljö. Utöver den visuella förändringen skuggar de nya byggnadsmassorna gården och bostäderna under vissa tider av dygnet beroende på årstid. Bild 19. Gårdsplan och utsikt från Folkhälsans gruppboende Gruppboendet är till för åldringar som lider av demens och invånarna i gruppboendet har ett särskilt behov av en lugn och trygg miljö. Det bör även beaktas att många invånares hela levnadsmiljö begränsas till gruppboendet och dess gårdsplan. Speciellt konsekvenserna i byggskedet är negativa eftersom förverkligandet av planändringen i detta skede även medför trafik och buller från byggarbetsplatsen. För att minska de negativa konsekvenserna har placeringen av flervåningshusen anpassats så att inga höga byggnader placeras närmast gårdsplanen med gruppboendets gemensamma utrymmen. YSA-1 kvartersområdet gränsar delvis mot parkområdet och detaljplanen möjliggör förverkligande av en gångförbindelse från tomten. Konsekvenser för invånarna i det befintliga våningshuset i kvarter 226 Förverkligandet av planen medför en ändring i närmiljön som kan upplevas negativa för boendemiljön för invånarna i det befintliga bostadsvåningshuset. Det tidigare lugna skogslandskapet intill huset förändras till en bebyggd miljö. De nya byggnaderna skuggar fasaden på höghusets gavel under vissa tider. Konsekvenser för bostadsutbudet i Smedsby Med tanke på det ökade bostadsutbudet och fler boendealternativ har förverkligandet av projektet positiva konsekvenser för bostadsutbudet i Smedsby. Speciellt med tanke på den äldre invånargruppen är det mycket positivt att nya bostäder byggs i närheten av servicen i centrum. 24
Konsekvenser för rekreation Förverkligandet av planen minskar mängden obebyggda områden i Smedsby centrum men medför ingen egentlig förändring av rekreationsområden i och med att äppelodlingen utgjort ett inhägnat trädgårdsområde. Ändringen av detaljplanen medför att rekreationsområdet flyttas men ett sammanhängande rekreationsområde kvarstår. En sammanhängande rekreationsled enligt landskapsplanen och Smedsby delgeneral kan fortsättningsvis förverkligas. Förverkligandet av grönområdesförbindelsen är viktig för nuvarande och kommande invånarna i centrum. Speciellt för de äldre invånarna i centrum är de närliggande parkerna viktiga för friluftsliv och annan motion. Konsekvenser för samhällsstrukturen Anslutande till övrig bebyggelsestruktur i Smedsby Förverkligandet av planändringen ger Smedsby centrum en tätare struktur och ger en betydande mängd nya bostäder på kort gångavstånd till servicen i centrum. Med tanke på den täta samhällsstrukturen är konsekvenserna mycket positiva. Konsekvenser för naturen och landskapet Buller Under byggnadsskedet har bullret från trafiken och arbetsmaskinerna negativa konsekvenser för invånarna i näromgivningen. Yt- och grundvatten Förverkligandet av planen ökar avrinningen av ytvatten till bäcken. Eventuella negativa konsekvenser kan dock hindras i samband med en noggrannare dagvattenplanering. Landskaps- och tätortsbilden Planändringen medför att byggandet är högre än det övriga befintliga byggnadsbeståndet i omedelbara näromgivningen men de nya höghusen ligger ändå i angränsning till kärncentrum och utvidgar höghuskvartersområdet i centrum. Naturen och faunan På grund av förverkligandet av detaljplanen kommer en stor del av trädbeståndet och växligheten att försvinna. Konsekvenser för naturvärden är dock inte märkvärdiga därför att det på området inte finns naturvärden som borde skyddas enligt naturskyddslagen eller skogslagen. Konsekvenser för trafiken Trafikmässiga konsekvenser har bedömts för den tilläggstrafik som orsakas av två höghus. Antalet nya bilplatser har uppskattats till cirka 80 st. Trafikmängderna i de olika delarna av trafiknätet Planändringen ökar trafiken längs Niklasvägen, men förändringen är inte betydande jämfört med nuläget. Konsekvenserna av den ökande trafiken riktas kraftigast till Emilsvägen samt anslutningen mellan Emilsvägen och Niklasvägen. Den tilläggstrafik som kommer att belasta Emilsvägen är betydande i förhållande till nuläget, men gatuavsnittet i fråga kan förmedla betydligt större trafikmängder utan att den funktion- 25
ella servicenivån försvagas. Gatuområdet är tillräckligt brett för den ökande fordonstrafiken. I prognossituationen riktas den trafik som bostadshöghusen orsakar på morgonen (under 50 fordon/h, ifall alla fordon startar nästan samtidigt för att uträtta ärenden eller köra till jobbet) mot höger på Niklasvägen via Emilsvägen. På kvällarna svänger trafiken till vänster från Niklasvägen till Emilsvägen. Ingendera av riktningarna kommer att orsaka några större olägenheter under normala dagar. Det finns inget behov av strukturella förändringar i anslutningen för att förbättra trafikens funktion. Under den livligaste timmen är väntetiderna vid anslutningen korta, och de förblir korta även i prognossituationen efter att bostäderna i fråga har byggts färdigt. Enligt prognossituationen motsvaras tilläggstrafiken av cirka 1-2 fordon i minuten under rusningstoppen. De befintliga anslutningarna förmedlar tilläggstrafiken i fråga utan större problem. Trafikens riktningsfördelning har uppskattats till i regel trafik från Emilsvägen mot höger på Niklasvägen. Det är först om trafiken mångdubblas som den är funktionsmässigt kritisk för trafiknätet i det omgivande området, men jämfört med den nuvarande situationen är trafikmängderna naturligtvis betydande. Den totala mängden fordonstrafik är på avsnittet i fråga fortsättningsvis låg även i prognossituationen. Trafikmängderna under den livligaste timmen är små i förhållande till vägavsnittets kapacitet. Trafiksäkerhet Planändringen har inga betydande konsekvenser för trafiksäkerheten i Smedsby. Skyddsvägarna vid Emilsvägens och Niklasvägens anslutning är tillräckliga och siktförhållandena är goda både i den nuvarande situationen och i prognossituationen. Med tanke på parkeringen längs Niklasvägen och Emilsvägen kan tilläggstrafiken i någon mån öka farosituationerna. I samband med parkering ökar mängden av mötande fordon och fordon som fortsätter åt samma håll. Detta förutsätter mera uppmärksamhet. Under rusningstid kan tilläggstrafiken stundvis motsvara 1-2 fordon i minuten. Lättrafikförbindelser Niklasvägen Oskarsvägen/Runarsvägen För närvarande är det tillåtet att parkera längs med båda sidorna av Emilsvägen. På vägens norra sida finns en trottoar, där det även finns belysning. Då planen förverkligas skulle det finnas behov av att bredda trottoaren till en kombinerad lättrafikled. Detta skulle komplettera lättrafiknätet och göra det enhetligt så att det är möjligt att fortsätta längs en enhetlig lättrafikled via Emilsvägen mot Runarsvägen. I samband med att trottoaren breddas bör det övervägas om fordonsparkering endast ska vara tillåtet på ena sidan av Emilsvägen. Smedsby centrum mot Vasa I planändringen beaktas kontinuiteten av lättrafikens förbindelser till Smedsby centrum och mot Vasa stad. Planen har således inga negativa konsekvenser för stadsregionens lättrafiknät. Närmotion i parkområdena Genom planändringen flyttas parkområdet längre söderut till en del av nuvarande äppelodlingsområde. Möjligheten att förverkliga ett parkområde med förbindelsemöjligheter för lätt trafik kvarstår. 26
Ändringen av planen innebär således ingen förändring för motionsmöjligheterna med tanke på uläget eftersom den park som beskrivs i gällande detaljplan har inte anlagts. Anslutningsarrangemang Trafikmängderna längs Emilsvägen och Niklasvägen ökar, men anslutningen mellan Niklasvägen och Emilsvägen förblir tillräcklig i planändringssituationen. Anslutningsarrangemangen kan bevaras oförändrade, siktförhållandena är tillräckliga i den nuvarande situationen. Vid granskningstillfället i den nuvarande situationen förekom inga problem för den del av trafiken som svänger till vänster på Emilsvägen under kvällsrusningen (cirka kl. 16 17). Vid anslutningen i fråga har en liten minirondell skapats med en avvikande vägbeläggning, över vilken det är möjligt att köra. Den förverkligade lösningen gör anslutningsfunktionerna till vänster från Niklasvägen smidigare. Inga övriga strukturella förändringar krävs vid anslutningen. Tilläggstrafiken kommer inte att orsaka problem för smidigheten i den nuvarande anslutningen. Sammanfattning Den tilläggstrafik som de planenliga höghusen medför kan skötas med det befintliga trafiknätet utan strukturella ändringsåtgärder. För att lugna ner trafiken och sänka körhastigheterna är det bra att de rådande trafikförhållandena inte gynnar överhastigheter eller försvagar trafiksäkerheten för Niklasvägens del. Det finns skäl att satsa på belysning och vid behov komplettera den. För Emilsvägens del finns det ett behov av att bredda trottoaren till en kombinerad lättrafikled och eventuellt tillåta parkering endast längs med ena sidan av vägen. Även synligheten av de nuvarande tomtanslutningarna och körförbindelserna kan förbättras i samband med de aktuella åtgärderna. Ekonomiska konsekvenser Regionens näringsliv Konsekvenserna är positiva. Planen skapar förutsättningar för byggnadsverksamhet och arbetsplatser under byggnadsskedet. Service Förverkligandet av planen innebär att flera invånare får närservice på gångavstånd, vilket stöder utvecklingen av servicen Smedsby. Samhällstekniska kostnader (vattenförsörjning, väg- och gatunätverk, fjärrvärme, el- och telefonnät) Förverkligandet av planen är förmånligt med tanke på samhällstekniska kostnader eftersom kvartersområdet kan kopplas direkt till det befintliga gatunätet och kommunaltekniska nätverk. 6.2 Konsekvenser för övrig planläggning Planens förhållande till nationella mål för områdesanvändningen Planändringen stöder målen för en tätare samhällsstruktur. Konsekvenserna för kvaliteten av invånarnas levnadsmiljöer är dock ställvis negativa. Förhållande till landskapsplanen Reserveringar i landskapsplanen har beaktats i planändringen. 27
Förhållande till Smedsby delgeneralplan Planändringen motsvarar områdesreserveringarna i delgeneralplanen för Smedsby som godkändes hösten 2016. Området utgör en del av område för centrumfunktioner och grönförbindelsen som ingår i planen har beaktats. 7 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 7.1Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). I samband med förverkligandet av området bör en grönområdesplan för parkområdet upprättas. Korsholm 15.6.2017, planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggningsingenjör Marika Häggblom 28