Alla vinner på bättre konkurrens INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Alla vinner på bättre konkurrens INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1

2 Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Vi ska också arbeta för en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer.

Innehåll Vi stärker konkurrensen 4 Karteller leder till sämre konkurrens 6 Starka företag får inte missbruka sin makt 10 Företagskoncentrationer kan sätta konkurrensen ur spel 14 Stat och kommun får inte slå undan benen på privata företag 18 Välfärd för över 600 miljarder kronor varje år 23 Samarbete över gränserna ger resultat 27 Bra konkurrenskultur bygger välfärd 30 3

Vi stärker konkurrensen Bra konkurrens spelar en avgörande roll för dynamik och tillväxt i den svenska ekonomin och är därför en förutsättning för välfärd. Fungerande konkurrens främjar en effektiv produktion och resursfördelning. Konkurrens bidrar också till att öppna marknader, gynnar etablering av nya företag och utveckling av innovativa produkter. Den effektiva konkurrensen leder till lägre priser för konsumenter och andra köpare. Det innebär också en ökad service och större valfrihet samt möjligheter för konsumenter att påverka utbudet av varor, tjänster och andra nyttigheter. Om konkurrensen skadas drabbar det medborgarna och konsumenterna ekonomiskt. Konkurrensreglerna bygger på erfarenheten att vissa konkurrensbegränsande beteenden är skadliga och därför ska vara förbjudna. De nuvarande konkur rensreglerna har utformats med EU-rätten som förebild. En fungerande konkurrens kräver en effektiv konkurrenstillsyn för att kontrollera att reglerna följs. 4

I Sverige är det Konkurrensverket som har till uppgift att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens. Konkurrensverket tillämpar konkurrenslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen, föreslår ändringar av offentliga regler som hämmar konkurrensen, verkar för konkurrens i offentlig sektor samt främjar ett konkurrensinriktat synsätt i såväl privat som offentlig verksamhet genom opinionsbildning och information. I denna skrift beskriver vi Konkurrensverkets arbete och tar upp konkreta exempel från vår tillsynsverksamhet. Vi hoppas skriften ökar förståelsen för syftet med tillsynen och de regler som skyddar konkurrensen. 5

Karteller leder till sämre konkurrens När konkurrerande företag samordnar sig om till exempel priser, rabatter eller andra affärsvillkor hämmas konkurrensen på marknaden. Att utreda och lagföra karteller har hög prioritet hos Konkurrensverket. Utan konkurrens från andra företag behöver de inte pressa priserna, utvecklas eller bli effektivare. Företagen har ju redan en garanti att konkurrenterna i kartellen inte sänker priserna eller ändrar villkoren. Dessutom kan företag som ingår i en kartell vidta åtgärder som innebär att nya företag får svårigheter att komma in på marknaden. Drivkraften att utvecklas för att hitta nya sätt att locka till sig kunder försvinner där det finns karteller. Det är konsumenterna och kunderna som får betala genom högre priser, sämre kvalitet, minskad effektivitet och trögare innovation. Men också de företag som ingår i karteller kan vara förlorare på sikt eftersom viljan att utveckla nya produkter och processer blir svagare. Anbudskarteller är den typ av kartell som oftast utreds av Konkurrensverket. I en anbudskartell kan företagen till exempel komma överens om vilken leverantör som ska vinna en upphandling, och till vilket pris. På det viset kan prisnivåerna i upphandlingen hamna högt över vad som annars hade varit rimligt. Beställarna riskerar att få betala överpriser, och om det är kommuner eller staten som luras så får skattebetalarna stå för notan. 6

För att säkra bevis för lagöverträdelser kan Konkurrensverket begära in handlingar från företag, hålla förhör, och göra oanmälda besök, så kallade gryningsräder, hos företag. Efter utredning kan Konkurrensverket lämna in en stämningsansökan till domstol med krav på böter på maximalt tio procent av företagets omsättning. Ledande personer i företag kan dömas till näringsförbud. Konkurrensverket kan också åläggande företag att ändra i sitt beteende. Ett sådant åläggande kan kombineras med vite. Karteller är en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna. De skadar konkurrensen, konsumenterna och samhällsekonomin. Företag som deltagit i en kartell kan drabbas av höga böter. 7

Kartell mellan Sveriges två största bussresearrangörer Konkurrensverket lämnade in en stämningsansökan mot Sveriges två största bussresearrangörer Ölvemarks och Scandorama för att de har gjort sig skyldiga till otillåtet prissamarbete. Stockholms tingsrätt gick, i sin dom från 2012, på Konkurrensverkets linje. Företagen hade kommit överens om priser på paketresor med buss. De hade också beslutat sig för att begränsa utbudet av researrangemang och att dela upp marknaden mellan sig. Denna typ av överenskommelser mellan konkurrenter leder ofta till att konsumenterna drabbas av högre priser och sämre produktutbud. Tingsrätten konstaterade att bussbolagen var varandras närmaste konkurrenter, och bolagen dömdes att betala böter på drygt elva miljoner kronor. 8

Anbudskartell mellan Telia Sonera och Goth Net Telia Sonera och Göteborg Energi Goth Net har stämts av Konkurrensverket för att ha bildat en anbudskartell inför en upphandling av Göteborgs Stad år 2009. När Göteborgs Stad upphandlade datakommunikationstjänster kom Goth Net och Telia Sonera överens om att Telia Sonera inte skulle lämna anbud i upphandlingen. Detta trots att företagen var viktiga konkurrenter på samma marknad. Goth Net lämnade däremot in anbud och vann upphandlingen. Därefter tecknade Goth Net kontrakt med Telia Sonera som exklusiv underleverantör. Enligt Konkurrensverket utgör överenskommelsen mellan Telia Sonera och Goth Net en otillåten anbudskartell som strider mot konkurrensreglerna. Anbudskarteller undergräver konkurrensen i upphandlingar och leder till att skattepengarna inte används på bästa sätt. Ärendet väntar (hösten 2015) på avgörande i domstol. 9

Starka företag får inte missbruka sin makt Ju större och mer dominerade ett företag är, desto större ansvar har det att visa hänsyn och inte missbruka sin maktposition. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning syftar till att hindra att starka aktörer missbrukar sin position för att sätta konkurrensen ur spel. Detta förbud gör att Konkurrensverket kan ingripa mot dominerande företag som exempelvis tillämpar underprissättning för att tvinga bort små konkurrenter från marknaden. Eller om någon aktör utan saklig grund vägrar leverera varor som är avgörande för andra företags verksamhet. Missbruk av dominerande ställning kan skada konkurrensen, och därmed även konsumenterna. Ett missbruk innebär att det dominerande företaget, genom andra metoder än sådana som hör till normal konkurrens, agerar på ett sätt som sätter konkurrensen ur spel. Det kan röra sig om leveransvägran, lojalitetsskapande rabatter eller exklusivavtal. 10 Dessa metoder kan vara oproblematiska och till och med konkurrensfrämjande när de används av mindre företag. Men under vissa marknadsförhållanden kan de utestänga konkurrenter och skada konkurrensen när de tillämpas av ett företag som är dominerande. En av Konkurrensverkets viktigaste uppgifter är att bevaka att de företag som sedan länge har marknadsmakt inte skadar den framväxande konkurrensen genom att hindra utveckling, innovation eller effektivisering. Ofta rör det sig om företag som tidigare skyddats av statliga monopol och regleringar.

Genom att ingripa kraftfullt mot överträdelser av missbruksförbudet vill Konkurrensverket avskräcka andra företag från missbruk av dominerande ställning. Hindrande av lågpriskonkurrens Konkurrensverket stämde i december 2014 Swedish Match för missbruk av dominerande ställning med krav på cirka 38 miljoner kronor i böter. Swedish Match har en dominerande ställning som kommer från det gamla tobaksmonopolet. Konkurrensverket ansåg att Swedish Match hade missbrukat den dominerande ställningen och skadat konkurrensen på snusmarknaden när de införde stränga regler för sina snuskylar i syfte att motverka prispressen från lågprissnus. Swedish Matchs agerande har enligt Konkurrensverket inte utgjort en normal affärsåtgärd, utan har bidragit till mindre priskonkurrens och sämre förutsättningar för konkurrenter att expandera och träda in på marknaden. Ärendet väntar (hösten 2015) på avgörande i domstol. 11

12 Utestängning av konkurrerande börs De nationella börsmonopolen i Europa var länge skyddade från konkurrens, men konkurrensutsattes på allvar i och med nya EU-regler år 2007. I Sverige etablerade sig 2009 en ny handelsplattform, Burgundy, på marknaden för att utmana Stockholmsbörsen och Nasdaq OMX. I takt med att den helt datoriserade börshandeln blev allt mer tidskänslig, och betydelsen av snabb handel ökade, blev det allt viktigare för handlare och marknadsplatser att ställa sina datorer i direkt anslutning till varandra. Nasdaq OMX utövade påtryckningar mot en datorhallsleverantör för att hindra att Burgundy fick tillträde till den datorhall där de viktigaste kundernas handelsdatorer stod. Detta försämrade Burgundys konkurrenskraft. Konkurrensverket ansåg att påtryckningarna utgjorde ett missbruk av dominerande ställning och lämnade 2015 in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med krav på att Nasdaq OMX ska betala 31 miljoner kronor i böter. Att missbruka sin marknadsmakt genom att stänga ute en ny aktör från att kunna agera på en marknad är enligt Konkurrensverket ett mycket allvarligt brott mot konkurrensreglerna. Ärendet väntar (hösten 2015) på avgörande i domstol.

Telia Sonera stängde ute konkurrenter Telia Sonera, som tidigare hade monopol på telemarknaden, dömdes 2013 för att ha missbrukat sin dominerande ställning. I samband med teknikskiftet från uppringt internet till den så kallade ADSL-tekniken i början på 2000-talet utnyttjade Telia Sonera sin kontroll över kopparnätet, som var ett arv från monopoltiden. Tjänsterna prissattes på ett sådant sätt att konkurrerande operatörer utestängdes och missgynnades. Telia Sonera dömdes att betala böter på 35 miljoner kronor till staten. Konkurrenter har krävt Telia Sonera på omfattande skadestånd. 13

Företagskoncentrationer kan sätta konkurrensen ur spel Med företagskoncentrationer menas förändringar av kontrollen över företag. Det handlar om förvärv av företag eller del av företag, fusioner och bildandet av vissa gemensamma företag (så kallade joint ventures). De allra flesta koncentrationer är oproblematiska från konkurrenssynpunkt. Men i vissa fall kan företagskoncentrationer leda till att konkurrensen begränsas eller helt sätts ur spel. Det kan bero på att företag blir väldigt stora och dominerande i förhållande till sina konkurrenter. När företag blivit så stora att de inte längre kan, eller behöver, tävla mot andra företag ökar utrymmet för vinstmaximering samtidigt som incitamentet till forskning och utveckling minskar. Detta innebär nackdelar för konsumenterna i form av höjda priser, minskat utbud eller sämre kvalitet på varor och tjänster. Reglerna om kontroll av företagskoncentrationer är till för att hindra att skadlig marknadsmakt skapas. 14

Konkurrensverket utreder ett stort antal företagskoncentrationer och ingriper när en affär bedöms leda till allvarliga konkurrensproblem. Om en koncentration riskerar att leda till kraftiga försämringar av konkurrensen kan Konkurrensverket väcka talan i domstol om förbud mot koncentrationen. Om domstolen anser att koncentrationen visserligen medför konkurrensproblem, men ändå inte ska förbjudas, kan den ålägga företagen att vidta vissa åtgärder innan affären godkänns. På så sätt kan konkurrensproblemen undanröjas utan att strukturomvandlingen hindras. Det finns också möjligheter för företagen i en koncentration att själva göra åtaganden för att undanröja negativa effekter på konkurrensen och få koncentrationen godkänd av Konkurrensverket. 15

Mäklaraffären som stoppades När den största fastighetsmäklarkedjan i landet, Fastighetsbyrån, var på väg att få samma ägare som den näst största, Svensk Fastighetsförmedling, ville Konkurrensverket stoppa affären. Koncentrationen skulle, om den hade genomförts, lett till att Swedbank, som äger Fastighetsbyrån, fått makt över cirka 40 procent av förmedlingsuppdragen i landet, och blivit ensam aktör på ett stort antal orter. Konkurrensverket tog år 2014 ärendet till Stockholms tingsrätt för att få ett förbud mot affären. Domstolen gick på Konkurrensverkets linje. Swedbank valde att överklaga, men innan Marknadsdomstolen fattade beslut drogs affären tillbaka. Det ledde till att det även i fortsättningen finns ett oförändrat antal mäklare att välja mellan. Detta är särskilt viktigt på många lokala marknader. Hade affären genomförts hade konkurrensen försämrats på fastighetsmäklarmarknaden i väldigt många kommuner. Lennart Hagberg, VD på HusmanHagberg, uttalade sig efter domen: Vi på HusmanHagberg anser att Konkurrensverkets granskning av affären mellan Swedbank Franchise och Svensk Fastighetsförmedling varit positiv för hela branschen och välkomnar domen. Nu undviks en osund konkurrenssituation på bostadsmarknaden där konsumenten hade blivit en stor förlorare utan valfrihet på en marknad med en dominerande aktör. 16

Arlas köp av Milko Arla Foods och Milko anmälde år 2011 att de planerade att gå samman. Parterna hävdade att det var fråga om ett så kallat räddningsförvärv eftersom Milkos finanser var dåliga och företaget riskerade att helt försvinna från marknaden. Konkurrensverket ansåg att förvärvet skulle få påtagligt negativa konkurrenseffekter på ett antal produktmarknader, bland annat konsumtionsmjölk och grädde. Parterna åtog sig då att se till att Milkos mejerianläggning i Grådö (Hedemora) samt vissa av Milkos varumärken såldes till en annan aktör än Arla. Konkurrensverket gjorde därefter bedömningen att förvärvet inte skulle leda till en sämre konkurrensstruktur, och godkände affären. Grådömejeri som köpte anläggningen tillhandahöll lågprismjölk vilket medförde att konsumenter fick ett billigare alternativ. Grådöanläggningen köptes sedan av KF. 17

Stat och kommun får inte slå undan benen på privata företag Det förekommer att kommuner, landsting eller staten bedriver verksamhet som konkurrerar med privata företag. Det kan handla om väldigt skiftande aktiviteter som till exempel anläggningsverksamhet, uthyrning av bussar, drift av hotell och restauranger eller bredbandsnät. I konkurrenslagen finns sedan flera år en bestämmelse som förbjuder kommuner, landsting och staten att bedriva säljverksamhet som påverkar konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Det kan till exempel handla om prissättning av varor eller tjänster som inte sker på affärsmässig och konkurrensneutral grund. Kommuner, landsting och staten har helt andra förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet jämfört med privata företag. Till exempel kan en kommun inte gå i konkurs, och underskott kan täckas av en mycket stark ägare. Bestämmelsen i konkurrenslagen syftar till att undanröja konkurrenskonflikter vid mötet mellan den offentliga och den privata sektorns företagsverksamhet. Därmed ökar möjligheterna att arbeta efter principen om konkurrens på lika villkor. Den offentliga aktören får inte skada drivkrafterna till effektiv konkurrens på marknaden. Bestämmelsen ska förhindra sådana skador och därigenom höja konkurrenstrycket. 18

Förbudet för kommuner, landsting och staten att konkurrera på ett otillbörligt sätt med privata företag syftar till att skapa klara och tydliga spelregler för alla aktörer på marknaden både privata och offentliga. Att via subventioner slå undan benen på privat fungerande verksamhet är inte en uppgift för det allmänna. Konkurrensverket ger därför hög prioritet åt tips som rör denna typ av överträdelser. Lagen är i denna del framåtblickande. Avsikten är inte att straffa och döma ut böter för det som redan har skett. Avsikten är att undanröja och förbjuda verksamheter så att de inte stör konkurrensen i framtiden. 19

Kommunalt bolag får inte hyra ut bussar Det kommunala bussbolaget Skelleftebuss drev beställningstrafik med buss. Detta skedde i direkt konkurrens med andra bussföretag. Konkurrensverket utredde frågan och gick 2011 till domstol för avgörande. Stockholms tingsrätt gick på Konkurrensverkets linje. Tingsrätten förbjöd Skelleftebuss att begränsa konkurrensen genom att driva beställningstrafik med buss där andra än kommunen var beställare. Tingsrätten förbjöd verksamheten eftersom sådan trafik innebar att privata företag fick svårt att växa eller träda in på marknaden. Efter domen har nya privata aktörer kunnat etablera sig på marknaden. Björn Larsson, vd för Arctic Bus AB, uttalade sig efter att Skelleftebuss upphört med beställningstrafik: Sedan Skelleftebuss upphörde med beställningstrafiken har Arctic märkt en ökad efterfrågan. Bolaget har redan investerat i fyra nya bussar. 20

Casino Cosmopol Statliga Casino Cosmopol i Sundsvall drog nytta av sin monopolställning på spelmarknaden för att locka kunder till restaurangverksamheten. De låga restaurangpriserna som kasinot höll drabbade andra restauranger i området. Som en följd av att Konkurrensverket startade en utredning åtog sig Svenska Spel, som äger Casino Cosmopol, att genomföra en rad åtgärder för att minska risken för att verksamheten vid kasinot skulle snedvrida konkurrensen gentemot privata restauranger och nöjesarrangörer. Svenska spel minskade bland annat sin marknadsföring, gjorde en tydligare uppdelning av kostnaderna för spel- respektive restaurangverksamheten och ändrade i utbudet av underhållning. Eftersom konkurrensproblemen upphörde kunde Konkurrensverket 2014 avsluta utredningen, och det blev ingen domstolsprocess. 21

Visste du att... Regeln som förbjuder konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet infördes 2010. Sedan dess har Konkurrensverket fått in ungefär 460 tips och förfrågningar kring olika typer av offentliga verksamheter. Sex ärenden har hittills tagits till domstol. Drygt 20 ärenden har skrivits av efter att Konkurrensverket inlett utredningen eftersom den offentliga aktören ändrat sitt tillvägagångssätt och konkurrensproblemet därmed undanröjts. 22

Välfärd för över 600 miljarder kronor varje år Det finns regler för hur offentliga inköp ska gå till. Avsikten med reglerna är att garantera den fria rörligheten inom EU och att konkurrensen upprätthålls när det offentliga köper varor, tjänster och byggentreprenader. Detta är viktigt för att se till att det är den bästa affären som görs att våra skattepengar används på bästa sätt. Varje år köper staten, kommunerna och landstingen varor och tjänster för över 600 miljarder kronor. Våra gemensamma pengar går till välfärd av olika slag. Skolor och järnvägar, sjukvård och miljöinsatser. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. I tillsynsarbetet ligger fokus främst på otillåtna direktupphandlingar, men även andra överträdelser granskas. 23

Konkurrensverket kan ansöka om att en förvaltningsdomstol ska döma ut böter vid otillåtna direktupphandlingar. Maximalt kan böterna uppgå till tio miljoner kronor. Konkurrensverket vill genom sin tillsyn bidra till en bättre fungerande upphandlingsmarknad. Det är viktigt att upphandlingsreglerna följs och att skattemedlen används på bästa sätt. I tillsynsarbetet kan Konkurrensverket påtala felaktigheter i enskilda fall och skapa vägledning kring hur bestämmelserna ska tillämpas. Enligt en undersökning som gjordes 2015 har nio av tio upphandlande myndigheter som dömts att betala böter också gjort förändringar i sina rutiner eller i sin organisation. Detta för att undvika att det blir fler felaktiga upphandlingar. 24

Översyn i Mönsterås ledde till sänkta kostnader Mönsterås kommun hade under en längre tid låtit bli att annonsera sina köp av gräsklippning, spol- och slamsugarbeten samt gatusopning. Tjänsterna utfördes av samma leverantör. Konkurrensverket menade att köpen utgjorde otillåtna direktupphandlingar. Genom att låta bli att annonsera upphandlingarna fick konkurrenter inte kännedom om dem, och kunde alltså inte lämna anbud. Efter ett tillsynsbeslut från Konkurrensverket år 2014 bestämde sig kommunen för att göra en översyn av sina upphandlingar. Genom att ansluta sig till en inköpscentral fick kommunen bättre kontroll över sina avtal och uppskattade att kostnaderna för tjänsterna skulle minska med tio procent. Thomas Nilsson, chef för Tekniska förvaltningen i Mönsterås kommun, berättar om tillsynsprocessen: I dialog med Konkurrensverkets handläggare har vi kommit till flera viktiga insikter som lett till nya, förbättrade upphandlingsprocesser och rutiner. 25

Möjlighet till sanktion verkar förebyggande I ett ärende som rörde ansökan om böter vände sig Täby kommun självmant till Konkurrensverket 2013 och informerade om att de ingått två muntliga avtal med en leverantör utan att annonsera dessa. Avtalen träffades i samband med om- och nybyggnationen av Täby centrum. De två avtalen hade ett totalt kontraktsvärde på cirka 140 miljoner kronor. Konkurrensverket ansåg att de två avtalen utgjorde otillåtna direktupphandlingar och ansökte om böter. Konkurrensverket krävde lägre avgift än normalt eftersom kommunen självmant anmälde att den gjort de otillåtna direktupphandlingarna. Ansökan resulterade i att kommunen dömdes av domstolen att betala fem miljoner kronor i böter. Efter Konkurrensverkets ansökan har kommunen vidtagit åtgärder som exempelvis utökad uppföljning av projekt, förbättrad internkontroll, vidareutvecklade interna rutiner samt förstärkt kompetens vid entreprenadupphandlingar. 26 Visste du att... Från början av 2014 till mitten av 2015 har Konkurrensverket lämnat in 30 ansökningar om böter till domstol. Det totala värdet för de kontrakt som ansökningarna avser är cirka 608 miljoner kronor. Konkurrensverket fattade också 31 andra tillsynsbeslut, utan krav på böter, under samma tidsperiod.

Samarbete över gränserna ger resultat Som medlem i EU följer Sverige de gemensamma regler som finns på konkurrensområdet och för offentlig upphandling. Svensk lagstiftning på dessa områden ska bidra till att främja integrationen mellan medlemsstaterna. I Sverige tillämpas svensk konkurrenslag och EU:s konkurrenslagstiftning parallellt. Det finns också ett nära samarbete mellan de nationella konkurrensmyndigheterna samt mellan konkurrensmyndigheterna och Europeiska kommissionen. Företag agerar över gränserna, och då måste även myndigheter kunna göra det. Europeiska kommissionen arbetar på motsvarande sätt som de nationella konkurrensmyndigheterna med utredningar och med att ta ärenden till beslut och domstol. Karteller, missbruksärenden och koncentrationsprövningar som rör flera medlemsländer och större marknader utreds ofta av kommissionen. 27

28 Konkurrensverket kan hjälpa andra konkurrensmyndigheter eller kommissionen och bland annat genomföra så kallade gryningsräder i Sverige. Gryningsräder innebär oanmälda besök av konkurrensmyndigheter hos misstänkta företag, då myndigheterna samlar in information att användas som bevis.

Misstänkt kartell mellan stora lastbilstillverkare Kommissionen har under 2014 delgivit ett antal stora och medelstora lastbilstillverkare misstanke om delaktighet i en kartell i strid med EU:s konkurrensregler. Kommissionen befarar att vissa producenter av tunga och medeltunga lastbilar kan ha samordnat sin prissättning inom EU. Att kommissionen har riktat en misstanke mot tillverkarna betyder inte att ett slutligt beslut om överträdelse har fattats. Konkurrensverket har bistått kommissionen i utredningen genom att vid gryningsräder hjälpa till att säkra bevis ute på de misstänkta företagen. Visste du att... Europeiska kommissionen har de senaste åren dömt ut 6,8 miljarder euro i böter i 28 kartellärenden. Bland de företag som kommissionen har fällt finns till exempel ABB, SKF, Nynäs, Trelleborg, Boliden, SAS, Siemens, Philips och Eon. Konkurrensverket bistår alltid kommissionen när den genomför räder i Sverige. 29

Bra konkurrenskultur bygger välfärd Konkurrensverket bidrar, tack vare sin tillsynsverksamhet, till en god konkurrenskultur genom att motverka att företag ingår i karteller, missbrukar sin dominerande ställning eller genomför vissa företagsförvärv. Konkurrensverket granskar också den offentliga sektorn så att offentliga aktörer inte slår ut privata företag genom otillbörlig konkurrens och så att medborgarna får ut det mesta möjliga av sina skattemedel genom konkurrensutsatta upphandlingar. En god konkurrens gynnar samhällsekonomin och konsumenterna och är en förutsättning för välfärd. Lagtillämpning och tillsyn visar hur lagar och regler ska tolkas. Genom att ta ärenden till domstol skapas praxis. Det ger värdefull vägledning till andra om hur de får agera inom de ramar som finns. Det förebyggande arbetet, att skapa förutsättningar för att företag och myndigheter inte överträder lagen, är viktigt. Ytterst är det konsumenterna och skattebetalarna som vinner på en fungerande konkurrens och att reglerna om offentlig upphandling följs. Läs mer På Konkurrensverkets webbplats www.konkurrensverket.se finns mer information om vår verksamhet och om konkurrensoch upphandlingsreglerna. 30

Tipsa oss! För Konkurrensverket är det mycket angeläget att få reda på om företag, kommuner eller myndigheter inte följer konkurrens- och upphandlingsreglerna. Det kan handla om företag som samarbetar om priser eller delar upp marknader, om dominerande företag missbrukar sin marknadsmakt. Det kan också handla om en offentlig aktör bedriver säljverksamhet som skadar konkurrensen. Vi är också intresserade av om kommuner, landsting eller andra myndigheter inte följer upphandlingsreglerna, till exempel genom att göra otillåtna direktupphandlingar. Postadress: Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Telefon: 08-700 16 00 E-post: konkurrensverket@kkv.se 31

32