Sammanfattning av projekt (2013-2016) Modersmålsundervisningens roll för utvecklingen av litteracitet på flera språk Natalia Ganuza, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet Christina Hedman, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Modersmålsundervisning: lagstiftning och bakgrund, implementering, debatt Modersmålsundervisningens praktik Lärarperspektiv Elevperspektiv Modersmålsundervisningens roll för elevernas utveckling av litteracitet i flera språk Kvantitativa data jämförelse av testresultaten för elever som deltar i modersmålsundervisning med de elever som valt att inte delta (somaliska och svenska) Ordförråd och läsförståelse Modersmålsundervisningens roll för flerspråkiga elevers skolprestationer Modersmålsundervisning lagstiftning och bakgrund Hemspråksreformen (1977) Skollagen (2010: 800) 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om - språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och - eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Finns ytterligare restriktioner > alla elever som är berättigade till modersmålsundervisning erbjuds alltså inte undervisning. Välkänd implementeringsproblematik.. Marginaliserat ämne Icke-obligatoriskt Begränsad undervisningstid Ofta förlagt utanför ordinarie skoltid Ofta inte integrerat i den ordinarie pedagogiska verksamheten Heterogena elevgrupper Kursplaner som inte är specificerade för enskilda språk Avsaknad av behörighetsgivande högskoleutbildning för modersmålslärare (i de flesta språken) 1
Aftonbladet debatt 17.10.2017 Ständigt omdebatterad. Kritik av kostnaderna för mm-undervisningen Hävdas ofta att det rör sig om alltför begränsad tid för att kunna ge någon effekt (t.ex. Europarådet 2015) Allt starkare fokus på om och på vilket sätt modersmålsundervisningen bidrar till utvecklingen av skolspråket och elevernas skolprestationer snarare än hur den bidrar till elevernas användning och utveckling av modersmålet i sin egen rätt. Finns ofta ett dominerande bristperspektiv Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande, Vellinge kommun Camilla Brunsberg (M), oppositionsråd, Karlskrona kommun Malin Wengholm (M), regionstyrelsens ordförande, Jönköpings län Lärarperspektiv Starkt fokus på implementeringsproblematiken och ämnets likväl som modersmålslärarnas marginalisering Samtidigt betonade lärarna ämnets viktiga roll för elevers möjligheter att utveckla modersmålet, i synnerhet läsoch skrivfärdigheter. Samt modersmålsundervisningens betydelse för elevernas identitetsutveckling och framtidsmöjligheter De upplevde också att elevernas förbättrade kunskaper i modersmålet bidrog positivt till deras utveckling även i andra ämnen. Flera uttryckta förbättringsförslag särskilt gällande gemensam planering vid skolorna. (Ganuza & Hedman 2015; 2018) Studie 1: Modersmålsundervisningens roll för elevernas utveckling av litteracitet Ganuza, N. & Hedman, C. (2017). The impact of mother tongue instruction on the development of biliteracy evidence from Somali-Swedish bilinguals. Applied Linguistics. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1093/applin/amx010 2
Teoretisk inramning Flerspråkig undervisning (t.ex. García 2009; Thomas & Collier 1997) Undervisningens betydelse för möjligheterna att utveckla läs- och skrivfärdigheter (t.ex. August & Shanahan 2008) Lättare att lära sig läsa och skriva på ett språk man behärskar väl Språklig interdependens (t.ex. Cummins 1979; Geva & Genesee 2006; Dressler & Kamil 2006) Tidigare studier/rapporter om modersmålsundervisningens effekter Rapport från Skolverket (2008) Samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och elevers betygsgenomsnitt. Även Mehlbye et al. (2011) Bylund & Díaz (2012) Samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och grammatiska kunskaper i modersmålet. Forskningsfrågor Bidrar deltagande i modersmålsundervisning till elevers utveckling av ordförråd och läsfärdigheter i modersmålet? Vilken är relationen mellan elevernas behärskning av ordförråd och läsning på modersmålet (somaliska) och deras behärskning av motsvarande färdigheter i skolspråket (svenska)? Deltagare 120 somalisk-svensktalande elever i årskurs 1 6 (6 12 år) 96 av de 120 eleverna hade deltagit i modersmålsundervisning i minst ett år vid det första testtillfället 24 rapporterade antingen att de inte deltog i modersmål eller att de deltagit i modersmål i mindre än ett år. 3
Deltagarnas bakgrund Majoriteten var födda i Sverige (70, 58%) eller kom till Sverige i tidig ålder. Alla bodde och gick i skolan i områden där det bor relativt många somalisktalande personer. Deltagarna kommer från liknande socioekonomisk bakgrund Testmaterial Ordförråd Ordförrådets bredd PPVT IV (Dunn & Dunn 2007) Ordförrådets djup Antonymer Hyperonymer Synonymer Behandlades som ett sammansatt mått av lexikalt djup i resultatredovisningen Läsning Ordavkodning (ordkedjetest) Läsförståelse (meningsnivå) Figur 1: Läsförståelse, somaliska. Resultat 1 Jämförelse av testresultaten på somaliska för de som deltagit i modersmålsundervisning (N=96) med de som inte deltagit, eller som deltagit i modersmålsundervisning i mindre än 1 år (N=24) Statistiskt signifikant skillnad (p<.01) mellan grupperna på samtliga mått, till fördel för de som deltagit i modersmålsundervisning i mer än 1 år. Allra störst skillnad mellan grupperna avseende läsförståelse (se figur). 4
Resultat 2 Analyserade även effekten av antal år i modersmålsundervisning, skiljt från deltagarnas kronologiska ålder, ankomstålder till Sverige, rapporterad språkanvändning och rapporterade litteracitetsvanor på somaliska. Analysen visade då att antal år i modersmålsundervisning endast bidrog med statistisk säkerhetsställt, unikt förklaringsvärde för måttet av läsförståelse. Longitudinella data utveckling över tid 46 av deltagarna testades på somaliska och på svenska vid 2 olika tillfällen, med 1 års mellanrum för att även undersöka vad som sker över tid. Samma tester vid båda tillfällena. Svenska Deltagarna presterade signifikant bättre på samtliga mått vid tillfälle 2 jämfört med tillfälle 1 Somaliska Samma trend (dvs något bättre tillfälle 2 än tillfälle 1) men skillnaden endast statistiskt signifikant för ordavkodning och lexikalt djup. Utveckling över tid jämförelse låg- och mellanstadiet Språklig interdependens Swe Swe Swe Swe Som PPVT Lex WoCh ReCo PPVT Depth SwePPVT Som Lex Depth Som WoCh SweLexDepth.85** SweWoCh.69**.74** SweReCo.71**.75**.84** SomPPVT.27**.33**.26*.28** SomLexDepth.33**.34**.25*.31**.70** SomWoCh.43**.44**.58**.58**.52**.49** SomReCo.57**.56**.64**.63**.57**.48**.68** 5
Diskussion av resultaten från studie 1: Resultaten visar att deltagande i modersmålsundervisning framförallt har ett positivt samband med elevernas läsförmåga på modersmålet Inte lika tydliga resultat för måtten av ordförråd Utvecklingen över tid i modersmålet långsammare än utvecklingen över tid i svenska Studie 2: Modersmålsundervisningens roll för flerspråkiga elevers skolresultat Ganuza, N. & Hedman, C. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Nordand 13 (1), 4 22. Interdependens Resultaten antyder, i linje med tidigare forskning, att deltagarnas två språk stödjer varandra, inte minst avseende läsförmåga. Studie 2 Deltagare: 36 elever från studie 1 Gick alla i en och samma skola I stort sett alla elever på skolan deltar i modersmålsundervisning och i stort sett alla får betyg i ämnet svenska som andraspråk Material: Resultaten på läsförståelsetestet på somaliska resp. svenska när deltagarna gick i åk 4 eller 5 Betyg i ämnena modersmål, svenska som andraspråk, matematik och deras sammantagna meritpoäng två år senare, i årskurs 6 eller 7. Betyg och meritpoäng Betyg Meritpoäng A 20 B 17,5 C 15 D 12,5 E 10 F 0 14 ämnen Max meritpoäng: 280 6
Sammanfattning studie 2: Samband läsförståelse och skolresultat Resultat Modersmål SvA Ma Meritvärde ( ) Läsförståelse_ somaliska Läsförståelse_ svenska N= 36, *p<.05, **p<.01 r r r r.359*.535**.480**.483**.150.401*.417*.263 (Ganuza & Hedman 2018: 13) Positivt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras skolresultat (starkare än sambandet med deras läsförståelse på svenska) Skolverkets rapport (2008) Visade ett positivt samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och eleverna genomsnittliga meritvärde. Resultaten från den aktuella studien skulle kunna ses som en möjlig konkretisering av vad det eventuellt är i modersmålet eller modersmålsundervisningen som bidrar till att stärka elevers skolprestationer Studien betonar vikten av att ge flerspråkiga elever möjligheten att utveckla läsfärdigheter på modersmålet även när eleverna är födda i Sverige Avslutande elevröster om modersmålsundervisning Exempel: Ayan: Jag ser inga nackdelar. Jag ser bara fördelar. Faduma: Enligt oss finns det inga nackdelar. Men det finns vissa som tänker typ såhär att om vi lär oss somaliska så kanske vi presterar sämre i svenska. (Palm ms 2016) Tack! Vetenskapsrådet (VR) Projektnr. 721-2012-4275 Elever och lärare som deltog i studien För hjälp med datainsamling, testkonstruktion och/eller översättning: Said Abdulle Hersi Hussein Ibrahim Kenadid Mohamed Susana Brandhild Ylva Lindström Birgitta Löfström För statistikstöd: Guillermo Montero Melis 7
Referenser August, D., & Shanahan, T. (2008). Developing reading and writing in second-language learners: Lessons from the report of the National Literacy Panel on language-minority children and youth. New York: Routledge. Bylund, E., & Díaz, M. (2012). The effects of heritage language instruction on first language proficiency. A psycholinguistic perspective, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 15, 5, 593 609. DOI: http://dx.doi.org/10.1080/13670050.2012.676620. Dressler, C. and Kamil, M. 2008. First- and second-language literacy in August & Shanahan (eds). Ganuza, N. & Hedman, C. (2018) Modersmålsundervisning möjligheter och utmaningar. I: T. Otterup & G. Kästen-Ebeling (red.). En god fortsättning: nyanländas fortsatta väg i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 163 179. Ganuza, N., & Hedman, C. (2017a). The impact of mother tongue instruction on the development of biliteracy evidence from Somali Swedish bilinguals. Applied Linguistics, epub ahead of print. DOI: http://dx.doi.org/10.1093/applin/amx010. Ganuza, N., & Hedman, C. (2017b). Ideology vs. Practice: Is there space for pedagogical translanguaging in mother tongue instruction? I B-A. Paulsrud, J. Rosén, B. Straszer, & Å.Wedin (Red.), New perspectives on Translanguaging and Education (s. 208 225). Clevedon: Multilingual Matters. Ganuza, N., &Hedman, C. (2015). Struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Sweden. Language and Education, 29, 2, 125 139. García, O. 2009. Bilingual education in the 21st Century: A global perspective. Malden: Wiley- Blackwell. Hyltenstam, K. and Milani, T. 2012. Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: K. Hyltenstam and I. Lindberg (eds.): Flerspråkighet: en forskningsöversikt [Multilingualism: A Research Overview] (pp. 17 152). Stockholm: Vetenskapsrådet. Palm, C., Ganuza, N. & Hedman, C. (2018): Language use and investment among children and adolescents of Somali heritage in Sweden, Journal of Multilingual and Multicultural Development, DOI: 10.1080/01434632.2018.1467426 Skolverket. (2008).Med annat modersmål elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Skolverket. Thomas, W., & Collier, V. P. (1997). School effectiveness for language minority students.washington, DC: National Clearinghouse for Bilingual Education. 8