Kursplan för konstskolan 2 år



Relevanta dokument
Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år

Bild och grafisk form

Bild och grafisk form

Kursplan Blandtekniker

Bilaga GK9 KURSPLAN. Grundläggande konstutbildning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola 1

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

Konstnärlig grundläggande utbildning KG Utbildningsnummer vid Myh KK088 Utbildningsledare Eva Lindblad

Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad

Gerlesborgsskolan Stockholm

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Bildkonstlinjen vid Tölö gymnasium. Inträdesprovet Kurser Studierna

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Bildkonstlinjen. Inträdesprovet Kurser Studier

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Bildkonstlinjen vid Tölö gymnasium. Inträdesprovet Kurser Studierna Öppet hus kl.18.00

Skapande skola Bild årskurs 4 6

Språkrunda. För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

ARBETSOMRÅDE: Bildmapp/namnskylt graffiti eller centralpunktsperspektiv ( 1lektion)

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

FRI KONST INRIKTNING PROFILER

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

VERKSTÄDER

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Kursplaner för Måleri grundläggande konstnärlig utbildning KK0010 Dômen konstskola

Gerlesborgsskolan Bohuslän

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Kursplaner för Grafik grundläggande konstnärlig utbildning KK0012 Dômen konstskola

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K

Konsthögskolan i Umeå

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

VERKSTÄDER

KUNGL. KONSTHÖGSKOLANS. UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAM I FRI KONST (120 högskolepoäng)

Konsthistoria, visuell kommunikation och konstorientering

KV Konstskolas alla elever, lärare och personal på skolstarten hösten Omslaget visar en modelluppställning på Tillvalsmåleriet i KG.

KUNGL. KONSTHÖGSKOLANS. UTBILDNINGSPLAN FÖR PROGRAM I FRI KONST (300 högskolepoäng)

Animationshistoria och samtida animation och experimentfilm

Visa vägen genom bedömning

VERKSTÄDER

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

TEMAVISNING MED VERKSTAD

Arkitektur/Projekt. Utbildningen som kursen ingår i : Arkitekturutbildningen

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Gerlesborgsskolan Bohuslän

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

KV Konstskolas alla elever, lärare och personal på skolstarten hösten Omslaget visar en stilleben-uppställning i måleriet på KG.

F - 4 klass. LPO 94 Att uppnå Teknik och exempel på Arbetssätt

KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM

Gerlesborgsskolan Bohuslän

VILL DU VETA MER kontakta oss: Rektor Rektorsassistent Mailadress vid frågor:

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

ESTETISKA PROGRAMMET SKATEBOARD FOTO & FILM SERIETECKNING FRI KONST

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

2013/2014. Konstlinjen Konst Extra Nyhet! FotoFilmlinjen Kurs i fotografi 9 veckor

Broskolans röda tråd i Bild

1 DAG INTENSIV WORKSHOP I DIGITAL TEXTILTRYCK

Kursplanen i ämnet bild

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Illustration: Mathias Larsson. Foto: Nils Svensson. Estetiska programmet

180 Higher Education Credits

Sista ansökningsdag 1 maj 2012

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

beckmans designhögskola

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet

ritar/målar på ett säkert sätt svårare former och bilder med flera detaljer. ritar/målar personliga och säkra former och bilder med många detaljer.

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Estetiska programmet musik

Sista ansökningsdag 1 maj 2012

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA

beckmans designhögskola

Konstpedagogiska program 2014

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) och reviderad

Introduktion av Estetisk kommunikation

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av KU-nämnden och reviderad av Utbildnings- och forskningsnämnden

Mönster Estetisk kommunikation vt 2012

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

Leonardo da Vinci och människokroppen

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

KRISTIANSBORGSSKOLAN 2012

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Transkript:

Kursplan för konstskolan 2 år Önnestads konstskola ger en allsidig grundutbildning och goda färdigheter inom det konstnärliga området. Konstskolan i Önnestad är högskoleförberedande och mycket lämplig för dig som senare vill söka vidare till högre konstnärlig utbildning. Den vänder sig till dig som vill satsa på att i framtiden arbeta inom något konstnärligt område, komplettera tidigare utbildning eller utveckla kunskaper i bildkonstnärligt arbete. Du får bl. a arbeta med teckning, måleri, skulptur, rumslighet, fotografisk- och rörlig bild. Förkunskaper Till konstskolan söker du med 10 st arbetsprover. 4 teckningar, 3 målningar, 3 valfria. Dessutom vill vi ha ett personligt brev om ca ett halvt A4 Sänd original, fotografier av verken eller via mejl. Adress: se hemsida. Syfte och målsättning Undervisningen på konstskolan har till syfte att ge en kvalitativt högtstående konstnärlig grundutbildning. Efter fullgjord utbildning kan man t.ex. söka till konsthögskolor, utbildningar för teckningslärare, arkitekt, formgivning eller liknande. Man kan också gå konstskolan för att utveckla kreativa anlag och förbättra sin skapande talang för att se vart det leder. Du får lära dig hur man använder konstens basverktyg - teckning, färg och penslar, lera och gips mm, men dessa är i slutänden bara redskap för att nå ett viktigare mål nämligen det personliga uttrycket. Utan tvivel finns det något vi kan kalla konstnärligt seende och att utveckla detta är ett av utbildningens mera långsiktiga mål. Konstnärligt seende bygger på en djupare förståelse för den bärande kvalitet som ofta finns dold under det avbildade i god konst, det vill säga kompositionen. Komposition bygger på relationerna mellan de i bilden ingående olika elementen - teckning och linjer, proportioner, formers relation till varandra och till mellanrummen, etc. För att kunna uppfatta och använda sig av olika kompositionsgrepp krävs att ens seende omprogrammeras från att titta på vad en bild föreställer till att se hur bilden är strukturerad. 1

Komposition är det som ger bilden stadga och spänst och användandet av ett underliggande geometriskt skelett kan skönjas i målningar, skulpturer, konsthantverk och arkitektur hela vägen tillbaka genom konsthistorien Förutom komposition övas och diskuteras i avbildningsuppgifternas moment som volymframställning, ljusets kvaliteter, färgharmoni, balans och helhetsverkan. Speciellt det sistnämnda, att skapa harmoni mellan de i verket ingående delarna så att en helhet uppstår, är ett problem som är unikt för varje bild/verk och kan inte göras per recept. Det kan ta tid att komma fram till förståelse av helhetsverkan, därför får detta också ses som ett av utbildningens långsiktiga mål. Utbildningen löper över två år, vilka skall ses som en helhet. Det första läsåret ägnas till stor del åt att lära känna de verktyg och metoder som ligger till grund för de skapande processerna. Den överväldigande delen av alla kulturprodukter som producerats har börjat som en skiss på ett papper, för att sedan utvecklas i olika steg mot ett färdigt verk. Därför är tecknandet den färdighet som allra först och allra grundligast måste övas. Det är säkerheten i tecknandet som ger stabilitet, precision och största möjliga bredd åt det framtida skapandet. Under första läsårets början lägger vi tyngdpunkten på tecknandet i olika former, från perspektivövningar till kroki. Övergången till att måla sker via materialkunskapslektioner i vad färg är och hur den kan framställas med hjälp av pigment och olika bindemedel. Därefter vidtar avbildningsövningar i form av enklare stilleben, för att så småningom fortsätta med studier av levande modell. Att måla stilleben och modell är övningar i att hantera teckning, färgblandning och färgpåläggning, men det tränar också de djupare aspekterna av bildskapande. Din egen motivation att lära sig grunderna spelar en avgörande roll i hur du sedan utvecklas konstnärligt. Ovanstående har handlat om tekniker och seende mest angående teckning och måleri, men dessa utgör bara själva basen för det som skall växa fram ur undervisningen, nämligen förmågan att använda redskapen för att uttrycka sina ingivelser, upplevelser och erfarenheter. Alla människor har kreativa idéer, vissa vill se sina idéer förverkligade. Hur man finner metoder för det arbetar vi med konstskolan. Efter den första terminen blandas successivt de styrda uppgifterna upp med övningar och projekt där det egna, subjektiva spelar allt större roll. Syftet är att efterhand, dvs. med tyngdpunkt under andra studieåret, kunna lita till sin urskiljningsförmåga och intuition i de olika valsituationer som uppstår på vägen från idé till färdigt verk, - med andra ord att bygga självförtroende inifrån. Lärarens roll övergår därmed från att vara den som har de rätta svaren till att vara den man diskuterar sina projekt med, dvs. som bollplank och katalysator. 2

Vikten av samtal är genomgående i hela utbildningen, men i denna fas kan det inte nog värderas. Under det andra året av utbildningen måste man resonera sig fram till vilka av skapandets grundverktyg som behövs för att gestalta det personliga, förkasta det som inte behövs och också uppmanas att söka efter nya tekniker och medel. Det andra läsåret präglas både av fortsatta avbildningsövningar, skulptur m.m., och av att de kreativa tekniker man lärt sig hantera i årskurs 1 används för att bära fram det egna uttrycket. För att utveckla det subjektiva skapandet förekommer projektarbeten i högre grad i årskurs 2. I projektarbeten kan teckning, målad bild, skulptur, foto, rörlig bild, text, ljud m.m. vara uttrycksmedel. Ofta ingår verk som framkommit under projektarbeten i de ansökningskollektioner som skickas till högre utbildningar. Undervisning och innehåll Undervisningen innehåller övningar, projektarbeten, redovisningar, elevutställningar och studiebesök på museer och konsthallar. Under både årskurs 1 och 2 ryms inom alla ämnen teoretiska pass med bl. a bild och filmvisningar/föreläsningar om samtidskonst och olika konstformer. Vi gör årligen om intresse hos deltagarna finns, en resa till Berlin resp. Stockholm tillsammans med textillinjen. Alla deltagare på konstskolan har en egen ateljéplats och vi har ett välfyllt bibliotek att botanisera i. Årskurs 1 Är indelat temaperioder Termin 1 Teckning, färglära, materialkunskap I teckning övas volym, rörelse, riktningar, perspektiv, rytm, proportioner och mellanrum samt syftnings- och mätmetoder. Färgläran ger grunderna i hur man blandar färg och hur vi uppfattar färg och färgens föränderlighet. Materialkunskap ger dig förståelse för hur verktyg, papper, duk, färg mm fungerar och hur de ska användas. Modell Du tecknar, målar och skulpterar den mänskliga kroppen efter modell Specialprojekt Studieresan till Stockholm eller Berlin styr vad detta projekt innehåller Självporträtt Teckning, målning, foto, Photoshop, skulptur, allt utifrån dig själv som modell 3

Termin 2 Formparafras Parafrasprojektet utgår från en analys från ett äldre konstverk som bryts ner i sina beståndsdelar och omarbetas genom t ex färgförändringar, geometri, stilisering, samt översättande till andra uttrycksformer som t ex skulptur, fotografi eller film. Modell Du tecknar målar och skulpterar modell efter modell som i termin 1 men nu med mera kunskaper och nya ingångsvinklar. Eget projekt Handledning och eget arbete i vad gäller att arbeta från idé till resultat med ramar man själv sätter upp i ett begränsat tidsutrymme. Stilleben Fördjupning i teckning och måleri av stilleben som terminen började med. Även andra uttrycksmedel förekommer Naturen I detta läsårets sista tema arbetar du med det som finns utomhus: övningar och uppgifter i måleri, teckning, skulptering, formgivning, fotografering med mera Utöver läsårets teman: Kroki och modellteckning står på schemat kontinuerligt under hela läsåret där målet är att genom grundläggande modellstudier i teckning stärka seendet och känslan för rum, kropp och rörelse. Konst och kulturhistoria förekommer kontinuerligt under hela läsåret vi börjar för ca 25000 år sedan och tar oss fram till slutet av 1900-talet Grundkurs i analogt foto termin 1 4

Årskurs 2 Är indelat i projektperioder Termin 3 Projekt-X del 1 Redan under sommaren inför årskurs två kommer du att få ett par frågor som rör det ämne som du kommer att arbeta med under projekt-x. Specialprojekt Studieresan till Stockholm eller Berlin styr vad detta projekt innehåller Projekt-X del 2 En ämnesmässig utvidgning från projekt-x del 1 samt högre krav på resultat och presentation. Termin 4 Parafras Till skillnad från årskurs 1 är du i tvåan fri att välja konstverk från vilken tid du vill. Du får också tolka och arbeta med verket genom ett mer individuellt konstnärligt uttryck. Modell Det krävs att du har klarat av de grundläggande problemställningarna från årskurs 1 för att nu kunna skapa nya förutsättningar inom modellstudierna. Du kan på ett djärvt sätt våga lämna realismen och uttrycka dig friare i färg och form. Workshops Ett par veckor med blandat innehåll. Stilleben Vad är ett stilleben och hur kan man göra? Dessa frågor får du arbetar med i detta projekt, både som lärarstyrda övningar och egna. Naturen Som avslutande projekt får du arbeta med naturen som ledord. 5

Utöver läsårets projekt i åk 2: Kroki och modellteckning står på schemat kontinuerligt under hela läsåret Rörlig bild och nya medier Kursen fokuserar på rörlig bild men handlar också om att arbeta konstnärligt med ljud och digitalt foto. Den innehåller praktiska moment med introduktion till videokameror och redigering. Kortare övningar varvas med längre uppgifter. Vi tittar på och diskuterar ny och äldre videokonst och exempel från film och digital animation. Vi diskuterar ämnen och frågor som rör samtidskonst och den konstnärliga arbetsprocessen, ofta med ett konceptuellt perspektiv. Delkurser tar upp frågor som vad det innebär att jobba som konstnär i en digital tid, och om vårt förhållande till teknologi. Kursen innebär både grupparbete och eget arbete med handledning och ateljésamtal. Kostnad En terminsavgift på 650: -/deltagare i årskurs 1 och 500:-/deltagare i årskurs 2 debiteras för material och verktyg för gemensamma praktiska övningar. Kostnad för eget arbetsmaterial tillkommer. Bedömning och Intyg Vid höstterminens slut i årskurs 1 har läraren enskilt samtal med dig för att stämma av hur det går för dig och vad du tycker om utbildningen. Studierna är på 100 % och undervisning sker på skolan. Vissa projekt redovisas i klassen/klasserna eller tillsammans med textillinjen. Under vårterminen arrangeras en utställning som är öppen för allmänheten. Intyg utfärdas med ämnen och antal timmar du läst dem. Frånvaro överstigande 15% (gäller även sjukdom och ledighet) medför att aktuellt ämne stryks från intyget. För hög frånvaro kan även innebära att fortsatta studier i åk. 2 ej blir möjlig. Tänk även på att för hög frånvaro kan påverka studiemedlet från CSN. Självklart för vi kontinuerliga samtal för att förhindra att ovanstående situation uppstår. Välkommen med din ansökan! 6