Vass till biogas är det lönsamt?



Relevanta dokument
Slutversion TRITA-IM2012:34

Bilaga: Beräkningsunderlag

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Mikael Karlsson VD, Detox AB

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

VeVa Tynningö Prel. version

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Marknadsanalys av substrat till biogas

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

åtta förslag för att sluta kretsloppet

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Innehåll

biogasanläggningar WR20

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Energieffektivisering i växtodling

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Mosekrog

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

Norra Östersjöns vattendistrikt

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Instruktion finansieringsuppgiften

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Policy Brief Nummer 2012:3

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring

Små avlopp -risker och påverkan - Vad bör politik och myndigheter fokusera på? Peter Ridderstolpe, WRS AB

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Miljöpåverkan från avloppsrening

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Ekonomi i miljöåtgärder

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

5 Stora. försök att minska övergödningen

Småskalig biogasproduktion

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Avloppshantering och miljömålen

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Östervåla den 28 februari Tämnarens ursprung

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Vegetation som föroreningsfilter

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

MoreBiogas Småland AB

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Transkript:

Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07

Systemanalys - KTH

Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen till systemet var 40% av den producerade energin Nettoenergiproduktionen motsvarade ca 40 l bensinekvivalenter per ton skördad vass i våtvikt Växthusgaserna minskade med 80% jmf med ett fossilt referenssystem Recirkulering av näringsämnen till åkermark Kväve 60% Fosfor 99%

Syfte Syftet med studien var att göra en samhällsekonomisk analys för att avgöra om en biogasproduktion av vass är lönsam En del av ett hållbarhetsperspektiv där även miljö och sociala aspekter på människors nyttjande av naturresurser ingår Underlättar för beslutsfattare att ta ställning till eventuella åtgärder

Kalmar kommun en fallstudie Kalmar Biogas AB 28 000 ton substrat per år, hälften av anläggningens totala kapacitet Produktion ca 2 milj. Nm 3 biogas per år, ca 40 % tillbaka till anläggningen, hälften uppgraderas till fordonsgas Rötrester ca 25 000 ton per år

Förutsättningar Kommunen skördar vass på entreprenad, idag ca 30 ha vassareal á 900 000 kr per år Skörd utan negativa ekologiska effekter positiva ekosystemtjänster Endast landbaserad vass Lokalt användande av vassen Biomassapotentialen i Kalmar är 180 ha motsvarande ca 2700 ton vass

Systemgränser skörd av vass till fordonsgas Sysselsättning

Resultat och diskussion

Summering Balansräkning marknadsvärden: -2240 kr per ton vass i våtvikt Vasskörd är inte samhällsekonomiskt lönsamt i dagsläget utifrån systemets förutsättningar om inte ekosystemtjänsterna räknas in Inkluderat ekosystemtjänster -1200 kr per ton vass i våtvikt (WTP) +1500 kr per ton vass i våtvikt (marginalkostnad) Beroende på beräkningsmetod ger balansräkningen antingen ett positivt eller negativt resultat

Beräkningar av ekosystemtjänster för näringsreduktion WTP Naturvårdsverkets schablonvärden Enkätstudier där allmänheten frågas hur mycket dom är villiga att betala för att halvera övergödningen i Östersjön 31 kr/kg N 1023 kr/kg P Elofsson et al. 2010 Marginalkostnad för Egentliga Östersjön 280 kr/kg N 5700 kr/kg P

Skörd och transporter Klippningen av vass (skörd) står för den enskilt största kostnaden, ca 1000 kr per ton vass i våtvikt Hög kostnad pga icke anpassad skördeteknik Stor potential för teknikutveckling och effektivare arbetsmetoder

Känslighetsanalys - skördekedja Nollpunkten: -54 % (1040 kr)

Parametrar Sammanfattning - känslighetsanalyser Uppskattat värde i analysen (kr per ton vass i våtvikt) 1. Vasskörd 2250 1040 2. Fordonsgasproduktion Fordonsgasförsäljning 400 +410 X +2520 3. Biogödsel 0 +2060 4. Näringsreduktion Kväve Fosfor +640 +1850 5. Rekreation och estetik +330 +1540 6. Minskade utsläpp av växthusgaser +30 Minskade utsläpp av partiklar +30 Nollpunkten där samhällsnyttor är inkluderade (kr per ton vass i våtvikt) 18 kr / Nm 3! +1270 (gemensamt värde för båda parametrarna)

Kombinerad känslighetsanalys Exklusive ekosystemtjänster Förändringar i prisbilden för skördekedjan (%) Intäkter för fordonsgas försäljning (kr per Nm 3 metangas) 2 4 6 8 10 Ursprungspris 2250 kr per ton vass 2513 2376 2250 2103 1966 50 % 1388 1251 1115 978 841 70 % 938 801 665 528 391 90 % 488 351 215 78 59 Inklusive ekosystemtjänster Förändringar i prisbilden för skördekedjan (%) Intäkter för fordonsgas försäljning (kr per Nm 3 metangas) 2 4 6 8 10 Ursprungspris 2250 kr per ton vass 1483 1346 1210 1073 936 50 % 358 221 85 52 189 70 % 92 229 365 502 639 90 % 542 679 815 952 1089

Kostnad för olika scenarier Mängd vass (t) Totalkostnad med ursprungspris (miljoner kr) Scenario 1 2700 6 3 Scenario 2 7800 17 8 Scenario 3 15700 35 16 Samhällsekonomisk vinst WTP (miljoner kr) Biogasanläggningen går i fallstudien +-0 Vid nollpunkten är den samhällsekonomiska kalkylen i jämvikt, dvs alla kostnader återgäldas kommunen i form av ekosystemtjänster Marginalnyttan? Små eller stora arealer inom kommunen Gemensam upphandling?

Sysselsättning Antal hektar vass Arbetsveckor för en person min max Arbetstillfällen min max (ramtid 4 veckor) Scenario 1 180 45 70 10 20 6 9 Scenario 2 530 130 210 30 50 20 30 Scenario 3 1060 260 420 70 100 30 50 Arbetstillfällen min max (ramtid 8 vecko Gödselproduktion

Åtgärder - näringsreduktion Åtgärd Effekt fosfor (kg P tot per hektar och år) Kostnad medelvärden (kg P tot per hektar och år) Vasskörd 8 33000 85 Jordbruk Våtmark 21 1600 82 Fånggröda/vårbearbetning 0,1 5000 5,9 Skyddszoner 0,5 5600 7,9 Industri Rening av fosforutsläpp från anläggning Kommunala avloppsreningsverk <0,1 mg P tot per liter utgående halt olika metoder Enskilda avlopp Förbättrade skyddsnivåer för enskilda avlopp 5900 3900* 10400 (totalt för SÖ) 3900* 11800 7900* Effekt kväve till havet (kg Ntot per hektar och år)

Sammanfattning Två olika frågeställningar: Tillverka biogas av vass som skördas av andra skäl Kommersiell biogasproduktion I dagsläget är skördekedjan för kostsam för att vasskörd ska vara ekonomiskt lönsamt att producera biogas av vass Teknikutveckling krävs Samhällsekonomiska kan det vara det beroende på värdet ekosystemtjänsten näringsreduktion men trots det en dyr åtgärd jmf med andra åtgärder

Tack för er uppmärksamhet!