Tillämpningsanvisningar för färdtjänster i Soite. Socialvårdslagen Handikappservicelagen

Tillämpningsanvisningar för färdtjänster i Soite Socialvårdslagen Handikappservicelagen

Innehållsförteckning 1. Tillämpningsanvisningar gällande färdtjänster som ordnas i enlighet med socialvårdslagen... 5 2. Grunderna för beviljande av färdtjänst som ordnas enligt socialvårdslagen... 6 3. Ansökning om färdtjänst och beslutsfattning... 7 3.1 Ansökning... 7 3.2. Reserätt och självrisk... 8 3.3 Reserätt närkommun och funktionell närbelägen kommun... 9 4. Ordnande av färdtjänst... 10 4.1 Klientprofil... 10 4.1.2 Färdtjänstkort... 11 4.1.3 Samordnande av resor... 11 4.2 Beställning av resa... 11 4.3 Undantagssituationer i fråga om beställning av transport... 12 4.3.1 Snabbresa... 12 4.3.2 Absolut ankomsttid... 12 4.3.3 Transportens ankomst... 13 4.3.4 Avbokning av en beställd resa... 13 4.4 Enkelresa och stopp... 13 4.5 Särrättigheter... 13 4.5.1 Rätt att använda ett fordon som lämpar sig för transport av rullstol samt assistanstillägg... 14 4.5.2 Rätt att använda individuell transport... 14 4.5.3 Rätt att använda bekant taxi... 14 4.5.4 Följeslagare och följeslagarservice... 14 Sidan 2 / 34

4.5.5 Annat... 15 4.6 Oegentligheter... 16 5. Tillämpningsanvisningar för färdtjänster som ordnas enligt handikappservicelagen... 16 6. Mål och syfte med handikappservicelagen... 16 7. Hur handikappservicelagen är sekundär i förhållande till annan lagstiftning... 17 8. Grunderna för beviljande av färdtjänst... 18 8.1 Gravt handikapp... 18 8.2 Handikappets/sjukdomens långvariga karaktär... 18 8.3 Annat... 18 9. Ansökan om färdtjänst, bedömning av servicebehovet och beslutsfattning... 19 9.1 Ansökning... 19 9.2 Bedömning av servicebehovet... 20 9.3 Beslutsfattning... 21 10. Resetyper, reserätt och självriskandel för resan... 21 10.1 Fritidsresor och resor för att uträtta ärenden... 21 10.2 Arbets- och studieresor... 22 10.2.1 Arbetsresor... 22 10.2.2 Studieresor... 23 10.3 Inverkan av egen bil... 23 10.4 Fördelning av färdtjänstresor... 25 10.5 Reserätt närkommun och funktionell närbelägen kommun... 25 10.6 Resans självriskandel... 26 10.7 Ändringar i omständigheterna... 27 11. Ordnande av färdtjänst... 27 11.1 Klientprofil, färdtjänstkort och samordnande av resor... 27 Sidan 3 / 34

11.1.1 Klientprofil... 27 11.1.2 Färdtjänstkort... 28 11.1.3 Samordnande av resor... 28 11.2 Beställning av resa... 28 11.2.1 Snabbresor... 30 11.2.2 Avvikande situationer när det gäller beställning... 30 11.2.3 Absolut ankomsttid... 30 11.2.4 Ankomst av transport... 31 11.3 Avbokning av en beställd resa... 31 11.4 Enkelresa och stopp... 31 11.5 Särrättigheter... 31 11.5.1 Rätt att använda ett fordon som lämpar sig för transport av rullstol samt assistanstillägg... 32 11.5.2 Rätt att använda individuell transport... 32 11.5.3 Rätt att använda bekant taxi... 32 11.5.4 Följeslagare och följeslagarservice... 33 11.5.5 Annat... 34 11.6 Oegentligheter... 34 Sidan 4 / 34

1. Tillämpningsanvisningar gällande färdtjänster som ordnas i enlighet med socialvårdslagen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soites förebyggande stödtjänster: klienthandledning, stödtjänster som skräddarsys till klienternas hem, familjevård, dagverksamhet och stödet för närståendevård främjar de äldres boende hemma samt de äldres rehabilitering och hjälper dem att klara sig i vardagen. Utgångspunkten i alla tjänster är att bevara den äldres hälsa, livskraft, funktionsförmåga och goda vardag i första hand i den äldres eget hem. Den förebyggande verksamheten baserar sig, förutom på lagar och förordningar, också på en övergripande professionell syn på rehabiliterande vård- och hjälparbete. Social- och hälsovårdsministeriet (2013) definierar begreppet stödtjänster ofta som de första tjänsterna som en klient behöver som stöd för självständigt boende. Färdtjänsterna är en del av Soites stödtjänster. Den centrala uppgiften inom de förebyggande stödtjänsterna är att för sin del koncentrera sig på den äldres sociala växelverkan och främjande och upprätthållande av kontakter samt på nätverk utanför hemmet. Huvudmålet är möjliggörande av tryggt boende hemma med hjälp av stödtjänster, stödjande av hemvården samt uppskjutande av behov av service- och anstaltsboende. När servicehandledarna som arbetar inom Soites förebyggande stödtjänster kontaktats kommer de på basis av kontakten överens med klienten om en tid för ett avgiftsfritt hembesök. Bedömningarna (hembesök för bedömning av servicebehov) görs genom test, diskussioner och observationer. Den samlade informationen utnyttjas till att skapa en helhetsuppfattning om klientens eventuella individuella servicebehov. Inom Soites förebyggande stödtjänster används datasystemet RAI för planering, bedömning och utvecklande av tjänster som främjar de äldres rehabilitering. Den professionella bedömningen av servicebehovet är grunden för organiserandet och ordnandet av eventuella tjänster. Servicehandledaren fungerar som lagstadgad ansvarig person för en sådan hemmaboende äldre som inte ännu omfattas av andra tjänster. Enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (2012) ska servicebehovet utredas på ett helhetsbetonat sätt. I Soite görs utredningen alltid genom ett hembesök som är avgiftsfritt för klienten, i samarbete med den äldre personen och vid behov också hens närstående och anhöriga. Servicehandledarna arbetar på båda inhemska språken, tolktjänster skaffas vid behov. Allmänna trafikarrangemang är alltid primära när transportsätt kartläggs. Om det av någon anledning inte är möjligt för en klient att använda dem kan klienten med en separat ansökan om färdtjänster, till vilket ett läkarintyg bifogas, ansöka om separata färdtjänster för sig själv. 75 år fyllda klienters ansökningar om färdtjänster styrs automatiskt till färdtjänst enligt socialvårdslagen. Vid behov kan de därifrån styras till handikapptjänsterna. Färdtjänst enligt handikappservicelagen innefattar sina egna kriterier. Soites färdtjänster ersätter inte den allmänna kollektivtrafikens tjänster för en klient. Sidan 5 / 34

Fritidsresor och resor för att uträtta ärenden som genomförs som färdtjänster enligt socialvårdslagen är avsedda för resor till sådana ställen där klienten uträttar ärenden, där hen deltar i hobbyer eller i annan social verksamhet (t.ex. rehabiliterande dagverksamhet). Färdtjänsten är avsedd för persontransporter och kan inte användas för transport av varor och föremål. 2. Grunderna för beviljande av färdtjänst som ordnas enligt socialvårdslagen Färdtjänst i enlighet med socialvårdslagen är i första hand avsedd för Hemmaboende äldre personer i Soites område; För klienter vars behov av färdtjänst beror på skada eller sjukdom eller ett funktionshinder som beror på åldrande och olägenheten har varit långvarig, minst ett år. För klienter som har väsentlig nytta av beviljande av färdtjänst enligt socialvårdslagen på så sätt att boendet hemma kan förlängas och klientens funktionsförmåga bevaras längre med dessa stödtjänster (ålder eller geografiska avstånd är inte i sig grunder för beviljande). Färdtjänst enligt socialvårdslagen kan av särskilda skäl och enligt en tjänsteinnehavares individuella övervägande beviljas också en klient som är socialt i en svår livssituation. Om en klient har resebehov som hör till det vanliga livet men som avviker från anvisningarna, tas det individuella behovet som klienten framför i beaktande när ett beslut om färdtjänster fattas. För klienter som inte har bil/körkort och vars familjemedlem eller nära anhörig vårdas i en annan kommun inom samkommunen, kan beviljas rätt att använda färdtjänster enligt socialvårdslagen på basis av övervägande och beslut av en servicehandledare. Rätten som baserar sig på detta beslut gäller högst åtta (8) enkelresor. Genom denna åtgärd som baserar sig på övervägande möjliggörs besök hos en nära anhörig eller närstående och upprätthålls interaktionen mellan klienterna och de anhöriga samt bevaras funktionsförmågan och den sociala vitaliteten. Beslutet fattas på basis av den inkomna ansökningen och en bedömning som gjorts under ett hembesök. Som sättet att ordna service används i första hand Soites sätt att samordna resor. Beslutet om rätten till resor fattas i regel en månad åt gången. Servicehandledaren konsulterar vid behov De förebyggande stödtjänsternas socialarbetare och/eller sin chef. Sidan 6 / 34

3. Ansökning om färdtjänst och beslutsfattning 3.1 Ansökning Socialvårdslagen fastställer kriterierna för färdtjänsterna. Enligt lagen: Service som stöder rörligheten ska ordnas för personer som inte klarar av att självständigt använda allmänna trafikmedel på grund av sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak och som behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet. För att färdtjänst ska kunna beviljas krävs alltid en färdtjänstansökan och ett läkarintyg. Av läkarintyget ska framgå skadan och/eller sjukdomen som begränsar klientens möjligheter att röra sig och förhindrar hen från att använda offentliga kollektivtrafikmedel. Ansökningen och ett läkarintyg som får vara högst sex månader gammalt behandlas när de begärda bilagorna har inkommit, dock senast inom tre månader från att ansökningen har inkommit. Vid behov kan man be klienten lämna andra sakkunnigutlåtanden som bilagor till sin ansökan. Servicehandledarna koordinerar centraliserat färdtjänsterna som är enligt socialvårdslagen. Färdtjänst ansöks om skriftligt med ett ansökningsformulär. Formuläret kan printas ut från Soites internetsidor på adressen http://soite.fi/sivu/sv?page_id=hakemukset. Formuläret kan också skickas hem till klienten om hen ber om det. Ansökningarna skickas till adressen Klienter i Perho älvdal: Perhojokilaakson Omais- ja perhehoitokeskus / SHL-hakemus Koulutie 33 69700 Veteli Klienter i Lestijokidalen: Lestijokilaakson Omais- ja perhehoitokeskus / SHL-hakemus Peltokatu 10 69100 Kannus Klienter i Karleby: Kokkolan Omais- ja perhehoitokeskus/karleby center för närstående- och familjevård / Ansökan enligt socialvårdslagen Sidan 7 / 34

Torggatan 50 67100 Karleby Klienter i Kronoby: Kronoby center för närstående- och familjevård / Klienter i enlighet med socialvårdslagen Hörbyvägen 8 68700 Terjärv 3.2. Reserätt och självrisk Färdtjänst är behovsprövad service enligt 14 i socialvårdslagen och Soite ordnar den i den omfattning som lagen fastställer. Fritidsresor och resor för att uträtta ärenden som genomförs som färdtjänster är avsedda för resor till sådana ställen där klienten uträttar ärenden eller där hen deltar i hobbyer eller i annan social verksamhet (t.ex. rehabiliterande dagverksamhet). Inom färdtjänster enligt socialvårdslagen kan klienten beviljas åtta (8) enkelresor per månad eller enligt en klients motiverade behov. Om antalet resor inte räcker till för att trygga en klients absolut nödvändiga behov av att röra sig, har klienten rätt att ansöka om tilläggsresor. Hen bör då motivera behovet av tilläggsresor som beror på ett handikapp eller en sjukdom. En tilläggsförutsättning är att det är fråga om ett nödvändigt rörelsebehov som hör till normal livsföring. För att en klient ska beviljas fler än 8 enkelresor per månad krävs alltid individuellt övervägande och tungt vägande motiveringar. En klient kan i samband med sin ansökan framföra sina motiveringar för tilläggsresor. Färdtjänster som ordnas i enlighet med socialvårdslagen får inte användas för hälso- och sjukvårds- eller rehabiliteringsresor vars ersättning baserar sig på sjukförsäkringslagen eller som ersätts av ett försäkringsbolag. Sådana resor är t.ex. läkar-, tandläkar-, laboratorie- och terapibesök, besök på en hälso- eller sjukvårdarens mottagning, besök för att prova hjälpmedel eller undersöknings-, rehabiliterings- och vårdbesök som en läkare ordinerat. I och med att Matkahuoltos prislista för offentlig trafik slopats bestäms klientens självriskandel för resan enligt kraven i punkt 2.2 i Närings-, trafik- och miljöcentralens (NTM-centralen, http://www.ely-keskus.fi/sv/web/ely/aiheet) giltiga biljett- och betalningssystem. Om klienten Sidan 8 / 34

beviljats rätt till följeslagare, tas inte självriskandel ut av följeslagaren. Den som ordnar servicen har rätt att besluta ordna färdtjänster på ett sätt som den anser vara ändamålsenlig. Soites persontransporter ordnas alltid i första hand som samordnade transporter. Om en klient reser över gränser mellan kommuner som omfattas av reserätten, har klienten reserätt till gränsen mellan kommunen som omfattas av reserätten och kommunen som inte omfattas av den. Klienten betalar självriskandel för antalet kilometer till ifrågavarande kommungräns. I den här situationen betalar klienten själv för hela resan från ifrågavarande kommungräns till resans mål. 3.3 Reserätt närkommun och funktionell närbelägen kommun Färdtjänstresor enligt socialvårdslagen kan göras inom den egna boendekommunen samt till kommuner som ligger geografiskt nära boendekommunen. Som närkommuner räknas kommuner som geografiskt gränsar till boendekommunen. Närkommunen kan också definieras som funktionell närbelägen kommun. Då beaktas behovet beroende på handikappet eller sjukdomen av sådana tjänster om inte är tillgängliga i boendekommunen eller i närkommuner som gränsar till boendekommunen. Nedan finns en lista på boendekommunernas närkommuner/funktionellt närbelägna kommuner till vilka en person som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen har rätt att resa: Boendekommun Halso: Kannus: Kaustby: Karleby: Kronoby: Lestijärvi: Perho: Toholampi: Vetil: Närkommuner + funktionell närbelägen kommun Kaustby, Lestijärvi, Perho och Vetil + Karleby Kalajoki, Karleby, Sievi och Toholampi + Karleby Halso, Karleby, Kronoby och Vetil + Karleby Halso, Kalajoki, Kannus, Kaustby, Kronoby, Larsmo och Toholampi Evijärvi, Kaustby, Karleby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Vetil + Karleby Haapajärvi, Halso, Kannus, Kinnula, Reisjärvi och Toholampi + Karleby Alajärvi, Halso, Kaustby, Kinnula, Kivijärvi, Kyyjärvi, Vindala och Vetil + Karleby Kannus, Kaustby, Lestijärvi, Sievi, Ylivieska + Karleby Evijärvi, Halso, Kaustby, Kronoby, Lappajärvi, Perho och Vindala + Karleby Sidan 9 / 34

Om en klient har andra regelbundna resebehov som hör till det vanliga livet och som avviker från reserätten som definierats i tillämpningsanvisningen, bör klienten i sin ansökan motivera ifrågavarande avvikande resebehov. Det individuella resebehovet som klienten framfört beaktas när ett beslut om färdtjänst fattas. En individuell reserätt som avviker från den som beskrivits i tillämpningsanvisningen beskrivs i beslutet, och om detta görs en anteckning i klientens klientprofil. 4. Ordnande av färdtjänst Soite har rätt att besluta ordna färdtjänst på det sättet som den anser vara ändamålsenlig. Soites persontransporter ordnas alltid i första hand som samordnade transporter. Vid ordnande av färdtjänster för gravt handikappade personer enligt socialvårdslagen ska man i tillräcklig mån beakta den handikappade personens individuella behov i fråga om rörelse samt individuella begränsningar p.g.a. ett handikapp eller en sjukdom. Om Soites primära sätt att ordna färdtjänster i praktiken inte lämpar sig för en klient p.g.a. hens handikapp eller sjukdom, ordnas färdtjänsten på ett sätt som beaktar klientens individuella behov. 4.1 Klientprofil För färdtjänstklienterna görs en klientprofil som baserar sig på ett tjänsteinnehavarbeslut samt på färdtjänstbehoven som kommit fram under en bedömning av servicebehovet. Klientprofilen lagras i färdtjänstcentralens klientdatasystem. Klientdatasystemet uppfyller nödvändiga dataskyddskrav. Av klientprofilen framgår klientens basuppgifter, beslutets giltighetstid, den beviljade resetypen och antalet resor, området där färdtjänster får användas, hjälpmedlen som klienten använder, behovet av assistans och andra specialbehov som klienten har. Informationen används endast för planering av transporter. Klienten har möjlighet att följa med sina klientportaluppgifter i realtid i färdtjänstcentralens klientportal. Sidan 10 / 34

4.1.2 Färdtjänstkort Till klienten skickas ett personligt färdtjänstkort som berättigar till färdtjänst och med hjälp av vilket klienten kan följa hur många färdtjänstresor hen använt. Klienten kan själv märka de resor hen använt på färdtjänstkortet eller be taxichauffören göra det. Färdtjänstkortet är personligt och får inte överlåtas till en annan persons bruk eller besittning. Det är bra att ha färdtjänstkortet med på resan så att föraren kan kontrollera användarens identitet och reserätt. Färdtjänster kan dock också användas utan att färdtjänstkortet är med. Om färdtjänstkortet inte är med, bör klienten vid behov bevisa sin identitet med ett personkort med foto. 4.1.3 Samordnande av resor Färdtjänstcentralen samordnar resor för klienter som reser samtidigt i samma riktning, med undantag av klienter som beviljats rätt till individuell transport. 4.2 Beställning av resa Färdtjänstresor som Soite ordnar enligt socialvårdslagen beställs från färdtjänstcentralen antingen per telefon, med textmeddelande, via nätsidorna eller per e-post. För att transport ska kunna ordnas ska resa beställas i god tid, senast 1,5 timme innan transport behövs. Vid utförandet av transporter beaktas beställarens geografiska läge, tillgången på bilar samt om de tillgängliga bilarna lämpar sig för klientens transportbehov. Transport kan också ordnas tidigare om transporten kan samordnas med en redan tidigare överenskommen transport av en annan person som är på väg i samma riktning. Om man vet vilken tid man ska resa tillbaka, rekommenderas att returresan beställs samtidigt med ditresan. Om det inte är möjligt att beställa returresan på förhand, försöker färdtjänstcentralen ordna returresan så fort som möjligt efter att beställning tagits emot. Inom centrumområdet i Karleby försöker man ordna returresan senast 30 minuter efter att beställning mottagits. I övriga områden i landskapet beror det på tillgången på taxibilar och deras lämplighet för transportbehovet hur snabbt transport kan ordnas. Om klienten har regelbundna transportbehov, rekommenderas det att resor beställs för en längre tid framåt. Sidan 11 / 34

4.3 Undantagssituationer i fråga om beställning av transport Om färdtjänstcentralen undantagsvis inte kan ordna transport som skulle motsvara klientens behov, t.ex. på grund av brist på tillgängliga taxi bilar, kan färdtjänstcentralen i ifrågavarande undantagssituation ge klienten tillstånd att beställa transport direkt från taxicentralen. Färdtjänstcentralen bedömer situationen alltid fall för fall, och klienten bör ha ifrågavarande tillstånd innan resan inleds. I ifrågavarande särskilda undantagssituation meddelar föraren resan till färdtjänstcentralen innan resan inleds, och resan antecknas i färdtjänstcentralens beställningssystem. 4.3.1 Snabbresa Klienten har, i den utsträckning det är möjligt, rätt att under en kalendermånad använda fyra (4) snabbresor (enkelresor) inom ramen för de beviljade färdtjänsterna. En snabbresa ordnas så snart som möjligt efter att en resa beställts, beroende på beställarens geografiska läge och tillgången på bilar på orten. Det är inte nödvändigtvis alltid möjligt att genomföra en snabbresa (t.ex. på grund av allmän tillgång på bilar eller p.g.a. att det inte finns någon bil tillgänglig som skulle lämpa sig för klientens transportbehov). Färdtjänstcentralen bedömer om det är möjligt att utföra snabbresan. Snabbresan beställs i första hand direkt via färdtjänstcentralen. En klient har också möjlighet att ta en taxi direkt vid en taxistolpe eller hejda en taxi på gatan. I sådana situationer meddelar föraren resan till färdtjänstcentralen innan resan inleds, och resan antecknas i färdtjänstcentralens beställningssystem. 4.3.2 Absolut ankomsttid Om klientens transport behöver absolut vara framme vid en viss tidpunkt, t.ex. om resan fortsätter med tåg eller buss, bör resan beställas i god tid och klienten bör i samband med beställningen meddela att hen måste absolut vara framme vid en viss tidpunkt. Transport ska helst beställas redan föregående dag, men senast 1,5 timme innan transport behövs. Om en klient under en resa för att uträtta ärenden använder personlig assistans som beviljats hen i enlighet med handikappservicelagen, har klienten rätt att bestämma den absoluta tidtabellen för resan. Sidan 12 / 34

4.3.3 Transportens ankomst Klienten ska vara redo att åka senast vid hämtningstiden som överenskommits i samband med beställningen. Denna hämtningstid kan avvika högst +/- 15 min. från det som överenskommits. Dock om klienten i samband med beställningen meddelat att hen måste absolut vara framme vid en viss tidpunkt, får tiden inte avvika från det överenskomna. 4.3.4 Avbokning av en beställd resa Klienten ska utan dröjsmål meddela färdtjänstcentralen per telefon om en beställd transport inställs. Det är viktigt att detta meddelas, så att en bil inte skickas till klienten i onödan. Om en klient inte avbokar sin resa senast 30 minuter före den överenskomna starttiden för resan, förlorar klienten rätten till en (1) resa. Om en resa inte avbokats eller har avbokats mindre än 30 minuter före resans början av en orsak som inte beror på klienten eller t.ex. av en orsak som beror på klientens hälsotillstånd, ska klienten kontakta de förebyggande stödtjänsternas servicehandledare som bedömer om det funnits en godtagbar orsak till att resan inte avbokats eller har avbokats mindre än 30 minuter före resan. Om servicehandledaren bedömer att det funnits en godtagbar orsak till detta, förlorar inte klienten reserätten utan får tillbaka den förlorade reserätten. 4.4 Enkelresa och stopp En färdtjänstresa är en enkelresa från startadressen till målet för resan. Resan ska alltid göras via den kortaste vägen. I princip är en enkelresa oavbruten. Under en enkelresa har klienten dock rätt till ett (1) avgiftsfritt stopp på högst tio minuter (10 min.) längs med rutten. Ett stopp för långvarigare uträttande av ärenden (över 10 minuter) avbryter enkelresan, och efter det börjar en ny resa. Färdtjänstcentralen ska informeras om stoppet när transport beställs. Klienten betalar själv för tiden som överskrider de ovannämnda tio minuterna. Med färdtjänster avses inte rundturer utan mål. 4.5 Särrättigheter Särrättigheter i fråga om transport kan beviljas på basis av ansökning och efter individuellt övervägande av en tjänsteinnehavare. I ansökningen bör man framföra exakta, individuella motiveringar för särrättigheten. Sidan 13 / 34

4.5.1 Rätt att använda ett fordon som lämpar sig för transport av rullstol samt assistanstillägg Klienten har rätt att använda ett fordon som försetts med utrustning för transport av rullstol (ett hinderfritt fordon eller invalidtaxi) om hen p.g.a. sitt handikapp inte kan använda en vanlig taxi eller förflytta sig till vanlig taxi med förarens hjälp. Det fattas ett skriftligt beslut om rättigheten att använda ett fordon som lämpar sig för transport av rullstol. Föraren av ifrågavarande fordon betalas assistanstillägg för transport av en person som rör sig med rullstol som spänns fast i ramen i fordonet med fyra remmar och ett höftbälte (i enlighet med standard SFS5912 och 88 c i vägtrafiklagen). Dessutom hämtar föraren vid behov klienten och hens hjälpmedel/prylar från startstället samt beledsagar klienten med prylar till bostaden. För tidsperioden då assistanstillägg betalas, betalas föraren inte ersättning för väntetid. 4.5.2 Rätt att använda individuell transport En klient kan beviljas rätt att använda individuell taxi om detta är motiverat på grund av klientens grava handikapp. En person vars grava handikapp förhindrar hen i praktiken från att delta i samordnad transport har rätt till individuell taxi. Om en klient beviljats rätt till individuell transport samordnas hens resor inte med transporten av andra personer. 4.5.3 Rätt att använda bekant taxi Rätt att använda bekant taxi (bekant förare) kan beviljas en klient som p.g.a. sitt handikapp eller sin sjukdom behöver absolut transporteras av en viss bekant förare. Utgångspunkten i fråga om beviljande av rätt till bekant taxi är att föraren vet hurudant behov av hjälp, handledning och övervakning klienten har under resan p.g.a. sitt hälsotillstånd. Därför kan klienten endast resa med en viss bekant förare. Trots att klienten beviljats rätt till bekant taxi kan resorna samordnas med transport av andra klienter. 4.5.4 Följeslagare och följeslagarservice Till en taxiförares sedvanliga tjänster hör att hjälpa klienten in i bilen och att hjälpa klienten ur bilen. Sidan 14 / 34

Klienten har rätt att under resan ha en följeslagare med sig om hen behöver så mycket hjälp att den sedvanliga hjälpen som en förare ger inte är tillräcklig (orsak som beror på hälsotillståndet). Med att fungera som följeslagare menas assistans omedelbart före resan, under resan och omedelbart efter resan. Klienten ska separat ansöka hos handikapptjänsterna om rätt att använda följeslagare och framföra sina motiveringar för behovet. Efter en bedömning av servicebehovet fattar en tjänsteinnehavare ett beslut om klientens rätt till följeslagare. Om en klient beviljas rätt till följeslagare, får följeslagaren (en person) vara avgiftsfritt med vid transporten. Som följeslagare kan fungera en person som inte själv är färdtjänstklient och som klarar av att fungera som följeslagare. Följeslagarens ålder och funktionsförmåga ska vara sådan att hen klarar av följeslagaruppgiften utan att hens egen eller klientens säkerhet äventyras. Utgångspunkten är att följeslagaren inte hämtas från en annan adress, utan hen ska stiga på och av på samma adress med färdtjänstklienten. Följeslagaren kan dock stiga på och av längs med rutten om det är möjligt att göra det inom ramen för det tio minuter långa stoppet. Om en klient som beviljats rätt till följeslagare inte har tillgång till följeslagare, kan klienten få nödvändig hjälp av taxiföraren. Med ledsagartjänst menas trygg beledsagande av en klient från resans start (t.ex. från den egna dörren) till bilen och från bilen till resans destination (t.ex. den egna dörren). Klienten bör beställa ledsagartjänst separat i samband med beställning av transport. Färdtjänstcentralen vidarebefordrar begäran om ledsagartjänst till föraren i samband med att transport beställs. Under perioden då föraren betalas för ledsagartjänst betalas hen inte för väntetid. 4.5.5 Annat Färdtjänst är inte avsedd för transport av varor då klienten inte är med. Under transporten kan klienten ha med sig sina nödvändiga hjälpmedel samt andra nödvändiga tillhörigheter (t.ex. inköpskasse, resväska). Färdtjänst får inte användas t.ex. för transport av möbler, stora hushållsmaskiner eller utrymmeskrävande byggnadsmaterial och flyttlådor. Sådana specialtransporter ska klienten betala själv i sin helhet. Föraren bär sådana föremål till bilen eller från bilen till målet för resan som hen kan bära in samtidigt som hen hjälper klienten in. Dessutom ska föraren se till att hjälpmedlen som klienten har med sig kommer till resans mål. Sidan 15 / 34

4.6 Oegentligheter Soite har rätt att övervaka att färdtjänsten som beviljats klienten ordnas och används i enlighet med lagen och tillämpningsanvisningarna. Om en klient använder färdtjänster eller färdtjänstkortet i strid med anvisningarna, leder detta till att rätten till färdtjänster avbryts eller upphör samt till eventuella straffrättsliga åtgärder. Om oegentligheter uppdagas krävs av klienten återbetalning av de resekostnader som ersatts som följd av handlande i strid med anvisningarna eller som följd av svekligt handlande. 5. Tillämpningsanvisningar för färdtjänster som ordnas enligt handikappservicelagen Enligt 8 i lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) ska kommunen ordna skälig färdtjänst samt följeslagarservice för en gravt handikappad person som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom behöver sådan service för att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. Färdtjänst enligt handikappservicelagen hör till kommunens särskilda skyldighet att ordna, och en gravt handikappad person som uppfyller kraven i lagen har subjektiv rätt till färdtjänst. Vid ordnande av färdtjänst enligt handikappservicelagen räknas som gravt handikappade de som har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom inte kan anlita de offentliga kollektivtrafikmedlen utan oskäligt stora svårigheter (5 i förordningen om service och stöd på grund av handikapp). 6. Mål och syfte med handikappservicelagen Syftet med handikappservicelagen är att främja den gravt handikappade personens förutsättningar att vara verksam som jämbördig medlem av samhället samt att förebygga och undanröja hinder som handikappet Sidan 16 / 34

medför. När det gäller färdtjänster innebär ifrågavarande jämbördighetsprincip att den handikappade personen ska ha sedvanliga möjligheter att röra sig inom ramen för kommunens trafiknät. Målet med färdtjänster är att främja de gravt handikappades förmåga att klara sig självständigt, deras jämlikhet och förutsättningar att vara verksamma. Enligt 8 2 mom. i handikappservicelagen ska kommunen ordna skälig färdtjänst jämte följeslagarservice för en gravt handikappad person. Utgångspunkten, med beaktande av målen som fastställts i 1 i handikappservicelagen, är att handikappade personer har likadana, jämlika möjligheter att röra sig som andra kommuninvånare. Färdtjänster är avsedda för att ersätta sådan offentlig kollektivtrafik som inte är tillräcklig hinderfri för en gravt handikappad person eller som personen inte kan använda självständigt p.g.a. sitt handikapp eller sin sjukdom. 7. Hur handikappservicelagen är sekundär i förhållande till annan lagstiftning En handikappad persons rörlighet genomförs i första hand som en del av den hinderfria allmänna kollektivtrafiken. Vid behov bör användningen av allmän kollektivtrafik stödjas och kompletteras genom sätten enligt 23 3 mom. i socialvårdslagen att stöda rörlighet. Om socialvårdslagens sätt att stöda rörlighet inte är tillräckliga och lämpliga för att trygga den handikappades rörlighet, tillämpas handikappservicelagen. Tjänster och stödåtgärder ordnas alltså enligt handikappservicelagen om den handikappade personen inte får tillräcklig och lämplig service eller tillräckliga och lämpliga stödåtgärder med stöd av någon annan lag. Handikappservicelagen är alltså sekundär i förhållande till tjänster som ordnas med stöd av annan lagstiftning. Färdtjänstresor enligt handikappservicelagen får inte användas för resor till hälso- eller sjukvård eller rehabilitering som ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen eller av ett försäkringsbolag. Sådana resor är t.ex. läkar-, tandläkar-, laboratorie- och terapibesök, besök på en hälso- eller sjukvårdarens mottagning, besök för att prova hjälpmedel eller undersöknings-, rehabiliterings- och vårdbesök som en läkare ordinerat. Daghems- och grundskoleresor hör inte heller till färdtjänster som ordnas enligt handikappservicelagen. Om en försäkringsanstalt betalar ersättning till en handikappad person på basis av lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsförsäkring Sidan 17 / 34

för statens tjänste- och befattningsinnehavare, lagen om yrkessjukdomar, lagen om skada ådragen i militärtjänst, trafikförsäkringslagen, patientskadelagen eller någon tidigare motsvarande lag, och kommunen har för samma ändamål och för samma tid ordnat service och stödåtgärder som avses i 8 och 9 i handikappservicelagen, övergår rätten till ersättning till kommunen i den mån som försäkringsanstalten borde ha betalat ersättning för ifrågavarande service. 8. Grunderna för beviljande av färdtjänst 8.1 Gravt handikapp Färdtjänst enligt handikappservicelagen ordnas endast för gravt handikappade personer. När det gäller att ordna färdtjänst och därtill hörande följeslagarservice i enlighet med 5 i förordningen om service och stöd på grund av handikapp betraktas som en gravt handikappad person den som har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom inte kan anlita de offentliga kollektivtrafikmedlen utan oskäligt stora svårigheter. Vid bedömningen av gravt handikapp beaktas utöver handikappet/sjukdomen även alltid den sökandes livsmiljö och levnadsförhållanden. 8.2 Handikappets/sjukdomens långvariga karaktär Behovet av färdtjänst bör bero på ett handikapp eller en sjukdom som orsakar långvarig olägenhet (2 i lagen om service och stöd på grund av handikapp). Som långvarigt handikapp eller långvarig sjukdom betraktas i regel ett tillstånd som varar minst ett (1) år. Färdtjänst beviljas vanligen inte i återhämtningsskedet eller rehabiliteringsskedet. 8.3 Annat Funktionsnedsättning som beror på åldrande är inte i sig en grund för beviljande av färdtjänst enligt handikappservicelagen. Om behovet av färdtjänst beror endast på funktionsnedsättning till följd av Sidan 18 / 34

åldrande bör färdtjänst ordnas på basis av socialvårdslagen om klienten i övrigt uppfyller de kriterier som Soites styrelse fastställt för beviljande av färdtjänst enligt socialvårdslagen. En gravt handikappad person i långvarig institutionsvård bör enligt 24 i socialvårdslagens och 11 i socialvårdsförordningen få den färdtjänst som hen behöver som en del av institutionsvården. Om transporter som ordnas på det här sättet inte är lämpliga eller tillräckliga för en gravt handikappad person i institutionsvård kan de nödvändiga transporterna ordnas med stöd av handikappservicelagen. I ansökan om färdtjänst bör behovet av färdtjänst klargöras specificerat. Syftet med färdtjänst är att främja den gravt handikappade personens möjligheter att klara sig själv. Om en person inte ens med hjälp av färdtjänster och därtill hörande följeslagarservice kan självständigt klara av de funktioner som hör till normal livsföring och som man har velat säkerställa genom att ansöka om servicen, har personen vanligen inte rätt till färdtjänst. 9. Ansökan om färdtjänst, bedömning av servicebehovet och beslutsfattning 9.1 Ansökning Man ansöker om färdtjänst skriftligt med handikapptjänsternas ansökningsblankett. Formuläret kan printas ut från Soites internetsidor på adressen http://soite.fi/sivu/sv?page_id=hakemukset. Klienten ska som stöd för sin ansökan bifoga ett läkarutlåtande varav framgår handikappet och/eller sjukdomen som begränsar hens möjligheter att röra sig och som förhindrar hen från att använda allmän kollektivtrafik utan oskäliga svårigheter. I läkarutlåtandet ska ingå en så omfattande bedömning om den sökandes rörelseförmåga som möjligt och om de förändringar gällande rörelseförmågan som är att vänta. Läkarintyget ska vanligtvis vara gjort mindre än ett halvt år tidigare. Vid behov kan man be en klient att till sin ansökan bifoga andra expertutlåtanden, t.ex. ett utlåtande av en fysioterapeut. Sidan 19 / 34

När man ansöker om arbets- eller studieresor ska den sökande till sin ansökan bifoga sitt arbetsavtal eller sitt studieintyg. Ansökningarna skickas till adressen: Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Handikapptjänsterna Mariegatan 16-20 67200 Karleby 9.2 Bedömning av servicebehovet Definiering av ett gravt handikapp som är förutsättningen för att bli beviljad färdtjänst baserar sig inte endast på ett läkarintyg eller ett utlåtande av en annan expert som bifogats till ansökningen, utan vid bedömningen beaktas funktionshindren som handikappet eller sjukdomen orsakar i den miljö och i de levnadsförhållanden där klienten verkar. Hos klienten görs ett hembesök för att bedöma servicebehovet, förutom om detta är uppenbart onödigt. Vid bedömningen av servicebehovet kan man, i enlighet med 16-20 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården också utnyttja information om klientens situation som fåtts av andra myndigheter som arbetar med klienten. När behovet av färdtjänst utreds bedömer man bl.a. klientens möjligheter att använda offentliga kollektivtrafikmedel (t.ex. taxibuss) utan oskäligt stora svårigheter. Vid bedömningen beaktas också klientens förmåga att använda kollektivtrafikmedel med hjälp av en följeslagare. Dessutom beaktas olägenheten som handikappet/sjukdomen orsakar olika årstider (t.ex. färdtjänster vintertid) eller olika tider på dygnet (t.ex. synskadade). För att bedöma en klients behov av färdtjänster kan man göra en provresa med klienten för att bedöma om handikappet eller sjukdomen orsakar oskäligt stora svårigheter för klienten vid användning av offentliga kollektivtrafikmedel. Provresan innebär att en yrkesutbildad som lämpar sig för uppgiften reser tillsammans med klienten med ett offentligt kollektivtrafikmedel. Syftet med provresan är att bedöma hurudana svårigheter det förekommer under resan och om de är så stora att användningen av offentliga kollektivtrafikmedel skulle orsaka klienten oskäliga svårigheter. Det är ändamålsenligt att använda en provresa som ett sätt att bedöma servicebehovet när någon annan utredning inte skulle ge tillräckligt noggrann information om klientens funktionsförmåga i kollektivtrafiken. En provresa ska inte göras om den Sidan 20 / 34

inte har betydelse i fråga om beslutsfattningen eller i fråga om utredandet av förutsättningarna att använda offentlig kollektivtrafik. 9.3 Beslutsfattning Beslutet om klientens rätt till färdtjänst i enlighet med handikappservicelagen fattas av en tjänsteinnehavare inom handikapptjänsterna. Vid beslutsfattningen beaktas klientens individuella behov när det gäller sättet att ordna färdtjänst. Om en klient anses ha rätt till färdtjänst, beviljas tjänsten från början av ansökningsmånaden. Beslutet om rätten till färdtjänst gäller tills vidare om handikappet är sådant att det är uppenbart att behovet av färdtjänst är bestående. Beslutet kan av motiverat skäl även ha tidsbegränsad giltighetstid. Klienten får ett skriftligt tjänsteinnehavarbeslut, anvisningar för sökande av ändring, ett färdtjänstkort för färdtjänsterna samt anvisningarna om användning av färdtjänst. 10. Resetyper, reserätt och självriskandel för resan Till färdtjänst hör enligt 4 i förordningen om service och stöd på grund av handikapp transporter som en gravt handikappad behöver på grund av arbete, studier, uträttande av ärenden, deltagande i samhällelig verksamhet eller rekreation eller av annan sådan orsak och som hör till det dagliga livet. 10.1 Fritidsresor och resor för att uträtta ärenden Färdtjänst ska ordnas för en gravt handikappad person som avses i handikappservicelagen så att hen kan företa minst arton (18) sådana månatliga enkelresor, dvs. fritidsresor och resor för att uträtta ärenden, som hör till det vardagliga livet (6 i förordningen om service och stöd på grund av handikapp). Resor för att uträtta ärenden samt fritidsresor som ordnas som färdtjänst är avsedda för resor till ställen där klienten uträttar ärenden eller deltar i hobbyer eller annan social verksamhet. Klienten beviljas minst arton (18) enkelresor per månad eller enligt behov. Om minimimängden som avses i förordningen (18 enkelresor/månad) inte räcker till för att trygga den gravt handikappade personens nödvändiga behov av att röra sig, har klienten rätt att ansöka om tilläggsresor. Hen bör då motivera behovet av tilläggsresor som beror på handikappet eller sjukdomen. En tilläggsförutsättning är att det är fråga om ett nödvändigt rörelsebehov som hör till normal livsföring. För att det ska beviljas fler än 18 enkelresor per månad, krävs alltid individuellt övervägande och tungt vägande motiveringar. Sidan 21 / 34

10.2 Arbets- och studieresor Enligt 6 i förordningen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen ordna färdtjänst för en gravt handikappad person så att hen kan företa de resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier. Skäliga färdtjänstkostnader ersätts. 10.2.1 Arbetsresor Färdtjänst enligt handikappservicelagen beviljas för nödvändiga arbetsresor enligt det verkliga behovet. När bedömning görs av närkommun vid arbetsresor, ska man beakta vad kommuninvånarnas vanliga pendlingsregion är och till vilka närkommuner man vanligtvis gör arbetsresor från orten i fråga. Med arbete avses förutom arbete i anställningsförhållande också företagsverksamhet. Utgångspunkten i fråga om arbetande är att arbetet gör det möjligt för den handikappade personen att skaffa utkomst. Som arbete räknas inte t.ex. föreningsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet. Dessa räknas till samhällelig verksamhet. Färdtjänst beviljas heller inte för verksamhet som till sin natur är hobbyverksamhet eller för frivilligarbete. Med arbetsresa avses i regel resan hemifrån till arbetsplatsen och från arbetsplatsen hem. Som arbetsresor räknas inte resor som är förknippade med de vanliga arbetsuppgifterna och som arbetsgivaren ålägger den anställda, t.ex. resor från ett verksamhetsställe till ett annat. Resor under arbetsdagen som är förknippade med arbete sker enligt arbetsgivarens instruktioner, och för dessa får den anställda ersättning enligt arbetsavtalet eller kollektivavtalet i form av lön, kilometerersättning, ersättning för användning av egen bil eller på annat sätt. Ifrågavarande resor ersätts av arbetsgivaren. Färdtjänst beviljas inte för semestertider. Arbetsresor beviljas för arbetsavtalets giltighetstid eller för högst två (2) år åt gången. Till ansökan bör bifogas en kopia av arbetsavtalet. En klient ska informera handikapptjänsterna om eventuella ändringar i sin arbetssituation. Sidan 22 / 34

10.2.2 Studieresor Färdtjänst beviljas för nödvändiga studieresor. Som studieresor kan ersättas endast resor förknippade med sådana studier som leder till examen eller ett yrke eller som förbättrar klientens möjligheter att få arbete. En förutsättning för att studieresor beviljas är att den sökande är berättigad till färdtjänst enligt handikappservicelagen och att resorna är nödvändiga för att studier ska kunna genomföras. Med studier avses studier efter den grundläggande utbildningen, t.ex. gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier vid yrkesläroanstalt, yrkeshögskola, högskola eller universitet studier som leder till yrkesinriktade studier utbildning som är riktad till att utveckla arbetslivsfärdigheterna förberedande och rehabiliterande undervisning Färdtjänst beviljas inte för studier som till sin natur är hobbyverksamhet. För de här resorna bör man använda fritidsresor. Som studier räknas inte korta kurser som behövs för att upprätthålla och utveckla färdigheter som behövs i arbetet. Studieresor beviljas för ett läsår åt gången. För nödvändiga studieresor beviljas som färdtjänst vanligtvis två (2) enkelresor per studiedag, dvs. hemifrån till läroinrättningen och hem från läroinrättningen. Om den studerande är tvungen att upprepade gånger byta studieställe under studiedagen, är det möjligt att efter individuellt övervägande bevilja dessa resor som studieresor. Färdtjänst beviljas inte för semestertider från studier. En klient som ansöker om studieresor ska skicka ett intyg över sin studierätt samt sin läsordning till handikapptjänsterna, så att färdtjänstcentralen kan ordna transporterna i tid. En klient ska informera handikapptjänsterna om eventuella ändringar i sin studiesituation. 10.3 Inverkan av egen bil Ett beslut om att bevilja färdtjänst för en gravt handikappad person baserar sig på den handikappade personens individuella behov även om hen har tillgång till egen eller familjens bil. Användning av egen bil begränsar inte direkt klientens rätt till färdtjänst om det inte finns grunder som utgår från ett behov. Sidan 23 / 34

Om personens behov av stöd som följd av ett funktionshinder är stort och kontinuerligt i fråga om rörelse i vanliga funktioner i livet, kan den handikappade personen som ett alternativ till färdtjänster ges tillgång till en bil, eller hen kan beviljas ekonomiskt stöd för anskaffning av bil. Om en gravt handikappad person har fått tillgång till en bil eller använder en bil som hen antingen fått bidrag till på basis av handikappservicelagen eller har fått bilskatteåterbäring i enlighet med bilskattelagen, har personen rätt till minst åtta (8) enkelresor per månad (96 enkelresor/år = årskort) för fritidsverksamhet, social verksamhet eller för vanliga funktioner i livet, om en mindre mängd än så inte räcker till för att trygga nödvändig rörelse. Behovet av färdtjänster ska dock alltid utredas och avgöras individuellt. Den sökande ska vid ansökan om färdtjänst ge en skriftlig redogörelse om användningen av familjens/egen bil samt om det beslut hen fått gällande stöd från samhällets sida för anskaffning av bil. Sidan 24 / 34

10.4 Fördelning av färdtjänstresor Färdtjänstresor beviljas per månad. En klient har inte rätt att överföra icke använda resor till följande månader. Om en klient inte under ifrågavarande månad använder de resor som beviljats hen, ogiltigförklaras resorna för den månaden. Klienter som beviljats årskort för färdtjänster har, som undantag från det ovannämnda, rätt att använda beviljade färdtjänstresor hur hen vill under året. 10.5 Reserätt närkommun och funktionell närbelägen kommun Färdtjänstresor enligt handikappservicelagen kan göras inom den egna boendekommunen samt till kommuner som ligger geografiskt nära boendekommunen. Som närkommuner räknas kommuner som geografiskt gränsar till boendekommunen. En närkommun kan också definieras som funktionell närbelägen kommun. Då beaktas behovet, beroende på handikapp eller sjukdom, av sådana tjänster som inte är tillgängliga i hemkommunen eller de närkommuner som gränsar till boendekommunen. Nedan finns en lista på boendekommunernas närkommuner/funktionellt närbelägna kommuner till vilka en person som beviljats färdtjänst enligt handikappservicelagen har rätt att resa: Boendekommun Halso: Kannus: Kaustby: Karleby: Kronoby: Lestijärvi: Perho: Toholampi: Närkommuner + funktionell närbelägen kommun Kaustby, Lestijärvi, Perho och Vetil + Karleby Kalajoki, Karleby, Sievi och Toholampi + Karleby Halso, Karleby, Kronoby och Vetil + Karleby Halso, Kalajoki, Kannus, Kaustby, Kronoby, Larsmo och Toholampi Evijärvi, Kaustby, Karleby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Vetil + Karleby Haapajärvi, Halso, Kannus, Kinnula, Reisjärvi och Toholampi + Karleby Alajärvi, Halso, Kaustby, Kinnula, Kivijärvi, Kyyjärvi, Vindala och Vetil + Karleby Kannus, Kaustby, Lestijärvi, Sievi, Ylivieska + Karleby Sidan 25 / 34

Vetil: Evijärvi, Halso, Kaustby, Kronoby, Lappajärvi, Perho och Vindala + Karleby Om en klient har andra regelbundna resebehov som hör till det vanliga livet och som avviker från reserätten som definierats i tillämpningsanvisningen, bör klienten i sin ansökan motivera ifrågavarande avvikande resebehov. Det individuella resebehovet som en klient framfört beaktas när ett beslut om färdtjänst fattas. En individuell reserätt som avviker från den som beskrivits i tillämpningsanvisningen beskrivs i beslutet, och om detta görs en anteckning i klientens klientprofil. 10.6 Resans självriskandel Klienten betalar en självriskandel för sin resa. Självriskandelens storlek bestäms på basis av antalet resta kilometer. I och med att Matkahuoltos prislistor för offentlig trafik slopats, bestäms klientens självriskandel för resan enligt kraven i punkt 2.2 i Närings-, trafik- och miljöcentralens giltiga biljett- och betalningssystem. Länk till kraven i biljett- och betalningssystemet http://www.ely- keskus.fi/documents/10191/22240919/8_liite5_lippu-+ja+maksuj%c3%a4rjestelm%c3%a4vaatimukset- 1/3cccf4d6-6e84-40aa-af94-34120f6747cd (på finska). Om klienten beviljats rätt till följeslagare, tas inte självriskandel ut av följeslagaren. Om en klient reser över gränserna mellan kommuner som omfattas av reserätten enligt tillämpningsanvisningarna, har klienten reserätt till gränsen mellan kommunen som omfattas av reserätten och kommunen som inte omfattas av den. Klienten betalar självriskandel för antalet kilometer till ifrågavarande kommungräns. Klienten betalar själv för hela resan från ifrågavarande kommungräns till resans slutpunkt. När det gäller arbetsresor tillämpas prisnivån i de ovannämnda kraven i NTM-centralens biljett- och betalningssystem. Prisnivån bestäms på basis av avståndet mellan klientens hem och arbetsplats. När det gäller studerande tas som självriskandel högst ut en summa som motsvarar självriskandelen som FPA tar ut av studerande per månad. Sidan 26 / 34

10.7 Ändringar i omständigheterna En person som beviljats färdtjänst eller en person som sköter ärenden å hens vägnar ska omedelbart meddela Soites handikapptjänster om alla ändringar förknippade med färdtjänster, som t.ex. ändring av adress eller byte av hemkommun, ändringar i funktionsförmågan, flytt till långtidsvård eller upphörande av färdtjänstbehovet. Handikapptjänsterna bedömer om ändringen kräver justering av beslutet om handikapptjänster. Om hemkommunen ändras, ansöker man om färdtjänst i den nya hemkommunen. 11. Ordnande av färdtjänst Den som ordnar servicen har rätt att besluta om ordnande av färdtjänster på ett sätt som den anser vara ändamålsenlig. Soites persontransporter ordnas i första hand som samordnade resor. Vid ordnandet av färdtjänster för gravt handikappade personer ska man i tillräcklig mån beakta den handikappade personens individuella behov i fråga om rörelse samt individuella begränsningar på grund av personens handikapp eller sjukdom. Om Soites primära sätt att ordna färdtjänster i praktiken inte lämpar sig för en klient på grund av hens handikapp eller sjukdom, ordnas färdtjänst på ett sätt som beaktar klientens individuella behov. 11.1 Klientprofil, färdtjänstkort och samordnande av resor 11.1.1 Klientprofil För färdtjänstklienter görs en klientprofil som baserar sig på tjänsteinnehavarbeslutet samt på färdtjänstbehovet som framkommit under bedömningen av servicebehovet. Klientprofilen lagras i färdtjänstcentralens klientdatasystem som uppfyller de nödvändiga dataskyddskraven. Av klientprofilen framgår klientens basuppgifter, beslutets giltighetstid, den beviljade resetypen och antalet resor, området där färdtjänster får användas, hjälpmedlen som klienten använder, behovet av assistans och andra specialbehov som klienten har. Informationen används endast för planering av transporter. Sidan 27 / 34