SALA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING LÄRKANS SPORTFÄLTSOMRÅDE

SALA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING LÄRKANS SPORTFÄLTSOMRÅDE 2017-06-30

DAGVATTENUTREDNING Lärkans sportfältsområde Sala Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan 41 753 20 Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Filippa Rydwik filippa.rydwik@wspgroup.se 010-722 69 43 Kristina Wilén kristina.wilen@wspgroup.se 010-722 69 08 PROJEKT Lärkans sportfältsområde UPPDRAGSNAMN Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 10253448 FÖRFATTARE Filippa Rydw ik DATUM 2017-06-30 ÄNDRINGSDATUM 2017-07-06 2 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 5 2 BAKGRUND OCH SYFTE 7 3 AVGRÄSNING OCH RIKTLINJER 7 3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SALA KOMMUN 7 4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 8 4.1 OMRÅDESBESKRIVNING 8 4.2 TOPOGRAFI 8 4.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 4.4 FÖRORENAD MARK 9 4.5 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM/DAGVATTENHANTERING 9 4.5.1 Avrinningsområde och recipient 9 4.5.2 Verksamhetsområde 10 4.5.3 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar 10 4.5.4 Instängda områden, risk för översvämning 10 4.6 MIKROPLAST OCH GRANULAT FRÅN KONSTGRÄSPL ANEN 11 4.7 OBSERVATIONER FRÅN PLATSBESÖK 12 5 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 12 6 BERÄKNINGAR 13 6.1 MARKANVÄNDNING 13 6.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN 14 6.3 EXTREMA FLÖDEN 15 6.4 BERÄKNING AV DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 16 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 17 7.1 GENERELLA ÅTGÄRDSFÖRSLAG 18 7.1.1 Infiltration grönyta 18 7.1.2 Takavlopp med utkastare 18 7.1.3 Gröna tak 18 7.1.4 Genomsläpplig beläggning 18 7.1.5 Upphöjd växtbädd 19 7.1.6 Skelettjord 19 7.1.7 Svackdike/makadamdike 20 7.1.8 Åtgärder för mikroplaster från konstgräsplanen 20 7.2 SYSTEMLÖSNING 21 7.3 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER 23 8 KOSTNADSBEDÖMNING OCH SKÖTSEL 24 8.1 KOSTNADSBEDÖMNING FÖR FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER 24 8.2 SKÖTSEL AV FÖRESLAGN A DAGVATTENÅTGÄRDER 24 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 3

9 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN 25 9.1 DAGVATTENSYSTEM 25 9.2 MKN 25 9.3 EXTREMA FLÖDEN 25 9.4 KONSTGRÄSPLANEN 25 10 REFERENSER 26 4 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

1 SAMMANFATTNING En reviderad detaljplan arbetas fram för Lärkans sportfält i Sala kommun. Planen syftar till att möjliggöra utveckling av sportfältet med en ny idrottshall, en verkstadsbyggnad, och eventuellt nya parkeringsplatser. Detaljplaneområdet omfattar ca 6,7 ha och ligger invid korsningen Dalhemsleden/Västeråsleden. Den planerade exploateringen kommer att ge upphov till ökade flöden av dagvatten. Detta beror främst på att en del av grönytorna som vattnet idag infiltreras på försvinner. Åtgärder behöver därför sättas in för att minska flödet. Dagvattenberäkningar som gjorts i StormTac har visat att dagvattenflöden från utredningsområdet kommer att öka med ca 20 % efter exploatering om inga åtgärder vidtas. Föroreningstransporten till recipienten ökar i motsvarande grad. Med hänsyn till klimatfaktor uppgår flödesökningen till ca 50 %. För att skydda ledningsnät från ökade flöden och recipienten från ökade mängder föroreningar föreslås en systemlösning för dagvatten. Denna bygger i huvudsak på att även efter exploateringen använda grönytor för infiltration. Utredningen föreslår ett antal åtgärder; infiltration på gräsytor, gröna tak, makadamdike, växtbäddar, skelettjordar och genomsläppliga beläggningar. För att minska spridningen av granulat från konstgräsplanen föreslås information till spelare, en kant eller sarg runt konstgräsplanen samt ett filter i dagvattenbrunnen. Samtliga föreslagna åtgärder är i linje med de riktlinjer som Sala kommun ställt kring dagvattenhantering. Om föreslagen systemlösning antas kan situationen efter exploatering i princip liknas vid dagens, både vad gäller uppkomna flöden och föroreningstransport. Bortförsel av granulat bör kunna minskas och det som transporterats ut i dagvattennätet fångas upp med filter. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 5

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 36 500 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 3 700 medarbetare. www.wsp.com WSP Stab 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenav ägen 7 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Sty relsens säte: Stockholm wsp.com 6 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

2 BAKGRUND OCH SYFTE En reviderad detaljplan arbetas fram för Lärkans sportfält i Sala kommun för att möjliggöra utveckling av sportfältet med en ny idrottshall, en verkstadsbyggnad, och eventuellt nya parkeringsplatser. Detaljplaneområdet omfattar ca 6,7 ha och ligger invid korsningen Dalhemsleden/Västeråsleden. Planen innebär en större andel hårdgjorda ytor vilket kräver hantering av det ökade dagvattenflödet. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för området. Även reningsmöjligheter för mikroplatser och granulat från konstgräsplanen redovisas. 3 AVGRÄSNING OCH RIKTLINJER Utredningsområdet har definierats av Sala kommun och sammanfaller med en ny revidering av detaljplanen Lärkan. Befintliga byggnader inom sportområdet ligger utanför utredningsområdet. Beräkningarna är endast gjorda för utredningsområdet då flöden från övriga avrinningsområdet inte bedöms ha någon nämnvärd påverkan. 3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SALA KOMMUN Ett utkast till en policy för dagvattenhantering har tagits fram för Sala kommun. Den är dock inte antagen än. Följande mål har angivits: Dagvattenhanteringen ska ske på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt så att de inte medför negativa effekter för i miljön eller för samhället i stort. Dagvattenlösningarna ska reducera och reglera dagvattenflödena så att belastningen på ledningsnätet och recipienten fördröjs och begränsas. Lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas. Dagvattnets bidrag till övergödning och förorening i recipienten ska minska. Hanteringen av dagvatten ska bidra till att vi uppnår god status i våra vattendrag, i enlighet med ramdirektivet för vatten. Dagvattnet ska, där det är möjligt, användas som resurs i stadsplaneringen för att skapa vackra och funktionella miljöer. Samhällsplaneringen ska förebygga skador orsakade av dagvatten. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 7

4 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet omfattar ca 6,7 ha och ligger vid korsningen Dalhemsvägen/Västeråsleden i Sala, se Figur 1. Området består av motions- och sportanläggningar och idag finns bland annat sporthall, ishockeyhall, simhall, konstgräsplan och friidrottsanläggning. Planområdet gränsar till området Salakalken, som är ett Natura2000-område och är även klassat som riksintresse för naturvård och kulturvård. Figur 1. Översikt över Sala. Detaljplaneområdet ligger inom markeringen. Bildkälla: hitta.se. 4.2 TOPOGRAFI Utredningsområdet är flackt och lutar svagt mot en lågpunkt i södra delen. Naturområdet söder om utredningsområdet ligger på en höjd och sluttar ner mot utredningsområdet. 4.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Marken i området består av glacial lera enligt översiktlig jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning (SGU), se Figur 2. Genomsläppligheten är låg enligt SGU:s genomsläpplighetskarta. Söder om planområdet utgörs marken av berg och morän och genomsläppligheten är medelhög enligt SGU. Inga kända grundvattenförekomster finns enligt VISS. Figur 2. Översiktlig jordartskarta. Glacial lera (mörkgult), berg (rött), morän (ljusblått), vatten (vitt), fyllnadsmaterial (skrafferat). Ungefärlig detaljplanegräns inlagd i svart. Bildkälla: SGU. 8 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

4.4 FÖRORENAD MARK Genomförda studier har visat på förhöjda halter av framförallt bly och kadmium inom Sala tätort. Föroreningarna härstammar från tidigare gruvverksamhet. Om halterna är förhöjda inom utredningsområdet är inte känt. 4.5 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM/DAGVATTENHANTERING 4.5.1 Avrinningsområde och recipient Området avvattnas med dagvattenledningar till Ekeby damm. Ekeby damm är inte en egen vattenförekomst, utan tillhör vattenförekomsten Skvalån: Lillån. Vattenförekomsten Skvalån: Lillån ingår i ett delavrinningsområde (ID 664668-154345). Enligt VISS ligger utredningsområdet istället inom delavrinningsområdet Utloppet av Långforsen. Utredningsområdet är beläget i utkanten av delavrinningsområdet Utloppet av Långforsen. Vid närmare studie av höjddata framgick att utredningsområdet ligger topografiskt lägre. Det är därmed mer troligt att det ingår i delavrinningsområde ID 664668-154345 då vattnet omöjligt kan rinna i riktning mot Långforsen. Miljökvalitetsnormer finns framtagna för vattenförekomsten Skvalån: Lillån, se Tabell 1. Tabell 1. Statusklassning Skvalån: Lillån (VISS, 2017). Recipient: Lillån Ekologisk status Kemisk status Befintlig status Måttlig Uppnår ej god Kvalitetskrav Avgörande kvalitetsfaktorer God ekologisk status 2027 Konnektivitet, morfologiskt tillstånd, särskilt förorenade ämnen (zink) God kemisk status Bromerad difenyleter, tungmetaller (kvicksilver och bly) Enligt senaste klassningen är vattendragets ekologiska status måttlig (2017). Det har varit ekonomiskt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövts för uppnående av god ekologisk status redan 2015 och därför har vattenförekomsten tidsundantag till 2027. Av de avgörande kvalitetsfaktorerna är endast den höga halten zink av relevans för dagvattenutredningen då de andra två inte kommer att påverkas. Den kemiska statusen uppnår ej god (2015) på grund av för höga halter av bromerad difenyleter samt för tungmetallerna kvicksilver och bly. För de två förstnämnda överskrids gränsvärdena för i stort sett alla vattenförekomster i Sverige. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 9

4.5.2 Verksamhetsområde Fastigheten ingår i verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Huvudledning för färskvatten går genom planområdet. 4.5.3 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar Avledning av dagvatten sker idag på konventionellt sätt via ledningsnät. I området finns två dagvattensystem, ett i norr vid rondellen vid ICA och ett i söder utefter G/C-banan. Till norra systemet avrinner dagvatten från fotbollsplanerna samt från majoriteten av de hårdgjorda ytorna. Till södra systemet går dagvatten från området kring och söder om löparbanan (se Figur 3). Från flera av de mindre grönytorna verkar vattnet aldrig nå ledningsnätet utan avdunstar/infiltrerar. Figur 3. Översiktsbild över upptagningsområdet för respektive dagvattensystem. 4.5.4 Instängda områden, risk för översvämning En utredning kring konsekvenserna av dammbrott pågår för närvarande och WSP har tagit del av preliminära resultat. Olika scenarier har utretts och i det värsta fallet är stora delar av utredningsområdet berört. Just det område där utbyggnaden av sporthallen föreslås påverkas minst medan vattennivåerna kan bli upp till en meter söder om löparbanorna. 10 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

En skyfallskartering har utförts av SMHI, se Figur 4. Skyfallskarteringen ger en uppfattning om var lågpunkter i terrängen finns och pekar ut riskområden som kan vara intressanta för ytterligare studier. Figur 4. Skyfallskartering med potentiella flödeslinjer: och riskområden. Större flödeslinjer och riskområden med djup över 1 m är utmarkerat i mörkrött, och mindre flödeslinjer och riskområden med djup över 0,2 m i rosa. Detaljplaneområdet ligger inom markeringen. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS. Enligt SMHI:s skyfallskartering finns potentiella större flödeslinjer och mindre översvämningsområden inom planområdet. Lågpunkten i södra delen kan eventuellt bli en samlingspunkt för vatten. 4.6 MIKROPLAST OCH GRANULAT FRÅN KONSTGRÄSPLANEN Konstgräsplanen i området kan vara en källa för spridning av mikroplaster och granulat. Enligt en rapport från IVL behöver mellan 3-5 ton granulat tillföras en 11-mannaplan under ett år för att kompensera för den mängd som förs bort så att standarden på planen bibehålls. Bortförsel av granulat kan ske via planens dräneringssystem eller följa med i kläder och skor. Även plogning av snö medför stora förluster. Enligt Svenska fotbollsförbundet (SvFF) är det viktigt att granulatet återförs till planen i så stor utsträckning som möjligt för att inte hamna i miljön. Granulatet som används på konstgräsplanen inom Lärkans sportområde är eko-granulat. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 11

4.7 OBSERVATIONER FRÅN PLATSBESÖK Nedan visas några exempel på hur nuvarande avledning av dagvatten sker. Figur 5. Takavvattningen inom området sker till största del till ledningssystemet, men även mot grönytor via utkastare. Figur 6. Avrinning från parkering sker mot gräsytan (t.v.). Vattenansamling på grönyta. (t.h.) på flera ställen tyder på att vattnet inte når ledningssystemet alls. 5 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Exploateringen kommer att medföra en utbyggd idrottshall, en verkstadsbyggnad och eventuellt nya parkeringsplatser. Uppskattningsvis medför detta att ca 2000 kvm hårdgjord yta tillkommer. För illustrationsplan, se Figur 7. Figur 7. Illustrationsplan över området. Bildkälla: Plan och genomförandebeskrivning (samrådshandling), Sala kommun. 12 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

6 BERÄKNINGAR 6.1 MARKANVÄNDNING Markanvändningen har karterats med hjälp av en grundkarta, flygfoto, illustrationsplan och observationer vid platsbesök. Före exploatering har markanvändningen i utredningsområdet bedömts som gräsyta, tak, köryta/parkering, naturgräs, konstgräs och parkeringsyta med avledning mot gräsyta. Efter exploateringen har markanvändningen bedömts som gräsyta, tak, köryta/parkering, naturgräs och konstgräs (se Figur 8 respektive Figur 9). Figur 8. Markanvändning i utredningsområdet före exploatering. Figur 9. Markanvändning i utredningsområdet efter exploatering. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 13

6.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats utifrån markanvändningen före och efter exploatering. I beräkningarna har följande antaganden gjorts: Avrinningskoefficient för naturgräsplanen och löparbanan är satt till 0,3 både före och efter exploatering. Det saknas framtagna schablonvärden för löparbanor men eftersom idrottsplatsen inte berörs av ombyggnationen påverkas inte resultaten. Grusytan i södra delen av utredningsområdet har beräknats som gräsyta. Beräkningarna inkluderar en klimatfaktor på 1,25. Det dimensionerande dagvattenflödet från området beräknas med rationella metoden: där: q d = A φ i(t r ) qd dim är det dimensionerande flödet (l/s) A är avrinningsområdets area (ha) φ är avrinningskoefficienten i(tr) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) tr är regnets varaktighet (min). Beräknade dimensionerande flöden före och efter exploatering redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Beräkningarna visar en ökning i dagvattenflöden med ca 20 %. Med hänsyn till klimatfaktor uppgår ökningen till ca 50 %. Tabell 2. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min 10-årsregn) före exploatering. Markanvändning Area (ha) Avr. koeff. φ Red. area (ha) Qdim (l/s) Före Gräsyta 1,90 0,05 0,10 22 Tak 0,14 0,90 0,12 28 Köryta/parkering 0,91 0,80 0,73 166 Naturgräs 2,46 0,20 0,49 112 Konstgräs 0,95 0,30 0,29 65 Parkering mot gräsyta 0,29 0,30 0,09 20 Totalt 6,7 0,27 1,8 413 14 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

Tabell 3. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min 10-årsregn) efter exploatering. Klimatfaktor 1,25 har använts i beräkningarna. Markanvändning Area (ha) Avr. koeff. φ Red. area (ha) Qdim (l/s) Inkl. kf Q (l/s) Efter Gräsyta 1,67 0,05 0,08 19 24 Tak 0,35 0,90 0,32 73 91 Köryta/parkering 1,22 0,80 0,98 223 278 Naturgräs 2,46 0,20 0,49 112 140 Konstgräs 0,95 0,30 0,29 65 82 Totalt 6,7 0,32 2,2 492 615 Beräkningar av dagvattenflöden efter exploatering för 10-års regn med 10 minuter, 2 timmar och 6 timmars varaktighet redovisas i Tabell 4. För regn med kortare varaktighet än en timme används klimatfaktor 1,25 och för regn med längre varaktighet än en timme används klimatfaktor 1,2, enligt Svenskt vatten P110. Tabell 4. Beräknade flöden efter exploatering för 10-årsregn med 2 timmar respektive 6 timmars varaktighet. Varaktighet Dagvattenflöde (l/s) Dagvattenflöde med klimatfaktor (l/s) 10 min 492 615 2 timmar 93 112 6 timmar 41 50 6.3 EXTREMA FLÖDEN All fysisk planering bör ske långsiktigt och det är därför relevant att redan idag ta hänsyn till de klimatförändringar som väntas. Det ändrade klimatet förväntas medföra högre flöden, vilket innebär att det finns risk för översvämningar i områden där dagvattensystemen är dimensionerade efter andra förutsättningar. För att klimatanpassa dagvattenhanteringen kan dimensionering göras utefter flöden beräknade med en klimatfaktor. Svenskt vatten P110 rekommenderar att en klimatfaktor på 1,25 används. Enligt P110 ska det även finnas en plan för hur avledningen av extrema regn ska ske. Med extrema regn menas ett regn större än ett 10-årsregn med klimatfaktor. I Tabell 5 visas de beräknade flöden för 10-, 20- samt 100-årsregn. Flödena är även redovisade med klimatfaktor. Värdena är avrundade till närmsta 100- tal. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 15

Tabell 5. Beräknade flöden för 10-, 20- och 100-årsregn för totala utredningsområdet efter exploatering. Regn, varaktighet 10 min Dagvattenflöde (l/s) Dagvattenflöde med klimatfaktor (l/s) 10-årsregn 500 600 20-årsregn 600 800 100-årsregn 1000 1300 6.4 BERÄKNING AV DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter från StormTac (v17.2.2). Indata till StormTac är bl.a. utredningsområdets markanvändning och nederbörd. Årlig nederbörd är 600 mm/år enligt data från Sala väderstation (SMHI, normalvärden för nederbörd 1961-1990). Utredningsområdet har som en helhet angetts som markanvändningstypen idrottsplats. Föroreningsberäkningarna bygger på schablonvärden. Då samma markanvändning använts före och efter utbyggnaden påverkas inte halterna i vattnet. Förändringen har istället modellerats genom att en sammanvägd avrinningskoefficient beräknats utifrån karteringen i Tabell 2 respektive Tabell 3. Föroreningshalterna jämförs mot riktvärde 1M vilket gäller för utsläpp direkt till recipient (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). Detta säger ingenting om vilka halter som recipienten tål, eftersom det varierar kraftigt mellan olika recipienter. Riktvärdena är tänkta att ge en grov fingervisning om hur halterna förhåller sig till ett normalt dagvatten. Vattendirektivets huvudregel är att statusen i vattenförekomsten inte ska försämras. De beräknade föroreningshalterna och jämförelsen med riktvärdet 1M redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet, med jämförelse mot riktvärden 1M. Halterna är detsamma före och efter exploatering. Förorening Halt i dagvattnet (µg/l) Riktvärden 1M P 97 160 N 1200 2 000 Pb 4,6 8 Cu 12 18 Zn 20 75 Cd 0,23 0,4 Cr 2,3 10 Ni 1,7 15 Hg 0,017 - SS 39 000 40 000 Olja 150 400 16 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

De två scenarierna före respektive efter exploatering beskriver nuläget samt den planerade ombyggnaden. Ombyggnaden innebär att grönytor ersätts med hårdgjorda ytor. Mer hårdgjorda ytor ger mer dagvatten som når recipienten och därmed blir föroreningstransporten större, se Tabell 7. Tabell 7. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering samt procentuell förändring. Förorening Före expl. Efter expl. Förändring (kg/år) (kg/år) P 1,4 1,7 20 % N 17 20 20 % Pb 0,068 0,080 20 % Cu 0,18 0,21 15 % Zn 0,31 0,35 15 % Cd 0,0034 0,004 20 % Cr 0,035 0,041 15 % Ni 0,026 0,030 15 % Hg 0,00025 0,00029 15 % SS 580 680 15 % Olja 2,3 2,7 15 % För att skydda ledningsnätet från kraftigt ökade flöden vid dimensionerande regn behövs fördröjande åtgärder. För att inte påverka recipienten negativt behövs rening. 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Den föreslagna utbyggnaden av idrottshallen innefattar ur ett dagvattenperspektiv i första hand tillkommande takytor samt ett antal extra parkeringsplatser. Den föreslagna situationsplanen gör att grönytorna kring parkeringsplatser och körytor minskar. Den dagvattenavrinning som idag är delvis lokal riskerar att helt och hållet ledas till ledningsnätet. Vid detaljprojektering av marken måste dagvattenhanteringen tas med som ett bärande element och målsättningen ska vara att så stor andel som möjligt av avrinningen sker mot gröna ytor. Nedan beskrivs först ett antal generella åtgärdsförslag och sedan ges exempel på hur dessa kan knytas ihop till ett system i utredningsområdet. Samtliga åtgärder har till följd att en andel av vattnet infiltreras, avdunstar och/eller tas upp av växter vilket gör att mindre vatten och därigenom mindre föroreningar når recipienten. Föroreningar fastläggs eller tas upp av växter vilket dessutom gör vattnet som faktiskt rinner vidare renare. En dubbel verkan uppnås alltså. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 17

7.1 GENERELLA ÅTGÄRDSFÖRSLAG 7.1.1 Infiltration grönyta Vatten från en hårdgjord yta avleds till gröna ytor där det kan infiltrera ner i marken och renas. Grönytorna kan minska metallföroreningar och näringsämnen. Vattnet bör rinna ut över grönytan på bred front och det är därför bäst om det inte finns någon kantsten mellan den hårdgjorda ytan och grönytan. Grönytan är mest effektiv om gräsväxtväxten är tät och om ytlagret är genomsläppligt. Om genomsläppligheten på ytan är låg kan slitage uppstå och dessutom behövs större ytor. 7.1.2 Takavlopp med utkastare Takvattnet leds via stuprör och utkastare till gröna ytor för infiltration eller till dränerande lager och vidare ut på ledning. För att undvika skador på byggnaden måste marken kring huset luta bort från fasaden, se Figur 10. Figur 10. Utkastare mot grönyta för infiltration. 7.1.3 Gröna tak Takytor bidrar i hög grad till dagvattenflödet. Ett grönt tak är ett tak med en matta av växtlighet. Takvattnet fångas upp av växterna och en del av vattnet avdunstar. Växtligheten bidrar även till att minska mängden föroreningar. Eventuellt överskottsvatten som taket inte kan ta hand om kan ledas via stuprännor. Beroende på vilka växter som väljs behöver taket olika mycket skötsel och underhåll. Det lokala klimatet och näringsbehovet bör beaktas vid valet av växter. Om växterna behöver gödsling kan detta bidra till utsläpp av näringsämnen. 7.1.4 Genomsläpplig beläggning Genom att byta ut asfaltsytor mot ytor med genomsläpplig beläggning kan dagvattnet filtreras ner i marken och renas. Exempel på genomsläpplig beläggning kan vara grus, beläggning med genomsläppliga fogar eller genomsläpplig asfalt. Beläggningen läggs på ett bärlager i makadam. Vattnet kan antingen ledas med dräneringsrör som anläggs under beläggningen eller låtas sippra ner till grundvattnet. 18 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

7.1.5 Upphöjd växtbädd En upphöjd växtbädd placeras ovan jord och passar bra att anlägga där det är besvärligt att gräva. Växtbädden påminner om en odlingsbänk. Dagvatten ska lätt kunna rinna till växtbädden för att sedan infiltrera ner i jorden utan att vattnet blir stående på ytan. Växterna tar upp vatten, näringsämnen och tungmetaller, vilket bidrar med både en fördröjning och en renande förmåga. Under planteringen anläggs ett dräneringslager och slutligen ett dräneringsrör som leder bort vattnet. Uppbyggnaden av bädden visas i Figur 11. Figur 11. Skiss över en upphöjd växtbädd med tät botten och dräneringsledning (Vinnova, 2012). 7.1.6 Skelettjord En skelettjord anläggs under en trädplantering och har stor infiltrationskapacitet. Principen för uppbyggnaden av en skelettjord ses i Figur 12. En urgröpning i marken fylls med makadam (krossad sten), detta utgör själva skelettet och skapar en god rotmiljö. På detta planteras sedan trädet i en låda fylld med jord. Lösningen förser trädet med vatten samtidigt som dagvattnet renas när det rinner genom skelettjorden. Dagvatten kan ledas till skelettjorden antingen genom att ledningar från dagvattenbrunnar ansluts eller via ytavrinning. Figur 12. Träd i skelettjord. Konceptskiss från Malmö stads tekniska handbok (t.v.). 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 19

7.1.7 Svackdike/makadamdike Ett svackdike är ett svagt sluttande gräsdike som ofta anläggs längs vägar. Huvudsyftet är att fördröja och avleda dagvatten. I normalfallet innehåller de ingen dränering utan vattnet hålls ytligt, men vid lämpliga markförhållanden kan vattnet infiltrera i marken. För att öka dikets fördröjande kapacitet kan diket kompletteras med makadam. Om markens genomsläpplighet är god kan dagvattnet sippra ner till grundvattnet, annars anläggs ett dräneringsrör som leder vattnet till dagvattennätet, se Figur 13. Figur 13. Typsektion av och exempel på makadamdike för avledning från parkering. Ett stopplank kan anläggas i anslutning till diket. 7.1.8 Åtgärder för mikroplaster från konstgräsplanen I första hand rekommenderas att samla upp och återföra granulatet till planen. Åtgärder för att begränsa mängden mikroplaster som följer med från konstgräsplanen kan vara att: Upprätta särskilda hårdgjorda för uppläggning av snö för att sedan återföra granulatet efter tining (SvFF; Svalin, 2016). Förlänga sidomarginaler intill konstgräsplanens kant för att lättare kunna samla upp och föra tillbaka granulatet (Svalin, 2016). Anlägga en sarg runt planen för att förhindra spridning (Svalin, 2016; Widström, 2017). Installera filter eller granulatfällor i ytavvattningsbrunnarna för att fånga upp granulatet innan det når dräneringssystemet (SvFF; Svalin, 2016; Widström, 2017). Anlägga filter i dagvattenbrunnar för att fånga upp det som kommit ner i dräneringssystemet (SvFF). Installera filter i duschrum om mycket granulat följer med in i dessa (SvFF). Ett försök att avskilja SBR-granulat med filter i duschrum har gjorts i Stenungssunds kommun. Dock sattes avloppen igen då granulatet inte hann avskiljas nog ofta. Ett senare försök med måttbeställda filter till de brunnar som omger konstgräsplanen var däremot lyckat för att rena dagvattnet (Widström, 2017). 20 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

7.2 SYSTEMLÖSNING Den föreslagna systemlösningen bygger på relativt enkla lösningar som både har en renande och fördröjande effekt, se Figur 14 och Figur 15. Parkeringar Parkerings- och körytor är de ytor som ger upphov till störst mängd föroreningar och det är därför viktigast att dessa renas. Idag rinner allt vatten från den östra parkeringen ut över de omkringliggande gräsytorna vilket även fortsättningsvis bör vara fallet. Gräsmattan väster om parkeringen kan ersättas av ett svackdike/makadamdike. Om det inte får plats måste höjdsättningen göras om så att ett makadamdike kan placeras under stopplankan i parkeringsskeppet (se Figur 15). Dagvatten från den norra parkeringen leds idag direkt till ledningsnät. Som ett minimum anläggs den utvidgade delen med lutning ut mot gräsytor eller svackdiken. Om höjdsättningen inte medger detta är alternativet att använda genomsläppliga beläggningar. Om ytskikten på befintlig del av parkeringen ska förnyas bör höjdsättningen på hela parkeringsytan ses över för att uppnå avledning mot grönytor även här. Tak På takytor kan gröna tak anläggas för att minska både mängden vatten och föroreningar. Alternativt leds vattnet med utkastare till gröna ytor för infiltration. Vid entrén där plats för uteservering föreslagits, eller andra ytor där större gräsytor/växtbäddar är svåra att få till kan istället upphöjda regnbäddar anläggas. En tumregel är att det behövs 5 m 2 regnbädd per 100 m 2 tak. Då takvatten är relativt rent kan även fördröjning i stenkista eller en grövre dagvattenledning med begränsat utflöde vara aktuellt. Det minskar flödestopparna på nedströms liggande ledningar, men har endast en liten renande effekt. Figur 14. Förslag på dagvattenhantering inom nybyggnationsområdet. Se Bilaga 1 för större format. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 21

Cykelparkering och bussficka Cykelparkeringarna bör anläggas med genomsläpplig beläggning, exempelvis genom gles plattsättning så att vattnet kan infiltrera i fogarna. För att ta hand om dagvattnet från bussfickan föreslås ett träd med skelettjord. Konstgräsplan Granulat från konstgräsplanen bör i första hand samlas upp för att undvika spridning. Information till spelarna som vistas på planen kan vara värdefull för att minska mängden som lämnar planen i skor och kläder och ett särskilt område för att borsta av granulat skulle kunna anläggas. Lösningarna som föreslås för konstgräsplansområdet (Figur 15) är att anlägga en kant/sarg runt planen för att förhindra ytterligare spridning samt ett filter i markerad brunn för att fånga upp eventuellt granulat som nått dagvattensystemet. Figur 15. Förslag för att minska spridning av granulat från konstgräsplanen. Se Bilaga 1 för större format. 22 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

7.3 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER Systemlösningen bygger på en kombination av olika reningsåtgärder vilket ger ett komplext system. Inom ramen för denna utredning har en förenklad föroreningsberäkning genomförts där 50 % av takvattnet och 50 % av parkeringsvattnet leds via grönyta. Detta ger en god uppskattning av systemlösningens reningseffekt, som troligen är högre i verkligheten. Beräkningarna bygger på förenklade ekvationer och schablonvärden för markanvändningen idrottsplats. Resultaten är alltså inte exakta sanningar men ger en god fingervisning om hur föroreningsbelastningen förändras vid en utbyggnad enligt förslaget. Beräknad föroreningsbelastning redovisas i Tabell 8. Tabell 8. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering med föreslagna åtgärder. Beräkningarna bygger på att 50 % av takvattnet och 50 % av parkeringsytorna leds till grönytor. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Efter expl. med åtgärd (kg/år) P 1,4 1,7 1,4 N 17 20 17 Pb 0,068 0,080 0,066 Cu 0,18 0,21 0,17 Zn 0,31 0,35 0,3 Cd 0,0034 0,004 0,0032 Cr 0,035 0,041 0,033 Ni 0,026 0,030 0,025 Hg 0,00025 0,00029 0,00024 SS 580 680 560 Olja 2,3 2,7 2,2 Åtgärderna bidrar till att den sammanvägda avrinningskoefficienten minskar till 0,26, vilket innebär att dagvattenflödena och föroreningstransporten inte ökar efter exploatering. Dessa åtgärder bör därför ses som ett minimikrav och en högre målsättning, t ex att 80 % av de hårdgjorda ytorna leds till grönytor, skulle bidra till att dagvattenhanteringen förbättras ytterligare jämfört med dagens situation. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 23

8 KOSTNADSBEDÖMNING OCH SKÖTSEL 8.1 KOSTNADSBEDÖMNING FÖR FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER Åtgärd Kostnad Kommentar Gröna tak 530-820 kr/m 2 Vanligast förekommande är sedumtak med en tjocklek på 3-6 cm. Den högre kostnaden är för betydligt tjockare tak med högre infiltrationskapacitet. Växtbädd 2400-4000 kr/m 2 Om magasinet har kapacitet för 40 cm vatten. Makadamdike 700 kr/m 3 Schakt, dränledning, fyllning, geotextil, grässådd. Skelettjord 60000 kr/träd Kostnaden är inklusive material, träd och anläggning av träd. Schaktkostnad ej medräknad. Genomsläpplig beläggning Kant runt konstgräsplan Granulatfilter 850 kr/m 2 Kostnad för plattor, sättgrus, bärlager samt anläggning. För vanliga betongplattor är motsvarande kostnad ca 500 kr/m2. 350-600 kr/m Till exempel rundad trästock eller kantsten. Kanten ska placeras minst Inga uppgifter 3 m utanför spellinjerna. Besparingar i förhållande till konventionell dagvattenhantering är färre dagvattenbrunnar och kortare sträcka med dagvattenledningar. 8.2 SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER För infiltration på grönyta krävs i många fall endast vanlig parkskötsel. Gröna tak behöver extra tillsyn och skötsel för att se till att de etablerar sig på ett bra sätt. Därefter behövs tillsyn minst två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren. Då även vanliga tak bör ses över medför gröna tak i detta perspektiv inga extra kostnader. Växtbädden behöver en viss skötsel för att inte ge ett visset intryck. Den kan även behöva rensas från skräp och växtmaterial för att upprätthålla sin funktion. Bevattning krävs under etableringen av växtbädden. Sedan krävs underhåll i form av inspektion och rensning av inlopp och utlopp. Om skelettjorden ligger under tät beläggning behövs rensning av brunnen årligen. Detta underhåll motsvarar behovet för vanliga rännstensbrunnar. 24 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning

Genomsläpplig beläggning kan behöva behandlas för att förhindra att fogarna sätts igen. Till exempel genom högtrycksspolning och ogräsrensning. Makadamdiket behöver hållas rena från skräp och oönskad växtlighet. Granulatfiltret behöver bytas vid behov för att förhindra att det sätts igen. 9 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN 9.1 DAGVATTENSYSTEM Utan åtgärder kommer flödet vid det dimensionerande regnet öka med risk för problem i ledningssystem eller i nedströms liggande områden. Med en utformning där minst 50 % av takvattnet och 50 % av parkeringsytorna leds till grönytor uppnås ungefär samma flöden som idag. För att motverka framtida klimatförändringar måste ytterligare andel fördröjas. 9.2 MKN De ökade andelarna hårdgjorda ytor enligt byggnadsförslaget leder till större föroreningstransport till recipienten. Dagvattenutredningen har föreslagit en rad åtgärder i linje med lokalt omhändertagande. Den renande effekten som dessa åtgärder medför innebär att föroreningsmängderna reduceras till att motsvara situationen före exploatering. Recipienten Lillån och Ekeby damm bör alltså inte påverkas negativt av exploateringen om föreslagna åtgärder genomförs. Åtgärdas även alla befintliga parkeringsplatser kan föroreningstransporten minska vilket bidrar, om än i mycket liten grad, till att kvalitetskravet enligt MKN kan uppnås. För recipienten är även åtgärder som minskar bortförsel av granulat från konstgräsplanen positiva. 9.3 EXTREMA FLÖDEN Ett dagvattensystem kan aldrig dimensioneras för alla regn och vid extrema skyfall kommer systemet inte att räcka till. Avrinningen sker då istället ytligt mot lågpunkter. I området för de planerade byggnaderna finns en del avrinningsvägar i riktning ner mot löparbanan och detta gör att husen inte bör byggas ihop till en hel länga, då instängda områden skulle bildas. Redan stängda områden inom området kommer inte att bebyggas och kan användas som översvämningsytor. 9.4 KONSTGRÄSPLANEN Åtgärderna för att minska bortförsel av granulat från konstgräsplanen kan leda till att mindre mängder måste tillföras i syfte att upprätthålla planens standard, vilket skulle kunna medföra ekonomiska fördelar. 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning 25

10 REFERENSER IVL. 2016. Swedish sources and pathways for micro plastics to the marine environment - A review of existing data. IVL, Svenska miljöinstitutet. Tillgänglig: http://www.ivl.se/webdav/files/rapporter/c183.pdf. Länsstyrelsens WebbGIS: Extern karttjänst Västmanlands län. LstU SMHI Skyfallskartering. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/. Hämtad 2017-06-22. SGU kartvisare: Genomsläpplighet. http://www.sgu.se/produkter/kartor/kart visaren/jordkart visare/genomslappligh et/. Hämtad 2017-06-21. SGU kartvisare: Grundvattenmagasin. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html. Hämtad 2017-06-26. SGU kartvisare: Jordarter. http://www.sgu.se/produkter/kartor/kart visaren/jordkart visare/jordarter-125-000-1100-000/. Hämtad 2017-06-21. SMHI Klimatscenarier. http://www.smhi.se/klimat/framtidensklimat/klimatscenarier. Hämtad 2017-06-21. Svalin, J. 2016. En studie kring konstgräsplaner Kvantifiering, identifiering samt analys med avseende på toxicitet av utsläppta mikroplaster i dagvatten från konstgräsplaner. Kandidatarbete vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://bioenv.gu.se/digitalassets/1586/1586321_joel-svalin.pdf. Svenskt Vatten, 2016. Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Publikation P110. SvFF. 2017. Svenska Fotbollsförbundets rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner. Tillgänglig: http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/imagevault/ Images/id_152764/scope_0/I magevaulthandler.aspx170410125420-uq. Hämtad 2017-06-26. Regionplane- och trafikkontoret. 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Vinnova, 2012. Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer. VISS. Skvalån: Lillån. http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa65304127. Hämtad 2017-05-21. Widström, K. 2017. Migration av gummigranulat från konstgräsplaner En förbisedd miljöfarlig verksamhet. Examensarbete vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1070293/fulltext01.pdf. 26 10253448 Lärkans sportfältsområde, dagvattenutredning