Utbildningsinspektion i Växjö kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2006:15 Utbildningsinspektion i Växjö kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Arabyskolan Bergundaskolan F-6 och Öhr skola Bergundaskolan 7 9 Bokelundskolan Braås skola Bäckaslövsskolan Dädesjö skola Fagrabäckskolan Furuby och Åryds skolor Furutåskolan Gemla skola Gustavslundskolan Hovshagaskolan Högstorpskolan Kyrksjö, Nöbbele och Uråsa skolor Lammhults skola Lillestadskolan och Linden särskola Ljungfälleskolan Norregårdskolan Pilbäckskolan Ringsbergskolan Sandsbro skola Söraby och Tolgs skola Teleborg Centrum Ulriksbergsskolan och Ulrikaskolan Kalvsvik Bygdeskola, Kyrkskolan, Tävelsås och Vederslöv skola Öjaby skola och Åby skola Östregårdskolan Katedralskolan Kungsmadskolan Teknikum Vuxenutbildningen

Beslut Växjö kommun Box 1222 351 12 VÄXJÖ 2006-03-20 1 (8) Dnr 53-2005:1199 Genomförd utbildningsinspektion i Växjö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Växjö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 6 september till och med den 9 december 2005. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns sådana allvarliga brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 20 juni 2006 skall Växjö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot allvarliga brister i verksamheterna och som framgår i respektive skolrapport. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Postadress: Gasverksgatan 1 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 90 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2006-03-20 2 (8) Dnr 53-2005:1199 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att Växjö kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god och likaså är kvaliteten vid genomförandet i huvudsak god. Kommunen avsätter tillräckliga resurser för genomförandet. Lokaler, läromedel och övriga materiella resurser är av god kvalitet. Särskilt förtjänar skolbibliotekens goda standard att lyftas fram. Kunskapsresultaten är överlag goda och i jämförelse med riket når eleverna mycket goda resultat. Också när det gäller de förmågor som läroplanerna anger når barn och elever goda resultat. Personalens utbildningsnivå är hög i alla verksamheter och personalen erbjuds goda möjligheter till kompetensutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet håller hög kvalitet även om standarden på skolornas kvalitetsredovisningar inte håller likvärdig standard. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i de flesta av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser. - I samtliga skolformer behöver elevernas kännedom om målen för utbildningen utvecklas. - Inom flertalet grundskolor behöver man utveckla strukturer för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. - Styrsystemet behöver klargöras i hela organisationen så att det inte är någon tvekan om vem som är rektor för en elev. - Konsekvensanalyser bör regelmässigt ligga till grund för barngruppernas storlek och sammansättning inom förskolan. - Rutinerna kring information om skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 10 12 år bör förbättras så att det blir tydligt att skolbarnsomsorg för dessa barn erbjuds. - Kommunen måste vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg T.f. avdelningschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Beslut 2006-03-20 3 (8) Dnr 53-2005:1199 I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö samt juristerna Ulrika Lindmark och Alf Johansson. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

Bilaga 4 (8) Följande brister vid respektive skola/förskoleverksamhet skall åtgärdas Kommunal förskoleverksamhet - Modersmålsstöd ges inte enligt kraven (Läroplanen för förskolan). Arabyskolan - Kravet att tillhöra en förening vid intagning till idrottsprofilen kan inte ställas för deltagande i utbildning i det offentliga skolväsendet (Skolverkets beslut 2004-04-20 dnr 51-2004:3104). Bergundaskolan F 6 - Hem- och konsumentkunskap erbjuds inte så att målen för skolår 5 kan uppnås. (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen för hem- och konsumentkunskap). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen för Bergundaskolan F 6 saknar bedömning av resultaten och åtgärder för ökad måluppfyllelse. (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) Bokelundskolan - Skolan leds av två rektorer, som inte har någon tydlig uppdelning av ansvar eller arbetsuppgifter (2 kap. 2 skollagen). - Elever i behov av särskilt stöd får inte detta behov tillgodosett (4 kap. 1 skollagen). Braås skola - Det finns inte beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Elever som har behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Det finns inte beslut om elevs anpassade studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Bäckaslövsskolan - Elever i behov av särskilt stöd får inte detta behov tillgodosett (4 kap. 1 skollagen). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen).

Bilaga 5 (8) Dädesjö skola - Kvalitetsredovisningen lever inte upp till förordningens krav på en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har nåtts och vilka åtgärder skolan ämnar vidta för en högre måluppfyllelse (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Fagrabäckskolan - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Särskoleintegrerad elev skall läsa enligt grundsärskolans kursplaner, betyg skall på begäran sättas i grundsärskolans ämnen och fortsatt utbildning i årskurs 10 skall erbjudas (6 kap. 3 a skollagen och 2 kap. 2 samt 7 kap. 4 särskoleförordningen). Furuby/Åryd skolor - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Furutåskolan - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Gemla skola - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Gustavslundsskolan - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen Hovshagaskolan - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning anordnas inte för elever som är berättigade till detta (2 kap. 9 grundskoleförordningen). Högstorpskolan - Ett systematiskt kvalitetsarbete skall utvecklas för rektorsområdet och kvalitetsredovisningen förbättras (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 3 förordningen om kvalitetsredovisning).

Bilaga 6 (8) Kyrksjöskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Lammhults skola - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Elever som har behov av svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet måste erbjudas detta. Vidare måste modersmålsundervisning erbjudas alla elever som är berättigade till denna (2 kap. 9 och 15 samt 5 kap. 2 grundskoleförordningen). Ljungfälleskolan - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen. Norregårdsskolan - Det saknas en arbetsplan i verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det ( 5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Pilbäckskolan - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det ( 5 kap. 2 grundskoleförordningen). Sandsbro skola - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte tillfälle att behandla frågor som är av gemensamt intresse (3 kap. 6 grundskoleförordningen). - Eleverna i årskurs 1 erbjuds inte utvecklingssamtal där de tillsammans med sina vårdnadshavare och läraren kan diskutera sin utveckling (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Söraby/Tolg skola - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen).

Bilaga 7 (8) - Tolgs skola måste upprätta åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap måste erbjudas i sådan omfattning och med sådan utrustning att kunskapsmålen för årskurs 5 kan uppnås (1 kap. 4 och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Teleborg Centrum - Betygssättningen av eleverna i grundsärskolan följer inte bestämmelserna (7 kap. 4 6 särskoleförordningen). Ulriksbergsskolan/Ulrikaskolan - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det ( 5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap erbjuds inte så att målen för skolår 5 kan uppnås. (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen för hem- och konsumentkunskap). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som enskilt ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Kinnevalds rektorsområde - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Öjaby och Åby skolor - Elevers behov av särskilt stöd tillgodoses inte i Åby skola ( 4 kap. 1 skollagen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav i Öjaby skola (2 kap 19 20 grundskoleförordningen). Östregårdskolan - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som enskilt ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Katedralskolan - Den lokala kursen i skoldemokrati är inte förenlig med gällande bestämmelser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Alla elever har inte utvecklingssamtal en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen).

Bilaga 8 (8) Kungsmadskolan - Den lokala kursen i skoldemokrati är inte förenlig med gällande bestämmelser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Alla elever har inte utvecklingssamtal en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Teknikum - Den lokala kursen i skoldemokrati är inte förenlig med gällande bestämmelser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Alla elever har inte utvecklingssamtal en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av det (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - Kursuppläggning och betygssättning inom särvux måste ses över (12 kap. 1 skollagen, 2 kap. 1 och 4 kap. 1 särvuxförordningen).

Utbildningsinspektion i Växjö kommun Dnr 53-2005:1199 Utbildningsinspektion i Växjö kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av verksamheten...7 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Växjö kommun. Skolverket sände den 11 april 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 6 september till och med den 9 december 2005. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kom- 1

munen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Växjö kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, ledningen för skol- och barnomsorgsförvaltningen samt ledningen för gymnasieförvaltningen och arbete och utveckling. Förskoleverksamheten inspekterades med utgångspunkt i en bedömning på huvudmannanivå. Centrala tjänstemän liksom representanter för chefer/ansvariga, personal samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten intervjuades. Samtliga skolor har besökts. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Inspektion har även genomförts i de fristående skolor som inte haft tillsyn under de senaste tre åren. De inspekterade fristående skolorna är Växjö Waldorfskola, Växjö design- och konstskola, Växjö fria fordonsgymnasium, Esaias Tegnér-gymnasiet samt Pro- Civitas privata gymnasium. Rapporter och beslut för dessa huvudmän expedieras separat och sänds till Växjö kommun för kännedom. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Förskola 2 764 Familjedaghem 306 Skolbarnsomsorg 2 660 Förskoleklass 747 Grundskola 7 835 Särskola 92 Gymnasieskola 3 369 Gymnasiesärskola 89 Kommunal vuxenutbildning, komvux: Heltidsplatser 735 Antal studerande 1 974 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 55 Svenskundervisning för invandrare 200 Växjö kommun är en växande kommun och hade den 1 januari 2005 76 378 invånare. I Växjö kommun finns ett universitet, vilket har stor betydelse för kompetensförsörjningen i kommunen och inte minst i Växjö skolor. I Kronobergs län har invånarna i Växjö högst utbildningsnivå. 22 procent av befolkningen, 25 64 år, har minst treårig eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för riket är 19 procent. 77 procent av kommunens samtliga barn i åldrarna ett till fem år är inskrivna i förskoleverksamhet i kommunal eller enskild regi och 63 kommunala förskolor tar emot huvuddelen. Sju procent av barnen är placerade i något av kommunens 61 familjedaghem. Kommunen har en organisation för att utöva tillsyn över förskolorna i enskild regi. 2

Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att Växjö kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god och likaså är kvaliteten vid genomförandet i huvudsak god. Kommunen avsätter tillräckliga resurser för genomförandet. Lokaler, läromedel och övriga materiella resurser är av god kvalitet. Särskilt förtjänar skolbibliotekens goda standard att lyftas fram. De avgränsade brister som inspektionen funnit i skolorna framgår i bifogade skolrapporter. Inspektörerna vill särskilt framhålla det goda klimatet och den goda lärmiljön i kommunens förskolor och skolor. Kunskapsresultaten är överlag goda och också i jämförelse med riket når eleverna goda resultat. Också när det gäller de förmågor som läroplanerna anger når barn och elever goda resultat. Personalens utbildningsnivå är hög i alla verksamheter och lärarna används i huvudsak efter sin kompetens. Personalen erbjuds goda möjligheter till kompetensutveckling och närheten till Växjö universitet utnyttjas väl. Barn och elever som av olika skäl är i behov av stöd ges i de flesta fall goda möjligheter till detta. Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar mycket väl och det initiativ som förvaltningen för skola-barnomsorg tagit för att generellt arbeta med standarden på kvalitetsredovisningarna är lovvärt. Man har emellertid ännu inte nått en likvärdig standard på kvalitetsredovisningarna och arbetet med detta måste fortsätta. Den omorganisation av styrningen och ledningen av utbildningen i Växjö kommun som genomförts fungerar överlag väl, men några kritiska röster hörs framför allt från personalen i förskolan. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). 3

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Av intervjuer med två föräldragrupper från förskolorna framkom att föräldrarna i huvudsak är mycket nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa och bibehålla tillitsfulla och utvecklande miljöer i förskolorna. Föräldrarna upplever att de är trygga då de lämnar sina barn i förskolan och uttryckte att verksamheten fyller en viktig roll i barnens utveckling och fostran. Såväl verksamhetsledningen som personalen var likaledes av uppfattningen att den fokusering som sker kring värdegrundsarbetet leder till att barnen får möjlighet att utveckla empati för sina medmänniskor och förmåga att ta ansvar och vara delaktiga i sin omvärld. Intervjuerna gav också tydliga belägg för att det finns en hög pedagogisk medvetenhet i verksamheten. Personalen gav en mängd beskrivningar av arbetsmetoder och projektarbeten som tydligt visar hur man på olika sätt uppmuntrar barnens kreativitet och lust att lära. En enkätundersökning, utarbetad och genomförd i kommunen år 2004, ger i huvudsak uttryck för mycket goda resultat. Näst intill alla föräldrar menar att barnen trivs, att klimatet i verksamheten är gott och att man i förskolan är bra på att uppmuntra barnens nyfikenhet och upptäckarglädje. Däremot visar samma undersökning att föräldrarna är tveksamma till om barnen har möjlighet att välja sina aktiviteter och påverka innehållet i verksamheten, något som personalen bekräftar. Intervjuer med föräldrar och personalrepresentanter tyder på att förskolornas och familjedaghemmens samverkansformer med barnens hem domineras av positivt ömsesidigt samarbete. Flertalet föräldrar deltar då man kallar till möte och engagemanget är överlag stort. De intervjuade föräldrarna framhöll att man som förälder känner sig välkommen men efterlyste en tydlighet avseende verksamhetens mål och möjlighet till delaktighet i den pedagogiska diskussionen. Föräldramöten beskrevs som informativa och trevliga men någon diskussion om det inre arbetet i förskolan fanns sällan eller aldrig på agendan. För skolbarnsomsorgen redovisar bara ett par skolor specifika resultat för fritidshemmen. Av centrala utvärderingar framgår att föräldrarna generellt är nöjda med verksamheten, men att föräldrarnas möjlighet att påverka verksamheten kan förbättras Barn- och ungdomsutbildning Förutom ämnesproven i årskurserna 5 och 9 genomförs i Växjö kommun lästester i årskurserna 2, 5 och 8. Resultaten av lästesterna har tidigare använts vid resursfördelningen men från och med läsåret 2004/2005 används testresultaten endast som underlag för pedagogisk planering. Resultaten på de nationella proven i årskurserna 5 och 9 finns sammanställda i en bilaga till kommunens kvalitetsredovisning från 2004. Nedan redovisas dessutom resultaten från 2005 som kommunen sammanställt i arbetet med årets kvalitetsredovisning. Sett över en något längre tidsperiod varierar resultaten endast marginellt. Variationen är emellertid stor mellan skolorna. 4

Tabell 1: Andelen elever i Växjö kommun som nått målen vid nationella prov samt fått minst betyget Godkänd i årskurs 9. Ämne 2004 årskurs 5 2005 årskurs 5 2004 årskurs 9 2005 årskurs 9 Svenska 91 % 90 % 93 % 94 % Matematik 89 % 86 % 89 % 92 % Engelska 91 % 92 % 95 % 96 % Kunskapsresultaten enligt slutbetygen i årskurs 9 ligger på hög nivå jämfört såväl med kommungruppen som med riket. År 2004 var skolornas genomsnittliga meritvärde 1 216,4 jämfört med genomsnittet för riket 206,9. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2 är det modellberäknade värdet 211. År 2004 var andelen elever som uppnått målen i årskurs 9 79,2 procent jämfört med riket 75,9 procent och modellberäknat värde enligt SALSA 78 procent. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans nationella program var 92,8 procent jämfört med riket 89,6 procent. Det finns dock variationer mellan skolornas kunskapsresultat som behöver analyseras och där åtgärder behöver vidtas för att öka måluppfyllelsen. Detta gäller framför allt andelen elever som lämnar grundskolan utan ett fullständigt slutbetyg. System för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas på flertalet grundskolor. Elevernas kännedom om mål och betygskriterier behöver likaså utvecklas. Detta gäller även för gymnasieskolorna. Skolornas resultat när det gäller normer och värden är överlag goda. Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och hög grad av elevtrygghet. Detta bekräftas också av intervjuer med elever, föräldrar och personal. Obligatoriska särskolans resultat är osynliga i kommunens kvalitetsredovisning bortsett från en kommentar om elevernas ökade sociala kompetens. Den resultatredovisning som finns i skolornas kvalitetsredovisningar bör också lyftas till kommunal nivå. I gymnasieskolorna i Växjö kommun bedöms kunskapsresultaten som goda. I den betygsuppföljning som gymnasieförvaltningen gjorde 2004 framgår att resultaten ligger väl över riksgenomsnittet. Endast kursen Samhällskunskap A visar ett resultat som ligger under genomsnittet i riket vad gäller andel elever med minst betyget Godkänd. Andelen elever med betyget Mycket Väl Godkänd ligger klart över genomsnittet i riket i samtliga kurser utom i Estetisk verksamhet. Betygssättningen och resultaten på de nationella proven avviker inte från varandra. Det genomsnittliga meritvärdet var 2004 14,6 poäng jämfört med genomsnittet för riket som är 14,0. Betygsresultatet varierar dock mellan de tre skolorna och mellan program. Andelen elever med slutbetyg år 2004 var 85 procent och också detta varierar mellan skolor och program. Av de elever som 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget mycket väl godkänd ger 20, väl godkänd ger 15 och godkänd 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

fick slutbetyg våren 2004 uppnådde 93 procent grundläggande behörighet till högskolan i jämförelse med 89 procent i riket. Av de 14 elever som avslutade sin utbildning på gymnasiesärskolan våren 2004 fick 13 elever slutbetyg/intyg och en elev fick samlat betygsdokument. Våren 2004 fick 53 av de 75 elever som läste behörighetsgivande ämnen på individuella programmet betyg. 38 elever blev därmed helt behöriga till gymnasieskolans nationella program. Inför höstterminen 2004 antogs 40 procent (49 elever) av eleverna på individuella program till vidare studier inom gymnasieskola, komvux, folkhögskola eller arbetsmarknadsutbildning. Gymnasieskolorna når också goda resultat i arbetet med normer och värden. Inspektörerna har kunnat notera en lugn studiemiljö på alla tre skolorna. I den attitydundersökning som Växjö kommun genomför med alla elever i gymnasieskolans årskurs 2 bekräftas bilden av skolor med gott klimat och god trivsel. Eleverna förefaller ta ansvar för sina studier och för den gemensamma miljön. Skolornas fysiska miljö är väl hållen. Vuxenutbildning Någon övergripande och samlad resultatredovisning för kommunens vuxenutbildning fanns inte vid tiden för besöket. Ett urval av resultat, framför allt på gymnasial nivå, redovisas i kvalitetsredovisningen. Resultaten på Komvux Växjös gymnasiala kurser ligger under riksgenomsnittet. En hög andel, 14 procent jämfört med ett riksgenomsnitt på 9 procent av eleverna får betyget Icke Godkänd. Variationen mellan olika kurser är stor. Studerande som avbryter en kurs i sent skede får betyget Icke Godkänd. Förordningen om kommunal vuxenutbildning anger att betyg skall sättas efter slutförd kurs. Skolan bör därför grunda avgörandet om avbrott eller betyg på när kursen kan anses slutförd för den enskilde eleven. Bedömningen av avbrott på gymnasial nivå kan vara en del av förklaringen till de låga resultaten men inspektörerna bedömer att Komvux Växjö bör analysera om det finns fler förklaringar och om registreringen av avbrott hanteras på ett korrekt sätt. Kunskapsresultaten i den entreprenadsatta gymnasiala vuxenutbildningen visar goda resultat. Redovisningen är emellertid inte fullständig och det är därför svårt att dra några säkra slutsatser av denna. Kunskapsresultaten i sfi är svårtolkade men bedöms vara av god kvalitet då huvuddelen av de studerande fullföljer utbildningen fram till ett betyg på C- eller D-nivå. Komvux Växjö bör också sammanställa en tydlig redovisning av kunskapsresultaten i sfi. Kunskapsresultat för särvux redovisas inte och är inte mätbara eftersom betyg inte sätts. De studerande informeras om kursplanemål och betygskriterier, men olika arbetsområden och bedömningstillfällen kopplas inte till dessa. Lärprocessen kopplas snarare till den enskilde lärarens planering än till kursplanemål. En samlad bild av hur väl läroplansmålen uppfylls saknas. Enkäter och utvärderingar ger delvis en bild av måluppfyllelsen, men en struktur för att följa upp läroplansmålen bör skapas. 6

Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever i Växjö kommun generellt når goda resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna anger. Inom flertalet grundskolor behöver man utveckla rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. I samtliga skolformer behöver elevernas kännedom om målen för utbildningen utvecklas. En övergripande och sammanfattande resultatredovisning för vuxenutbildningen saknas. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledningen av verksamheten och intern kommunikation Den politiska ledningen för den kommunala utbildningen är uppdelad på två nämnder, skol- och barnomsorgsnämnden samt gymnasienämnden. Skol- och barnomsorgsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola inklusive skolbarnsomsorg samt obligatorisk särskola. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt för Komvux Växjö. Under de två nämnderna finns två förvaltningar, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen, vilka leds av var sin förvaltningschef. Resurserna för vuxenutbildningen ligger hos enheten Arbete och utveckling, som är organiserad under kommunstyrelsen. Enheten ansvarar sedan den 1 januari 2005 för all beställning och upphandling av vuxenutbildning. Enheten uppdrar åt gymnasienämnden att genomföra grundläggande vuxenutbildning, särvux, sfi samt cirka 50 procent av den gymnasiala vuxenutbildningen. Komvux Växjö utför uppdraget. Skol- och barnomsorgsnämndens verksamheter är indelade i Norra respektive Södra verksamhetsområdet med en verksamhetschef för varje område. Områdena är indelade i resultatenheter med en resultatenhetschef för varje resultatenhet. Varje resultatenhetschef ansvarar för ett antal enheter. Enheterna leds av en rektor. Beroende på enheternas storlek kan en rektor ansvara för flera enheter. Vid större enheter finns dessutom biträdande rektorer. I något fall förekommer dubbelt rektorskap, där ansvarsfrågorna inte är klart fördelade. I Södra verksamhetsområdet ingår dessutom sektionen Barn i behov av särskilt stöd under ledning av en sektionschef. I området ingår också koordinatorn för modersmål samt skolbibliotekschefen. Förskoleverksamheten har liksom skolan varit föremål för organisationsförändringar och idag fördelas det operativa ledarskapet för verksamheten på 19 rektorer. Tre av dem har tillika ett resultatansvar för områden som inkluderar skolverksamhet. Några av de intervjuade representanterna för förskoleverksamheten menar att den nya organisationen ökat avståndet till beslutsnivåerna ovanför förskolorna. 7

Den politiska visionen om en verksamhet i ett så kallat 1 16 årsperspektiv är enligt personalens utsagor ett uttryck för en vilja som i liten utsträckning inkluderar förskolan och som egentligen har liten betydelse i verkligheten. Förskolans plats i centrala styrdokument, till exempel kommunens skolplan, har mycket begränsat utrymme och avsaknaden av en långsiktighet i planering och samverkansformer för hela barn- och ungdomsverksamheten är påtaglig. Oron för att de pedagogiska diskussionerna ständigt får stå tillbaka för frågor kring förskoleverksamhetens utbyggnad eller problematiken i skolorna är tydlig och intervjuerna med såväl ledningen som personalen pekar på vikten av att man i kommunen än tydligare säkerställer förskolans plats i debatten. Gymnasieförvaltningen ansvarar för de tre gymnasieskolorna samt för Komvux Växjö. För varje enhet finns en chefsrektor samt rektorer med programansvar. Denna organisation är ny sedan januari 2005. Gymnasiesärskolan finns placerad på Kungsmadskolan och Teknikum ansvarar för det individuella programmet. För vuxenutbildningen fanns vid inspektionstillfället två rektorer med ansvar för den vuxenutbildning som uppdragits åt gymnasienämnden, samt en rektor med ansvar för de entreprenadsatta utbildningarna. Läroplanen anger att rektor som pedagogisk ledare har det övergripande ansvaret. Intervjuerna visar dock att det pedagogiska arbetet på gymnasial nivå oftast utvecklas och av lärare och enskilda entreprenörer medan rektorerna i huvudsak fokuserar på de organisatoriska förutsättningarna för verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorernas pedagogiska ledning behöver förbättras samt att ansvarsfördelningen mellan rektorerna för Komvux Växjös vårdutbildning är oklar. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunens skolplan är från år 2000 och en ny håller på att tas fram. Den är det gemensamma lokala styrdokumentet för samtliga verksamheter inom kommunens utbildningsväsen. I skolplanen lyfts kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling fram som ett prioriterat område. I de två nämndernas planer för kvalitetsarbetet anges vad som skall utvärderas och när detta skall ske. Där anges också att det inom skol- och barnomsorgsnämndens område genomförs en attitydundersökning vartannat år. Inom gymnasienämndens område genomförs en attitydundersökning varje år med eleverna i årskurs 2. Vidare anges i skolplanen att den viktigaste uppföljningen och utvärderingen är den som sker i det dagliga arbetet och som görs av dem som är direkt berörda av verksamheten. Arbetsplaner, kvalitetsredovisningar och kommunövergripande attitydundersökningar är exempel på verktyg för att utvärdera verksamheten i förskolorna och familjedaghemmen. Flera personalrepresentanter kan beskriva hur man följer upp sina lokala mål, opponerar och reflekterar på varandras analyser och hur man på olika sätt tar tillvara barnens åsikter i utvärderingarna. Sammantaget förefaller det som om det finns en god beredskap och ambition att följa kvalitetsutvecklingen men flera intervjuade personalrepresentanter efterlyser en tydligare återkoppling av resultat som tas fram och sammanställs på förvaltningsnivån. Av förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet framgår att varje kommun varje år skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder kommu- 8

nen avser vidta om målen inte har uppnåtts. I Växjö kommun upprättas årligen en kvalitetsredovisning vardera för de två nämnderna ansvariga för utbildningen i kommunen. Skolornas kvalitetsredovisningar ligger till grund för dessa. Ett omfattande arbete har genomförts och fortgår alltjämt - för att höja kvaliteten på skolornas kvalitetsredovisningar. Detta har haft goda resultat och många skolor liksom kommunen har tagit fram kvalitetsredovisningar som kan tjäna som verktyg i ett utvecklingsarbete, men alltjämt har några grundskolor kvalitetsredovisningar som inte lever upp till författningarnas krav. Vidare bör resultaten avseende särskolan och fritidshemmen redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. Rättssäkerheten I grundskolorna finns goda rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. I några avseenden är det dock oklart vem som är rektor för elever som går i resursskolorna. Från kommunens sida är det tydligt att rektorn på resursskolan är elevens rektor, men detta är inte alltid klart för rektorerna som i några fall menar att det är hemskolans rektor som är ansvarig för exempelvis utfärdande av betyg. Medvetenheten om ansvarsfördelningen är god på förvaltningsnivå och inspektörerna vill påpeka vikten av att kunskapen når ut i verksamheten. Sektionschefen för Barn i behov av särskilt stöd beslutar om mottagande i särskolan och uppskjuten skolstart. Övrig placering i särskild undervisningsgrupp beslutas av rektor enligt delegationsordningen och detta gäller då även placering i resursskola. Individanpassning och stöd I läroplanen för förskolan finns angivet att de behov och intressen som barnen på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten, ett synsätt som går att återfinna i personalens beskrivningar av sin verksamhet. Personalrepresentanterna uttrycker en tydlig medvetenhet om vikten av att forma och anpassa verksamheten i förskolan efter barnens behov i syfte att bidra till varje enskilt barns utveckling och lärande. Arbetsplaner, portfolios och individuella utvecklingsplaner är aktiva planeringsinstrument. Det finns också en påtaglig medvetenhet om barnens skiftande stödbehov. Intervjuade representanter från förskoleverksamheten uttrycker en tillförsikt när det gäller möjligheterna att kunna ge extra stöd till de barn som behöver detta men det finns också de som hyser oro för att alltför många barn faller igenom när barngrupperna efterhand blivit allt större. I förskolans läroplan anges att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål och i Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, framhålls vikten av att personalens insatser avseende barnens språkutveckling, såväl modersmålet som det svenska språket, integreras i barnens vardagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det framgår av personalintervjuerna att detta är ett arbete som inte tillräckligt uppmärksammas, något som bör leda till en höjd beredskap bland personalen och en tydligare fokusering på barnens språkutveckling. 9

Inom skol- och barnomsorgsförvaltningen finns sedan januari 2005 en sektion för barn i behov av särskilt stöd. Sektionschefen har ett samordnande och övergripande ansvar avseende skolhälsovården och specialpedagoger/speciallärare. Kommunens specialpedagoger/speciallärare är antingen placerade centralt eller på skolorna. Gemensamma möten för rektorerna har inneburit en förbättring och man menar att nu faller inga barn mellan stolarna. I kommunen finns fyra så kallade resursskolor för elever med varierande diagnoser och svårigheter. Bokhultets skola, Sofiebergs skola, Hovs skola och Helgö skola tar tillsammans emot mellan 30 och 40 elever. Förutom kommunens fyra så kallade resursskolor finns möjlighet att placera elever på Nova Skola, som är en skola i kommunalförbundets regi. (Kommunalförbundet utgörs av de åtta kommunerna i Kronobergs län.) Där finns just nu tre elever, varav en kommer från Växjö kommun. Principen i skollagstiftningen är att barn i behov av särskilt stöd bör undervisas inom det ordinarie skolväsendet, i den närmaste skolan och i sin ordinarie klass. Här har kommunen en klar policy för elever som placeras på de så kallade resursskolorna. Målet är alltid att eleven så snart som möjligt skall integreras i hemskolans undervisning, och detta sker stegvis. Man uttalar att målsättningen är att exkludera för att integrera. Intervjuade föräldrar till elever i de så kallade resursskolorna är eniga om att kvaliteten på utbildningen är god och att placeringen har varit ett lyft för deras barn. Inspektörerna bedömer likaså efter besök i verksamheten att kvaliteten är god och kompetensen hög hos personalen. För grundskolorna i Växjö kommun finns en stödfunktion för utredning av elever med läs- och skrivsvårigheter Växjö Läsforum. Efter dialog mellan skolan och föräldrarna kan föräldrarna skriftligt begära en utredning av barnet. Föräldrarna äger frågan och inga elever utreds om inte föräldrarna begär det. Resultatet återkopplas till föräldrar och skola samtidigt och råd ges om vilka åtgärder som kan vara aktuella. Efter utredningen är det rektorns ansvar att rekommendationen följs. Enligt grundskoleförordningen skall särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Inspektörerna har emellertid funnit att det inte i alla grundskolor erbjuds de möjligheter till stöd som eleverna har behov av. Elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta på flertalet grundskolor och svenska som andraspråk följer inte den särskilda kursplan som ämnet har utan ges som stöd i svenska. Det är huvudmannens ansvar att ge skolorna förutsättningar för att hjälpa elever som behöver stöd i skolarbetet. Åtgärdsprogrammen har där en viktig funktion. På några skolor upprättas inte alltid åtgärdsprogram för elever i behov av stöd. Inspektörerna konstaterar vidare att kommunen valt att inte ha några kuratorer i grundskolan. I skol- och barnomsorgsorganisationen finns emellertid åtta psykologer och tre elevstödjare. Inte heller på gymnasieskolorna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som har behov av detta. Svenska som andraspråk fungerar däremot väl och erbjuds både som kärnämne och inom det individuella valet. Enligt grundskoleförordningen och gymnasieförordningen skall eleven och elevens vårdnadshavare (för omyndig elev) fortlöpande hållas informerade om 10

elevens skolgång och kunskapsutveckling. Detta skall ske bland annat via utvecklingssamtal som skall genomföras minst en gång per termin. I grundskolorna fungerar dessa samtal i allmänhet bra. Gymnasieskolans attitydundersökning med elever i årskurs 2 visar emellertid att utvecklingssamtal inte genomförs för alla elever i gymnasieskolorna i den omfattning som förordningen kräver. Studerande inom vuxenutbildningen har god tillgång till stödinsatser vid behov såväl på Komvux Växjö som hos övriga anordnare och centralt genom lärcentrat Studeums möjligheter till handledningsstöd. Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och att säkra att betygssättningen är likvärdig. Rektorer och lärare ansvarar för arbetet med betygssättningen och att den följer nationella bestämmelser. Detta kräver kontinuerliga insatser av olika slag. I läroplanerna anges att skolan skall klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. När utbildningen planeras med sikte på målen ökar elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och eleverna får ett sammanhang i sin utbildning. I skolorna i Växjö presenteras kursplanemål och betygskriterier för eleverna, men kontinuerlig återkoppling till styrdokumenten sker endast i ringa omfattning i den dagliga undervisningen. Den pedagogiska planeringen måste tydligare kopplas till kursplanemål och läroplansmål. När det gäller den likvärdiga betygssättningen finns ett arbete kring dessa frågor både på skolnivå och på kommunnivå mellan skolor. Detta arbete bör fortsätta för att säkerställa rättvis och likvärdig betygssättning. Ett gott initiativ har tagits av förvaltningarna, där outbildade lärare har fått utbildning i betygssättning i samarbete med Växjö universitet. I de ämnen där nationella prov genomförs kan inspektörerna konstatera en god överensstämmelse mellan resultaten på nationella prov och satta betyg. Detta gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Bedömningen av de studerandes kunskaper i vissa kurser inom Komvux vårdutbildning sker inte alltid mot alla kvalitativa betygsnivåer. Dessa rutiner måste ses över. I obligatoriska särskolan diskuteras oftare gränsdragningen mellan omsorg och utbildning än bedömning och betygssättning. Det förekommer att elever får betyg i ett ämne utan att ha nått målen. Det förekommer också att slutbetyg utfärdas som innehåller både betyg enligt särskolans kursplaner och betyg enligt grundskolans kursplaner. Detta är inte i enlighet med författningarna. Huvuddelen av de studerande inom särvux läser kurser på en nivå som motsvarar grundsärskolan. Verksamheten består helt av lokala kurser och betygssättning sker inte efter avslutad kurs. Efter genomgången kurs skall betyg sättas eller intyg utfärdas. Sammanfattning Inspektionen visar att styrningen och ledningen av verksamheter inom det kommunala systemet för utbildning i stort fungerar väl. 11

Det är av stor vikt att styrsystemet klargörs i hela organisationen så att det inte är någon tvekan om vem som är rektor för en elev. På kommunal nivå görs goda insatser för att elever i behov av stöd skall få den hjälp de behöver i skolarbetet. I skolorna är det emellertid inte alltid så att stöd finns att få när eleven behöver det. Det är rektorns ansvar att se till att elever i behov av stöd får detta. Studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk skall organiseras så att elever i behov av detta får det och att svenska som andraspråk ges utifrån den kursplan som gäller. Modersmålsstöd i förskolan ges inte heller enligt kraven i läroplanen. Det pågår ett gott arbete på skolnivå och kommunivå för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. Detta arbete bör ses som ett långsiktigt åtagande och fortsätta för att ge goda förutsättningar för lärarna i arbetet med betygen. Bedömning och betygssättning inom vårdutbildningen på Komvux Växjö måste ses över så att de studerande har möjlighet att nå alla betygsnivåer. Kursplanemål, betygskriterier och läroplansmål bör gå som en röd tråd genom utbildningen och vara grunden för den pedagogiska planeringen. Informationen om dessa styrdokument kan förbättras och framför allt bör kopplingen mellan den dagliga undervisningen och målen vara tydlig och elever och föräldrar på det sättet ges möjlighet till delaktighet i utbildningen. I obligatoriska särskolan sätts betyg trots att eleverna inte nått målen. Elever som är inskrivna i särskolan får ibland slutbetyg där betyg från grundskolan ingår. Detta är inte i enlighet med författningarna. Efter genomgången kurs i särvux skall betyg sättas eller intyg utfärdas. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kommunen finns ett utbud av förskolor och familjedaghem utifrån vilket föräldrar tillförsäkras valfrihet såväl av omsorgsform som av omsorgstid. Information på kommunens hemsida tillsammans med väl fungerande rutiner på förvaltningen ger föräldrarna god upplysning om utbud och platstilldelning. De senaste åren har förskoleverksamheten i kommunen byggts ut för att möta det ökade behovet. Detta har resulterat i att tillgången på platser är balanserad på vissa förskolor i samband med den stora intagningen vid höstterminens start. Däremot uppstår på flertalet förskolor under läsåret förskjutningar som leder till att många barngrupper utökas. I samtal med både föräldrar, personalrepresentanter och ledning framkom att barngrupperna upplevs som mycket stora och att antalet barn har ökat kraftigt på senare år. Kommunens förskolor har ett antal platser som styr det ekonomiska bidraget men barn som har en plats, omfattande 15 timmars vistelse per vecka, upptar endast en del av en plats vilket är ytterligare en orsak till att antalet barn i grupperna ökat. Enligt Statistiska cen- 12

tralbyråns uppgifter har mer än hälften av de åldersblandade grupperna fler än 18 barn. I skollagen har lagstiftaren inte angivit några exakta tal för barngruppernas storlek utan stannat vid kravet att dessa skall ha en lämplig sammansättning och storlek. I förarbetena till paragrafen sägs att personaldimensioneringen och barngruppernas storlek inte statiskt bör fastställas i kommunen utan anpassas till de varierande behoven i barngruppen. Däremot anges i Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Av de iakttagelser inspektörerna gjort framgår att antalet barn och gruppernas sammansättning är ett resultat av obalans i platstillgången och vilket barn som står närmast i kö för en plats. Några hänsynstaganden och konsekvensanalyser i syfte att få en lämplig storlek och sammansättning förekommer inte mer än möjligen vid terminsstarten på hösten då många platser skall besättas. Pågående utbyggnadsplaner skall enligt förvaltningen väsentligt bidra till att få en högre behovstäckning. Inspektörsteamet gör bedömningen att konsekvensutredningar regelmässigt bör ligga till grund för barngruppernas storlek och sammansättning. I Växjö kommun finns 6 10 åringar inskrivna i skolbarnsomsorgen medan det är vanligast att 10 12 åringar finns i den öppna verksamheten. Enligt ansvarig verksamhetschef är det rektorns ansvar att se till att det finns verksamhet av båda slagen även för de äldre barnen om det finns behov av detta. Vid intervjuer med föräldrar har det emellertid framkommit att skolor skickar ut en blankett om uppsägning av plats i skolbarnsomsorgen inför barnens övergång till årskurs 4. Detta uppfattas av föräldrarna som en uppmaning att säga upp platsen, vilket de flesta också gör. I de fall föräldrar framfört önskemål om att behålla en plats inom skolbarnomsorgen har detta önskemål dock tillgodosetts. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna det som angeläget att rutinerna kring information om rätten till skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 10 12 år förbättras. Barn- och ungdomsutbildning Barn och ungdomar har tillgång till utbildning i de olika skolformerna enligt skollagens bestämmelser, till största delen i de egna kommunala skolorna men även i samverkan med andra huvudmän. Inom skolor förekommer vissa brister i fråga om tillgång till skolformens utbildning, exempelvis att undervisning i vissa ämnen fördelas olämpligt över studietiden och att valmöjligheterna är alltför begränsade. Dessa brister finns redovisade i skolrapporterna där det anges vad som skall åtgärdas. Inspektionen visar att gymnasieskolans utbud av kurser, inriktningar och gymnasieprogram är stort, bl.a. erbjuds ett stort antal lokala kurser inom det individuella valet. Dessa kurser var vid tiden för inspektionen föremål för översyn i samband med Skolverkets uppdrag att kontrollera de lokala kurserna. På samtliga tre gymnasieskolor erbjuder man en lokal kurs i skoldemokrati, främst avsedd för elever som deltar i elevrådsarbete eller liknande. Denna kurs är skapad kring läroplansmål och inte tillgänglig för alla elever. Detta är inte i enlighet med gymnasieförordningen. Även detta framgår av skolrapporterna. De generella problem som kommunen som helhet måste utreda och åtgärda beskrivs i det följande. 13