Inspektionsrapport från Skolverket 2006:123. Utbildningsinspektion i kommunalförbundet. Region Halland. Beslut Rapport

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:123 Utbildningsinspektion i kommunalförbundet Region Halland Beslut Rapport

2 Innehåll Beslut Rapport Bilaga

3 Beslut Region Halland Box Halmstad (3) Dnr :1666 Genomförd utbildningsinspektion i Kommunalförbundet Region Halland Skolverket har genomfört inspektion i Kommunalförbundet Region Halland av ungdomsutbildningen inom gymnasieskolan. Besök gjordes i kommunalförbundets skolor under perioden den 12 september 2006 till den 15 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för ungdomar i kommunalförbundet att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunalförbundet uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagd rapport för kommunalförbundet framgår vilka skolor som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Detta beslut redovisar brister i kommunalförbundet som snarast måste åtgärdas (bristområden) samt övergripande områden där kommunalförbundet bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 13 mars 2007 skall Kommunalförbundet Region Halland redovisa till Skolverket, enheten i Lund vilka åtgärder som vidtagits mot brister i kommunalförbundet. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på huvudmannanivå samt på skolnivå. Postadress: Gasverksgatan 1, Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: Fax: skolverket@skolverket.se

4 (3) Dnr :1666 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att kommunalförbundet Region Halland genomför utbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i enlighet med de nationella målen och kraven. Kommunalförbundet Region Halland ger goda förutsättningar för den pedagogiska verksamheten genom en hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare. En stimulerande studiemiljö för eleverna och god materiell standard bidrar till de goda förutsättningarna. Kunskapsresultaten i kommunalförbundets båda skolor är i allmänhet goda med undantag för resultaten i kärnämnen på Munkagårdsgymnasiet. Den dagliga undervisningen styrs av kunskapsmålen vilka också är kända av eleverna. Programmålen har däremot inte fått det genomslag, särskilt i kärnämnena, som krävs för att ge eleverna en helhet i utbildningen. Värdegrundsarbetet har gett goda resultat i form av en lugn och trygg miljö där eleverna trivs. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Skolorna bör dock förbättra arbetet med elevernas inflytande, särskilt avseende inflytande över undervisningens innehåll. Utvecklingssamtal måste ges till alla elever varje termin och skolorna måste säkerställa att omyndiga elevers vårdnadshavare ges den information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation som behandlas under samtalet. Kommunalförbundet Region Halland har upprättat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen. Skolorna måste dock upprätta egna kvalitetsredovisningar och bör förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsorganisationen på skolorna måste ses över så att rektorsfunktionen tydligt tar ansvar för de områden som enligt författningarna åligger rektor. Rektorn bör dessutom tydligare prioritera det pedagogiska ledarskapet i syfte att säkerställa en gemensam riktning i skolornas utveckling. Inom ramen för de valbara kurserna måste skolorna erbjuda kurserna matematik B och engelska B. Skolverket bedömer att följande brister måste åtgärdas. - Kommunalförbundets skolor saknar egna kvalitetsredovisningar (1 förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunalförbundets skolor genomför inte utvecklingssamtal med alla elever minst en gång per termin. Vårdnadshavare till omyndiga elever ges, i de fall de inte kan delta, inte den information om elevens utveckling som gavs under samtalet (19 7 kap. gymnasieförordningen) - Kommunalförbundets rektorsfunktion tar inte ansvar för de områden som enligt författningarna åligger rektorn (2 2 kap. skollagen, läroplanen för de frivilliga skolformerna 2.6, 1 4 kap. gymnasieförordningen). - Kommunalförbundets skolor erbjuder inte de obligatoriskt valbara kurserna matematik B och engelska B inom ramen för valbara kurser för alla elever (18 5 kap. gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1).

5 (3) Dnr :1666 Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Munkagårdsgymnasiet bör vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kärnämnena. - Kommunalförbundet bör förbättra elevernas inflytande över utbildningen, särskilt avseende inflytande över utbildningens innehåll. - Kommunalförbundet bör vidta åtgärder för att öka programmålens styrande effekt på utbildningen. - Kommunalförbundets rektor bör tydligare prioritera det pedagogiska ledarskapet. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Peter Ekborg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö samt avdelningsjuristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista

6 Utbildningsinspektion i Regionförbund Halland Utbildningsinspektion i kommunalförbundet Region Halland Innehåll Dnr :1666 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom gymnasieutbildningen i kommunalförbundet Region Halland. Skolverket sände den 22 maj 2006 skriftlig information till kommunalförbundet om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Regionförbundets båda skolor har besökts under perioden den 12 till den 15 september De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunalförbundet och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunalförbundet och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I kommunalförbundet Region Halland genomfördes intervjuer med skolchefen, rektorn, skolledningarna samt med representanter för den politiska ledningen, eleverna och lärarna. 1

7 SKOLVERKET Region Halland Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal elever Gymnasieskola 600 Gymnasiesärskola 38 Region Halland är ett kommunalförbund som bildades Medlemmar är de halländska kommunerna samt landstinget Halland. Kommunalförbundets syfte är att stärka samverkan på regional nivå samt verka för utveckling och tillväxt i Halland. Utbildningsverksamheten inom Region Halland omfattar två gymnasieskolor, Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet med naturbruksprogrammet, hantverksprogrammet och gymnasiesärskolan. Dessutom finns två folkhögskolor. Skolverkets inspektion har inte omfattat folkhögskolorna. Regionstyrelsen för Region Halland är styrelse för regionens båda gymnasieskolor. Inom regionstyrelsen finns ett skolutskott med fem ledamöter. Skolutskottet utgör även intagningsnämnd för intagning av elever till gymnasieskolorna. Plönningegymnasiet bedriver naturbruksprogrammet med inriktningarna: Hästhållning Jordbruk, endast årskurs 3 Maskinskötare Skogsbruk, årskurs 2 och 3 Ridsport, lokal inriktning Den lokala inriktningen Ridsport har riksintag. 77 elever 12 elever 32 elever 25 elever 153 elever Munkagårdsgymnasiet bedriver naturbruksprogrammet med inriktningarna: Jordbruk Trädgård Djurvård 60 elever 45 elever 125 elever Här finns också hantverksprogrammets inriktning mot floristutbildning med riksintag som omfattar 60 elever samt gymnasiesärskolans naturbruksprogram med 38 elever. Ledningsorganisationen för utbildningen inom Region Halland består av en skolchef för all utbildning inom kommunalförbundet, en rektor för de båda naturbruksgymnasierna samt skolledningar med biträdande rektorer på respektive skola. Drygt hälften av skolornas elever bor inackorderade på skolorna. 83 procent av eleverna är flickor. Endast ett fåtal (cirka 1 procent) av eleverna har utländsk bakgrund. 2

8 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att kommunalförbundet Region Halland genomför utbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i enlighet med de nationella målen och kraven. Kommunalförbundet Region Halland ger goda förutsättningar för den pedagogiska verksamheten genom en hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare. En stimulerande studiemiljö för eleverna och god materiell standard bidrar till de goda förutsättningarna. Kunskapsresultaten i kommunalförbundets båda skolor är i allmänhet goda med undantag för resultaten i kärnämnen på Munkagårdsgymnasiet. Den dagliga undervisningen styrs av kunskapsmålen vilka också är kända av eleverna. Programmålen har däremot inte fått det genomslag, särskilt i kärnämnena, som krävs för att ge eleverna en helhet i utbildningen. Värdegrundsarbetet har gett goda resultat i form av en lugn och trygg miljö där eleverna trivs. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Skolorna bör dock förbättra arbetet med elevernas inflytande, särskilt avseende inflytande över undervisningens innehåll. Utvecklingssamtal måste ges till alla elever varje termin och skolorna måste säkerställa att omyndiga elevers vårdnadshavare ges den information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation som behandlas under samtalet. Kommunalförbundet Region Halland har upprättat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen. Skolorna måste dock upprätta egna kvalitetsredovisningar och bör förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsorganisationen på skolorna måste ses över så att rektorsfunktionen tydligt tar ansvar för de områden som enligt författningarna åligger rektor. Rektorn bör dessutom tydligare prioritera det pedagogiska ledarskapet i syfte att säkerställa en gemensam riktning i skolornas utveckling. Inom ramen för de valbara kurserna måste skolorna erbjuda kurserna matematik B och engelska B. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som regionförbundet bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana brister i verksamheten som regionförbundet snarast måste åtgärda. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om eleverna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Skolorna präglas av en lugn och trygg miljö under skoldagen. Kränkande behandling förekommer i liten utsträckning och i de fall som ändå uppstår reagerar personalen snabbt och åtgärder vidtas. Inspektörerna upplever att 3

9 SKOLVERKET förhållningssättet mellan personal och elever ger goda förutsättningar för en positiv lärmiljö. Kunskapsresultaten vid Plönningegymnasiet är goda. Det är endast ett fåtal elever som inte når målen för betyget Godkänd i de olika kurserna. En variation finns mellan olika kurser men inspektörerna bedömer att skolans kunskapsresultat är goda. Kunskapsresultaten för Munkagårdsgymnasiet är, med några få undantag, goda i karaktärsämnen. Kunskapsresultaten i kärnämnen visar däremot på en hög andel elever som inte når målen för betyget Godkänd. Som exempel kan nämnas 24 procent i matematik A, 24 procent i religion A samt 31 procent i samhällskunskap A. De nationella provresultaten visar en god överensstämmelse med satta betyg på båda skolorna. Inspektörerna bedömer att Munkagårdsgymnasiet bör analysera kunskapsresultaten i kärnämnena i syfte att vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Kunskapsresultaten för eleverna inom gymnasiesärskolan redovisas inte separat i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna vill påtala vikten av att gymnasiesärskolans resultat tydliggörs i kvalitetsredovisningen. Region Halland redovisar andelen studieavbrott till 15 procent på Munkagård och 23 procent på Plönninge. En stor del av avbrotten kan, enligt skolorna, härledas till problem med internatboendet och sociala faktorer. Skolorna menar att endast en mindre del av avbrotten är relaterade till själva undervisningen. Inspektörerna vill påtala vikten av att skolorna vidtar åtgärder för att minska den höga andelen avbrott. Kvalitetsredovisningen för Region Halland redovisar en jämförande analys mellan elevernas meritvärde vid intagningen och deras avgångsbetyg efter avslutade studier. Analysen visar i stort att elever med höga meritvärden vid intagningen lämnar skolan med goda avgångsbetyg medan elever med låga meritvärden lämnar skolan med svaga avgångsbetyg. Region Halland har genomfört en effektmätning av studierna genom att följa upp vad de elever som avslutade utbildningen gör nu. Uppföljningen omfattade 1100 elever och fick en svarsfrekvens på 73 procent. Uppföljningen visade att 70 procent av eleverna hade arbete, 17 procent studerade och 6 procent av eleverna var arbetslösa. Sammanfattning Skolorna präglas av en lugn och trygg miljö under skoldagen. Kunskapsresultaten på Plönningegymnasiet bedöms vara goda medan Munkagårdsgymnasiet bör vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kärnämnena. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanen och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. 4

10 SKOLVERKET Arbetsmiljö och delaktighet En viktig förutsättning för att kunna utöva det inflytande över undervisningen som läroplanen anger är att eleverna har kunskap om målen för utbildningen. Elever och lärare på båda skolorna har, enligt genomförda intervjuer, god kunskap om målen för utbildningen. Kursplanemålen styr undervisningen i hög grad medan arbetet med läroplansmålen inte är lika tydligt. Inspektörerna bedömer att elevernas kunskap om målen är god. Naturbruksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom naturbrukets olika områden samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. För att uppnå detta syfte finns mål uppsatta i kursplaner, läroplan och programmål. Programmålen anger övergripande målsättningar som är specifika för naturbruksprogrammet, bland annat anges att olika ämnen och kurser bör integreras så att utbildningen bildar en helhet för eleverna. I Region Hallands båda skolor ges, vid intervjuerna, några exempel på hur programmålen blir synliga i den dagliga undervisningen. Hantverksprogrammet på Munkagårdsgymnasiet visar goda exempel på integration mellan ämnena och ett mer strukturerat arbete med tematiska studier över ämnesgränserna har detta läsår påbörjats på Plönningegymnasiet. Inspektörerna bedömer dock att programmålen i alltför liten omfattning får genomslag i undervisningen samt att skolan bör sträva mot en högre grad av ämnesintegration. Läroplanen anger att skolan skall sträva mot att eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. I gymnasieförordningen ställs dessutom krav på formella samverkansorgan som klassråd och skolkonferens. Eleverna i de båda skolorna tränas i formella demokratiska beslutsformer genom elevråd, klassråd och skolkonferens men intervjuerna visar att det formella elevinflytandet har brister. Elevråd och klassråd behandlar i huvudsak praktiska frågor och elevrådets arbete är okänt för flertalet av de intervjuade eleverna. Klassråd genomförs dessutom i varierande omfattning. Inspektörerna vill påtala vikten av att skolorna aktivt verkar för att eleverna tränas i demokratiska arbetsformer. Enligt läroplanen skall eleverna ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Genomförda intervjuer visar att eleverna ofta ges möjlighet att påverka arbetssätt och redovisningsformer medan inflytandet över kursens innehåll är mycket begränsat. Hur stort detta inflytande är varierar mellan olika lärare och upplevs i hög grad vara upp till den enskilda läraren. Inspektörerna bedömer att skolorna bör ta fram ett gemensamt förhållningssätt till elevinflytandet över utbildningens innehåll samt utveckla formerna för hur detta i praktiken skall tillämpas. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Skolorna har rutiner för att fastställa vilka elever som är i behov av stöd, tester genomförs i matematik, svenska och engelska när eleverna startar årskurs 1. Intervjuerna visar att skolorna har väl fungerande system för att kartlägga behovet av stöd samt att varierade former av stödåtgärder sätts in för de elever som är i behov av stöd. Elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (APU) inom naturbruksprogrammet skall omfatta minst 15 veckor och styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser till APU. Ansvaret för anskaffning av platser är inte delegerat vilket innebär att styrelsen har ansvar för anskaffningen av dessa platser. Intervjuerna visar att skolornas APU fungerar väl avseende innehåll och 5

11 SKOLVERKET koppling till målen för utbildningen. Eleverna är i de flesta fall medvetna om vilka mål de förväntas arbeta med under sin APU. Det är dock tveksamt om alla elever verkligen får minst 15 veckors APU, viss del av APU är förlagd internt på skolan för vissa inriktningar. Det har också varit vissa problem med att anskaffa tillräckligt antal APU-platser, särskilt inom inriktningen skogsbruk. Inspektörerna vill påtala vikten av att skolorna säkerställer att alla elever får minst 15 veckors APU samt att styrelsen tar sitt ansvar för att anskaffa platser. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Utvecklingssamtal skall, enligt gymnasieförordningen, genomföras med alla elever en gång per termin och ge en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Utvecklingssamtalet är för omyndiga elever tänkt som ett trepartssamtal mellan elev, lärare och vårdnadshavare. I de fall elevernas vårdnadshavare inte kan närvara vid utvecklingssamtalet ställer förordningen krav på att vårdnadshavarna skall ges den information om elevens utveckling som gavs under utvecklingssamtalet. Det är skolans uppgift att säkerställa att denna information når alla vårdnadshavare till omyndiga elever. Intervjuerna visar att utvecklingssamtal inte genomförs med alla elever varje termin, dessutom brister båda skolorna i informationen till omyndiga elevers vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att skolorna måste hålla utvecklingssamtal med alla elever varje termin samt säkerställa att information om vad som behandlats under utvecklingssamtalet ges till omyndiga elevers vårdnadshavare. Skolorna arbetar för att nå en högre grad av likvärdighet i betygssättningen. En levande diskussion kring normering av betygssättningen finns i vissa arbetslag och centralt initierade fortbildningsinsatser har gjorts. Inspektörerna upplever att normering av betyg är väl fungerande inom respektive ämnesgrupp men vill påtala vikten av normering mellan olika ämnesgrupper och med andra skolor som ett redskap i arbetet mot en mer likvärdig betygssättning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete En gemensam kvalitetsredovisning har upprättats av Region Halland. Denna kvalitetsredovisning uppfyller förordningens krav och ger en god bild av såväl skolornas resultat som planerade åtgärder för förbättring. De enskilda skolorna saknar dock egna kvalitetsredovisningar vilket strider mot förordningens krav. Skolorna har upprättade arbetsplaner men arbetsplanen för Plönningegymnasiet har mer karaktären av ett visionärt dokument och behandlar i huvudsak värdegrundsfrågor och förhållningssätt. Detta dokument kan vara en bra utgångspunkt i värdegrundsarbetet men fungerar inte som en plan för genomförandet av utbildningen. Inspektörerna bedömer att Plönningegymnasiet bör omarbeta sin arbetsplan så att den utgör ett verktyg för genomförandet av utbildningen. Rektor har, enligt läroplanen, ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till målen för utbildningen. Regionförbundet genomför centrala enkätundersökningar med elever varje läsår, dessa undersökningar finns tydligt redovisade i kvalitetsredovisningen. Förutom denna undersökning genomför en del av lärarna utvärdering efter genomförd kurs, dessa utvärderingar sammanställd dock inte på skolnivå. Intervjuerna visar att det finns brister i den systematiska uppföljningen av skolans resultat och i kvalitetsarbetet på skolnivå. Inspektörerna bedömer att skolorna bör systematisera kvalitetsarbetet på ett tydligare sätt. 6

12 SKOLVERKET Ledning och kommunikation Skolorna leds gemensamt av en rektor som i huvudsak hanterar övergripande frågor. Den operativa ledningen av skolorna hanteras av respektive skolas ledningsteam bestående av biträdande rektorer. Det ansvar som förordningarna lägger på rektor tas i praktiken ofta av de biträdande rektorerna. Som exempel kan nämnas att rektor enligt förordningen skall delta i elevvårdskonferenser, på skolorna deltar istället biträdande rektor. Inspektörerna bedömer att Region Halland måste skapa en ledningsorganisation där rektorsfunktionen tydligt tar ansvar för de områden som enligt författningarna åligger rektor. Rektorn är känd av de elever inspektörerna pratat med men är sällan synlig ute i verksamheten. Intervjuer med lärare visar att den pedagogiska utvecklingen av verksamheten huvudsakligen initieras och sker i arbetslag och ämnesgrupper medan rektorn och skolledningarna ger de organisatoriska förutsättningarna för verksamheten. Intervjuade lärare menar också att det finns ett behov av gemensamma pedagogiska diskussioner. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med verksamheten men att rektorn tydligare bör leda det pedagogiska arbetet samt skapa ökade förutsättningar för en pedagogisk dialog på skolan. Sammanfattning Skolorna har ett väl fungerande arbete för elever i behov av stöd. Elevers och lärares kunskap om målen för utbildningen är god. Skolorna bör förbättra elevernas inflytande över undervisningens innehåll. Programmålen bör tydligare prägla undervisningen. Utvecklingssamtal måste genomföras med alla elever minst en gång per termin och vårdnadshavare till omyndiga elever skall, i de fall de inte kan delta, ges den information om elevens utveckling som gavs under samtalet. Skolorna måste upprätta egna kvalitetsredovisningar. Region Halland måste skapa en ledningsorganisation där rektorsfunktionen tydligt tar ansvar för de områden som enligt författningarna åligger rektor. Rektorn bör tydligare prioritera det pedagogiska ledarskapet. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Antalet anställda är 86 på Plönningegymnasiet och 104 på Munkagårdsgymnasiet. Drygt hälften av den anställda personalen är driftpersonal. Lärartätheten är 10,45 på Plönninge och 10,42 på Munkagård räknat i antal heltidstjänster per 100 elever. Av skolornas totalt 80 lärare är endast en obehörig. Inspektörerna har under besöket mött en engagerad och kompetent lärarkår. De valbara kurserna inom naturbruksprogrammet erbjuds i stor utsträckning som färdiga paket där endast ett mindre utrymme återstår för elevernas eget val. Dessa paket saknar i flertalet fall de obligatoriska valbara kurser som skall erbjudas i behörighetsgivande ämnen, matematik B och engelska B. Dessa kurser erbjuds ibland endast inom utrymmet för individuella val. Inspektörerna bedömer att dessa kurser skall erbjudas inom utrymmet för valbara kurser. Utrymmet för individuella val får inte intecknas och på så sätt begränsa elevernas valmöjligheter. Kurserna kan emellertid samtidigt erbjudas som individuellt val. 7

13 SKOLVERKET Skolornas fysiska miljö är av mycket god kvalitet och erbjuder en stimulerande studiemiljö för eleverna. Skolornas utemiljö präglas av stora och välskötta ytor som ger goda möjligheter för undervisning i karaktärsämnena. Läromedel och materiell utrustning i form av maskinpark för jordbruk, djur för djurvårdsutbildning, växthus och grönytor för trädgårdsutbildning, hästar och stallar för ridsport med mera bedöms vara av mycket god kvalitet och finns i en omfattning som väl täcker behoven. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolorna har en fysisk miljö av mycket god kvalitet som erbjuder en stimulerande studiemiljö samt att skolans förutsättningar att nå utbildningsmålen är goda. Inom ramen för de valbara kurserna skall matematik B och engelska B erbjudas. Datum Ort Lund Peter Ekborg Cecilia Hanö Roger Niklewski 8

14 Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet