Problemformulering och disposition

Relevanta dokument
Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Master Thesis Proposal Uppsatsplan

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

för samtalen och diskussionerna framåt

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lokal examensbeskrivning

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Lokal Pedagogisk planering

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Svenska som andraspråk

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Lärarhandledning Hälsopedagogik

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Statens skolverks författningssamling


Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Att designa en vetenskaplig studie

Samhällskunskap (61-90 hp)

Syfte och mål med kursen

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Engelska. Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Lokal examensbeskrivning

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Humanistiska programmet (HU)

ESTETISK KOMMUNIKATION

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KVALITATIVA METODER II

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal examensbeskrivning

Tema Antiken år 6 Svenska

Religionskunskap. Ämnets syfte

Naturorienterande ämnen

PRÖVNINGSANVISNINGAR

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Livets myller Ordning i myllret

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:

LPP historia och samhällskunskap

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Fysik Kunskapens användning

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby)

Spanska (31-55 hp) Programkurs 25 hp Spanish (31-55 ) 92SP31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentansvarig Doktorand Sebastian Sirén (SS), F838,

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Folkhälsa, samhälle och projektledning, 180 hp

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Vad är ett examensarbete?

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Transkript:

Problemformulering och disposition

Styrmedel PROBLEM PROBLEM- FORMULERING R&SJ 2014: 196: En bra problemformulering är ett styrmedel som hjälper skribenten att genom hela uppsatsen hålla kvar fokus på undersökningen av problemställningen med hjälp av olika redskap, och att tydligt kommunicera med läsaren. TEMA PROBLEM- STÄLLNING

Definitioner av en tankeprocess Tema Problem Problemställning Problemformulering

Problemformulering 1. Vad? Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används 5. Hur? 4. Vilka verktyg? 2. Varför? 3. Vilket material?

Problemformulering eller syfte? Blandas ofta ihop, men enligt R&SJ (2014: 266) är problemformuleringen underordnad syftet utgör var sitt hörn i pentagonen: Vad? Och Varför? Syftet styvmoderligt behandlat R&SJ inte helt överensstämmande med uppsatsmanualen Syftet i själva verket avgörande, som bakgrund och motivering

En problemformulering är.. (R&SJ 2014: 100) en eller flera sammanhängande frågor man vill besvara eller ett eller flera sammanhängande fenomen/utsagor som man vill beskriva, redogöra för kategorisera (dela in i kategorier, gruppera) analysera, tolka diskutera, argumentera för och emot syntetisera (sätta samman till en helhet), integrera värdera omsätta i handlingsförslag eller ett påstående som man vill argumentera för Svarar mot en noterad brist

Hårda och mjuka ämnen IAAH Naturvetenskap problembaserad anglosaxisk tradition Humaniora Kontextbaserad kontinental tradition

Tolkningsnivå Processer med olika utsträckning i tid och rum Påverkar frågan och svaren Kopplingar - växelverkan Top-down / bottom-up På vilken nivå känner du dig mest hemma? Holling, C.S. 2001. Understanding the Complexity of Economic, Ecological, and Social Systems. Ecosystems 4: 390 405.

Bredd eller djup i problemformuleringen Bredd leder ofta till generaliseringar för ospecifikt Kan uppvägas av tydliga och utvärderande frågeställningar (undvika referat) Djup kan kännas alltför myopiskt för specifikt Kan uppvägas av kopplingar till större frågor och/eller till annat liknande material Kvantitativt Kvalitativt Jämförelser

Avgränsningar Tid Rum Personer Fenomen Prioritera: vad är viktigast/mest intressant/mest relevant/bäst dokumenterat/mest görligt Motivera! DoLP: undersökningsområde

Keywords Mälardalen etrusker genus handling samhälle (struktur) tanke longue durée materiell kultur det lagbundna (nomotetiska) gravar Eller relationen allt emellan.! DNA

Mindmapping Vad vill jag göra??? Genomför ande

Tankeprocess => text (IAAH Uppsatsmanual 2018: 10) Vad är problemställningen, fenomenet, eller utgångspunkten? (Problemformuleringen) Varför är detta ett problem? Varför är det viktigt att veta något om detta? (Syfte-Motivering) Hur kan jag få svar? (Metod-Tillvägagångssättet) Vad får vi för ny kunskap? (Teori-metod-tolkning)

Problemformuleringar från tidigare uppsatser EGY VG. Målet med uppsatsen är att få en tydligare uppfattning om hur dödsstraff och stympning användes i det antika Egypten under den faraoniska eran. Studien är därmed en historisk och sociologisk undersökning av dödsstraff och stympning, med utgångspunkt i att studera de samtida textuella källorna. Vad som gör studien extra viktig är att källor med ursprung tidigare än Nya Riket inkluderas. Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

Problemformuleringar från tidigare uppsatser AKS VG. Detta arbete analyserar översättningar och omtolkningar av Euripides Medea för att synliggöra hur den antika texten adapteras till olika tidsbundna och kulturella värderingar. [ ] Den huvudsakliga frågeställningen är hur olika personer har översatt och omtolkat Medea för att adaptera dramat till den samtida tidsandan. För att kunna identifiera likheter och skillnader behöver denna fråga brytas ner till mer specifika frågor, som rör utvalda roller som Medea intar i dramat. [ ] Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

Problemformuleringar från tidigare uppsatser OST VG. I denna uppsats ska det undersökas om det går att utröna vilka typer av relationer som fanns mellan människa och djur under vendel- och vikingatid. En jämförelse ska göras mellan den egna osteologiska studien av fyra brandgravar från Valsgärde med två tidigare utförda studier. En av dessa studier är även den från Valsgärde och den andra är från gravfälten i norra Spånga. Dessa tre osteologiska studier ska användas som underlag till den avslutande diskussion där det ska undersökas vilka likheter och vilka skillnader det fanns inom Uppland i hur människor och djur interagerade. Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

Problemformuleringar från tidigare uppsatser ARK VG. Syftet med uppsatsen är att ge en övergripande blick på fenomenet med återanvändning av monument och då specifikt intrikat på megalitgravar i Sverige. Sex olika megalitgravar på olika geografiska platser i Sverige har undersökt i ett försök att svara på om återanvändandet inträffar på alla platser där megalitgravar påträffas i landet. Ett annat viktigt syfte med uppsatsen är dock att försöka göra en tolkning på varför forntidsmänniskan återanvänt monumenten under lång tid. Varför har man återanvänt megalitgravar? Hur utspritt är fenomenet av återanvändandet av megalitgravar i Sverige (vilka 6 geografiskt olika platser påträffas fenomenet på)? Vilka tidsperioder kan indikeras för återanvändning? Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

Disposition NE: disposition ordning, uppläggning; nyttjanderätt; anlag, benägenhet eller mottaglighet, t.ex. för en viss sjukdom. Hur man disponerar instuderingen och arbetet med texten bör INTE vara samma som hur man disponerar den färdiga texten!

Disposition Quaternary Science Reviews Introduktion Material och metod Resultat Diskussion Slutsats Antiquity Text IAAH Forskningssyfte Forskningsfrågor Teori Metod Forskningshistorik Presentation av källmaterial Analys Analytisk diskussion och slutsats

Disposition - prioriteringar the order we put the facts in, definition av arkeologisk teori enligt Johnson (2010: 2). I grunden handlar det om var du väljer att lägga fokus, vilka prioriteringar du gör, helt enkelt vilka aspekter av forntiden du är mest intresserad av (just nu): det kan vara en fråga om tolkningsnivå, och/eller vissa temata eller kanske finns grunden i hur du samlar in eller analyserar din data eller hur du ställer upp dina frågor

Typer av disposition Kronologisk Geografisk Tematisk Dialektisk

Ämnesförslag (5/3) VT 18 Projektansökan (23/3) Råmanus (24/4) [26-27/4] Uppsats för ventilering (22/5) [24-25/5] Färdig uppsats (1/6)