Socialchefsnätverket Anteckningar Elisabeth Beijer och Maria Ljung 2018 06 15 Anteckningar socialchefsnätverket/gr 2018 06 15 Närvarande: Nätverket: Karin Alvermalm, Alingsås Lotte Mossudd, Lilla Edet Louise Odengard, Göteborg Monica Holmgren, Mölndal Erika Hägg, Partille Övriga: Elisabeth Beijer, GR Yvonne Witzöe, GR Anita Toth, GR Cornelia Björk, GR Maria Ljung, GR Malin Tisell, Öckerö Anette Johannesson, Göteborg Christina Alvelin, Lerum Mio Saba, Mölndal Camilla Blomqvist, Stenungsund Anna Manhem Laurin, AAH, GR Carolina Fornell, AAH, GR Rosanna Björklund, GR Sandra Goll Rasmussen Nielsen, GR Tid Fredag den 15 juni kl 8 30 12 Plats GR, Anders Personsgatan 8 1 AllAgeHub (se också bildspel och www.allagehub.se) OBS, om du inte får nyhetsbrevet nu maa GDPR, meddela info@allagehub.se Anna Manhem Laurin och Carolina Fornell ger en lägesrapport om förutsättningar och innehåll i AllAgeHub. AllAgeHub befinner sig i halvtid under etableringsfasen av samverkansplattformen. Syftet är att stötta kommunerna i utveckling och införande av välfärdsteknik med målet att stärka människors självständighet och trygghet. Utgångspunkten är de behov kommuner och brukare uttrycker. Utvecklingsprojekt kring inköp för personer på landsbygden ( Handla med Bert och Siri ) ges som exempel på ett behov/en utmaning som AllAgeHub arbetat med. Samtliga
utvecklingsprojekt finns dokumenterade på webbplatsen. En viktig erfarenhet är att det måste vara behoven, inte i första hand idéerna, som styr. Tid, tillit och uthållighet är nyckelbegrepp. Besöken i den interaktiva miljön på Chalmers ger input till kommunerna i form av ökad kunskap och inspiration, och det är bra om även chefer och politiker deltar, här har Stenungsund sett goda resultat av besök i miljön för att få en ökad förståelse. Expomötesplatser genomförs för att fler aktuella lösningar/produkter ska kunna presenteras, nästa gång är den 16 oktober med tema kommunikation och kognitivt stöd, i Mölndal. Monica Holmgren och Camilla Blomqvist är representanter från socialchefsnätverket i ägarstyrgruppen för AllAgeHub. Reflektioner från nätverket är: Nu är AAH igång och det börjar hända många bra saker. Processen tar tid. Kommunerna behöver underlag för att kunna ta beslut om fortsättningen efter 2019, inklusive medfinansiering från andra parter. Finns det möjligheter i andra delar av socialtjänsten än vård och omsorg (ifo, arbetsmarknad)? Inte egentligen en socialtjänstfråga, alla samhällsaktörer behöver agera för att människor ska kunna få självständighet. När vi startade var fokus mer hjälpmedel, men det har hänt mycket som rör digitalisering i allmänhet, därför är utvecklingen i full fart. Fokus för AAH är att engagera personer med funktionsvariationer i större utsträckning, men hur ska vi tänka samhällsbygget överlag, för att bygga hållbart. Var kommer exempelvis samhällsbyggnad in, hur kan man tänka kommunövergripande? Vilken är arenan? Erfarenheter från Trelleborg och arbetsmarknad är att det var en kommun som gick före med stöd från Vinnova. Stödet hade behövts till fler kommuner tidigare så att automatisering hade kunnat införas utifrån olika kommuners förutsättningar. Troligtvis behövs en visningsmiljö framöver. Tilltalas av beskrivningen av processer. Det borde finnas ett starkt intresse för privata aktörer att samarbeta för att utveckla förenklade tjänster. Några frågeställningar som står fram är: Hur de olika perspektiven från akademi, näringsliv, offentlig sektor och brukarorganisationer kan mötas mer framöver? Vad vill kommunerna från 2020? Vad behöver kommunerna för underlag för att kunna ta ställning till fortsättning? När behöver dessa underlag finnas på bordet? Finns det intresse för långsiktiga externa finansiärer t ex VGR och privata aktörer?
Ställningstaganden från nätverket är: Behöver titta på vad som behövs i kommunerna. Utifrån en ny behovsanalys var tillgodoses det behovet? Resultaten behöver beskrivas. Behöver veta vilka möjligheter till extern finansiering som finns. Budgetförutsättningarna spelas in i kommunerna under våren 2019. Två workshops inför arbetet som genomförs september oktober 2018. Alla som deltar behöver vara förberedda. Deltagare är aktörer på ledningsnivå. Inbjudan går ut via socialchefsnätverket. AAH tar en enskild kontakt med de som inte är med vid dagens möte. Koppla mot social hållbarhet och digitaliseringsutvecklingen. 2 ESF ansökan digitalisering (se också bildspel) Sandra Goll Rasmussen Nielsen, Anita Toth och Elisabeth Beijer redovisar resultaten från de tre workshopparna kring en eventuell ansökan till ESF. Ett underlag för en intresseanmälan skickas ut till kommunerna efter mötet, svar önskas senast den 21 juni. GR har undersökt möjligheterna till ett ESF projekt för att kunna facilitera användandet och bidra till kompetens kring digitalisering i verksamheterna. Det är viktigt att detta arbete är konkret och vardagsnära. Digitaliseringsambassadörer är viktiga funktioner. Ett nära samarbete med Göteborg Stad har funnits i förberedelserna. Elisabeth beskriver GR:s och socialchefernas roll kring digitalisering där vi ser att det idag pågår många olika arbeten runt om och inom GR. Viktigt att koppla ihop alla olika processer och projekt inom digitalisering. När det gäller en ESF ansökan finns t ex alla möjligheter till att koppla ihop med AllAgeHub. Bred definition av vad som kan ingå. Ska innebära kompetenshöjning hos medarbetare inom vård och omsorg. Det finns ett krav på större geografisk spridning. Korta fakta om ESF utlysningen: Utlysningen är på 50 milj. Krav på medfinansiering på 33% av kommuner (tid) Avsiktsförklaring från samverkansaktörer Kort ansökningsperiod: 9 april till 3 sept 2018 Om beviljade medel är projektstart tidigast 1 feb senast 1 april 2019. Max projekttid är 2 år. (Tre faser: Analys och planeringsfas: 3 6 månader. Genomförandefas: 15 18 månader. Avslutsfas: 3 månader) Föreslaget projektupplägg: Målsättningen är att stärka den digitala kompetensen hos baspersonal samt chefer inom hemtjänst samt funktionshindersverksamhet.
Vad ingår i konceptet: Inrätta digitaliseringsombud/ambassadörer i deltagande kommuner som får utbildning/verktyg för att coacha kollegor på hemmaplan i mobila arbetssätt Utbildning för baspersonal lokalt i hemtjänsten/boendestöd på APT, etc i hantering av hård och mjukvara, använda digitala lösningar Anordna regionala mötesplatser för baspersonal, digitaliseringsambassadörer samt chefer/samordnare Beslut och besked i dec 2018, förberedelsefas (dec 2018 31 mars 2019). Kommunerna får genom projektet: Två funktioner i kommunen. Lokal projektledare och digitaliseringsambassadörer som finansieras av ESF beroende på den tid som läggs i projektet. Hur mycket tid för lokal projektledare får kommunen själva bestämma utifrån antal digitaliseringsombud och involverad baspersonal. Tid för ambassadörer ca 10 20 % under genomförandefas. Kompetenshöjande insatser lokalt i kommunen för bas och ledningspersonal. Kommunen bidrar med: Kommunen måste medfinansiera med 33%. Detta sker genom att ledning och baspersonal redovisar den arbetstid som läggs på projektet. GR hjälper till med underlag för redovisning. GR:s roll är att samordna och koordinera projektet (anställd projektledare, processledare, kommunikatör, ekonom och administratör. Vad händer nu: Socialcheferna noterar frågan om medverkan för diskussion lokalt. GR gör ett utskick med mer information till nätverket och fråga om intresseanmälan idag 15 juni. Senast 21 juni måste GR få svar på intresse från kommunerna för att veta om GR ska fortsätta ansökningsarbetet. Intresseanmälan är ej bindande, men är en indikation på om GR ska arbeta vidare med ansökan. Om intresse finns vill GR även veta vilka områden inom ÄO/HS som GR ska arbeta vidare med. 3 Digitalisering VästKom:s roll (se också bildspel) Rosanna Björklund som är digitaliseringsstrateg på GR informerar om VästKoms fortsatta arbete med digitalisering utifrån VästKoms roll som regional samordningsorganisation i länet.
VästKom har kontakt med flera nationella aktörer ex Vinova, SKL och ser hur vi kan samverka och använda deras arbete i kommunen. Exempel är NPÖ och de upphandlingar som nu pågår. GITS (en organisation som tar hand om systemen som SAMSA och SITHS kort). E Hälsa; medverkat i framtagandet av handlingsplan för koncept trygghet, service och delaktighet. Arbetar med kompetenshöjande aktiviteter. FVM en tjänst från VästKom har bevakat arbetet. Välfärdscentrum, en förstudie som Västkom deltog i. Inkomna remissvar visade att man ville veta mer. Ett välfärdscentrum ska ha en utveckling och administration och en förvaltning och utförande. Detta ska ske samtidigt dvs få både drift och produkt samtidigt och gärna tillsammans för alla kommunerna. Tre delar i projektet: Kunskapscentrum där de som arbetar ska kunna exempelvis avtal och upphandlingar, utbildning och rådgivning, marknadsföring mm. Utförar /supportorganisation: (larmcentral, digitala tillsyner, rapporter, systemsupport, stöd vid implementering). Teknisk miljö: Mjukvara från en leverantör som man kopplar de tjänster man vill ha i sin kommun (e tjänster, talsyntes, planeringssystem, digital signering) Inspel från nätverket: Hur är Välfärdscentrum kopplat till FVM? Välfärdscentrum är inte kopplat till FVM och inte heller den tekniska miljön, enligt Rosanna. Vi ser att det är många aktörer som arbetar med digitalisering/välfärdsteknik. Hur kan vi koppla ihop dessa? Rosanna vill gärna återkomma till hösten för mer information och dialog. 4 Ungdomsmottagningarna (se också bildspel, en rapport kommer inom kort) Cornelia Björk redovisar analysen från en kartläggning av länets ungdomsmottagningar (UM) och en utvärdering av en särskild satsning på psykisk hälsa. Några noteringar från dragningen anges här (men det finns mycket mer att läsa i rapporten, och i bilspelet!) Uppdraget har beställts genom VVG och består av tre delar: 1. Delstudie vilka är ungdomsmottagningarna? 2. Utvärdering analys av folkhälsoenkät, vem nyttjar och vem nyttjar inte UM? 3. Särskild satsning på förstärkt arbete med psykisk hälsa på UM. Ungdomsmottagningarna i VG: Det finns 54 mottagningar i länet och alla har ett brett uppdrag och en bred målgrupp. Det är många politiska uppdragsgivare. VGR är huvudman för 47 UM och kommunerna för 7. UM har brokiga samverkansavtal (både till omfång och innehåll).
Det är brist på flera professioner som läkare (alla kommuner) och psykologer (flertalet), barnmorskor i någon enstaka kommun. Fördelningsprincipen (enligt uppdragsbeskrivning ska vara VGR 75% och kommunen 25%) nåddes av 8 av mottagningarna under våren 2018. Besökarna: Ungefär var fjärde ungdom i länet besökte en UM, 85 % tjejer. Ungdomarna är nöjda med det stöd de får på mottagningarna. Inkomsten förefaller inte vara av betydelse för ett besök på UM. Ungdomar som besöker UM har i större utsträckning än andra även andra vårdkontakter. Potentiell riskgrupp är de som har nedsatt psykisk hälsa och som inte besöker mottagningen. Fördelning av kostnader i % 2018: Göteborgs HSN uppdelat 85% VGR och 15% kommun Västra HSN uppdelat 75% VGR och 25% kommun (inga siffror klara i Mölndal, Partille och Härryda när bilderna i presentationen gjordes). Ökat söktryck avser psykisk ohälsa, de som söker mår ofta sämre än tidigare. Det finns olika utmaningar/dilemman för en jämlik vård i Västra Götaland. Svårt att analysera verksamhetsstatistik inom kommunen då det inte registreras i vårddatabasen och det finns inte ett enhetligt system att söka på i inom kommunen. Göteborg Stad kommer att göra en juridisk prövning av om det går att föra in sin statistik i vårddatabas. Satsningen på psykisk hälsa: Några exempel på resultat är förstärkning av personalresurser vilket motsvarade 13% totalt i länet. Antalet unika besökare ökade totalt med 26%, väntetider minskar något, öppettider ökar marginellt och öppettider efter kl 16.00 minskar. Regionalt sticker Borås och Alingsås ut med att ha ökat unika besökare mest. Mölndal ökar men det beror troligen ej på denna särskilda satsning utan de har fått en annan typ av satsning. Cornelia har fått ett förlängt uppdrag att följa utvecklingen av UM framåt i tiden. Det finns en databas/fil med statistik som är uppbyggd men vem tar hand om den efter avslutat uppdrag, frågar Cornelia. Någon behöver driva och efterfråga data. Spridningskonferens i Vänersborg och Göteborg under 2019. Inspel från nätverket: Kan siffor i undersökningen brytas ner mer lokalt? Tyvärr föreligger viss svårighet då statistikunderlagen i VGR är olika samt att Göteborg Stad inte har samma system. Det är också olika geografiska upptagningsområden för UM, och rapportering sker på helhet. Det är första gången som en länsövergripande utredning som detta görs.
Bra underlag till kommunerna och diskussionsunderlag lokalt. Utredningen presenteras på många olika håll ex HSN Göteborg. Intressant ämne som föder många frågor. 5 Hälso och sjukvårdsfrågor Erika Hägg ger en information om att hon och Catharina Johansson har tagit initiativ till en träff med Thomas Jungbeck, VästKom, om utvecklingen av kommunernas ansvar för hälsooch sjukvårdsfrågor. Hur säkerställer vi att alla arbetar utifrån de ansvarsgränser vi har, kan vi som kommuner vara överens så att vi i alla sammanhang för produktiva dialoger? Upplevelsen är att samarbeten fungerar bra på övergripande nivå men ju längre ner i organisationen desto mindre förankring och sämre samverkan. Det finns oklarheter kring avtal som ibland försvårar samverkan. Hur ska vi ta hand om detta? Hur lyfter vi upp dessa frågor på ett bra sätt? Helena Söderbäck, Annette Johannesson, Maria Ljung, Yvonne Witzöe och Annelie Bjerde deltar på mötet med VästKom den 28:e juni kl 14.30. Intresse finns att bjuda in juristen Ellinor Englund från SKL till VVG. Hon kommer den 9 nov till SIMBA. Täbyskrivelsen: Eventuellt intresse för en skrivelse a la Täby tas den politiska vägen och Elisabeth kommer ta upp frågan med styrgruppen för social välfärd. Kommande sammanhang Nästa nätverksmöte är den 31 augusti Socialchefsdagarna 3 5 oktober På spaning efter ett socialt hållbart samhälle, nästa seminarium med Lerum som värd är 11 oktober, obs ändrat från 1 november Studieresa 17 18 oktober, inbjudan har skickats