Omslagsoto: Shutterstock

Årsredovisning 2012

Truck är den maskin som är inblandad i flest maskinrelaterade arbetsplatsolyckor. Varje år inträffar cirka 800 olyckor och i snitt skadas mer än två människor om dagen. I de flesta fallen är det någon som blir påkörd eller fastklämd. Nästan hälften av de anmälda olyckorna leder till längre sjukfrånvaro. De flesta av olyckorna resulterar i ben- och fotskador men en del olyckor resulterar i en dödlig utgång. Det finns uppskattningsvis 100 000 truckar på svenska arbetsplatser. Drygt 20 000 personer är truckförare till yrket och omkring 60 000 personer arbetar på lager. Kvinnorna svarar för knappt 20 procent av de anmälda olyckorna under de senaste sex åren. De vanligaste åldersgrupperna som skadar sig är 25 34 följt av 35 44. En stor andel av skadorna, för såväl män som för kvinnor, kan härledas till partioch detaljhandeln. Under 2011 specialgranskade vi åtta truckolyckor och under 2012 sammanställde vi våra erfarenheter i en rapport. Resultatet bekräftar att personal som rekryteras för korttidsarbeten saknar ofta introduktion och kännedom om arbetsplatsens säkerhetsrutiner. Förare har problem med sikten från truckarna och ofta används truckgångarna till lagring av varor. Olyckorna skulle kunna ha förhindrats genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet måste organiseras bättre så att sikten blir tillfredssällande, truckarna ska avgränsas från gående och kontinuerlig information om säkerhetsrutinger är en viktig faktor för att upprätthålla en god säkerhet på arbetsplatserna. Omslagsoto: Shutterstock

1 Förord Samhällen byggs av tillit, menar statsvetaren, professor Bo Rothstein. Ett fungerande samhälle kräver att människor samarbetar. För samarbete krävs tillit. Rothstein tillmäter myndigheterna stor vikt i detta avseende och menar att väl fungerande myndigheter spelar en viktig roll för att skapa tillit i samhället. I ljuset av dessa inspirerande teser har jag ofta funderat över Arbetsmiljöverkets bidrag till tilliten. Vad tillför vi för nytta och mervärde till människor och samhället som skapar tillit? Vilka är de små byggstenar, för samhällsögat osyn liga protoner och elektroner, som under ett år, dagligen fogas samman i ett oöverblickbart samspel av hundratals medarbetare för att alstra samhällsnytta och mervärde som i sin tur bygger upp och stärker tilliten? Arbetsmiljöverkets uppdrag handlar ytterst om att bidra till att skapa en säker arbetsmiljö så att människor inte skadar sig eller blir sjuka i sitt arbete. Det är ett djupt humanitärt uppdrag. Men vår verksamhet går även att mäta i kronor och ören utan att förminska uppdragets humanitära kärna. Färre skador och arbetssjukdomar minskar samhällets kostnader och ökar företagens produktivitet. Samtidigt producerar friska medarbetare totalt sett fler arbetade timmar som är en grundförutsättning för att utveckla vår gemensamma välfärd. Två viktiga verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö och därmed samhällsnytta är adekvata regler samt inspektion, som ger oss möjlighet att följa upp tillämpningen av dessa regler. Lika viktigt för en bra arbetsmiljö är vår samlade analyskapacitet och kommunikationsförmåga. Vi måste ständigt göra rätt bedömningar av det nya kunskapsläget och omvärldsförändringarna för att finslipa och anpassa reglerna till nya förhållanden. Vår analysskärpa är också nödvändigt för att kunna identifiera rätt branscher och områden där våra inspektioner gör mest nytta. Likaså måste vi ha god kommunikationsförmåga för att kunna förmedla innebörden av och nyttan med våra regler och inspektioner. Det är ett ständigt samspel kring dessa fyra kärnverksamheter analys, regler, kommunikation och inspektion som gör oss till det vi är. På följande sidor i denna årsredovisning hoppas jag att du ska kunna få en god uppfattning av vad vi på Arbetsmiljöverket har gjort under 2012 för att bidra till att skapa en bra arbetsmiljö och öka tilliten i vårt samhälle. Alla vill och kan skapa en god arbetsmiljö. Mikael Sjöberg Generaldirektör

2 Vårt uppdrag och vår roll Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Vi har regeringens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs. Våra arbetsuppgifter och ansvarsområden definieras i en skriven instruktion som normalt inte förändras från år till år. Som komplement till denna får vi varje år i december ett regleringsbrev som innehåller tidsbegränsade uppdrag samt anger ekonomiska och andra villkor för det kommande årets verksamhet. Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för arbetsmiljön och vi ska genom enkla regler och tydlig kommunikation hjälpa dessa att förebygga ohälsa och olycksfall på landets arbetsplatser. Dessutom kontrollerar våra inspektörer cirka 20 000 arbetsställen varje år. Vår verksamhet finns på ett femtontal platser i Sverige från Luleå i norr till Malmö i söder. Myndighetens ledning finns i Stockholm. Vi omsätter en halv miljard varje år och har drygt 550 anställda.

3 Innehåll RESULTATREDOVISNING Vår roll och vårt uppdrag...2 Läsanvisning...4 Analys...7 Regler...17 Kommunikation...21 Inspektion...25 Kompetensförsörjning...28 Regeringsuppdrag...30 Ekonomisk översikt...31 EKONOMISK REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter...35 Resultat- och balansräkning... 36 37 Anslagsredovisning... 38 39 Tilläggsupplysningar... 40 41 Noter... 43 48

4 Läsanvisning ALLMÄNT Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen (200:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuella summeringar. Analys UTGÅNGSPUNKTER OCH DISPOSITION Inspektion Regler Verksamheten bedrivs i enlighet med Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket samt i enlighet med det regleringsbrev och de särskilda uppdrag som regeringen årligen tilldelar oss. Redovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna. Årsredovisningen består av två delar; resultatredovisning och finansiell redovisning. RESULTATREDOVISNING Vår verksamhet är indelad i kärnverksamhet samt ledning och stöd till denna. Det som skiljer olika myndigheter åt är dess kärnverksamhet medan ledning och stöd ofta utformas och bedrivs på ett likartat sätt. Den största delen av resultatredovisningen behandlar kärnverksamheten; ANALYS, REGLER, KOMMU- NIKATION och INSPEKTION. Mot slutet finner du ett avsnitt om vår kompetensförsörjning, en förteckning över våra regeringsuppdrag samt en ekonomisk översikt. Även om verksamheten redovisas under separata rubriker hänger den vanligtvis ihop i ett flöde. Kommunikation Våra analyser ligger till grund för de regler vi utformar. Dessa i sin tur ligger till grund för de budskap vi kommunicerar och de inspektioner vi genomför. Analysverksamheten är mångfacetterad och komplex vilket innebär att den ges ett stort utrymme i denna redovisning även om den endast svarar mot sex procent av den totala kostnadsmassan. KVINNOR OCH MÄN, EN FRÅGA OM JÄMSTÄLLDHET Arbetskraften består av nästan lika många kvinnor som av män. Män och kvinnor är olika och deras arbeten, arbetsvillkor och sätten de behandlas på i samhället är olika. De här faktorerna kan ha en inverkan på de faror som de är utsatta för på arbets-

LÄSANVISNING 5 platsen och på de insatser som behöver göras för att förebygga riskerna. I Sverige råkar fler män än kvinnor ut för olyckor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir sjuka och slits ut under en längre tid, vilket leder till att många så småningom måste lämna arbetslivet i förtid. Vi har fått regeringens uppdrag att under perioden 2011 2014 utveckla och genomföra särskilda insatser i syfte att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. För att förbättra arbetsmiljön för både kvinnor och män är det viktigt att se och synliggöra skillnader i arbetsmiljön mellan könen. Därför har vi, där det är möjligt och lämpligt, lyft fram och kommenterat skillnaden mellan kvinnor och män i denna redovisning. FÖRÄNDRINGAR MELLAN ÅREN Mellan åren 2010 och 2011 genomfördes flera förändringar, de flesta av strukturell eller språklig karaktär. Årsredovisningen för 2012 innehåller endast ett par små förändringar jämfört med redovisningen för 2011. I Inspektionskapitlet finner du på ett par ställen begreppet förrättning och på sidan 26 finner du en definition. Kompetensförsörjningskapitlet är utvecklat med statistik över olika kompetenser. UNDERLAG OCH KÄLLOR Underlaget till årsredovisningen utgörs främst av information som avdelningarna har lämnat i samband med myndighetens årliga uppföljning. Såvida inget annat anges avses all verksamhetsstatistik kalenderåret 2012. Vissa kvantitativa uppgifter är hämtade ur våra informationssystem enligt följande: AV/SARA: Inspektionssystem och Samordnat Arbetsställeregister. Brytdag 5 januari 2013 2 AMF. Brytdag 31 december 2012 AV/ISA: Informationssystem för arbetsskador. Brytdag 31 december 2012 Webbstatistik. Brytdag 31 december 2012 AV Svar och TPA: Svarstjänststatistik. Brytdag 31 december 2012 Public: ärendehanteringssystem. Brytdag 31 december 2012 Agresso: ekonomi- och personalsystem. Brytdag 4 januari 2013 respektive 31 december 2012,

Ett historiskt perspektivt Arbetsmiljöarbete fick genomslag i samband med den industriella revolutionen i början av 1900-talet. Även om det förekom att kvinnor arbetade utanför agrarsamhället så var det företrädesvis män och pojkar som arbetade i industrin. Först under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal börjar kvinnor delta i arbetslivet i samma utsträckning som män. Mycket har gjorts för att stärka kvinnors möjlighet till ett arbetsliv utan skador och sjukdomar men ännu är det mycket som återstår innan förutsättningarna är helt jämlika mellan kvinnor och män. Redan under 1600-talet fanns skyddsbestämmelser i Sverige, framför allt för barnarbete. Det var emellertid först mot slutet av 1800-talet som vi fick en lagstiftning i egentlig mening. I en lag från 1881 förbjöds barn under 12 år att arbeta i fabrik och lagen förstärkte skyddet för minderåriga och kvinnor. Antalet inspektörer var från början bara tre, men utökades efter några år till fem. Under flera decennier fanns kvinnliga specialinspektriser, senare socialinspektriser, med uppgift att kontrollera kvinnors och minderårigas arbetsförhållanden. De blev sedermera fler till antalet och hade från början en annan inriktning än sina manliga kollegor. Från och med 1970-talet finns enbart en kategori inspektörer. Kerstin Hesselgren var Sveriges första kvinnliga inspektör som 1913 kom till en ny avdelning vid Yrkesinspektionen (nuvarande Arbetsmiljöverket). Avdelningens uppdrag var att inspektera arbetsplatser i hela landet där antingen kvinnor, båda könen eller minderåriga jobbade. Hon stannade här till sin pensionering 1934. Kerstin räknas idag som en av de främsta föregångarna både som kvinnlig politiker och som Sveriges första inspektris. Hon var även svensk delegat i ILO och dåvarande Nationernas Förbund. Johan Beckmansson var yrkesinspektör i Södra distriktet mellan 1895 och 1900. Av årsberättelsen för år 1895 framgår att han inom södra distriktet inspekterade ett stort antal manliga arbetsmiljöer. Inom distriktet fanns drygt två tusen fabriker och andra industriella inrättningar, samt ett obestämbart antal sågverk, qvarnar, mejerier, m.fl. Årsberättelsen beskriver utförligt flera allvarliga olyckor som har drabbat män och pojkar. Dock nämns inte någon kvinna i hela berättelsen. Foto: Arbetsmiljöverket

ANALYS 7 Analys Internationellt arbete Globalt Sverige är ett av 183 länder som är medlemmar av FN-organet ILO 1. Arbetet sker på trepartsbasis vilket är unikt i FN-sammanhang. Utöver deltagande vid de sex ordinarie mötena i den svenska ILO-kommittéen har vi under året, tillsammans med kommittén arrangerat världsarbetsmiljödagen 2012. Årets tema var arbetsmiljöarbetet inom bemanningsbranschen. Vår generaldirektör besökte Peking tillsammans med två medarbetare i slutet av september, där han höll ett föredrag på China International Forum samt besökte den svenska ambassaden. Gruppen besökte ett arbetsmiljökontor och gjorde bland annat ett studiebesök på ett åkeri samt en textilfabrik. Under året har vi haft tre utländska studiebesök, från Frankrike, Sydkorea och Kina. Europa Den Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU OSHA) som finns i Bilbao i Spanien är ett EU-organ som sprider information om arbetsmiljöfrågor inom EU länderna. Under året har vi deltagit vid två styrelsemöten samt ett nätverksmöte. Byråns direktör, Christa Sedlatschek, var inbjuden som talare vid ett seminarium som vi anordnade i februari. I samband med detta besökte hon även myndighetens lokaler i Stockholm och träffade de personer som ingår i det svenska informationsnätverket som är kopplat till den europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao. Under året har vi deltagit vid fyra möten och en konferens som har anordnats av ACSH 2. Inom ramen för SLIC 3 har vi ansvarat för två möten; i maj och november. Vi har deltagit i utvärderingen av Spaniens tillsynsverksamhet samt, inom ramen för utbytesprogrammet, tagit emot två inspektörer, en från Danmark och en från England. Varje år genomförs en tillsynskampanj som en del av den Europeiska arbetsmiljöveckan. 2012 och 2013 års tema är Samverkan för att förebygga och under vecka 43 genomförde vi 1 650 inspektioner. 1 International Labour Organisation 2 Advisory Committee on Safety and Health at Work 3 Senior Labour Inspectors Committee Norden Den 28:e nordiska arbetsmiljökonferensen hölls i Trondheim i början av sommaren. Programmet belyste frågan om Det nya arbetslivet ur ungdomars, forskares och inspektörers perspektiv. Konferensen besöktes av drygt ett hundra deltagare från de fem nordiska länderna. Vi bidrog med knappt 20 deltagare. I slutet av augusti stod Sverige värd för den nordiska ergonomikonferensen. Det är en årligen återkommande konferens, som har hållits sedan 1960-talet. Under de senaste 10 15 åren har den fått allt fler internationella deltagare och hålls numer helt på engelska. Nästan 300 deltagare från 24 länder fanns representerade. Vi anordnade tre sessioner och var representerade med nio personer. Konferensen arrangerades av EHSS 4 och KTH 5. Nordiska ministerrådets globaliseringsprojekt Ekonomiska veakstområden har under hösten anordnat två forum i Köpenhamn där vi har deltagit. Dessutom har vi deltagit vid två nordiska GDmöten och två möten i Nordisk Arbedsmiljöutvalg. Bevakning av omvärlden Omvärldsanalys Det ekonomiska och politiska läget i världen och Europa fortsätter att prägla de analyser som vi har genomfört under 2012. Vi kan konstatera att de negativa effekterna på arbetsmarknadsområdet successivt har spridit sig till att även omfatta Sverige i allt högre grad. Den ekonomiska situationen utgör således ett allvarligt hot mot den goda arbetsmiljön. If Metall har varnat för att en lågkonjunktur kan medföra sämre arbetsmiljö och Handels har tagit fram en studie om tillfälliga anställningar som styrker just detta. Fackförbundet ST lyfte nyligen fram att stress, hot och våld är några av förbundets viktigaste arbetsmiljöfrågor, något som även våra inspektörer kan vittna om. Viktiga frågor för vår del handlar om att ungdomar som tar sitt första steg in i arbetslivet ska kunna arbeta på säkra arbetsplatser och att äldre ska, om de vill och kan, kunna arbeta även efter sin pensionering. Båda frågorna bidrar till fler arbetade 4 Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige 5 Kungliga Tekniska Högskolan

8 ANALYS timmar under säkra förhållanden vilket gagnar välfärden. KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNINGAR 2012 Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall (2012:17), Syn och belysning för äldre i arbetslivet (2012:16), Ökad säkerhet inom jordbruket interventioner och andra strategier (2012:15), Migrant-arbete inom den gröna näringen (2012:14), Handeksem förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen (2012:08), Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (2012:07), Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv (2012:01), Migration, arbetsmiljö och hälsa (2012:4), Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom (2012:9), Jobba längre vad vet vi om äldre i arbetslivet? (2012:10). Kunskapsbevakning och -insamling Vi har regeringens uppdrag att informera och förmedla kunskap kring frågor om arbetsmiljö och arbets förhållandenas betydelse för en sund konkurrens och ett minskat utanförskap. En viktig del i detta uppdrag är våra kun skaps sammanställningar, i vilka välrenommerade forskare sam man fattar kunskapsläget inom ett antal, av oss, utvalda områden. Den vetenskapliga kvalitetssäkringen sker genom att manuskripten granskas av externa bedömare och behandlas vid respektive lärosäte. Varje kunskapssammanställning presenteras vid ett offentligt seminarium och de färdiga rapporterna finns kostnadsfritt tillgängliga på vår webbplats. Vårt arbete med kunskapssammanställningar syftar till att kartlägga och stärka kunskapsläget inom arbetsmiljö området. Flera av sammanställningarna tittar på frågor som stärker arbetslinjen genom att gagna ett långt och friskt arbetsliv. Det är viktigt att hålla diskussionen om arbetsmiljöfrågornas innebörd och betydelse levande. För att göra detta krävs att kunskap tas fram och görs tillgänglig. Begreppet arbetsmiljö leder vanligtvis tanken mot risker i vårt arbete och hur dessa kan undvikas. I en av årets tio sammanställningar behandlas begrep p et Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Rapporten slår fast att en god arbetsmiljö är en miljö som har positiva, gynnsamma effekter på individen och argumenterar för att begreppet frisk arbetsplats införs som begrepp i den svenska arbetsmiljödiskursen. Den friska arbetsplatsen går ett steg längre och innefattar även positiva och gynnsamma effekter för verksamheten. I kunskapssammanställningen om belastningsergonomi visar forskarna på att det finns ett samband mellan belastningsergonomiska interventioner och verksamhetseffekter vad gäller högre produktivitet, bättre ekonomi och bättre personalhälsa. Författarna konstaterar att kunskapsläget är ofärdigt men inte ostabilt. De beteendevetenskapliga disciplinerna intar en ledande position medan biomekanisk och fysiologisk forskning inom området är näst intill obefintlig. Det finns ett stort behov av fortsatt forskning kring olika aspekter på en god arbetsmiljö. Djupstudier av arbetsolyckor Målet med dessa studier är att söka och beskriva de bakomliggande orsakerna till en specifik olycka och föreslå åtgärder så att en liknande olycka inte kan ske igen. När ett antal studier av samma karaktär har genomförts, sammanställs och analyseras resultatet för att om möjligt dra generella slutsatser. I regel sker denna analys under första kvartalet påföljande år. Under 2012 har vi genomfört fem djupstudier om entreprenadföretag. Entreprenörer är en person eller ett företag som åtagit sig ett tidsbegränsat arbete, exempelvis en sanering, reparationer eller en rivning mot bestämd betalning. Olyckorna är av varierad karaktär; allt ifrån hus som har rasat till en olycka vid en kalkugn i Luleå. I samband med reparation och rensning av en kalkugn i Luleå skadades sju arbetstagare vid en allvarlig olycka i november 2011. En av de skadade ådrog sig så allvarliga skador att han senare avled, en annan fick allvarliga skador med bestående men. Övriga fem fick lindriga skador. Olyckan inträffade när personal som var anställda av entreprenörer påbörjade rengöring av två kalkugnar som hade fått driftsstörningar och de sju skadade befann sig i närheten av den frätande kalken och den heta ångan. En av flera bakomliggande orsaker till olyckan är att de sju som skadades saknade erfarenhet av processarbete på kalkugn, eftersom de normalt sett arbetade med mekaniskt underhåll. För att förhindra liknande olyckor i framtiden behöver vi stödja företagen med att förbättra säkerhetskulturen. Företagen har ofta svårt att gå vidare i sin riskbedömning från normal drift till störningar i processen och vi behöver utveckla bestämmelser som främjar att riskbedömningar utförs. Vi behöver dessutom förbättra reglerna när det gäller organisa-

ANALYS 9 tion på fasta driftställen och ta fram informationsmaterial om branschens samtliga kalkugnar. Kvinnors arbetsmiljö Vård, skola och omsorg är branscher där kvinnor är i majoritet. Arbetsmarknaden i Sverige är könsuppdelad vilket gör att kvinnor och män utsätts för olika riker i olika yrken och branscher. Kvinnor blir oftare sjuka av sitt arbete medan män råkar ut för fler olyckor. Kvinnor svarar för en större andel av sjukfrånvaron än män och fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid av hälsoskäl. Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar än män och den vanligaste orsaken till dessa är belastning följt av sociala och organisatoriska faktorer. Mot denna bakgrund har Regeringen gett oss ett särskilt uppdrag att under perioden 2011 2014 genomföra aktiviteter för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet av arbetsmiljörelaterade problem. Vi har fått och disponerat 5 miljoner kronor under 2012 för detta uppdrag. Arbetet bedrivs inom ramen för två projekt som fokuserar på genus och belastning genom att hämta in kunskap, informera, utbilda inspektörer och genomföra nationella inspektionsaktiviteter. När projekten är avslutade ska resultaten integreras i den ordinarie verksamheten. Vår kraftsamling kring kvinnors arbetsmiljö är ett led i att utveckla jämställdhetsarbetet i arbetslivet. Grå företag Bakgrund Historiskt sett har Sverige haft en framgångsrik utveckling på arbetsmiljöområdet. I ett allt kärvare ekonomiskt klimat finns det dock en uppenbar risk för att arbetsmiljöarbetet får stå tillbaka för produktivitetsmålen på arbetsplatserna. En allt rörligare arbetsmarknad med öppna gränser leder till att fler utländska företag och arbetstagare söker sig till den svenska arbetsmarknaden. Trenden är inte helt ny, men har förstärkts sedan 2008 då en mer liberal migrationslagstiftning medförde en ökad arbetskraftsinvandring från tredje land. De utländska företagen och arbetstagarna har kunskaper och erfarenheter från ett annat land än Sverige och långt ifrån alla är insatta i den svenska arbetsmiljölagstiftningen. Till detta kommer att få behärskar svenska samt att inställningen till vad som betraktas vara en säker arbetsplats varierar mellan olika länder. Vår vision är att Alla vill och kan skapa en god arbetsmiljö och vår ambition är att förändra människors beteende genom att påverka deras attityder samt att ge dem kunskap och verktyg så att de kan förändra sina arbetssätt och rutiner. En stor andel av de företag som verkar i Sverige har både god kunskap och stark vilja att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Sen finns det vissa företag vars arbetsgivare har en god vilja men saknar tillräcklig kunskap och slutligen de som varken har vilja eller kunskap. Lite förenklat skulle vi kunna dela in företagen i tre olika kategorier; vita, grå och svarta. De vita bedriver idag ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och de svarta bedriver i flera avseenden närmast en olaglig verksamhet. De grå företagen bryter mot våra regler och riskerar sina anställdas hälsa för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Det ska vara lätt och lönsamt att göra rätt. Därför arbetar vi kontinuerligt med att förenkla och förtydliga våra regler. Dessutom måste vi fortsätta att översätta och kommunicera våra regler och rutiner så att alla har möjlighet att skapa en god arbetsmiljö för sin personal. Arbetsmiljöfrågan utgår ifrån att identifiera och förebygga risker samt bestraffa underlåtenhet och brott. En stor utmaning ligger därför i att även kunna påvisa och påtala sambandet mellan en god arbetsmiljö och ett lönsamt företag. Aktiviteter 2012 I början av året tog vi fram en förstudie om hur vi ska arbeta vidare med problematiken som är kopplad till frågan om grå företag. Förstudien konstaterar att frågan är svårfångad och komplex varför den mynnar ut i ett förslag att ta fram en övergripande strategi för de kommande årens arbeten. Vi är representerade i en av Skatteverkets branschgrupper som riktar sig mot problematiken med svart arbetskraft och organiserad brottslighet. Gruppen består av myndigheter, branschorganisationer och fackliga organisationer. I början av november 2012 anordnade denna branschgrupp ett seminarium för att diskutera hur våra attityder till svartarbete påverkar vårt samhälle och vad vi kan göra för att förändra allmänhetens och företagens attityd. För att öka samverkan kring dessa frågor, anordnade vi ett möte av slutet i november dit vi bjöd in aktörer som arbetar med frågor kring utstationering, utländska företag och arbetstagare samt arbetsmiljö. En av årets kunskapssammanställningar (se sidan 8) behandlar frågan om Den goda arbetsmiljön och

10 ANALYS Skolan är landets största arbetsplats ställt i relation till antalet personer som vistas där och samtidigt omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Det är rektorerna som har det operativa arbetsmiljöansvaret vid skolorna men ytterst är det huvudmännen (kommuner, landsting, staten samt enskild fysisk eller juridisk person). Enligt skolverket fanns det 2012 drygt 4 500 grundskolor och ca 1 000 gymnasieskolor. Enligt SCB:s yrkesregister från 2010 arbetade knappt 300 000 personer i grund- eller gymnasieskolorna. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

ANALYS 11 dess indikatorer, en annan behandlar frågan om Migrantarbete inom den gröna näringen. Under rubriken»kommunikation«på sidan 24, finner du exempel på de kommunikationsinsatser som vi har gjort inom ramen för vårt arbete med utländska företag och arbetsgivare. Strategier för skolan Många av landets skolor huserar i ett åldrande fastighetsbestånd som ibland är ämnat för helt andra saker än skolverksamhet. Vanliga problem med den fysiska arbetsmiljön är buller, dålig luftkvalitet eller skolkök som inte är rätt dimensionerade. Till detta kommer att skolan brottas med stora psykosociala arbetsmiljöproblem. Arbetsbelastning, stress, tungt ansvar, bristande stöd samt hot och våld är vardag för många skolledare och arbetstagare i skolan idag. Skolan är ett område där flera regelsystem fungerar sida vid sida och flera myndigheter har tillsynsansvar. En stor del av de anmälningar vi får enligt 2 arbetsmiljöförordningen (2009:1164) rör elevernas psykosociala arbetsmiljö, framför allt i form av kränkningar och mobbing. Oftast hänvisar vi dessa till Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen. Vi har en överenskommelse med Skolinspektionen om att samverka på alla nivåer för att säkerställa att ingen del hamnar utanför myndighetstillsynen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet brister i många skolorganisationer, bland annat avseende dokumentation av riskbedömningar, delegationer av arbetsmiljöansvar och i upprättandet av handlingsplaner. Tillsynsbehovet står inte i rimlig proportion till vad vi förmår att uträtta med de metoder och resurser som står till buds idag. För att vi ska kunna effektivisera vår tillsyn gentemot grund- och gymnasieskolorna har vi under 2012 tagit fram en strategi för vårt arbete mellan åren 2013 2016. Vår grundidé bygger på att stärka huvudmännen så att dessa själva kan ta ansvar för ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Strategin innehåller bland annat aktiviteter för att bygga upp och sprida kunskap, aktiviteter för samverkan med Skolinspektionen samt en flerårig nationell inspektionsaktivitet. Vi har haft två möten med Skolinspektionen under 2012. Vid det första mötet diskuterades gemensamma inspektioner och vid det andra vår strategi för arbetet med skolan. Vid det senare mötet planerade vi även hur gemensamma inspektionerna skulle gå till. Överenskommelsen om samverkan har reviderats under året, men beslut om ny samverkan tas först under 2013. Arbetsmiljöstatistik Arbetsmiljöverket samlar och bearbetar information om arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och tillbud som sedan ligger till grund för beslut om inriktning och prioritering av våra insatser. Informationen bygger på två olika former av inrapportering; dels på socialförsäkringsbalken, dels på arbetsmiljöförordningen. Vi har tillsammans med Försäkringskassan utvecklat en elektronisk tjänst som nu har funnits i ett år. Tjänsten innebär att den som ska göra en anmälan inte behöver fundera över vilken lagstiftning som ligger grund för anmälan. Vi ser dock tendenser till ett förändrat beteende hos de som anmäler, vilket behöver studeras närmare. Enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken är vi ansvariga för officiell statistik inom områdena arbetsmiljö och arbetsskador. Här ingår egenproducerad redovisning av anmälda arbetsskador samt regelbundet återkommande urvalsundersökningar om arbetsmiljön och ar betsorsakade besvär, som på vårt uppdrag genomförs av Statistiska Centralbyrån (SCB). Vi sitter i Rådet för den officiella statistiken (ROS) och har under året deltagit i två möten och varit aktiva i rådets arbetsgrupper. Inom området arbetsmiljö syftar statistiken till att ge en bild av hur arbetsmiljön ser ut och förändras. Underlagen hämtas från intervjuer som SCB genomför vartannat år. Undersökningarna görs som ett tilllägg till de löpande arbetskraftsundersökningarna. Inom arbetsskadeområdet bygger statistiken på de anmälningar som arbetsgivarna har skyldighet att lämna till Försäkringskassan. De anmälda arbetsskadorna är några av våra viktigaste indikatorer för brister i arbetsmiljön. Under året har tre officiella statistikrapporter publicerats; Arbetsmiljön 2011, Arbetsorsakade besvär 2012 samt Arbetsskador 2011. Arbetsmiljön 2011 I undersökningen konstaterar man att en av de mest positiva förändringarna sedan undersökningen 2009 är konsekvenser av en bättre konjunktur 2011. Exempelvis upplevdes det som lättare år 2011 att få ett likvärdigt arbete utan att flytta. Det var en något lägre andel personer i åldern 50 + som inte trodde sig kunna arbeta fram till sin ordinarie pensionsålder jämfört med 2009. Den psykosociala arbetsmiljön har i några avseenden blivit bättre mellan 2009 och 2011.

12 ANALYS Arbetsorsakade besvär 2012 Undersökningen genomfördes under första kvartalet 2012 och avser förhållanden ett år tillbaka i tiden. Av resultaten framgår att omkring var femte sysselsatt person i Sverige har haft någon form av besvär som de hänför till arbetet. En något högre andel kvinnor än män uppger att de har besvär till följd av arbetet. Besvär av arbetsolycka leder oftare till sjukfrånvaro än övriga besvär, det gäller oavsett kön. De vanligaste orsakerna till besvär i arbetet, för både kvinnor och män, är stress och psykiska påfrestningar, påfrestande arbetsställningar samt tung manuell hantering. Kvinnor har något mer psykiska besvär än män. Arbetare redovisar oftare än tjänstemän besvär till följd av påfrestande arbetsställningar, tung manuell hantering och korta upprepade arbetsmoment. När det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar är förhållandena omvända, tjänstemän har mer besvär än arbetare. Arbetsskador 2012 Enligt preliminära uppgifter har 32 000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro anmälts (oavsett skadedatum) under 2012 och 10 000 sjukdomar, vilka i bägge fallen är en ökning jämfört med föregående år. I december 2011 införde vi och Försäkringskassan ett internetbaserat anmälningsverktyg för anmälan om allvarliga olyckor, allvarliga tillbud och arbetsskador. Tidigare anmäldes en arbetsskada enbart på en pappersblankett och allvarliga tillbud och olyckor på en annan webbplats. Det nya anmälningssättet i kombination med ökade informationsinsatser kan ha bidragit till en ökad benägenhet att anmäla en skada, vilket innebär att det är svårare att avgöra vad som är faktiska förändringar i arbetsmiljön och hur stor del som beror på en ökad anmälningsbenägenhet. Allvarliga olyckor och tillbud ( 2) Enligt arbetsmiljöförordningen (2009:1164) har arbetsgivarna skyldighet att utan dröjsmål underrätta oss då det har inträffat ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. Dessa anmälningar används främst som ett signalsystem till inspektionsverksamheten som under 2012 gjorde drygt 2 000 inspektioner med anledning av anmälan om olycksfall eller ett allvarligt tillbud. Under året har knappt 4 700 allvarliga olyckor och drygt 6 700 tillbud anmälts till oss. Det motsvarar en minskning på 16 procent i relation till 2011 års anmälningar. Anledningen till det minskade antalet anmälningar behöver utredas, men en bidragande orsak kan vara den nya portalen för anmälan. De allvarliga tillbuden är också en viktig indikator på brister i arbetsmiljön där incidenten lyckligtvis inte har resulterat i en allvarlig fysisk personskada. Dödsfall Preliminära siffror för 2012 visar att det inträffade 46 dödsolyckor, av vilka 37 var arbetstagare och 9 egenföretagare. Dessutom förolyckades ytterligare 9 personer som var anställda i företag som har sitt säte i ett annat land än i Sverige. De senare räknas inte in i den svenska statistiken eftersom de redovisas i det land där företaget har sin hemvist. Skador och besvär en jämförelse Under 2012 har vi gjort en fördjupning»arbetsskador och Arbetsorsakade besvär - En jämförelse mellan två statistikserier«. Rapporten har identifierat en rad likheter mellan den bild arbetskadestatistiken och undersökningen om arbetsorsakade besvär ger samt att rapporterna kompletterar varandra. Den belyser även de svårigheter som finns när man ska jämföra antal och andelar som är framtagna på olika sätt. Arbetsskadestatistiken mäter inflödet av arbetsskadeanmälningar medan undersökningen om arbetsorsakade besvär redovisar om människor upplever att de har arbetsorsakade besvär. Statistikens användning Under 2012 producerades fyra korta arbetsskadefakta. Det är ett informationsblad som kortfattat och översiktligt belyser ett yrke, en bransch eller ett specifikt arbetsmiljöproblem. Bladen används bland annat i samband med olika aktiviteter och kampanjer. Tre officiella statistikrapporter har publicerats under året. Samtliga finns i digital form för nedladdning på vår webbplats. Det är det många som kontaktar oss för att få statistik om arbetsskador. Vi har dokumenterat nästan 800 statistikförfrågningar varav massmedia svarade för 36 procent. Svarstjänsten har handlagt 15 procent av förfrågningarna. Gränsvärden för kemiska ämnen Kriterieverksamheten tar fram vetenskapligt underlag för att kunna fastställa gränsvärden för kemiska ämnen i luften i arbetsmiljön. I arbetet ingår bland annat att beskriva och bedöma kemikaliernas påverkan på arbetstagarna avseende allergier, cancer och

ANALYS 13 reproduktions-störning. Kriterieverksamhetens rapporter avslutas med en bedömning av vid vilken lufthalt som ett kemiskt ämne har en skadlig effekt på människan. Förutom att utgöra vetenskaplig grund för nationella hygieniska gränsvärden i Sverige och övriga nordiska länder, så utgör verksamheten en viktig plattform för Sveriges insatser och inflytande i den europeiska gränsvärdeskommittén, SCOEL. Vidare används dokumenten i många andra sammanhang, t.ex. i arbetsskadeutredning och av personal på yrkesmedicinska kliniker. Samverkan och samråd Av vår instruktion framgår att vi ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten. Enligt denna ska vi dessutom särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen i frågor om rehabilitering. Utöver sex samrådsmöten med arbetsmarknadens parter samt fyra möten med insynsrådet vill vi i år särskilt lyfta fram samverkan inom följande områden; Företagshälsovården Vi har tillsammans med Försäkringskassan utvecklat ett samarbete som syftar till att koordinera våra insatser bättre. Därutöver har vi fortsatt att diskutera hur arbetsgivarna ska kunna bli bättre på att förebygga arbetsmiljöproblem och vidta tidiga åtgärder. Våra erfarenheter säger att arbetsgivarna behöver information om regelverket, de behöver förstå syftet med bidraget och de behöver stöd i att skriva bra avtal med företagshälsovården. Företagshälsovården behöver också information om regelverket samt förstå syftet med bidraget. Dessutom behöver de hjälp med att förmedla vilken nytta bidraget kan göra. Vi har under året tagit fram temasidor för medicinska kontroller samt inlett ett utvecklingsarbete kring förebyggande företagshälsovård. Handisam I mars 2012 deltog vi i en konferens Se kraften och kompetensen där Handisam beskrev läget inom funktionshinderpolitiken. Fokus låg på den offentliga sektorns ansvar för att rekrytera och behålla personer med funktionsnedsättning. Konferensen besök tes av olika myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket. Vi har under två tillfällen deltagit i Nätverk Öppet arbetsliv, som har till syfte att samla och dela kreativa lösningar som gagnar ett arbetsliv för alla, oavsett funktionsförmåga. Nätverket består av myndigheter och andra offentliga organisationer med uppdrag som berör ett minskat utanförskap i arbetslivet. Nätverket ska tillsammans identifiera vilka strukturer och mekanismer som motverkar eller främjar delaktighet på arbetsmarknaden. Dessutom har vi deltagit i två tematräffar som Handisam anordnade samt deltagit i ett möte med rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan Under 2012 avslutades ett pilotprojekt som vi och Försäkringskassan har drivit sedan 2011. Det var ett projekt för samsyn där frågor kring arbetstidslagen och minderåriga inom assistansområdet stod i fokus. Ett konkret resultat av samarbetet är att Försäkringskassan har tagit fram interna rutiner för hur och när de ska kontakta oss i ärenden som rör personliga assistenter. Vi har redovisat arbetet till branschen inom ramen för vår partsamverkan. En slutsats som vi kan dra är att det är svårt att utöva tillsyn över 2012 års verksamhet Arbetet bedrivs i två expertkommittéer och ett ämne diskuteras i allmänhet vid 3 5 möten innan det godkänns med konsensus i grupperna. Arbetet i grupperna mynnar ut i rapporter publicerade i skriftserien Arbete och Hälsa. Diskuterade Nordiska expertgruppen Kolmonoxid, kolnanorör, kieselkarbid, dieselmotoravgaser, yrkesmässig exponering för kemikalier och ischemisk hjärtsjukdom Svenska kriteriegruppen Aluminium, epiklorhydrin, nickel, kvarts, n-metylpyrrolidon, etanolamin Godkända Kolmonoxid Kvarts, n-metyl-2-pyrrolidon, etanolamin Publicerade Kolmonoxid, PCB Etylamin, dietylamin, koldioxid, n-butylakrylat, etanolamin

14 ANALYS Polis och åklagare Vi sitter i en central samverkansgrupp tillsammans med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Gruppen har till uppgift att utbyta kunskap, erfarenheter och att etablera strategier för samverkan mellan myndigheterna inom arbetsmiljöområdet. Vanligtvis träffas gruppen fyra gånger om året, så även under 2012. I mitten av november anordnade gruppen en konferens om arbetsmiljöbrott som besöktes av omkring 130 personer. Vid konferensen presenterades bland annat de gemensamma riktlinjerna för handläggning av ärenden där det finns misstanke om brott mot arbetsmiljölagstiftningen. För fjärde året i rad anordnades också en utbildning för inspektörer, jurister, handläggare, åklagare och poliser. Foto: Bertil Johan Ericson/Scanpix Nilsson/Scanpix

ANALYS 15 arbetstider då det finns kollektivavtal. Såväl företag med som utan kollektivavtal låter personal arbeta långt utöver vad reglerna i arbetstidslagen tillåter. Arbetsförmedlingen Tillsammans med Arbetsförmedlingen har vi uppdraget Coacher över tröskeln. Våra insatser har under året begränsat sig till ett par tillfällen då Arbetsförmedlingen har vänt sig till oss för att få hjälp med att bedöma kompetensen hos sökande till uppdraget som coach. Ett par av våra inspektörer har deltagit i ett informationsmöte för arbetsgivare tillsammans med representanter från Arbetsförmedlingen och vi har även deltagit i rådet för arbetsinriktad rehabilitering som leds av Arbetsförmedlingen. Socialstyrelsen Vi har träffat representanter för Socialstyrelsen vid två tillfällen under året. Vid det första mötet diskuterade vi främst förutsättningarna för att bedriva en god samverkan. Under det andra mötet diskuterade vi bland annat hur svårt arbetsgivarna har att hantera arbetsmiljöproblem utifrån motstridiga krav i de olika regelverken. Mötet resulterade i ett konkret beslut om hur vi ska arbeta vidare för att underlätta för arbetsgivarna. På grund av organisatoriska förändringar inom Socialstyrelsen har det formella samverkansavtalet mellan dem och oss upphört under året. När deras nya organisation har trätt i kraft kommer ett nytt samverkansavtal att ingås. Fram till dess samarbetar vi enbart kring konkreta frågor. PRESTATIONER INOM ANALYSVERKSAMHETEN 2012 2011 2010 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Kriterieverksamheten* 6 898*** 6 368 7 017 Godkända underlag 3 4 3 Publicerade underlag 4 3 4 Nordiska expertgruppens dokument 2 3 2 Officiell statistik** 3 7 972 1 2 862 3 9 153 Djupstudier 1 271**** 8 1 246 7 1 417 * varav Nordiska expertgruppen 1 406 tkr (2010), 747 tkr (2011) och 876 tkr (2012) ** Kostnaden för officiell statistik varierar över åren då vissa statistikrapporter levereras vartannat år *** Kostnaderna för kriterieverksamheten har ökat på grund av att den person som under 2011 arbetade med annat åter arbetar med projektet. **** Åtta djupstudier var planerade, fem påbörjades och en slutfördes under året. Återstoden redovisas under 2013.

16 ANALYS Foto: Mikael Gustavsen Inom ramen för projektet om kvinnors arbetsmiljö har vi prövat en ny metod (HARM) för att bedöma risker för händer och armar vid repetitivt arbete. Dessutom har vi använt en annan metod (KIM) för att bedöma risker vid manuell hantering. Vi har inspekterat arbetsställen där både kvinnor och män är anställda. Inom restaurangbranschen ser man dagligen att serveringspersonal staplar stora, tunga tallrikar och bestick på ena handen och handleden när de serverar eller dukar av. I förlängningen leder detta till värk och belastningsskador på handleder, armbågar och axlar. Alla anställda behöver utbildning i ergonomiska arbetssätt, särskilt de som är unga och oerfarna. På bilden ser vi en ung kvinna som genom att använda en vagn för att transportera tallrikar minskar risken för belastningsskador, vilket i förlängningen bidrar till ett långt och friskt arbetsliv.

REGLER 17 Regler Inledning Vi har ansvar för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor, med undantag för frågor som rör fartygsarbete. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML. Med denna som utgångspunkt ger vi ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ställs på arbetsmiljön. Vi har idag drygt nittio gällande föreskrifter, som på ett mer eller mindre detaljerat sätt täcker hela ansvarsområdet. Vi arbetar med att utfärda nya regler, omarbeta befintliga föreskrifter och att upphäva föreskrifter. På grund av teknisk utveckling, språk, intressenternas krav, förändringar i angränsande lagstiftning med mera behöver föreskrifterna löpande revideras. Aktiviteter 2012 Vi arbetar målmedvetet med regelförenklingar samt med att minska antalet föreskrifter. Ett led i detta arbete är den handlingsplan i 24 punkter som vi upprättade under 2011. Under året har vi beslutat om fem nya författningar 7, bland annat den redan 2004 påbörjade föreskriften om Minderåriga som träder i kraft den 1 februari 2013 samt publicerat en vägledning till dessa. Vi har inte upphävt några författningar, däremot har vi gjort vissa justeringar i två stycken; Härdplaster och Bekämpningsmedel. Belastningsergonomi Under det gångna året har vi reviderat de gamla föreskrifterna om belastningsergonomi och tagit beslut om nya. Avsikten är att de nya föreskrifterna ska leda till ett mer systematiskt sätt att arbeta med att identifiera, bedöma och åtgärda risker med belastningsbesvär samt därmed minska kostnaderna och det personliga lidandet. Motorsågar och röjsågar Skogsbruket är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige. Varje år dör mer än tio män niskor och arbetsolyckorna resulterar ofta i lång sjukfrånvaro. Särskilt drabbade är de som arbetar manuellt med motorkedjesåg och röjsågar. 7 Användning av motorsågar och röjsågar (2012:01), Belastningsergonomi (2012:02), Minderåriga (2012:03), Förbud att på marken släppa ut ledade skärverktyg avsedda för bärbara, handhållna röjsågar (2012:05). Mikro biologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (2012:07). Omkring 80 procent av de som arbetar i branschen är män. En övervägande majoritet av dessa är 25 år eller äldre och 30 procent av alla i branschen är mellan 55 och 64 år. För att öka medvetenheten om de risker som användningen av motorkedjesågar innebär samt höja säkerheten inom berörda branscher har vi under 2012 tagit fram nya föreskrifter som började gälla den 1 december 2012. En viktig nyhet i de nya föreskrifterna är att man genom dokumentation ska kunna bevisa att man har de kunskaper som behövs för att säkert kunna arbeta med dessa sågar. Kravet börjar gälla först den 1 januari 2015. Branschen har således två år på sig att ta fram dokumentation över att arbetstagarna har genomgått godkända teoretiska och praktiska prov. Dessutom krävs varselkläder samt sågskydd i skyddsstövlar eller kängor. Ledade skärverktyg som har sammankopplade metalldelar är mer riskfyllda att arbeta med än metallklingor som är konstruerade i ett stycke. De skydd som finns på bärbara handhållna röjsågar ger inte ett tillräckligt skydd och uppfyller inte de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i gällande bestämmelser. Därför tog EU-kommissionen i början av året beslut om att medlemsstaterna ska förbjuda ledade skärverktyg som består av flera sammankopplade delar släpps ut på marknaden. Mot denna bakgrund har vi under året fattat beslut om nya föreskrifter och allmänna råd om förbud att på marknaden släppa ut ledade skärverktyg avsedda för bärbara, handhållna röjsågar. Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) Genetiskt modifierade mikroorganismer är mikroorganismer eller cellkulturer av högre organismer som har förändrats med hjälp av vissa tekniker. Innesluten användning av GMM sker bland annat i forskningslaboratorier och vid industriella processer för att ta fram enzymer och andra biotekniska produkter. Med vissa undantag behöver all innesluten användning av GMM vara anmäld till, eller ha tillstånd från oss. De nya föreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2012 och vi har under året handlagt ärenden enligt dessa. Både vi och användarna tycker att det är enklare, samtidigt som vi upplever att kvaliteten på uppgif-

18 ANALYS Byggbranschen Byggbranschen har ca 300 000 sysselsatta i allt från mycket stora till små företag. Arbetsplatserna är tillfälliga och förhållandena på arbetsplatsen ändras snabbt. Knappt tio procent av de sysselsatta inom branschen är kvinnor. Det är en av de mest skadedrabbade i Sverige. En byggnads arbetare dör varje månad och sjukskrivningstiderna är långa. Varje år anmäls ca 3 000 olyckor och 1 000 sjukdomar. Var tredje skada inom branschen är en belastningsskada till följd av olämpliga arbetsställningar och manuella lyft. En femtedel av skadorna beror på fallolyckor från höjd. Andra problemområden är damm och asbest. Under 2012 har vi genomfört nästan 2 000 inspektioner vid närmare 1 400 arbetsställen och ställt drygt 2 700 krav på förbättringar av arbetsmiljön. Foto: Ove Nilsson/Bildarkivet

REGLER 19 terna är bättre. Ärendemängden är lika stor som under 2011, omkring 120 ärenden. I juni lämnade vi den fjärde treårsrapporten till EU-kommissionen om våra erfarenheter av GMMdirektivet. Standardisering Standardiseringsarbete handlar främst om att delta i olika möten och att besvara remisser. Vi har under året suttit i mer än 100 möten av vilka en majoritet (60 stycken) var möten i tekniska kommittéer i Sverige. Återstoden var möten i olika internationella arbetsgrupper. Vi har under 2012 besvarat drygt 200 remisser. Tillstånd Vissa saker är förbjudna enligt arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Hit hör exempelvis att riva en fastighet som innehåller asbest samt att arbeta längre än arbetstidslagen föreskriver. Vi kan meddela undantag från grundreglerna och utfärda tillstånd. Om någon bryter mot grundregeln utan hatt ha ansökt om tillstånd måste de betala en sanktionsavgift. Under 2012 har vi utfärdat 378 tillstånd att hantera asbest som har resulterat i drygt nästan 15 000 anmälningar om rivning. Vi har även utfärdat 51 sanktionsavgifter; 23 tryck, 25 asbest och 3 kemi. Arbetstidslagen innehåller regler om hur mycket man får arbeta per dygn per vecka och per år. Den tar upp till exempel ordinarie arbetstid och jourtid, vilka raster man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Vi kan bevilja undantag från dessa regler. Från den 1 augusti 2011 kan arbetsgivaren låta anställda arbeta extra övertid utan särskilt tillstånd från oss om det finns särskilda skäl och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Vi har under 2012 fått in 54 ärenden och avslutat 53. Lagändringen har inneburit att vi sedan 2011 får betydligt färre arbetstidsärenden än under tidigare år. Utstationering Vi har regeringens uppdrag att vara förbindelsekontor för utstationeringsfrågor. En utstationerad arbetstagare än någon som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. De svenska lagarna gäller för alla som är utstationerade till Sverige och alla utländska arbetsgivare måste följa svenska lagar som grundar sig på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv. Vi har fått regeringens uppdrag att inrätta ett register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Under året har vi påbörjat detta arbete. Sedan 2010 är arbetstagarorganisationerna skyldiga att lämna in så kallade utstationeringsavtal till oss, där tillämpliga villkor framgår. Vi har ansvar för att bistå utländska företag och arbetstagare med inforation om vilka avtalsvillkor som krävs. Vi har under året som gått fått in fem avtal 8. Varje vecka får vi några frågor på mail och telefon. Vanligtvis rör det svenska arbetsgivare eller arbetstagare som ska åka till ett annat land och arbeta. Emellanåt får vi frågor från utländska arbetsgivare per telefon. 8 Kommunal: Trädgårdsodling, Trädgårdsanläggningsbranschen. IFMetall: Utstationeringsavtal. SEKO: Branschavtal Energi, GS facket: Lägstalöner enligt avtal för skogsarbetare. PRESTATIONER INOM REGELVERKSAMHETEN 2012 2011 2010 Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Föreskrifter 6 313* 6 222 2 343 Beslutade 5 7 4 Upphävda 0 8 1 Justering 2 14 11 Standardisering 6 638*** 7 102 7 216 Möten, tekniska kommittéer, Sverige 60** 102 119 Möten, internationella arbetsgrupper 55** 63 57 Besvarade remisser 203 205 202 * Det är framför allt två beslutade föreskrifter som krävt stora resurser. Dessa påbörjades 2004 respektive 2009. ** Deltagande i kommittéer och arbetsgrupper har minskat, vilket ligger i linje med den verksamhet som bedrivs. *** Avgifter för Swedish Standard Institute är högre 2012 än 2011.