Virtue - En bro mellan forskning och utbildning Anna Richardsson Linnéa Wrebo Examenskurs i biologi för lärare: Marin ekologi LBI841 15 hp HT 2014 Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet Examinator: Susanne Pihl Baden Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet Handledare: Mikael Olsson Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet
Abstract Virtue startade som ett forsknings- och utbildningsprojekt 1995. I projektet undersöks marin påväxt. Marin påväxt är de organismer som ansamlas på ett substrat som befinner sig i akvatiska miljöer. Virtue kan användas som undervisningsmetod för att öka elevers ämneskunskaper samtidigt som eleverna får öva på sin praktiska förmåga att genomföra vetenskapliga undersökningar. I föreliggande studie studeras några vanligt förekommande marina påväxtorganismer samt hur Virtue fungerar som undervisningsmetod. För att studera de olika marina påväxtorganismerna genomfördes en litteraturstudie, där främst studier kopplade till den svenska västkusten användes. De organismgrupper som studerades var havstulpaner, musslor, anemoner, mossdjur, sjöpungar, rörmaskar och hydroider. För att studera Virtues potential som undervisningsmetod genomfördes en enkätstudie med 27 pedagoger som tidigare varit i kontakt med Virtue. Av litteraturen framkom att de olika marina påväxtorganismerna har likartade livscykler, med frisimmande och fastsittande stadier. Alla organismgrupperna är också utsatta för konkurrens om hårt substrat. I litteraturen påvisas även att temperatur och salthalt påverkar organismernas livscykler, men i vilken utsträckning salthalt och temperatur påverkar är oklar. Få studier undersöker hur abundansen för de olika organismgrupperna varierar över året och de studier som är gjorda visar på olika resultat, vilket kan bero på årliga miljövariationer. Enkätundersökningen belyser både möjligheter och svårigheter med att använda Virtue i undervisningen. Respondenterna uppgav att Virtue är ett praktiskt och visualiserande arbetssätt, men att Virtue också är ett tidskrävande arbetssätt. Vidare angav respondenterna att Virtue bidrar till att utveckla elevers ämneskunskaper. Virtue started as a research- and educational project in 1995. The purpose of the project was to examine marine biofouling. Marine biofouling refers to organisms which accumulate on a subtrate in aquatic environments. Virtue can be used as a teaching method to increase students subject knowledge, and at the same time give them the opportunity to improve their practical abilities in terms of conducting scientific experiments. In the present study, some commonly found marine biofouling organisms have been examined, as well as how Virtue works as a teaching method. In order to study the different marine biofouling organisms, previous studies were consulted, predominantly those from west coast of Sweden. The organism groups studied were barnacles, mussels, anemones, bryozoans, ascidians, tubeworms and hydroids. In order to study Virtues potential as a teaching method, a survey was conducted with 27 pedagogues who had previously been in contact with Virtue. From the literature it was found that the different marine biofouling organisms have similar life cycles, with free swimming and sessile stages, but the effect of salinity and temperature is still unclear. Few studies examine how abundance in the different organism groups vary over the year and the studies conducted show different results, which could be due to yearly environmental variations. The survey results highlight both opportunities and difficulties when employing Virtue in teaching. The respondents said that Virtue is a practical and visualizing working method, but that Virtue can be time consuming. Furthermore, respondents said that Virtue contributes to developing students subject knowledge. 1
Innehållsförteckning Abstract... 1 Innehållsförteckning... 2 Tabell- och figurförteckning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Biologi i grund- och gymnasieskolan... 5 1.1.1 Styrdokument... 7 1.2 Sammanfattning... 7 1.3 Den aktuella studien... 8 1.3.1 Område biologi... 8 1.3.2 Område undervisning... 8 2. Metod... 9 2.1 Tillvägagångssätt Litteratursökning... 9 2.2 Tillvägagångssätt enkät... 9 2.2.1 Mätinstrument... 9 2.2.1 Etisk hänsyn till respondenterna... 10 2.3 Tillförlitlighet... 10 3. Resultat... 11 3.1Marina påväxtorganismer... 11 3.2Virtue i undervisningen... 14 3.2.1 Vem, som pedagog, använder sig av Virtue i undervisningen?... 14 3.2.2 Frågeställning 2, Vilka möjligheter ser pedagoger med att använda Virtue i sin undervisning?... 14 3.2.3 Vilka svårigheter ser pedagoger med att använda Virtue i sin undervisning?... 16 4. Diskussion... 17 4.1 Marina påväxtorganismer... 17 4.1.1 Vad säger litteraturen om organismgruppernas livsvillkor?... 17 4.1.2 Vad säger litteraturen om förekomsten av organismgrupperna längs med den svenska västkusten?... 17 4.2 Virtue i undervisningen... 18 4.2.1. 1 Vilka pedagoger använder sig av Virtue i undervisningen?... 18 4.2.2 Vilka möjligheter och svårigheter ser pedagoger med att använda Virtue i undervisningen?... 18 4.3 Förslag på framtida forskning... 20 4.4 Styrkor och svagheter... 20 4.5 Slutsats... 21 5. Referenser... 22 Bilaga 1... 25 2
Bilaga 2... 28 Havsanemoner Actniaria... 28 Mossdjur Bryozoa... 29 Sjöpungar Ascidiacea... 29 Havstulpaner - Balanidae... 31 Musslor Bivalvia... 32 Rörmaskar... 33 Hydroider - Hydrozoa... 34 Referanser för litteraturstudien... 35 Tabell- och figurförteckning Tabell 1. Sammanställning av huvudfynden från litteratursökningen... 13 Tabell 2. Frekvens- och procentfördelning över möjligheterna med Virtue i undervisningen som respondenterna angav... 16 Tabell 3. Frekvens- och procentfördelning över svårigheter med Virtue i undervisningen som respondenterna angav.... 17 Figur 1. Sammanställning över respondenternas svar på frågan hur länge de använt Virtue i undervisningen.... 15 Figur 2. Sammanställning över respondenternas svar på frågan om deras generella uppfattning om Virtue som undervisningsmetod.... 16 Figur 3. Sammanställning över respondenternas svar på frågan om de anser att Virtue bidrar till att utveckla elevernas ämneskunskaper.... 17 3
1. Inledning De nuvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan (Skolverket, 2011c, 2011d) kartlägger de kunskaper och normer som eleverna, med hjälp av skolans personal, förväntas utveckla under skolåren. Läroplanen slår fast att skolan ska vila på en vetenskaplig grund och att eleverna ska utveckla sådana kunskaper att de kan delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och vardagsliv (Skolverket, 2011c, 2011d). Att skolan ska vila på en vetenskaplig grund innebär att läraren förväntas förankra undervisningen i samtida vetenskapliga resultat och normer. 1995 startade utbildningsprojektet Virtue (Virtual University Education) som potentiellt kan fungera som ett verktyg för att förankra undervisning i vetenskapligt arbete. Inledningsvis var Virtue också ett forskningsprojekt, som avslutades 2002 och numera vänder sig projektet till barn, elever och lärare från förskolan upp till vuxenutbildningen (Göteborgs universitet, 2013). Projektet startade som ett samarbete mellan den naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, Maryland University och Bergens universitet (Universitetet i Bergen, u.å) och idag är projektet ett samarbete mellan Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Metoden går ut på att ett antal CD-skivor av polykarbonat monteras på en ställning och placeras ut i olika vattenmiljöer under olika tider på året. CD-skivorna får sedan hänga i vattnet under olika långa tidsperioder. Vid utplaceringen och upptagandet av skivorna mäts till exempel salthalt och temperatur, vilket kan ligga till grund för jämförelser och diskussioner av resultatet (Göteborgs universitet, 2013). När skivorna tas upp igen studeras de akvatiska organismerna som fästs sig på skivorna (Olsson, 2014). Marin påväxt är en ansamling växter och djur. Den marina påväxten, som består av organismer som kräver hårt substrat, yta, för att framgångsrikt kunna genomföra sina livscykler, börjar så fort ett substrat sätts ned under havsytan (Richmond & Seed, 1991). Marina påväxtsamhällen förekommer främst i de översta skikten av haven längs med kusten, men de förekommer även på flera hundra meters djup (ibid). I havet är tillgången till hårda substrat för fastsittande organismer att fästa vid mycket begränsad vilket medför att lediga ytor snabbt koloniseras om de sätts ner i havet (Lesser, Shumway, Cucci, & Smith, 1992). Inom en minut har organiska makromolekyler fäst vid den och efter en timme börjar bakterier fästa (Wahl, 1989). Efter en dag fäster sedan encelliga alger, medan flercelliga organismer dyker upp efter en vecka (ibid). Vilka påväxtorganismer som återfinns på olika substrat påverkas således av hur länge substratet funnits i, men även förhållanden som till exempel temperatur och salthalt påverkar organismernas utbredning (Verween, Vincx, & Degraer, 2007; Epelbaum et al., 2009). Påväxtorganismer kan delas in i hårda och mjuka påväxtorganismer (Wrange, 2013). Till de hårda påväxtorganismerna tillhör bland annat havstulpaner och blåmusslor medan till de mjuka tillhör bland annat sjöpungar och anemoner (ibid). De flesta påväxtorganismer har en livscykel som involverar ett mobilt, rörligt, och ett sessilt, fastsittande, stadium (Richmond & Seed, 1991). Det mobila stadiet involverar oftast minst ett larvstadium, som efter ett tag fäster sig till ett substrat där det genomgår metamorfas (ibid). Förmågan för organismer att välja plats är viktig eftersom det oftast är omöjligt att omplacera sig efter förankringen, således måste larverna hitta en lämplig plats för tillväxt och reproduktion (Richmond & Seed, 1991). Den initiala koloniseringen ändrar även substratets yta vilket kan påverka vilka organismer som sedan fäster sig, där vissa arter kan gynnas medan andra missgynnas. (Andersson, Berggren, Wilhelmsson, & Oehmann, 2009). När larven väl satt sig fast är larvens överlevnad främst beroende av förmågan att stå emot predation samt att stå emot konkurrens från omgivande organismer (Richmond & Seed, 1991). 4
Genom att sätta ner nya artificiella ytor i havet skapas möjligheter för ändrad artsammansättning på platsen (Knott, Underwood, Chapman, & Glasby, 2004). En viktig del i forskningen om organismers spridning och återhämtningsgrad i förvaltningshänsyn är studier på kolonisation av nya artificiella ytor (Hiscock, Sharrock, Highfield, & Snelling, 2010). Med hjälp av artificiella ytor kan forskare få förståelse för vilka arter som lätt fäster sig på en yta och vilka som inte gör det samt hur lång tid det tar för ett samhälle att hamna i ett stationärt tillstånd. Dessa studier kan göras för att öka förståelsen för återhämtningshastigheten hos ett samhälle som blivit skadat och hur lång tid det tar för kolonisation efter att antipåväxtsmedel, till exempel båtbottenfärger, använts (ibid). Artificiella ytor har visat sig ha positiva effekter i form av möjligheter för ökad diversitet och produktivitet lokalt, men påväxt kan i sin tur innebära nackdelar i form av ökad bränsleförbrukning då fartygs hastighet minskar på grund av friktion samt reducerad livslängd hos broar, vindkraftfundament med mera (Knott, Underwood, Chapman, & Glasby, 2004; Langhamer, Wilhelmsson, & Engstrom, 2009; Lesser et al., 1992). Få studier har specifikt undersökt marin påväxt längs den svenska västkusten (Berntsson & Jonsson (2003). Berntsson och Jonsson (2003) undersökte påväxtdynamiken i Skagerrak under maj-september år 1997. Totalt elva arter noterades under denna tid och dessa ingick i följande organismgrupper: havstulpaner, musslor, hydroider, mossdjur, havsanemoner och sjöpungar. De vanligaste arterna över alla djup var blåmusslor, Mytilus edulis och släta havstulpaner, Balanus improvisus. Mångfalden av arter var som störst i juli till september. I en annan svensk undersökning av Langhamer, Wilhelmsson och Engstrom (2009) studerades påväxt på vågkraftsbojar i Lysekil, runt två kilometer utanför kusten. Bojar sattes i under våren 2005 och studerades under tre somrar: 2005, 2006 och 2007. Totalt identifierades 29 arter under denna tid. Följande artgrupper, ordnade efter täckningsgrad, hittades: sjöpungar (Ascidiaceae), rörmaskar (Pomatoceros triqueter), hydroider, rödalger och havstulpaner (Balanus sp.). Sjöpungarna stod för runt 91 % av biomassan. Täckningsgraden ökade från 3,8 % år 2005, då främst rörmaskar och havstulpaner täckte bojarna till 37,5 % år 2006 och 32,1 % år 2007. År 2005 var rörmaskar och havstulpaner de två organismgrupperna, av totalt fem noterade. Året efter var istället hydroider och rörmaskar de grupper som hade den största täckningsgraden, samma gällde även för år 2007 (Langhamer et al., 2009). Även Andersson et al. (2009) noterade i sin studie att de första organismerna som upptog ytorna var havstulpaner och rörmaskar, sedan kom hydroider och manteldjur i form av sjöpungar. 1.1 Biologi i grund- och gymnasieskolan Begreppet lärande kan beskrivas på olika sätt. Lärande kan till exempel beskrivas som enstaka minnen (Säljö, 2003) eller som en process där ett eller flera beteenden förändras (Säljö, 2012). Lärande handlar inte bara om vad som ska läras, vilka minnen eller beteenden som ska ändras, utan lärande handlar lika mycket om lärprocessen, det vill säga hur lärandet sker. Det är betydelsefullt att känna till hur lärande går till, närmare bestämt hur de kognitiva processerna, hur motivation och hur samspel med andra individer påverkar lärandet (se Ellmin, 2011) för att kunna utvärdera olika undervisningsmetoder. Undervisning handlar om att hitta verksamma sätt att utveckla elevers lärande (Skolverket, 2012). I denna uppsats fokuserar vi på lärande, inom biologi, med hjälp av Virtue som undervisningsmetod. Tidigare studier (Ballantyne, Anderson, & Packer, 2010; Manzanal, Rodríguez Barreiro, & Casal Jiménez, 1999; Nundy, 1999) visar att elevers kognitiva och affektiva lärande förbättras när lärandet sker med hjälp av fältstudier i jämförelse med lärande i klassrumsmiljö. I detta sammanhang avser kognitivt lärande individens sätt att tolka, bearbeta och minnas 5
information. Med affektivt lärande menas här hur individens känslor och intresse påverkas av och påverkar lärandet. Fältarbete innebär att elever får möjlighet att arbeta praktiskt och att elevernas egna kunskaper synliggörs (Nundy, 1999). Att elevernas egna kunskaper synliggörs är betydelsefullt för lärandet eftersom kunskap och förståelse skapas utifrån den kunskap eleven redan har (se t.ex Piaget & Kärre, 1976; Vygotskij, 1971). Att kunskap konstrueras utifrån redan tidigare kunskap gör att lärare måste vara uppmärksamma på felaktiga uppfattningar (Bransford, L.Brown, & R.Cocking, 2000), och då elevernas egna kunskaper kan synliggöras med hjälp av fältstudier motiverar det för lärare att använda fältstudier som undervisningsmetod. I en studie av Nundy (1999) undersöktes om elevers lärande i skolmiljö skiljer sig från elevers lärande i fält. Resultaten från studien visar att de elever som varit ute i fält har utvecklat sin ämneskunskap i en signifikant större utsträckning än de elever som fått undervisning i skolan. I fältarbete kan ämneskunskap presenteras som en uppgift eller utmaning som diskuteras i elevgruppen och därmed ges eleverna möjlighet att själva konstruera sitt eget lärande och tänkande (Nundy, 1999). Det vill säga att kunskapen blir till hos eleven i kontrast till att vara redan färdig information som eleven förväntas lära sig (se Dewey, 2004; Piaget & Kärre, 1976; Vygotskij, 1971). Detta bekräftas av Ballantyne et al (2010) som analyserat videoinspelningar, observationsanteckningar och intervjuer av elever. Ballantyne et al. kom fram till att det är betydelsefullt att eleverna får reflektera kring de erfarenheter de får i fält eftersom reflektion leder till en djupare förståelse för miljöfrågor. Till exempel visar studien att om elever fått se fiskar och plankton i deras naturliga livsmiljö fick de en djupare förståelse för hur organismer påverkar varandra inom ekosystemet och möjliga negativa följder av mänskliga aktiviteter. Studien visar också att fältarbete med gruppdiskussion leder till en ökad förståelse, hos eleverna, för att olika ämnesområden i läroplanen hänger ihop samt att olika delar i deras utbildning har betydelse för den verkliga världen. Liknande resultat fann även Manzanal et al (1999) som undersökt vilka bidrag fältarbete kan ge för att öka elevernas förståelse för biologiska begrepp. De kom fram till att fältarbete hjälper till att klargöra ekologiska koncept samt att elever dessutom utvecklar en mer positiv inställning till bevarande av ekosystem. Då Virtue är ett undersökande arbetssätt med mätningar i fält kan Virtue innebära att eleverna får en ökad förståelse för organismers samspel i ekosystem. Osborne och Collins (2010) har med fokusgrupper undersökt elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena och vad det är som påverkar elevernas intresse. Forskarna fann att elever ofta tycker att naturvetenskapliga ämnen saknar relevans för deras vardagliga liv vilket skapar ett ointresse. Därtill fann forskarna även att elever anser att naturvetenskap innebär att något ska läras utantill utan någon eftertanke eller reflektion. I en annan studie av Wallin, Sjöbeck och Wernersson (2000) intervjuades elever om vad som gör dem intresserade av naturvetenskapliga ämnen. Resultatet från intervjuerna visade att de naturvetenskapliga ämnena upplevdes vara intressanta när eleverna fick laborera och vara aktiva, när undervisningen var varierande och om ämnet kändes meningsfullt. Även om eleverna själva är positiva till laborationer och blir mer motiverande har tidigare forskning endast visat på en svag koppling mellan attityd och prestation (för genomgång/överskikt se Helldén, Lindahl, & Redfors, 2005). Nundy (1999) framhåller dock att den affektiva och kognitiva inlärningen ändå är relaterad till varandra. Att elever utvecklar självförtroende i akademiska färdigheter kan innebära att de också utvecklar kognitiva kunskaper och förmågor. Att Virtue inte bara är ett projekt i den enskilda klassen, utan också sammanlänkar flera skolor med varandra och även till Göteborgs universitet kan göra att fältarbetet känns mer meningsfullt för eleverna än det skulle gjort annars. Det här kan i sin tur leda till ett ökat engagemang och lust att lära. Att endast presentera sina resultat för lärare eller föräldrar har visat sig vara sämre för inlärningen 6
jämfört med att presentera resultaten för andra elever (Gunel, Hand, & McDermott, 2009). När eleverna förväntas presentera sina resultat så att inte bara läraren förstår, utan också andra, till exempel andra personer i kopplade till Virtue skapas alltså en hög läropotential. Att berätta för autentiska mottagare utanför skolan ställer krav på berättaren (Åkerlund, 2011), som måste reflektera över informationen och inte bara memorera den, vilket då höjer läropotentialen. Lärandet påverkas och möjliggörs också av sociala interaktioner mellan individer (se t. ex. Säljö, 2012; Vygotskij, 1971). I de sociala interaktionerna används språket i form av till exempel ord, bilder eller gester och det är med hjälp av språket individen, tillsammans med andra, reflekterar över och skapar sin förståelse för ett innehåll (Dysthe & Igland, 2003). En grupp individer delar på olika erfarenheter och kunskaper, vilket får följden att olika individer kan bidra med olika perspektiv kring ett specifikt innehåll och där med kan läropotentialen höjas i en gruppdiskussion (Dysthe, 2003). För att diskussionen ska leda till en höjd läropotential krävs att individerna lyssnar på varandra, är öppna för andras yttranden och reflekterar över innehållet i diskussionen (ibid). Virtue är en undervisningsmetod som möjliggör för reflektion i grupp vilket kan höja läropotentialen i undervisningen. 1.1.1 Styrdokument Precis som tidigare nämnt ska undervisningen vila på en vetenskaplig grund (Skolverket, 2011c, 2011d). Betydelsen av en vetenskapligt förankrad undervisning återfinns även i kursplanerna i biologi, både i grundskolan och i gymnasieskolan, där ett av syftena med biologiundervisningen är att eleverna ska få prova på biologins arbetsmetoder. En av arbetsmetoderna som omnämns i det centrala innehållet är fältstudier (Skolverket, 2011a, 2011b). Fältstudierna ska inte bara behandlas teoretiskt utan eleverna ska även praktiskt få prova på dessa på gymnasiet: Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: [ ] förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning. (Skolverket, 2011b, s. 1). Liknande lydelser återfinns i kursplanen i biologi för grundskolan Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att [ ] genomföra systematiska undersökningar i biologi (Skolverket, 2011a, s. 1-2) samt Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll [ ] Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (Skolverket, 2011a, s. 4 och 6). I kursplanerna står det även att eleverna ska kunna genomföra fältstudier för att kunna uppnå ett godkänt betyg i ämnet. Således är Virtues förankring i kursplanerna i biologi mycket god. 1.2 Sammanfattning Med hjälp av Virtue kan påväxtorganismer studeras. Undersökningar med hjälp av Virtue kan bidra med en ökad förståelse om marina påväxtorganismer och kustnära ekosystem där abiotiska och biotiska faktorer har betydelse. Med hjälp av Virtue kan också undervisningsmöjligheter skapas. Det eleven förväntas lära sig fastställs av de nuvarande läroplanerna och där finns stöd för att använda Virtue som undervisningsmetod. Lärarens roll blir att skapa undervisningssituationer där eleverna kan lära sig utifrån sina egna förutsättningar, det vill säga utifrån elevernas tidigare kunskap, intresse och samspel med andra. Det är betydelsefullt att läraren skapar meningsfulla undervisningssituationer där eleverna får möjlighet att relatera ämneskunskapen till deras vardag (Skolverket, 2012). Eftersom Virtue både är ett praktiskt och socialt arbetssätt med autentiska mottagare har lärare möjlighet att utnyttja Virtue i undervisningen för att stärka elevernas förståelse för biologiska 7
begrepp och system. Vår förhoppning är att denna uppsats ska belysa olika livsvillkor för marina påväxtorganismer samt att möjligheter och svårigheter med att använda Virtue i undervisningen lyfts fram. 1.3 Den aktuella studien Syftet med föreliggande projekt är att studera användningen av Virtue. Projektet har dels ett biologiperspektiv och dels ett pedagogiskt perspektiv. Den biologiska delen syftar till att studera några av västkustens vanligaste förekommande marina påväxtorganismer, som kräver substrat för att fullfölja sina livscykler. De organismgrupper som vi valt att fokusera på är havstulpaner, musslor, hydroider, mossdjur, sjöpungar, anemoner och rörmaskar. Anledningen till att dessa grupper valdes var för att dessa grupper studeras i Virtue. Valet gjordes också att inte studera specifika arter eftersom Virtue hittills inte använder sig av rapportering av specifika arter utan av olika grupper. Den pedagogiska delen syftar till att studera vilka möjligheter och hinder det finns för lärare att använda sig av Virtue i undervisningen. 1.3.1 Område biologi - Vad säger litteraturen om organismgruppernas livsvillkor (förhållanden, livscykel, predation och konkurrens)? - Vad säger litteraturen om förekomsten av organismgrupperna längs med den svenska västkusten? 1.3.2 Område undervisning - Vem, som pedagog, använder sig av Virtue i undervisningen? - Vilka möjligheter ser pedagoger med att använda Virtue i undervisningen? - Vilka svårigheter ser pedagoger med att använda Virtue i undervisningen? 8
2. Metod Denna studie har två perspektiv, ett biologiskt och ett pedagogiskt. För att besvara frågeställningarna kopplade till det biologiska perspektivet valdes en litteraturstudie. För att besvara frågeställningarna kopplade till det pedagogiska perspektivet valdes en kvantitativ forskningsansats med en internetbaserad enkät som verktyg. Nedan presenteras tillvägagångssättet för litteraturstudien följt av tillvägagångssättet för enkätundersökningen och utformning av enkäten. 2.1 Tillvägagångssätt Litteratursökning Vid en litteraturstudie ska sökord tas fram som är relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, vidare ska inklusions- och/eller exklusionskriterier tas fram innan sökningarna genomförs (Friberg, 2006). Föreliggande litteraturstudie är baserad på svensk och internationell forskning inom området. Litteraturen består av originalarbeten och endast peer-review-artiklar, det vill säga granskade artiklar är använda. Sökningarna av artiklarna har främst skett genom Google Scholar och databasen Oceanic Abstracts, där kolumnen för peerreview är markerat. Sökorden som användes var det vetenskapliga namnet på latin på artgruppen + sweden, fouling, life cycle, konkurrens eller predation, alternativt användes ett alldagligt namn för gruppen, t.ex. musslor istället för Bivalvia. 2.2 Tillvägagångssätt enkät Populationen som föreliggande studie syftar till att undersöka består av pedagoger i Sverige som varit i kontakt med Virtue. Stickprovet valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, genom att använda alla användare som är registrerade på virtuedata.se. Dessa deltagare valdes då de i alla fall har hört talas om Virtue tidigare. Urvalet bestod av 108 e-postadresser, varav 72 e- postadresser användes. Dessa 72 e-postadresser var kopplade till personer som var verksamma inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Resterande adresser var antingen ogiltiga eller meddelade att de inte var verksamma inom utbildning. Respondenterna kontaktades via e-post. I e-posten fanns ett kort informationsbrev om studien och dess syfte, en uppskattning om tidsåtgången för ifyllandet av enkäten, upplysning om garanterad anonymitet samt kontaktuppgifter. Fördelen med webbaserade enkäter är att det är möjligt för respondenterna att besvara enkäten när det passar dem, samt att det inte krävs något ytterligare arbete för att skicka in svaren, jämfört med enkäter som skickas per post. En vecka senare skickades en påminnelse ut till alla deltagare, oavsett om de svarat eller inte, då Googles enkätverktyg inte registrerar från vilka e-postadresser svaren kommer ifrån. I e- posten med påminnelsen tackades alla som redan svarat på enkäten samt att resten blev vänligt ombedda att besvara den. 2.2.1 Mätinstrument Webbenkäten bestod av 14 frågor (se bilaga 1). De första frågorna i enkäten bestod av bakgrundsfrågor, följt av frågor som behandlade frågeställningarna kopplade till pedagogiksyftet. Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenterna hade möjlighet att ge kommentarer på enkäten och Virtue som projekt. Denna sista fråga ställdes då Trost (2012) menar att det är bra att ha en öppen fråga som avslutning då detta ger en möjlighet att samla in ytterligare data som kan vara intressant för studien, samt att respondenterna även kan ge synpunkter på frågorna och ämnet. 9
Enkäten bestod av sju flervalsfrågor med fasta svarsalternativ. Sista svarsalternativet på fem av frågorna bestod av en öppen ruta där respondenterna själva kunde ange sitt alternativ, om de inte funnit svaret i listan ovan. De olika svarsalternativen var baserade på empiri. Strukturerade frågor valdes då det generellt går fort för respondenterna att besvara dem samt att de är lättare att sammanställa än öppna frågor. Fasta svarsalternativ kräver att alternativen måste vara relevanta för alla deltagarna (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2012). Svaren måste både vara uttömmande och ömsesidigt uteslutande, alltså att det alternativ som passar in på respondenten samt att det endast är ett alternativ som stämmer, så vidare det inte är möjligt att kryssa i flera svarsalternativ. Det sista öppna svarsalternativet minimerar risken med att alternativen inte återspeglar respondentens uppfattning och därmed gör att personen inte svarar eller att svaren blir fel (Esaiasson et al., 2012). För att mäta respondenternas inställning till Virtue konstruerades frågan Vad är din generella uppfattning om Virtue som undervisningsmetod?. Således, inställning till Virtue, operationaliserades till uppfattning om Virtue. Svar på denna fråga erhölls i form av en femgradig likertskala 1 betydde mycket negativ och 5 betydde mycket positiv. Även vid frågan om respondenterna ansåg att Virtue bidrar till att utveckla elevernas ämneskunskaper användes en femgradig likerskala. Vid den senare betydde 1 inte alls och 5 betydde i mycket hög grad. Oftast är respondenterna mer villiga att svara på en kort jämfört med en längre skala (DeVellis, 2003), vilket motiverar valet av en femgradig skala. Om antalet steg i likertskalan ska vara jämnt eller udda är omdiskuterat. Förespråkare för ett jämnt antal menar att mittenalternativet många gånger missbrukas för att slippa ta ställning. Å andra sidan menar förespråkare för ett udda antal steg att ambivalenta respondenter inte ska tvingas göra ett val. Enligt Trost (2012) finns det varken något rätt eller fel i denna fråga, medan Esaiasson et al. (2012) menar att det oftast är bra att ha ett udda antal steg. Då denna studies författare menar att det inte är säkert att alla respondenter tagit ställning till sin inställning till Virtue som undervisningsmetod, valdes ett udda antal svarsalternativ. 2.2.1 Etisk hänsyn till respondenterna Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2013) har legat till grund för denna studie och dess datainsamling. De fyra huvudkraven är: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär sammanfattningsvis att respondenterna, alltså pedagogerna, ska vara medvetna om vad syftet med studien är samt på vilket sätt data som samlas in kommer att användas. Samtidigt ska deltagarna vara medvetna om att det är frivilligt att delta i studien och att om de önskar har de rätt att avbryta utan att orsak måste uppges. Denna information uppgavs i informationsbrevet till deltagarna. Samtyckeskravet innebär att deltagarna måste ge ett godkännande för att vara med i undersökningen, innan undersökningen genomförs. Även detta uppgavs i informationsbrevet. Konfidentialitetskravet innebär kortfattat att deltagarna ska ges så stor konfidentialitet som möjligt och att uppgifterna som samlas in ska förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan komma åt dem. Det är endast denna studies författare som har tillgång till hur de enskilda deltagarna har svarat. Resultaten presenteras även på ett sätt så att inte en enskild individ kan spåras och svaren har endast analyserats på gruppnivå. Nyttjandekravet innebär att informationen som deltagarna lämnar i studien bara får användas i forskningssammanhang. Informationen får inte heller användas kommersiellt och inte heller lånas ut. Informationen som samlats in från deltagarna kommer endast att användas i denna uppsats. 2.3 Tillförlitlighet En förutsättning för att funna resultat ska vara tillförlitliga och generaliserbara är att tillvägagångssättet har en hög validitet i samt att mätinstrumentet har både en hög validitet 10
och en hög reliabilitet (se t ex Esaiasson et al., 2012). Detta för att resultatet inte bara ska gälla för de som ingick i studien, utan även för resten av populationen. Föreliggande undersökning har utgått från en kvantitativ forskningsansats och valet av metod grundade sig i att undersökningens pedagogisksyfte låg i att belysa lärares möjligheter och svårigheter med att använda Virtue i undervisningen och inte att bakomliggande orsaker. Datainsamlingsmetoden valdes utifrån syftet och kan sägas ha en god validitet för att uppfylla målet med studien. Mätinstrumentet i föreliggande studie är en webbaserad enkät. Vid konstruktionen av enkäten är face validity viktigt, att mätningen verkar mäta det som avses att mäta (Bryman, 2008). Face validity kan studeras genom att låta andra granska enkäten innan enkäten skickas ut (ibid). Detta gjordes av handledaren till studien och enkäten uppskattades ha en god intern validitet. Däremot är urvalet av deltagare grundat ett bekvämlighetsurval, vilket påverkades den externa validiteten negativt. Ett bekvämlighetsurval är det sämsta urval som går att göra med avseende på den externa validiteten enligt Esaiasson et al. (2012). 3. Resultat 3.1Marina påväxtorganismer Den första och andra frågeställningen syftade till att studera livsvillkor för marina påväxtorganismer samt vilken förekomst de har på den svenska västkusten. I tabell 1 presenteras en sammanställning över resultatet kopplat till frågeställningarna om organismernas livsvillkor och förekomst på västkusten. För en utförligare sammanställning av den granskade litteraturen se bilaga 2. I bilaga 2 framgår också vilka specifika studier som legat till grund för sammanställningen. 11
Tabell 1. Sammanställning av huvudfynden från litteratursökningen Organismgrupp Huvudsaklig föda Predation Förhållande där arten trivs bäst/ utbredning Livscykel Förekomst på västkusten Mossdjur Filtrerare, äter huvudsakligen fytoplankton Havstulpaner Musslor Havsanemoner Mikroskopiska organismer Vanligaste födostrategin är filtrerare, men även symbiotisk interaktion med eller kemoautotrofer förekommer. Är ett nässeldjur som främst äter zooplankton. Flera predatorer, bl.a.: fiskar, sjöborrar, nakensnäckor och små kräftdjur Nucella lapillus, purpursnäcka, Carcinus maenas, strandkrabba och Asterias rubens, vanlig sjöstjärna Krabbor, sjöstjärnor, fiskar såsom tunga, piggvar, havskatt, torsk, lyrtorsk, bergtunga, rödspätta och rödtunga Sjöstjärnor, kräftdjur, snäckor, fiskar och havsborstmaskar Kolonierna växer fortare i varmare temperaturer hos Membranipora membranacea, så länge inte kolonin inte begränsas av tillgången på utrymme. Starkt artberoende. T.ex. Balanus improvisus, slät havstulpan, är mycket euryhalin. Tidiga stadier i musslans liv har lägre tolerans för skillnad i salthalt och temperatur, men toleransen varierar även mellan arterna. Salthalt Mytilus edulis, blåmussla, larver 15-40 vuxna (optimum) 15-40 Temperatur Mytilus edulis, larver 10-25 o C. Vuxna < 29 o C Finns både annuella och fleråriga kolonier. Sexuell och asexuell reproduktion. Vid sexuell reproduktion bildas frisimmande larver. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid. Asexuell reproduktion genom avknoppning. Sexuell reproduk-tion. Bildar frisimmande naupliuslarv, som genomgår sex stycken nauplius-stadier innan den ombildas till en cyprid-larv. Cypridlarven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid Flest havstulpaner fäster sig under juni-augusti Sexuell reproduktion, reproduktionscykeln följer vattentemperaturen. Vid sexuell reproduktion bildas frisimmande larver. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid - Sexuell och asexuell reproduktion. Vid sexuell reproduktion bildas frisimmande larver. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid.. Asexuell reproduktion genom partenogenes eller avknoppning. Av 2000 arter i världen finns cirka 100 på västkusten Av flera än 1000 arter i världen finns cirka 15 arter i Sverige. Blåmusslor är allmänt förekommande, en av våra vanligaste marina arter Totalt finns cirka 1200 arter i världen, varav ungefär 30 kan hittas på den svenska västkusten. Den vanligaste arten är Metridium senile, havsnejlika 12
Organismgrupp Huvudsaklig föda Predation Förhållande där arten trivs bäst/ utbredning Livscykel Förekomst på västkusten Hydroider Pellets, organiskt material, mikroalger, zooplankton Nackensnäckor Sjöpungar Filtrerare Snäckor, sjöborrar och fiskar Hydroiden Ectopleura larynx lever i vattentemperaturer mellan 0 och 30 o C och trivs inte när salthalten understiger 18 promille. Botryllus schlosseri, blomsjöpung temperatur: 5,1-26 C (15,1-20 o C optimum) salthalt: 14,10-44 (26,1-38 optimum) Botrylloides leachi, labyrintsjöpung temperatur: 16-26 C salthalt: 24-38. Sexuell och asexuell reproduktion. Vid sexuell reproduktion bildas frisimmande larver och ibland ett medusasstadie. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid. Reproduktionen är säsongsbunden och startar vid en vattentemperatur 5-14 o C. Vanligast är att fristående arter har sexuell reproduktion medan kolonibildande varierar mellan både asexuell och sexuell reproduktion. Vid sexuell reproduktion bildas frisimmande larver. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid. Asexuell reproduktion genom avknoppning - Totalt finns över 2000 arter i världen, varar cirka 20 stycken av dem finns i Sverige; Rörmaskar Filtrerare Sjöpungar (på larverna) - Sexuell reproduktion. Vid reproduktionen bildas frisimmande larver. Larven fäster sig till ett substrat och genomgår metamorfos till en fastsittande vuxenindivid.. Möjlighet till reproduktion året runt, men högre havstemperaturer gör ökad gametproduktion. Pomatoceros triqueter, trekantmaskär en av de vanligaste rörmaskarterna på den svenska västkusten. 13
3.2Virtue i undervisningen Då endast 27 pedagoger svarade på webbenkäten, togs beslutet att inte leta efter statistiska skillnader mellan pedagoger för olika åldrar och ämnen. Istället beskrivs deltagarna så utförligt som möjligt, utifrån deras svar på enkäten, och en deskriptiv sammanställning av respondenternas svar kopplat till studiens frågeställningar redovisas. 3.2.1 Vem, som pedagog, använder sig av Virtue i undervisningen? I undersökningen deltog 27 pedagoger, som varit yrkesverksamma mellan 0,5 och 40 år. Medelantalet år i yrket var 18 år (s=11,2). Av respondenterna undervisade en respondent på fritidshem, tre respondenter i förskolan och/eller förskoleklass, tre respondenter undervisade i grundskolans tidigare år årskurs 1-3, nio på grundskolans senare år årskurs 4-6, åtta stycken undervisade på grundskolans senare år årskurs 7-9, åtta stycken respondenter undervisade på gymnasiet och en respondent på vuxenutbildningen. Fem respondenter uppgav att de jobbade inom minst två skolkategorier. En majoritet av respondenterna uppgav att de använt sig av Virtue i undervisningen i mindre än ett år (se figur 1). Virtue används i uteverksamhet, på fritidshemmet, i de olika NO-ämnena (fysik, kemi och biologi), teknik, bild, slöjd, svenska, gymnasiearbete, specialiseringskurser samt matematik. Virtue är dock vanligast att använda i NO/biologiundervisningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att de respondenter som använder sig av Virtue i undervisningen främst är lärare för årskurs 4-9 samt gymnasiet och att Virtue främst är kopplad till undervisning i NO samt biologi. Figur 1. Sammanställning över respondenternas svar på frågan hur länge de använt Virtue i undervisningen. 3.2.2 Frågeställning 2, Vilka möjligheter ser pedagoger med att använda Virtue i sin undervisning? Den andra frågeställningen kopplat till pedagogik syftade till att undersöka vilka möjligheter gymnasielärare ser med användning av sociala medier i undervisningen. Respondenternas svar på flervalsfrågan Vilka möjligheter ser du med att använda Virtue i undervisningen? presenteras i tabell 2. På frågan svarade 27 respondenter. Resultatet visar att den största möjligheten med att använda Virtue i undervisningen ansågs vara att Virtue är ett praktiskt arbetssätt och ett visualiserande arbetssätt. De övriga alternativen som angavs som möjligheter med Virtue var följande lustfyllt lärande, ämnesintegration, att förankra det som vi lär oss och återkoppla det i verkligheten samt ge eleverna ett större perspektiv 14
Tabell 2. Frekvens- och procentfördelning över möjligheterna med Virtue i undervisningen som respondenterna angav. Svarsalternativ N Andel i procent Ett praktiskt arbetssätt 23 85 % Visualiserande arbetssätt 22 81 % Ett sätt att komma i kontakt med forskning i skolan 20 74 % Eleverna är intresserade 20 74 % Ett sätt att arbeta med det centrala innehållet i 18 67 % kursplanen Ett sätt att variera undervisningen 18 67 % Ett sätt att bidra till forskning 10 37 % Övriga 4 15 % Tidsbesparande arbetssätt 0 0% En ytterligare möjlighet som går att tyda utifrån respondenternas svar är att respondenterna svarade att de generellt var positiva till Virtue som undervisningsmetod (N=26, m=4,3, s=0,8) samt att de ansåg att Virtue bidrar till att utveckla elevers ämneskunskaper (N=26, m,=4,3 s=0,6). I figur 2 visas respondenternas svar på frågan Vad är din generella uppfattning om Virtue som undervisningsmetod?. I figur 3 visas respondenternas svar på frågan Anser du att Virtue bidrar till att utveckla elevernas ämneskunskaper? Figur 2. Sammanställning över respondenternas svar på frågan om deras generella uppfattning om Virtue som undervisningsmetod. 15
Figur 3. Sammanställning över respondenternas svar på frågan om de anser att Virtue bidrar till att utveckla elevernas ämneskunskaper. 3.2.3 Vilka svårigheter ser pedagoger med att använda Virtue i sin undervisning? Den tredje frågeställningen kopplat till pedagogik syftade till att undersöka vilka svårigheter pedagoger ser med användning av Virtue i undervisningen. Respondenternas svar på flervalsfrågan Vilka svårigheter ser du med att använda Virtue i undervisningen? presenteras i tabell 3. På frågan svarade alla respondenter. Resultatet visar att den största svårigheten med att använda Virtue i undervisningen var att det ansågs vara tidskrävande att genomföra. Ingen respondent angav eleverna inte var intresserade eller att det centrala innehållet i kursplanen inte stödjer Virtue. De övriga alternativen som angavs som svårigheter med Virtue var följande svårt att hitta plats där utrustningen får vara ostörd och som ändå är lätt att ta sig till, svårt att utnyttja besöket på Sjöfartsmuséet, schemat, Ngt svårt för de yngre eleverna samt inga Tabell 3 Frekvens- och procentfördelning över svårigheter med Virtue i undervisningen som respondenterna angav. Svarsalternativ N Andel i procent Tidskrävande, genomförande 13 48 % Svårt att ta sig till lämplig vattenmiljö 6 22 % Tidskrävande, planering 5 19 % Ekonomiskt svårt att tillämpa 5 19 % Övriga 5 19 % Läraren har inte tillräckliga kunskaper om hur Virtue kan 4 15 % användas i undervisningen Skolledning stöttar inte projektet 2 7,4 % Eleverna är inte intresserade 0 0 % Centrala innehållet i kursplanen stöder inte Virtue 0 0 % 16
4. Diskussion Vår förhoppning med denna uppsats har varit att belysa olika livsvillkor för marina organismer samt att möjligheter och svårigheter med att använda Virtue i undervisningen lyfts fram. I den följande diskussionen tolkas först resultaten från litteraturstudien och därefter tolkas resultaten från enkätstudien. Därefter ges förslag på framtida forskning. Detta följs sedan av en kritisk granskning av de genomförda undersökningarna. Därtill presenteras också förslag på förbättringar av undersökningarna. Diskussionen avslutas därefter med en sammanfattande slutsats. 4.1 Marina påväxtorganismer 4.1.1 Vad säger litteraturen om organismgruppernas livsvillkor? Enligt vår vetskap finns ingen enhetlig litteratur som sammanfattar de olika organismgruppernas livsvillkor, gällande förhållande, livscykel, predation och konkurrens. Varje organismgrupp består av många olika arter, som skiljer sig vad gäller anpassning till den miljö de lever i. Detta försvårar en sammanställning, eftersom innehållet kan bli mycket omfattande. Litteraturstudien visade dock en del gemensamma mönster hos organismgrupperna. Livscykeln hos de olika påväxtorganismerna är lika varandra, med ett frisimmande larvstadium och ett fastsittande vuxenstadium. Alla de olika organismgrupperna är också utsatta för en stor konkurrens om substrat (Dayton, 1971), vilket verkar vara den största begränsande faktorn. Temperatur och salthalt påverkar alla organismgrupper, men i vilken utsträckning är många gånger oklar. De experimentella studierna som visar att salthalt (t.ex Brunetti, Beghi, Bressan, & Marin, 1980; Epelbaum, Herborg, Therriault, & Pearce, 2009; Verween et al., 2007) och temperatur (t.ex. Boyden & Russell, 1972; Laine, Mattila, & Lehikoinen, 2006) är begränsande faktorer är gjorda i laboratoriemiljö och kan därför inte direkt överföras till naturliga förhållanden där många fler faktorer kan vara med och påverka. Till exempel visar Amui-Vedel et al. (2007) att mossdjurens zooider blev större i kallare vatten i laboratorieexperiment, medan i naturlig miljö visade observationerna på motsatsen, vilket kan tyda på att det förekommer fler eller andra faktorer. Det här visar att det troligen är mer komplexa förhållanden i den naturliga miljön, vilket gör den naturliga miljön svårare att studera. Trots att miljöfaktorer verkar ha en komplex samverkan på organismgruppernas reproduktion, överlevnad och utbredning visar litteraturstudien att organismerna inte klara av hur höga eller hur låga salthalter och vattentemperaturer som helst. Med andra ord är ändå salthalt och vattentemperatur miljöförhållanden som främst påverkar och begränsar organismerna. Litteraturen vi har funnit har inte studerat predation i lika stor utsträckning som andra faktorer i organismgruppernas livsvillkor. Däremot visar litteraturstudien att det inom i alla fall vissa organismgrupper förekommer predation på både frisimmande och fastsittande stadier i livscykeln. Det huvudsakliga födovalet skiljer sig mellan organismgrupperna, men även inom respektive grupp. De flesta organismgrupperna livnär sig på plankton i någon form, fyto- eller zooplankton, men även symbios med fytoplankton respektive karnivori förekommer. 4.1.2 Vad säger litteraturen om förekomsten av organismgrupperna längs med den svenska västkusten? Litteraturstudien visar att alla organismgrupperna finns på västkusten, men endast få av de funna studierna har beskrivit organismernas abundans och då endast över sommarhalvåret. Sveriges västkust sträcker sig från södra Skåne till norra Bohuslän och involverar flera vatten, Skagerrak, Kattegatt och västra delarna av Östersjön. Hydrografin, strömförhållanden, saliniteten och temperaturen varierar mellan dessa vatten, men även lokalt, vilket ger olika förhållanden längs hela kusten. Dessa förhållanden varierar inte bara i rum utan förhållandena varierar också över tid 17
(se t.ex. Hiscock et al., 2010). En stor del av forskningen, i vår litteraturstudie, om påväxtorganismer på västkusten är gjord på Kristineberg och Tjärnö, det vill säga på norra västkusten. En anledning till detta är troligen att det ligger två marina forskningsstationer där. Detta i sin tur kan medföra att resultatet inte direkt är applicerbart på resten av västkusten, utan endast till de delar med liknande förhållanden som dessa studier är gjorda på. Studie av Berntsson & Jonsson (2003), under år 1997, visar att de två mest förekommande artgrupperna i Skagerrak är musslor och havstulpaner. En annan studie av Andersson et al. (2009), utförd 2005-2006 i Skagerrak, visar att de tre vanligaste förekommande artgrupperna på stålfundament var havstulpaner, rörmaskar och sjöpungar, medan på betongfundamenten var hydroider och sjöpungar de vanligaste. Detta visar på att det finns årliga variationer i vilka arter som är vanligast förekommande. Dock kan variationerna även bero på lokala variationer i miljön, som till exempel att organismerna har en substratpreferens (se t.ex. Andersson et al., 2009). Anledning till att just dessa organismgrupper är vanliga skulle kunna bero på att de är bättre anpassade till de rådande konkurrens- och miljöförhållandena. Larver som fäster sig tidigare under säsongen får ofta en konkurrensfördel, i och med att de koloniserar ytan först, vilket innebär att det finns mindre substratyta för efterkommande organismer att fästa på (Stachowicz et al., 2002). Att vissa organismgrupper är mer vanliga än andra skulle också kunna bero på en tillfällighet, såsom strömförhållanden som påverkar larvernas spridning och därmed var de får möjlighet att fästa sig. 4.2 Virtue i undervisningen 4.2.1. 1 Vilka pedagoger använder sig av Virtue i undervisningen? Resultatet från enkäten visade att pedagoger främst använde Virtue i NO- samt biologiundervisning för elever i grundskolans senare år (årskurs 4-9) och i gymnasiet. En förklaring till att Virtue främst används i biologiundervisningen kan vara att Virtue går att koppla till många olika delar inom läroplanernas centrala innehåll i biologi, vilket motiverar användning av Virtue. En ytterligare förklaring kan vara att Virtue började som ett forskningsprojekt inom biologi vilket gör att lärare för biologi lättare kan se användningsmöjligheter. Dessutom anordnar Göteborgs universitet kurser inom Virtue, bland annat Virtue - Naturvetenskap i skolan, som ges varje hösttermin. Enligt kursplanen är kursens huvudområde miljövetenskap och biologi, vilket ytterligare kan förklara varför det främst är inom biologi som Virtue används. Virtue har potential för att vara ett ämnesövergripande skolprojekt (se Göteborgs universitet, 2013), dock kan tiden för att planera och genomföra ämnesövergripande undervisning vara svår att få till när flera lärare ska samarbeta, något som vår erfarenhet visar. Att Virtue främst används av lärare mot senare årskurser skulle kunna bero på att det är svårt att genomföra med yngre barn och elever. Svårigheter med att genomföra Virtue med yngre åldrar är att Virtue involverar vattenmiljöer, vilket medför att det ställs stora krav på säkerhet. Då Virtue börjande som ett forskningsprojekt på universitetsnivå kan Virtue upplevas vara långt ifrån elevernas vardag och att Virtue är för svårt för yngre elever och läraren väljer då att inte använda sig av Virtue. Även om Virtue inte används av en lika stor/bred grupp lärare som potentiellt är möjligt, visar vårt resultat att Virtue ändå används inom de naturvetenskapliga ämnena och då främst biologi. 4.2.2 Vilka möjligheter och svårigheter ser pedagoger med att använda Virtue i undervisningen? Resultaten från vår studie framhåller att det både finns möjligheter och svårigheter med att använda Virtue i undervisningen. De möjligheter som respondenterna belyste var främst kopplade till arbetssättet, där en majoritet av respondenterna svarade att möjligheten var det praktiska och visualiserande arbetssättet. Virtue har en möjlighet att gynna de elever som behöver en mer praktisk och visualiserande undervisning, än den teoretiska undervisning som vanligen förekommer i klassrummen. Dessa elever hade gynnats om andelen lärare som använder Virtue 18