Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213
VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Metodik... 6 Vädret 212/13... 7 Höstvete... 12 Råg... 17 Rågvete... 18 Vårvete... 19 Korn... 22 Havre... 25 Våroljeväxter... 27 Höstoljeväxter... 3 Ärter... 31 Potatis... 33 3
INLEDNING I denna skrift kan du läsa om resultaten från prognos- och varningsverksamheten i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län under växtskyddsåret 213. Vi redovisar även resultaten från graderingsverksamheten i Västerbotten och Norrbotten som Forslundagymnasiet har hållit i. Försöksresultat från referensförsök redovisas under rubrikerna höstvete och korn. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksredogörelser. Syftet med prognos- och varningsverksamheten Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Prognos- och varningsverksamheten är ett viktigt hjälpmedel för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. För vissa skadegörare ställs prognoser över den förväntade angreppsutvecklingen i god tid innan bekämpning är aktuell. Förutom prognoser ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och i år även facebooksidan Växtskyddscentralen Uppsala. De avgörande besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. Tabell 1. Åkerarealens användning 213 (ha). Preliminära uppgifter från Jordbruksverket. Gröda Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Totalt i regionen Förändr. jmfr 212 Höstvete 6 33 9 631 4 677 1 88 414 22 14-32 278 Vårvete 3 629 16 287 1 417 2 436 1 322 34 91 12 996 Råg 15 79 267 221 29 1 376-481 Rågvete 44 64 319 64 26 1 489-75 Höstkorn 169 125 4 334 187 Korn 12 143 4 494 19 288 8 235 9 928 9 88 9 128 Havre 5 29 1 611 17 57 4 416 3 734 41 558 7 559 Blandsäd 234 1 499 186 24 69 2 12-61 Majs 44 9 71 2 27-62 Baljväxter 928 2 87 1 787 271 14 5 869 28 Höstraps 885 811 24 34 43 1 977-2 176 Höstrybs 53 48 92 6 199-271 Vårraps 3 868 11 371 5 148 188 26 2 61 3 571 Vårrybs 114 184 132 644 238 1 312 279 Oljelin 27 179 17 313-496 Vall & bete 34 52 47 66 25 67 34 986 44 481 187 182-1 46 Grönfoder 54 1 19 532 994 1 738 4 823-18 Frövall 278 657 796 79 9 1 9-47 Potatis 13 199 74 923 221 1 52-39 Träda * 11 672 17 761 11 987 4 343 3 546 49 39 5 979 Summa * 81 399 162 728 99 238 58 946 66 17 468 328 1 588 * Grödkoden för outnyttjad åkermark har tagits bort i SAM-ansökan sedan 28. Det gör att dessa poster inte är helt jämförbara med 27 och tidigare år. 4
Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten 213 var personal vid Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet, Lantmännen i U län, samt Landsbygdsenheten på Länsstyrelserna i U, W och X län. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 17 stycken (tabell 2). I Västerbottens län (AC) graderades fem gårdar och i Norrbottens län (BD) graderades två gårdar av lantbrukare och personal från naturbruksgymnasiet och Hushållningssällskapet. Tabell 2. Antal graderare inom Uppsala Växtskyddscentrals område 213. Län VSC Länsstyrelse Hushållningssällskapet Jordbrukare Övriga Lantmännen Totalt Stockholm (AB) 1 2 3 Uppsala (C) 2 1 6 9 Västmanland (U) 1 2 5 1 9 Dalarna (W) 1 3 1 5 Gävleborg (X) 1 1 1 3 Summa 4 3 3 17 1 1 29 Figur 1. Graderingar utfördes på totalt 56 gårdar. Källa: Google Maps. 5
METODIK Prognos- och varningsverksamheten Från början av maj till mitten av juli utfördes regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter och oljeväxter. Obehandlade rutor graderades en gång i veckan i konventionellt odlade fält. Rutorna var en sprutbredd breda och ca 3 m långa. Graderingar utfördes även på tre gårdar med ekologisk odling. I regionen graderades totalt 175 fält och i tabell 3 kan du se fördelningen mellan län och grödor. Insekter räknas på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor) i graderingsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 blad från de tre översta bladnivåerna och anges som procent angripna blad. Tabell 3. Antalet graderingsrutor 213, fördelade läns- och grödvis. Län Råg Höstvete Rågvete Vårvete Korn Havre Vårraps Vårrybs Höstraps Ärter Summa Stockholm 7 1 3 6 3 4 2 1 27 Uppsala 15 3 1 13 2 6 13 2 5 78 Västmanland 1 1 4 11 6 9 3 44 Dalarna 4 5 2 3 1 15 Gävleborg 4 1 2 2 2 11 Summa 36 4 3 24 44 19 26 5 4 1 175 I Västerbotten graderades rutor i fem kornfält, två havrefält och två vårrybsfält. I Norrbotten fanns graderingsrutor i fyra kornfält, ett havrefält och ett vårrybsfält. Referensförsök För att få en indikation om det aktuella bekämpningsbehovet och ett förbättrat underlag till den behovsanpassade bekämpningen utförs försök med olika svampbehandlingar. Försöken som i flera fall placeras i nära anslutning till graderingsrutor har i Uppsalas område under 213 varit tre i höstvete och fyra i korn. Försöksresultaten redovisas under respektive gröda. 6
VÄDRET 212/13 Höstbruket 212 var besvärligt på de flesta håll i regionen. Sommaren 212 hade varit ovanligt regnig och så fortsatte även hösten. En uppskattning gjordes att i snitt 3 % av den planerade höstgrödearealen såddes i Mälardalen. Många sådde sent och den höstsådda arealen varierade mycket mellan gårdarna. Medeltemperaturerna var normala i september och oktober med några dagars minusgrader i slutet av oktober. November hade högre medeltemperatur än normalt och när första snön föll i slutet av månaden var det på otjälad mark. Att det skulle komma så mycket snö och att den skulle ligga kvar så länge förvånade säkert många. December var ovanligt kall, men tack vare det tjocka snötäcket var det fortfarande ingen tjäle på de flesta håll. Snötäcket minskade dock rejält kring nyår och speciellt på slätterna blev det fläckvis barmark i januari och marken kunde frysa till innan det blev tjockt snötäcke igen. Snön låg kvar i 4,5 månader, på vissa håll längre. Ännu i mitten av april kunde man höra sånglärkan sjunga över vita fält norr om Uppsala. Mars utmärkte sig med ovanligt låg medeltemperatur och nästan ingen nederbörd alls. Våren fortsatte att vara relativt nederbördsfattig och jordarna torkade upp fort. Vårbruket drog igång i slutet av april. I april regnade det en del förutom i Dalarna där det fortsatte det vara torrt. I Dalarna var det lägre nederbördsmängder än normalt hela första halvåret. Sommaren kommer man att minnas som torr. Det var generellt högre medeltemperaturer än normalt men utan extrema värmeböljor. I hela regionen var början av maj ganska sval men sedan blev den varm och torr. Det kom inte mer än små skurar fram till andra veckan i juni. När sedan juli började kom torkan tillbaka. I Uppsala hade även augusti mycket mindre nederbörd än normalt. Gävleborg slapp däremot den värsta torkan och hade oftast bra förhållanden för odling under hela säsongen. tim 4 Uppsala 212/213 Normal 1961-9 3 2 1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 212/13 (SMHI). 7
Snödjup oktober april 212/13 cm Falun 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm 6 Uppsala 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm Sala 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 3. Perioder då hela marken var snötäckt. Mätningar vid tre väderstationer (SMHI). 8
Nederbörd månadsvis 212/13 mm 16 Falun 212/213 Normal 1961-9 12 8 4 Sept Nov Jan Mars Maj Juli mm 16 Uppsala 12 8 4 Sept Nov Jan Mars Maj Juli mm 16 Västerås 12 8 4 Sept Nov Jan Mars Maj Juli Figur 4. Nederbörd vid tre väderstationer (SMHI). 9
Temperatur månadsvis 212/13 C 2 Falun 212/213 Normal 1961-9 1-1 Sept Nov Jan Mars Maj Juli 2 C Uppsala 1-1 Sept Nov Jan Mars Maj Juli Västerås 2 C 1-1 Sept Nov Jan Mars Maj Juli Figur 5. Temperaturen vid tre väderstationer (SMHI). 1
Nederbörd och temperatur dygnsvis maj juli 213 C/mm Falun Nederbörd Temperatur 3 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Uppsala 3 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Brunnby, Västerås 3 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 6. Nederbörd/temperatur dygnsvis vid tre väderstationer (SMHI och Lantmet). 11
HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades 36 fält varje vecka från 6 maj till 8 juli. Tabell 4. Sortfördelning i höstvete 213 i olika län. Län Olivin Kranich Julius Ellvis Mariboss Stava Harnesk Stockholm 4 3 Uppsala 7 2 5 1 Västmanland 8 1 1 Gävleborg 1 2 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Många marker var vattenmättade efter sommaren 212 och den fortsatt regniga hösten gjorde att det var svårt med höstbruket på många håll. Sådden av graderingsfälten var mycket utspridd i tiden, från början av september till andra veckan i oktober, men hälften av fälten såddes runt mitten av september. Uppkomsten var ganska dålig och när snön föll i slutet av november var det i de flesta fall på obestockade plantor i glesa bestånd. Marken förblev otjälad till januari och sedan låg snön kvar in i april. Många bestånd tunnades ur ytterligare under vintern och en del höstsådder harvades upp. Orsakerna till plantdöd var troligen syrebrist i många fall men även utvintringssvampar som till exempel snömögel som förekom fläckvis. På flera håll kunde man se områden som slammat igen på grund av yterosion. När graderingarna påbörjades var det länge en känsla av att grödorna inte kom igång ordentligt. Det torkade upp hastigt i ytan och vissa jordar fick hårda skorpor. På många håll var plantorna dåligt bestockade och korta. Stråskjutningen skedde i mitten av maj och höstvetet blommade kring midsommar. Begynnande mjölkmognad inträffade redan i slutet av juni i Stockholms län och i början av juli i övriga regionen. Skördeförhållandena var gynnsamma men skördarna blev överlag dåliga, från ca 75 % ned till mindre än hälften av normal nivå. Kvalitén blev dock bra och det blev inga problem med fusariumtoxinet DON. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare var mycket svaga och vårgraderingen gav i medeltal ett index på,8. 11 % av de undersökta fälten hade ett index på 5 eller högre men i dessa fält hade indexet sjunkit vid graderingen i juli vid mjölkmognad. Sommargraderingen visade i genomsnitt ett indexvärde på,44 och inget fält kom i närheten av skadetröskeln som är 3. Angreppen av rotdödare var också mycket svaga och förekom bara i prover från en fjärdedel av fälten. Genomsnittsindex för rotdödare var,57. Vid graderingen i juli noterades bara enstaka stråfusarios och inte någon skarp ögonfläck. Mjöldagg Det var i stort sett bara på en av graderingsgårdarna som mjöldagg förekom. Det var i Gästrikland och angreppet noterades från i slutet av maj. Så småningom fanns angrepp i båda graderingsrutorna på gården och i slutet av juni var 6 % av de tre översta bladen angripna och angreppsgraden ökade inte. 12
% Angr. blad 1 8 6 Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Sädesbladlus Gulrost Löss/strå 25 2 15 4 1 2 5 21 22 3 31 37 45 55 65 71 Utv.st. 75 median 6/5 13/5 2/5 27/5 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 Datum Figur 7. Skadegörarutvecklingen i höstvete 213. Medeltal för B, C, U, W och X län. Rost Gulrost hittades i två graderingsrutor i Gävleborgs och Stockholms län i mitten av juni. Sorten var Kranich. Ytterligare två rutor med Kranich fick angrepp i början av juli respektive andra veckan av juli. Även dessa låg i Stockholms och Gävleborgs län. I de två rutor där gulrosten först uppdagades blev angreppsnivån runt 7 % av bladen medan det i övriga rutor var 4 respektive 3 % angripna blad. I ett sortförsök utanför Hedemora upptäcktes gulrost 11 juli i sorterna Kranich, Norin, Frontal samt spår av gulrost i Olivin, Loyal och Nimbus. Små förekomster av brunrost hittades i två fält i månadsskiftet juni juli. Vid mjölkmognad noterades brunrost i 17 % av graderingsrutorna och 2 2 % av de tre översta bladen var angripna. 25 2 Andel angripna blad, % 15 1 Brunrost Gulrost 5 29 21 211 212 213 Figur 8. Slutangrepp graderade i DC 75 1 av brunrost och gulrost i höstvete i AB, C, U, W och X län under åren 29 213. 13
Bladfläcksvampar Små angrepp av svartpricksjuka noterades på de nedersta bladen i många fält när graderingarna drog igång. Under tidig stråskjutning förekom bladfläckar i ca 15 % av graderingsrutorna. Vetets bladfläcksjuka förekom i vissa fält men uppförökades inte nämnvärt. Generellt var det svartpricksjuka som dominerade. Bekämpningströskeln som avser angrepp på de tre översta bladen vid axgång uppnåddes i en tredjedel av graderingsrutorna. I slutet av juni fanns bladfläckar i 85 % av graderingsrutorna och vid sista graderingstillfället fanns det i alla rutor utom i en ekologiskt odlad. I figur 7 kan man se utvecklingen över säsongen och konstatera att slutangreppsnivån för bladfläckar ligger på en medelnivå 213. Angreppsnivåer på 7 % eller mer fanns i 1 % av graderingsrutorna. Brunfläcksjuka observerades inte i graderingsrutorna. Fysiologiska fläckar noterades i Kranich i början av juni. % angripna blad 1 9 8 7 6 Bladfläckar 1998 Bladfläckar 27 Bladfläckar 211 Bladfläckar 212 Bladfläckar 213 5 4 3 2 1 22 3 31 32 37 39-41 43-49 51-59 6-65 67-73 75-1 Utv. st. Figur 9. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete. Jämförelse mellan utvalda år. 14
Tabell 5. Svampbehandling i DC 47 49. Tre höstveteförsök 213 i serie L9-141. Skörd kg/ha. Inget av försöken visade på statistiskt säkra merskördar av svampbehandling (n.s.). Behandling l/ha Sörby, Västerås Långtora, Enköping Väppeby, Enköpings-Näs Obehandlat 6 95 7 91 9 7 Proline,4 + Comet,25 n.s. n.s. n.s. Dominerande sjukdom svartpricksjuka svartpricksjuka svartpricksjuka Angripen bladyta blad 2 i obehandlat led 2 % 32 % 1 % Sort Olivin Akteur Olivin Län U C C Bladlöss I slutet av juni började sädesbladlöss hittas i graderingsrutorna runt om i regionen. I början av juli förekom sädesbladlöss i 8 % av graderingsrutorna och bekämpningströskeln uppnåddes i enstaka fall. Inga havrebladlöss konstaterades i varningsfälten. Trips Vid begynnande axgång graderades förekomsten av stora sädestripsen. Det fanns i genomsnitt,4 trips/strå, vilket är en ganska låg notering. Bekämpningströskeln 1 trips/strå uppnåddes i ett fält. Skadan, som tripsarnas näringssug förorsakar, graderades tre veckor efter axgång. I genomsnitt hade 12 % av stråna skadade flaggbladslidor. De starkaste angreppen (4 65 % skadade flaggbladslidor) fanns i två fält i Stockholms län respektive ett fält i Västmanlands län. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor. Vetemyggor Angreppen av vetemyggornas larver var svaga med undantag för några graderingsrutor i Västmanland. Larver av den röda vetemyggan förekom i 35 % av de granskade axproverna och i dem var i genomsnitt 1,4 % av kärnorna angripna. I fyra fält i Västmanland uppnåddes skadetröskeln som för den röda myggan anses vara 4 5 % angripna kärnor och som mest noterades 14 % skadade kärnor. Den gula vetemyggans larver noterades endast i på,5 % av kärnorna i ett axprov från Uppland. 15
% angripna kärnor Stockholm Uppsala Västmanland 16 14 12 1 8 6 4 2 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Figur 1. Angrepp av vetemyggor i höstvete i B, C och U län 1984 213. Vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka var väldigt sällsynt i området norr om Mälaren. Randig dvärgstrit inventerades i gulskålar under hösten 212 och antalet fångade stritar var lågt utom vid Märsta och på Trögden där antalet var något högre, upp till nio vuxna stritar under en vecka. Analyser med PCR gjordes för att detektera virus och det fanns bara hos de stritar som fångats utanför Märsta. Under våren fångades bara några få stritnymfer i slutet av maj utanför Märsta. Inventering med gulskålar 26 augusti till 3 september 213 visade på en spridd förekomst av stritar runt Uppsala, Märsta, Trögden, Enköping och Västerås. Mängderna var större än de senaste tre åren och som mest fångades 21 stritar på en vecka i Stockholms län. Början av september var varm och det var då de största mängderna av stritar fångades. Från mitten av september var vädret ostadigare och svalare och antalet stritar minskade ner till noll eller enstaka per vecka. Övriga skadegörare Inga större angrepp av fritfluga noterades. Förekomst av gulstrimsjuka konstaterades i ett graderingsfält. 16
RÅG Omfattning och sortfördelning Fyra fält graderades från 6 maj till 1 juli. Antalet är inte tillräckligt stort för att vara ett bra, representativt underlag för hela regionen. Tabell 6. Sortfördelning i råg 213. Län Amilo Evolo Marcelo Visello Stockholm 1 Uppsala 1 1 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Sådden skedde i huvudsak under första halvan av september. Många rågbestånd utvintrade i regionen och grödan i de rutor där graderingarna gjordes var i ett par fält mycket gles. Axgången inföll kring månadsskiftet maj juni och blomningen började i mitten av juni. Skördemängderna blev generellt sett under det normala och rymdvikterna var låga men falltalen var höga. Stråbassjukdomar Inga angrepp av stråknäckare eller rotdödare konstaterades. Svampsjukdomar Mjöldagg noterades i små mängder i en av graderingsrutorna i slutet av säsongen. Sköldfläcksjuka förekom i två av fälten men utvecklades inte nämnvärt utan angreppet stannade på 1 % angripna blad. I ett fält var 6 % av bladen angripna av brunrost i slutet av juni. Brunrost förekom också i ett rågförsök på Trögden där bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar testades. Svartrost fanns i flera fält vid det sista graderingstillfället. Ingen gulstrimsjuka noterades. Trips Förekomsten av stora sädestripsen var liten i de graderade fälten. I genomsnitt förekom,38 tripsar per flaggbladslida vid axgång. Tripsarnas näringssug orsakar skador på flaggbladslidorna och det noterades på många strån i graderingsrutorna men skadorna var inte så omfattande. Tabell 7. Förekomst av stora sädestripsen i råg. Jämförelse 1997 213. Antal tripsar per flaggbladsslida vid begynnande axgång. Medeltal. 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 212 213 1,3,3,7,4,2,2,4,1,3,2,2,3,2 1,3,6,4 Övriga skadegörare Under andra halvan av juni förekom sädesbladlöss i små mängder. 17
RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Från 6 maj till 9 juli graderades varje vecka tre fält. Antalet är inte tillräckligt stort för att vara ett bra, representativt underlag för hela regionen. Tabell 8. Sortfördelning i rågvete 213 i olika län. Län Sequenz Tulus Uppsala 1 Gävleborg 1 Västmanland 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Två av graderingsfälten såddes i mitten av september och det tredje såddes andra veckan i oktober. Det var mycket blöta förhållanden under hösten och bestånden utvecklades dåligt. Stråskjutningen skedde i slutet av maj och flertalet fält gick i ax före mitten av juni. I slutet av juni kom rågvetet in i mjölkmognad. Skördarna blev överlag låga men kunde i vissa fall nå 6 7 ton/ha. Stråbassjukdomar Inga angrepp av stråknäckare eller rotdödare konstaterades. Svampsjukdomar Mjöldagg upptäcktes i mitten av juni och förekom i två av graderingsrutorna. Angreppsnivåerna var i början av juli 22 % respektive 32 % angripna blad 1 3 och fortsatte därefter inte att öka. Bladfläckar förekom i två graderingsrutor från mitten av juli och i den tredje från början av juli. Angreppen var inte allvarliga utan som mest var 2 av de tre översta bladen angripna vid sista graderingen. Inga angrepp av rost, sköldfläcksjuka eller gulstrimsjuka observerades i graderingsrutorna. Skadeinsekter Trips förekom i små mängder vid axgång. I genomsnitt fanns,3 tripsar per flaggbladslida. 18
VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Mellan 2 maj och 15 juli graderades regelbundet 24 vårvetefält. Tabell 9. Sortfördelning i olika län 213. Län Diskett Triso Vinjett Hamlet Quarna Kadrilj Dacke Anninan Curry Sport AB 1 1 1 C 4 1 1 2 2 1 1 1 U 2 1 1 W 1 2 1 Sådd och grödutveckling Vårvetearealen var ca 34 ha i vårt område vilket är en ökning med 65 % jämfört med de senaste två åren. En orsak kan vara att många hade mycket mindre areal höstvete än vanligt. Detta återspeglas i antalet graderingsrutor i vårvete som är mer än dubbelt så många som de brukar och i en mångfald av sorter. Sådden av vårvete påbörjades i slutet av april och i mitten av maj var alla graderingsfält sådda. Uppkomsten blev ojämn och utdragen på grund av torka i de södra delarna av regionen. Stråskjutningen gick snabbt och utvecklingen gick från DC 21 till DC 37 på två veckor. I början av juli var det axgång eller blomning i de flesta fält och vid sista graderingen hade mjölkmognad uppnåtts. Skörden förflöt väl och förutom i vissa torkdrabbade fält så blev skördarna ganska höga. Kvalitén var överlag bra men det fanns fall där proteinhalten inte uppfyllde kraven. Mjöldagg och rost Mjöldagg förekom i början av säsongen i en av graderingsrutorna men ökade inte nämnvärt där. Under juli noterades mjöldagg i ytterligare fem rutor. I en av dem var 24 % av bladen angripna, övriga hade lägre angreppsnivåer. Gulrost konstaterades i sju av graderingsrutorna. Första fyndet gjordes den 25 juni i sorten Diskett i Stockholms län. De andra drabbade sorterna var Quarna, Sport, Dacke och Kadrilj. Gulrosten utvecklades långsamt och det största angreppet blev inte mer än 6 % angripna blad. I vårt område observerades även gulrost i Triso i fält utanför graderingsverksamheten. Brunrost noterades i sex graderingsrutor men inte förrän vid mjölkmognad. Som mest var 16 % blad angripna vid sista graderingstillfället. Bladfläcksvampar Bladfläckar förekom allmänt i graderingsfälten i slutet av graderingssäsongen och medelvärdet blev maximalt 15 % angripna blad. Den vanligaste sjukdomen var svartpricksjuka som dök upp i början av juli. I två av fälten noterades dock fläckar redan i mitten av juni. I det ena av dem dominerade vetets bladfläcksjuka och i den rutan var angreppsnivån 72 % vid mjölkmognad. Fritfluga Angrepp av fritfluga förekom i 6 % av fälten där graderingar gjordes, men skadorna var oftast små. I Stockholms län fanns dock två graderingsrutor där 15 % respektive 18 % av huvudskotten var skadade. Läs vidare om prognosen för fritflugeangrepp under havre. 19
Bladlöss Sädesbladlöss var den bladlusart som dominerade. I slutet av juni noterades vingade sädesbladlöss på flera platser runt om i hela regionen. Andra veckan i juli fanns bladlöss i alla graderingsrutor. Medeltalet var 2, löss per strå och som mest räknades 8 löss per strå. Efter graderingssäsongens slut fortsatte rapporter om stora mängder sädesbladlöss komma in (från Dalarna bland annat) och bekämpningströskeln överskreds i några fall. Spridda rapporter om havrebladlöss började komma från slutet av juni (se vidare under Korn). Mängden löss var oftast liten men i ett fält i Stockholms län fanns 4,5 löss per strå vid tiden för vetets blomning. % Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 12 3 32 37 45 59 65 73 2/5 27/5 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 Bladfläckar Mjöldagg Sädesbladlus Havrebladlus Utv.st. median Datum Figur 11. Skadegörarutvecklingen i vårvete 213 i B, C, U och W län. Löss graderades inte 15/7. Vetemyggor Angrepp av röd vetemygga förekom i 75 % av axproverna med en variation mellan,5 % och 7,6 % angripna kärnor (se Figur 11). Skadetröskeln som är ca 4 5 % angripna kärnor uppnåddes i ett fall i Västmanlands och i ett fall i Stockholms län. Inga skador av vetemygga fanns i proverna från Dalarna. Larver av gul vetemygga uppmärksammades i två prover men i båda var färre än 1 % av kärnorna angripna. 2
% angripna kärnor Stockholm Uppsala Västmanland 16 14 12 1 8 6 4 2 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 12 13 Figur 12. Angrepp av vetemyggor i B, C och U län år 1984 213. Trips och sädesbladbagge Trips graderades genom att vid flaggbladslidans vidgning räkna förekomst av vuxna individer samt senare räkna andel strån med skador på flaggbladslidan. I några graderingsrutor förekom upp till,5 trips per strå. Det var bland annat stora sädestripsen. Inga skador av trips rapporterades. Sädesbladbagge förekom i ganska stor mängd på många håll i slutet av juni. Sniglar Sent på säsongen misstänktes sniglar söka föda och vatten uppe i vårvetebestånden. De är nattaktiva och togs på bar gärning endast i ett fält, men slemspår kunde hittas på blad även på andra ställen. Troligen har de gnagt strimmor på bladen som liknar de strimmor som sädesbladbaggens larv gör. Övrigt Sotdaggsvampar utvecklades snabbt under en period i augusti. Speciellt drabbades brådmogna delar av fält, det syntes som mörka fläckar i fälten. Stinksot rapporterades från enstaka fält i Västmanland. Det var förutom vanligt stinksot (Tilletia caries) även en annan art, nämligen T. laevis (som även har namnet T. foetida). 21
KORN Omfattning och sortfördelning Under säsongen graderades 42 fält veckovis, från 2 maj till 15 juli. Tabell 1. Sortfördelning i olika län 213. Län Tipple Luhkas Tamtam Quench Makof Catriona Vilgott Anakin Aukusti Barbro Columbus Mitja AB 2 1 1 1 1 C 1 1 1 3 1 1 1 1 1 U 4 1 2 1 2 1 W 2 1 1 1 X 1 1 Graderingar i Västerbotten och Norrbotten I Västerbotten graderades tre Barbro och två Judit. I Norrbotten graderades tre Judit och ett Mitja. Små angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i hälften av graderingsrutorna. Sköldfläcksjuka förekom i ett av fälten redan vid första graderingen och gav där kraftiga angrepp. Ytterligare två graderingsrutor hade små angrepp av sköldfläcksjuka. Kornrost noterades i ett fält i Norrbotten. Minerarflugornas stick noterades under hela graderingssäsongen men i relativt låga nivåer. Gradering av flugornas minor gjordes vid DC 49 65 och i genomsnitt var 13 % av bladen angripna. Små mängder av sädesbladlöss noterades på enstaka platser. Sådd och grödutveckling Huvuddelen av graderingsfälten såddes de två första veckorna i maj. Sex av graderingsfälten såddes i mitten av maj. Det kom väldigt lite nederbörd i maj och i Stockholms och Uppsala län blev uppkomsten ofta ojämn och utdragen. Stråskjutningen började andra veckan i juni och många kornfält gick i ax i början juli. En del fält började gulna och vissna redan vid sista graderingstillfället (15 juli). Skörden drog igång i början av augusti i Uppsalatrakten och de flesta fält bärgades medan vädret var gynnsamt. Många fick förvånansvärt bra skördar trots torkan, 5 ton/ha eller mer, men i de värst drabbade områdena blev det nedåt 6 % av normalskörd. Från Gävleborg rapporteras om rekordskördar på uppemot 8 ton/ha. Kvalitén var överlag mycket bra. Missfärgade stråbaser Missfärgade stråbaser noterades i 3 % av graderingsrutorna vid stråskjutning. De som hade högst andel angripna plantor (7 % respektive 2 %) hade såtts med obetat utsäde. Fusariumsvampar var den dominerande orsaken till mörkfärgningarna, men Bipolaris sorokiniana förekom i växtprov från tre av de totalt tio platserna. Smitta av Bipolaris sorokiniana förekom ovanligt ofta utsäde från 212 enligt Frökontrollen i Örebro. Mjöldagg och rost Mjöldagg noterades i tre fält i mitten av juli men angreppsgraden var mycket låg. Lite kornrost noterades i en graderingsruta i Stockholms län i början av juli men angreppet utvecklades inte. 22
Bladfläckar och sköldfläcksjuka Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i hälften av graderingsrutorna, vilket är ganska mycket. Angreppsnivåerna var som mest 8 %, vilket förekom i fält med både betat och obetat utsäde. Grundsmittan på utsäde från 212 var i många fall hög. Angreppsutvecklingen av bladfläckar var i vissa fält väldigt snabb kring månadsskiftet juni juli medan angreppsnivån i andra fält höll sig under 25 % angripna blad hela säsongen. Bekämpningströskel uppnåddes vid stråskjutning i 4 % av graderingsrutorna. Angreppsnivån var som högst 4 % vid den tidpunkten. I början av juli hade angreppsnivån nått 1 % i en av rutorna och var mer än 6 % i ytterligare fyra. % Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 11 12 22 31 37 49 61 73 77 2/5 27/5 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Sädesbladlus Utv.st. median Datum Figur 13. Skadegörarutvecklingen i korn 213. Medeltal för B, C, U, W och X län. Sköldfläcksjuka noterades bara i mycket små mängder i enstaka graderingsfält men förekom i större utsträckning i till exempel Gävleborg i fält med korndominerad växtföljd. Ramularia bladfläck konstaterades i några fall i slutet av säsongen. Brunfläcksjuka observerades i ett graderingsfält. Fysiologiska fläckar förekom främst i sorten Tipple. Det var vanligt att behandling mot flyghavre gav sprutskador som kunde förväxlas med symtom av bladfläcksvampar. Tabell 11. Svampbehandling i DC 37 41. Fyra kornförsök 213 i serie L9-441. Skörd kg/ha. Vid Bältarbo, Brunnby och L:a Vallskog blev det inga statistiskt säkra merskördar av behandlingarna (n.s.). Behandling, l/ha Giresta, Örsundsbro Lilla Vallskog, Uppsala Brunnby, Västerås Bältarbo, Hedemora Obehandlat 7 25 6 6 7 52 5 Proline,2 + Comet,25 +7 n.s. n.s. n.s. Dominerande sjukdom Bladfläcksjuka Bladfläcksjuka Bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Angripen yta blad 2 obehandlat led 33 % 5 % 2,3 % 2,2 % Sort Tipple Tipple Tamtam Mitja Län C C U W Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på hägg gjordes under vintern 212 213. Medeltalet för antal ägg per knopp var väldigt litet, mindre än,1. Ingen av de häggar som kontrollerades 23
hade någon större förekomst av ägg. Inte heller under vår eller försommar kunde man finna några större mängder havrebladlöss på häggarna. Ett fåtal vingade löss hittades i Stockholms län redan 2 maj. De kom troligen med de ostliga vindar som blåste vid den tiden. Från mitten av juni noterades enstaka havrebladlöss i graderingsrutor främst i Stockholms, Västmanlands och Dalarnas län. Sädesbladlöss konstaterades strax därefter och kom snart att vara den art som förekom allmänt i kornfälten. Högsta nivån var 3 löss/strå i en ruta i Uppland den 8 juli. Efter den tidpunkten fortsatte lössen troligen att öka i antal men graderingarna avslutades. Inga symptom av gulsotvirus rapporterades. Flugor Näringsstick av minerarflugor konstaterades i Dalarna vid stråskjutningen i tre graderingsrutor. Angreppen av minerarfluga var dock på ovanligt låga nivåer. De nordligaste fälten hade de största angreppen, i övrigt var det små, sporadiska angrepp. Angreppsgraden av minerarflugornas minor i DC 55 61 redovisas i tabell 12. De graderingar som gjordes vid ett senare tillfälle visar att andelen minerade blad hade fortsatt öka. Kornflugelarver observerades här och där och i ett fält i Stockholms län var de lätta att hitta även innanför vändtegen. Tabell 12. Angrepp av minerarflugornas larver, s.k. minor i korn. Länsvisa medeltal 26 213. Procent angripna blad 1 3 vid DC 55 61 (t.o.m. DC 73 år 212). Län 26 27 28 29 21 211 212 213 AB 3 1 2 3 1 C,5 3 1 6 1 5 1,6,2 U 3 14,2 41 3,5 1,3 W och X 19 33 1 58 19 29 25 3 Övrigt Flygsot noterades på enstaka platser. Kornmygga konstaterades i Uppsalatrakten och ledde till att huvudskott dog och vitnade strax efter axgång. I vissa fält kunde man hitta mer än en planta per kvadratmeter som hade drabbats. 24
HAVRE Omfattning och sortfördelning Under perioden 27 maj till 15 juli utfördes regelbundet graderingar i 19 havrefält. Tabell 13. Sortfördelning i olika län 213. Län Kerstin Belinda Cilla Sang Symphony Stockholm 1 2 Uppsala 4 1 1 Västmanland 3 3 Gävleborg 2 Dalarna 2 Graderingar i Västerbotten och Norrbotten I Västerbotten och Norrbotten graderades två respektive ett fält med sorten Cilla från mitten av juni till mitten av juli. Det förkom där endast mycket lite bladfläckar. Stick av minerarfluga förekom under hela graderingssäsongen men som mest var 26 % av bladen angripna. Minorna graderades vid DC 43 och fanns på 26 % av bladen. En graderingsruta hade 14 % fritflugeskador. Sädesbladlöss förekom i små mängder i Västerbotten. Sådd och grödutveckling Graderingsfälten såddes under första halvan av maj. Uppkomstförhållanden och utvecklingshastighet varierade mellan och även inom fälten. Det var dock vanligt med vippgång i månadsskiftet juni-juli. Grödan mognade av jämnt och skörden gick bra. Många fick upp emot 5 ton/ha. Kvalitén var bra men tusenkornvikterna i många fall låga. Förekomsten av fusariumtoxinet DON var mycket begränsad. Bladfläckar Primärangrepp av havrens bladfläcksjuka graderades i tre fält och angreppen var små. Angrepp av bladfläcksjuka förekom i cirka hälften av graderingsfälten med medelvärde som mest 7,2 % angripna blad i slutet av graderingssäsongen. Det var bara två graderingsrutor som hade något högre angreppsnivåer och de hade 22 % respektive 34 % angripna blad.. Rost Första fyndet av kronrost gjordes i en graderingsruta i Uppland den 24 juni i DC 41. Rostangreppet utvecklades inte vidare. I mitten av juli förekom kronrost i fyra graderingsrutor, men de flesta angreppen var små. Svartrost observerades i några graderingsrutor i slutet av graderingssäsongen och förekom ibland i stor omfattning. Övriga svampsjukdomar I tre fält i Uppsala län förekom stråfusarios i iögonfallande mängd. Växtprover analyserades av SLU och det visade sig vara Fusarium graminearum. Havreflygsot förekom i en graderingsruta i Uppsala län och rapporterades även från Västmanland. Bladlöss och rödsot Äggförekomsten på häggarna under vintern 212 213 var väldigt låg. Medelvärdet i regionen var mindre än,1 ägg/knopp (se vidare under Korn). Från mitten av juni började havrebladlöss uppträda i enstaka fält i flera områden, men i väldigt små mängder. I mitten av juli var medelvärdet,1 havrebladlöss per strå Sädesbladlöss förekom också från mitten av 25
juni och i mitten av juli var det,5 sädesbladlöss per strå i medel. Efter graderingssäsongens slut kom rapporter om att mängden löss fortsatte öka. Det fanns en tendens att mängderna sädesbladlöss var störst i Dalarna och Västmanland. Rödsotvirus rapporteras från fem graderingsfält. Den högsta noteringen var 3 plantor/m 2 i ett fält i Dalarna. % Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 11 12 22 21 31 37 45 55 65 73 13/5 2/5 27/5 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 Bladfläckar Havrebladlus Sädesbladlus Kronrost Utv.st. median Datum Figur 14. Skadegörarutvecklingen i havre 213. Medeltal för B, C, U, W och X län. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes som låg till måttlig. Blå fångstskålar var utplacerade i ett par havrefält i Stockholms län där fritflugor brukar förekomma. Fritflugorna börjar svärma vid 9 daggrader och då fångades endast få flugor i skålarna. Tidpunkten för 9 daggrader inföll i år runt 2 maj i Stockholms och Dalarnas län, lite tidigare i Uppland och Västmanland och lite senare i Gävleborg. De flesta riskvärderingar som gjordes hamnade på liten eller måttlig risk. Havren i flertalet av graderingsfälten kom upp efter att fritflugan börjat svärma och vädret var gynnsamt för flugorna under försommaren. Fritflugeskador konstaterades i hälften av rutorna som graderades och angreppen var ganska begränsade. I genomsnitt var 2,5 % av huvudskotten angripna. Angreppen på olika platser varierade mellan % och 5 % utom i en graderingsruta som fick 18 % angripna huvudskott. Det fältet låg invid skogsområden i Stockholms län och hade höga riskpoäng i riskvärderingen. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor noterades så sent som i mitten av juni. Angreppen var små och sporadiskt förekommande. Det högsta angreppet var 25 % blad med minor vilket förekom i en graderingsruta i Dalarna, men det är en låg siffra för att vara i det området. Tabell 14. Angrepp av minerarflugans larver, så kallade minor. Länsvisa medeltal 1998 213. Procent angripna blad 1 3 vid DC 55 61 (t.o.m. DC 73 år 212). Län 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 AB 1 23 5 4 1 - - 5-2 - 6 1 C 1 12 7 1 3 3 4 1 1 3 3 29 3,6 1 U 3 57 5 25 3-9 33 4 7 2 76 3 2 1,3 W&X 1 58 24 65 8 5 24 62 44 46 16 55 58 44 6 26
VÅROLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Mellan 2 maj och 8 juli graderades varje vecka 31 fält, varav 26 med vårraps och fem med vårrybs. Inventering av svampangrepp utfördes i graderingsrutorna i slutet av augusti. Tabell 15. Gröd- och sortfördelning i olika län 213. Vårraps Vårrybs Län Mosaik Larissa Brando Majong Petita Cordelia Stockholm 2 2 Uppsala 6 1 1 5 Västmanland 5 4 Dalarna 3 Gävleborg 1 1 Graderingar i Västerbotten och Norrbotten I Västerbotten gjordes graderingar i två vårrybsfält med sorten Cordelia och i Norrbotten graderades ett vårrybsfält med Petita. I Västerbotten noterades relativt mycket rapsbaggar. Även kålmal och stinkfly förekom och insektangreppen gav skördesänkningar på ca 5 % hos de värst drabbade. Sådd och grödutveckling Arealen våroljeväxter i regionen var ovanligt stor vilket avspeglas i antalet graderingsrutor. Bidragande orsaker kan ha varit att dåliga förutsättningar för höstgrödor ledde till att den vårsådda arealen var större än normalt. Dessutom var det sista året innan det tvååriga förbudet för neonikotinoider som är aktiva substanser i aktuella betningsmedel. Många vårrapsfält såddes under de två första veckorna i maj, men ett par graderingsrutor såddes redan i slutet av april. Rybsen började sås i mitten av maj. De områden som var drabbade av torka fick problem med uppkomsten och det var vanligt att fröna grodde i omgångar vilket ledde till en ojämn utveckling inom fältet. De tidigaste fälten började blomma i mitten av juni. Rapsen blommade dock om i vissa fall vilket kan ha varit en effekt av torka, kålmalsskador eller eventuellt ogräsbekämpning. Det kunde vara i körspår eller fläckvis men i vissa fält var större partier gula i slutet av augusti eller senare. Vädret under mognad och skörd var gynnsamt och inga större problem med drösning förekom. Skörderesultatet i området blev trots det mycket varierat. Vissa skiften skördades inte alls på grund av totalskada av kålmal medan en del rapsskiften där grödans uppkomst och insektbekämpningen varit lyckosam gav 3 4 kg/ha. Enligt inrapportering till Svensk raps var genomsnittsskörden för vårraps ca 1 9 kg/ha och för vårrybs ca 1 65 kg/ha. Kvalitén var överlag god. Kålmal Årets första kålmalar observerades i mitten slutet av maj i Stockholm-Uppsalatrakten. Fjärilarna hade förts med sydostliga vindar till Sverige, främst till Mellansverige och Mälardalen. I slutet av maj konstaterades kålmalen i graderingsrutorna och förekom sedan allmänt i hela regionen även om de största skadorna uppkom i Stockholms, Uppland och Västmanlands län. I början av juni uppskattades de flygande kålmalarna till 2 1 st/m 2 och man började se larver. Larverna åt hål på bladen men i de fält som var i god tillväxt bedömdes dessa skador 27
inte utgöra något problem. Kålmalens olika utvecklingsstadier kunde finnas parallellt i samma fält. En orsak till dessa otydliga generationsväxlingar kan ha varit att varma dagar snabbade upp vissa delar av utvecklingen samt att det skedde nyinflygning av vuxna fjärilar. Det sistnämnda kan också ha bidragit till den stora variation i antal kålmalar som kunde finnas mellan fält och inom fält. Fältkanterna var oftast hårdare drabbade och grödans utveckling i tid och täthet påverkade säkert vilka fält som fick störst angrepp. I mitten av juni uppskattades antal kålmalslarver till,5 4 st/planta, men de kunde vara mycket ojämnt fördelade mellan plantorna. I slutet av juni var de flesta graderingsfält bekämpade mot rapsbaggar och beroende på preparatval fick man också en ganska bra effekt på kålmalen. Det fanns en tendens att de som bekämpade med Avaunt redan i början av juni klarade sig bäst. Många fält bekämpades sedan mot kålmal efter blom och det gav också en merskörd. De områden där grödan hade sämst förutsättningar drabbades värst och där stod plantorna som kala pinnar och svartnade av sekundära svampangrepp i augusti. Skördeförlusterna på grund av kålmal varierade mycket och var ibland svåra att särskilja från skördeförluster på grund av till exempel torka och rapsbaggar. I graderingsrutorna gjorde växtskyddscentralen i augusti en gradering av hur stor yta av skidorna som hade blivit gnagd av kålmal. Fälten vid Borlänge samt Österfärnebo var obetydligt angripna av kålmal. Bortsett från de fälten så bekämpades alla graderingsfält mot rapsbaggar och/eller kålmal. I en tredjedel av fälten förblev graderingsrutan obekämpad och där varierade angreppen mellan 3 och 75 % angripen skidyta (medel 26 %). I de resterande två tredjedelarna av graderingsrutorna kördes minst en insekticidbekämpning och angreppen varierade mellan,5 och 15 % (medel 7,8 %). Bomullsmögel Det blev väldigt lite angrepp av bomullsmögel i graderingsrutorna, se tabell 16. När många våroljeväxter var i sent knoppstadium hittades apothecier som grott ur en sklerotiedepå i Stockholms län. På grund av detta och att det vid den tidpunkten var regnig väderlek så bedömdes den regionala risken för bomullsmögel vara måttlig. De apothecierna torkade senare bort och inga sklerotier grodde i övriga depåer i regionen. Alla riskvärderingar i graderingsrutorna visade på liten risk, utom två i Västmanlands som hade lite högre poäng och hamnade på måttlig risk. Tabell 16. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter 213. Andel rutor i olika angreppsklasser, % angripna plantor % angripna plantor Län Antal fält 1-1 11-2 21-4 41-1 Medeltal Medeltal 27 211 Stockholm 4 75 25,25 6,7 Uppsala 14 86 14,2 4,9 Västmanland 5 1 9,9 Gävleborg 2 1 2,4 Dalarna 3 1 1 Övriga svampsjukdomar Samtidigt med graderingen av bomullsmögel under augusti inventerades också förekomsten av andra svampsjukdomar. Kransmögel noterades i ett par graderingsrutor, men i små mängder. Angrepp av svartfläcksjuka förekom i knappt hälften av graderingsrutorna med i genomsnitt 3,1 % angripen yta på skidorna (maximalt 1 %) vilket är något än normalt. Ingen 28
torröta konstaterades. Klumprotsjuka uppmärksammades i en av graderingsrutorna och fynd gjordes även i andra fält i Uppland och Dalarna. Rapsbaggar I början av juni fanns drygt 1 rapsbagge/planta i tre av graderingsrutorna och det var före knoppstadium. Andra veckan i juni förekom rapsbaggar i nästan alla graderingsrutor men bekämpningströskel uppnåddes i mindre än en tredjedel av dem. Rapsbaggelarver observerades i knoppar under senare delen av blomningen. Det är svårt att jämföra mängden rapsbaggar mellan olika år utifrån graderingarna. Det beror på att vissa graderingsfält bekämpas med insekticider vilket påverkar mängden rapsbaggar även om en obehandlad ruta lämnas. Under ett antal år har studier av rapsbaggars känslighet mot insektsmedel genomförts. Under 213 testades rapsbaggar från fem platser (Märsta, Uppsala, Enköping, Björklinge och Sala). Känsligheten mot pyretroider testades med Karate och var ganska låg. Detta innebär att man kan räkna med att pyretroidresistenta populationer förekommer i området. Känsligheten mot pyretroiden Mavrik var dock i de flesta fall hög, vilket innebär att fälteffekten borde vara god. Övriga insekter Jordloppor förekom i 7 % av graderingsrutorna i slutet av maj. Andelen angripna plantor samt angreppsgraden var oftast låg. I mitten av juli såg man åter gott om jordloppor i oljeväxtfälten. Det var sannolikt vågrandig jordloppa och sidenglänsande jordloppa. Skador av ängsstinkfly noterades i ungefär hälften av graderingsrutorna men i låga nivåer. 29
HÖSTOLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Fyra höstrapsfält graderades veckovis från 13 maj till 24 juni i Uppsala län och Stockholms län. Sorterna var Compass, Excalibur och Sherpa. Sådd, övervintring och grödutveckling Höstrapsen såddes under första halvan av augusti. Fläckar med utvintring förekom i fälten. Skörden varierade mycket men blev i genomsnitt 1 6 kg/ha, vilket är lågt. Skadeinsekter Vid första graderingstillfället förekom rapsbaggar och bekämpningströskeln överskreds i en av graderingsrutorna. Angrepp av kålmal förekom i begränsad omfattning. Sjukdomar Fyra sklerotiedepåer lades ut i höstoljeväxter, men inga apothecier observerades. Inventering av bomullsmögel gjordes i augusti och visade inte på några angrepp. Ingen klumprotsjuka noterades. 3
ÄRTER Omfattning och sortfördelning Under perioden 22 maj 8 juli graderades varje vecka tio fält. Före skörd insamlades dessutom prover för gradering av ärtvecklarlarvens skador. Tabell 17. Sortfördelningen 213 i olika län. Län Tinker Rocket Clara Faust Onyx Stockholm 1 Uppsala 1 2 1 1 Dalarna 1 Västmanland 1 2 Sådd och grödutveckling Graderingsfälten såddes under första halvan av maj. Torkan bidrog till att många bestånd var lite glesa och inte så frodiga och höga. I mitten av juni började de tidigaste graderingsfälten få knoppar och vid månadsskiftet juni juli blommade de flesta. Blomningen blev ganska kort och i de värst torkdrabbade områdena började ärtorna gulna strax efter mitten av juli. Skörden kunde bärgas rekordtidigt och rekordenkelt. Torkan till trots var många nöjda med skördenivån som låg mellan 3 5 4 kg/ha. Kvalitén var överlag god. Ärtbladlus Under sista halvan av juni förekom små mängder av ärtbladlus sporadiskt i olika graderingsrutor men det blev ingen större uppförökning. Ärtvecklare Undersökning av ärtvecklarlarvens skador i baljprover gav som resultat larvätna ärter i 26 % av baljorna i medeltal. I två av proverna var 69 % av baljor angripna men dessa fält hade en gles gröda och kanske relativt få baljor så andelen kan bli hög utan att skadorna var iögonfallande eller ärtvecklarpopulationen särskilt stor. Fältet i Dalarna inte hade några angripna baljor alls och så var det förra året också. Tabell 18. Angrepp av ärtvecklare i Uppsalas växtskyddscentral område 2-213. Procent angripna baljor i medeltal under 2-talet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 31 31 19 9 6 15 43 15 5 9 12 36 2 26 Ärtbladmögel Ärtbladmögel observerades i två graderingsrutor i Västmanland den 1 juni men angreppet stannade på samma, mycket låga nivå i tills början av juli. Vid den tidpunkten blommade ärtorna och ärtbladmögel konstaterades i ytterligare 2 graderingsrutor. Den högsta noteringen blev 32 % angripna plantor. Ärtbladmögel graderades även i baljproverna. Det förekom i alla prover med i genomsnitt 5,2 % angripna baljor. Angreppsgraden varierade mellan 1 % och 16,1 %. 31
Övriga svampsjukdomar Svampsjukdomar förekom överlag i ovanligt liten omfattning. Baljorna graderades med avseende på ärtfläcksjuka och det noterades endast i ett av proven vilket hade 16 % angripna baljor. Angreppsgraden var låg och ofta hade endast en liten yta på baljan fläckar. Missfärgade rothalsar noterades i en av graderingsrutorna men inga angrepp av ärtrotröta konstaterades vidare under odlingssäsongen. Inga angrepp av bomullsmögel noterades i de baljprover som samlades in. Övriga insekter Gnag av ärtvivel förekom, som vanligt, i de flesta fält, men inga hotande angrepp rapporterades. Ärttrips förekom i små mängder i tre graderingsrutor. 32
POTATIS Omfattning Inga veckovisa graderingar gjordes utan säsongen sammanfattas här med hjälp av uppgifter från Hushållningssällskapets potatisrådgivare. Potatisbladmögel Det var ett lägre smittotryck av bladmögel än normalt, tack vare det torra vädret. Både Dacom bladmögelprognos och det norska programmet VIPS visade på långa perioder med lågt bladmögeltryck. Odlarna har kunnat göra färre bekämpningar än normalt och brunröta har inte angripit knölarna. Flertalet ekologiska odlingar har kunnat växa ända fram till mogen skörd. Alternaria Alternaria solani brukar inte vara något problem, inga angrepp av torrfläcksjuka har konstaterats. Groddbränna, lackskorv och filtsjuka Rhizoctonia solani orsakar groddbränna, missformade knölar, lackskorv och filtsjuka. Årets säsong gav inte större problem än normalt, men det fanns enstaka sorter som hade utsädesburen smitta och som uppvisade kraftiga symtom. Skorv Vanlig skorv har förekommit mer än normalt och i fåtal fall gett kraftiga angrepp. Stjälkbakterios Stjälkbakterios är ett problem som beror på årsmån och utsädeskvalitet. I år har det förekommit en del stjälbakterios, trots att vädret inte har varit särskilt gynnsamt för bakterien. Smitta har förekommit i vissa utsäden och har gett skördeförluster och kvalitetsbrister i begränsad omfattning. Virus Speciellt i sorten King Edward var det ovanligt stor förekomst av krussjuka orsakad av virus (PVY). Uppförökning av virus 212 var omfattande. Några allvarligare förekomster av rostringar i årets skörd rapporterades inte, men enstaka angrepp förekom. Insekter Förekomster av stritar och dess skador brukar inte vara något problem och noterades inte under säsongen i vår region. Klisterfälla fanns i Dala-Järna. Direktskador orsakade av löss rapporterades inte. 33
Författare: Lina Norrlund, Magnus Sandström och Anders Karlsson Omslag: Kålmal Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr. 753 2 Uppsala Tfn 36-15 5 Växtskyddscentralen 581 86 Linköping Tfn 36-15 5 Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara Tfn 36-15 5 Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Tfn 48-42 25 Växtskyddscentralen Box 12 23 53 Alnarp Tfn 4-41 5 Webbplats: www.jordbruksverket.se/vsc Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 36-15 5 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 36-15 5 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 112-825 JO13:15