Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD

Relevanta dokument
CESIUMPLAN för Gävle kommun

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Gränsvärdet Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

Kvicksilver och cesium i matfisk

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Grönsaksundersökning

Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare

Plan ningar av. gammastrålning.

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Naturvärdesinventering i Gärsnäs

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Kvicksilver i gädda 2016

PM gällande groddjur. Detaljplanearbete vid Jakobsberg, Karlstads kommun 2016

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

8 Vildväxande produktion

Backtimjan, Hässelby. Radonriskundersökning. 1 Inledning. 2 Bakgrund. Sebastian Agerberg Josefine Johansson

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011

Rapport. från kompletterande undersökning. innemiljön. Karlbergsskolan, Vallentuna

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Livsmedelsverkets författningssamling

Högskoleverket. Delprov DTK

Kompletterande inventering av kungsörn och havsörn

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Föreläsning 2. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Vildväxande produktion

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Antal sidor: 5 Helsingborg

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivt nedfall och livsmedel

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Ylo 4 (reg.nr 7944/1) Ylo 5 (reg.nr 7944/2) Ylo 6 (reg.nr 7944/3) Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian GeoPool Ltd

DEL AV MÅSHOLMEN 21 SKÄRHOLMEN - STOCKHOLMS STAD

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Mätning av. Luftföroreningar

Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl.

Certifikat för Ekologisk Produktion

Örebro kommun. Serviceundersökning Mann Service AB grupp 8 svarande Svarsfrekvens: 35 procent. Antal svar 2015: 7.

Markradonundersökning. Måby 1:10 Sigtuna kommun. Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.

VASSARA 10, GÄLLIVARE. Markteknisk undersökningsrapport (MUR)

Tapettest våtnötning, torrnötning och oljeresistens

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012

Beskattningsmodell för varg

Positiva trender det första halvåret. Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2018

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

Datum Åtgärdsplan för att hantera buller från fläktar på närliggande fastighet

JÄMIX 2012 för SDF Östra Göteborg. Utgiven april 2013

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

PM Inventering av groddjur vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan 2017

Ahvenlammi 1 (reg.nr 7945/1) Ahvenlammi 2 (reg.nr 7945/2) Ahvenlammi 3 (reg.nr 7945/3) Peräjärvi 1 (reg.nr 9072/1) Peräjärvi 2 (reg.

RADIOLOGISK UTREDNING HANNUKAINEN MINING OY Radiologisk utredning på gruvområdet i Hannukainen

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Den nordiska flaggboken

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminerd Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Minskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige

Transkript:

På uppdrag av: Fysisk, planering Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun 81 84 Gävle Version/datum: 217-1-17 Cesiumundersökning Bär och svamp 217 SAMMANFATTNING På uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Gävle kommun har Calluna AB undersökt halter av Cesium (Cs-137) i blåbär, lingon, gul kantarell samt trattkantarell. Totalt har sex områden undersökts 217: Viksjölandet, Oslättfors, Eskön, Norrlandet, Hemlingby och Hedesunda. Ett prov, trattkantarell i Hedesunda, hade cesiumhalter över Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärden. Förutom ett prov i Hedesunda har inte något prov, oavsett område, visat på halter överstigande Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärden vare sig i blåbär, lingon eller någon utav de testade svamparna. Generellt visade lingon på lägst halter följt av blåbär. Svamparna hade överlag högre halter än bären. Trattkantarell visade på högsta halter vid samtliga undersökta områden. BAKGRUND Detta uppdrag har utförts på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Gävle kommun, i syfte att undersöka halter av Cesium (Cs-137) i blåbär, lingon, gul kantarell samt trattkantarell. Årets tillgång på bär har varit begränsad, framförallt blåbär sannolikt p.g.a. torka. Svamp däremot har förekommit rikligt. METOD Fält- samt analysarbete har utförts av personal vid Callunas Gävle kontor. Ulf Frykman har ansvarat för projekt samt ansvarat för analyserna. Fältarbetet har utförts av Anders Jonsson samt Daniel Källman. Utrustningen som använts för att analysera Cs-137 är en Geannie 2 med blygrottor innehållande 3 3 NAI-detektor. Homogent kalibreringsprov med spårbarhet har använts. Calluna är inte ackrediterade för analysen eller provtagningen, men har en lång och gedigen erfarenhet av motsvarande uppdrag. Erhållna resultat sätts i relation till livsmedelsverkets gränsvärden där > Bq/kg våtvikt kan ätas i normal omfattning, Bq/kg våtvikt bör inte ätas oftare än en gång i veckan, halter högre än Bq/kg våtvikt bör inte ätas mer än några gånger per år, halter >1 Bq/kg våtvikt bör inte konsumeras alls och försäljningsgränsvärdet är satt till Bq/kg våtvikt för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svampar samt nötter (Livsmedelsverket 217). Calluna AB (org.nr: 556575-675) Projektledare: Ulf Frykman Linköpings slott, 582 28 Linköping Författare: Andreas Brutemark Hemsida: www.calluna.se Kvalitetssäkring: Ulf Frykman Telefon (växel): +46 13-12 25 75 Intern projektkod: UFN22 Foton: Calluna AB om inget annat anges Rapporten bör citeras såhär: Brutemark (217) Cesiumundersökning - bär och svamp 217.

ANALYSRESULTAT Nedan redogörs kortfattat för erhållna resultat. BLÅBÄR Utav de testade proverna observerades -halter vid två områden, Norrlandet och Hedesunda (tabell 1). Högst halt (42 Bq/kg våtvikt) observerades i prov från Oslättfors. Vid Oslättfors observerades också högst medianvärde (284 Bq/kg våtvikt). Lägst medianvärde noterades vid Viksjölandet (38 Bq/kg våtvikt) (tabell 1 och figur 1). I jämförelse med senaste undersökningen 214 visar de flesta områdena i årets undersökning på något högre halter (figur 1). Inga halter når dock upp till Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärde på Bq/kg våtvikt. Tabell 1. Blåbär. Halter i Bq/kg våtvikt för insamlat och analyserade prover 217. 1 34 66 33 19 135 38 2 3 41 38 118 63 3 43 292 219 37 8 95 4 38 284 26 91 32 128 5 48 64 336 83 53 Median 38 284 26 83 118 63 12 6 Figur 1. Blåbär. Medianvärden för 214 och 217 i Bq/kg våtvikt. Streckad röd linje visar på Livsmedelsverkets gränsvärden. 2

LINGON Utav de testade proverna observerades -halter vid tre områden, där Viksjölandet utmärkte sig genom att samtliga prov visade på (tabell 2). Högsta halt noterades för ett prov vid Eskön (196 Bq/kg våtvikt). Utav de undersökta områdena visade Eskön också på högst medianvärde (tabell 2, figur 2). I jämförelse mellan 214 och 217 kan ingen tydlig trend urskönjas (figur 2). Inga uppmätta halter når dock upp till Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärde på Bq/kg våtvikt. Tabell 2. Lingon. Halter i Bq/kg våtvikt för insamlat och analyserade prover 217. 1 53 87 16 12 32 2 46 196 15 3 51 138 123 2 73 4 81 76 26 32 71 5 26 13 84 7 35 Median 51 13 84 7 35 12 6 Figur 2. Lingon. Medianvärden för 214 och 217 i Bq/kg våtvikt. Streckad röd linje visar på Livsmedelsverkets gränsvärden. 3

GUL KANTARELL Utav de testade proverna observerades -halter vid de tre områdena Norrlandet, Hemlingby samt Hedesunda. Vid Norrlandet noterades -värden vid fyra utav fem undersökta prov. Högst halt (852 Bq/kg våtvikt) noterades i ett prov från Viksjölandet. Utav de undersökta lokalerna hade Viksjölandet också det högst noterade medianvärdet (tabell 3, figur 3). I jämförelse med 214 visar flera lokaler på lägre uppmätta halter (medianvärde) 217 (figur 2). Inga uppmätta halter når dock upp till Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärde på Bq/kg våtvikt. Tabell 3. Gul kantarell. Halter i Bq/kg våtvikt för insamlat och analyserade prover 217. 1 852 57 11 84 74 2 49 168 291 6 3 183 14 219 86 4 257 174 177 112 48 83 5 154 124 87 128 23 Median 257 14 177 84 6 12 6 Figur 3. Gul kantarell. Medianvärden för 214 och 217 i Bq/kg våtvikt. Streckad röd linje visar på Livsmedelsverkets gränsvärden. 4

TRATTKANTARELL För undersökta trattkantarellprover noterades inga -värden. Överlag noterades högre halter i trattkantareller än övriga prover (blåbär, lingon och gul kantarell) vid samtliga stationer. Lägsta halter noterades vid Viksjölandet (median 214 Bq/kg våtvikt). Högst medianvärde observeras för Eskön (112 Bq/kg våtvikt). Högst noterade halt kommer dock från ett prov i Hedesunda (158 Bq/kg våtvikt). Noterbart vid Hedesunda är även den relativt stora skillnaden mellan prov där det skiljer 1265 Bq/kg våtvikt mellan det lägst och det högst noterade värdet. Ett uppmätt värde i Hedesunda (158 Bq/kg våtvikt) når över Livsmedelsverkets försäljningsgränsvärde på Bq/kg våtvikt. Skillnader mellan 214 och 217 års undersökningar visar inte på några tydliga skillnader eller trender. Tabell 4. Trattkantarell. Halter i Bq/kg våtvikt för insamlat och analyserade prover 217. 1 135 756 67 773 577 845 2 277 117 112 495 265 66 3 254 881 11 143 549 315 4 17 696 1 821 695 128 5 214 829 122 635 226 158 Median 214 756 112 773 549 845 12 6 Figur 3. Trattkantarell. Medianvärden för 214 och 217 i Bq/kg våtvikt. Streckad röd linje visar på Livsmedelsverkets gränsvärden. 5

REFERENSER Livsmedelsverket (217) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/radioaktivitet-och-bestralning/radioaktiva-amnen senast besökt 217-1-17. 6