Bildningsförvaltningen Centrala elevhälsan 2017-02-17 Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016
Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja eleverna mot utbildningens mål. Bevaka elevernas vaccinationstäckning och erbjuda kompletterande vaccinationer. Fullfölja vaccinationer enligt Folkhälsomyndighetes vaccinations program. Vid hälsosamtal identifiera problem eller symptom hos elever som kan innebär att de är i behov av insats. Rutiner och program över hälsoarbetet i elevhälsans medicinska insats (EMI) finns i Metodbok, för elevhälsans medicinska del, Skolhälsovården Dalarna version 1.1 2016-06-10. I Metodboken finns också blanketter och skrivna rutiner för rapportering av tillbud och avvikelser. Det s.k. Basprogrammet är en sammanfattning över skolhälsoarbetet. För att hjälpa elever med behov av särskilt stöd samverkar EMI med pedagogisk personal och övrig personal i lokala och centrala elevhälsan genom regelbundna träffar. Beslut dokumenteras, görs tillgängligt för berörda parter och uppföljs vid senare träffar. Planerade hälsobesök i F-klass, åk 4 och åk 7 samt hälsouppföljning i åk 2 genomförs. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Bildningsnämnden är vårdgivare och medicinskt ansvarig är skolläkare Skolsköterskor har ansvar för att ta emot synpunkter eller tillbud, risk för tillbud och avvikelser, samt att delge verksamhetschefen dessa. Verksamhetschefen svarar för att synpunkter och klagomål hanteras och att arbetssätt ändras så att inga vårdskador uppstår. Samtliga fyra skolsköterskor samt skolläkare har ansvar för att på yrkesvisaträffar i Centrala elevhälsan granska och notera eventuella uppkomna vårdskador. Verksamhetschefen är ansvarig för att informera patienten om en vårdskada inträffat. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Genomförande av egenkontroll. Som underlag för egenkontrollen används Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats, som stöd för utveckling och sammanställning av den egna verksamheten och i dialog med vårdgivare och professionen samt med företrädare på det lokala, regionala och nationella planet. Områden som ingår:
o Personalresurser o Lokaler och utrustning o Verksamhetsansvar o Verksamhetens arbete o Elevens inlärningsmiljö Utvärdering av resultaten från mätningarna. Utvärdering sker under sept-ok, hösten efter aktuellt läsår. Verksamhetschef lämnar uppgifter om Personalresurser. Verksamhetschef och skolsköterskorna lämnar uppgifter om Lokaler och utrustning. Verksamhetschefen svarar för Verksamhetsansvar. Skolsköterskor lämna uppgifter om Verksamhetens arbete och tillsammans svarar alla på Elevernas inlärningsmiljö. I september 2016 sammanställdes kvalitetsmått för läsåret 2015-2106 och åtgärder för förbättring beskrevs. Se resultat. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet under föregående kalenderår samt vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten. Nya skolsköterskor har fått information om elevhälsans metodbok. Rutin/blankett för avvikelserapportering finns på G:/Elevhalsan/Rutiner. All dokumentation sker i PMO, även dokumentation om asylsökande elever, vilket ökar säkerheten för att papperskopior försvinner. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Bedömning om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. På yrkesvisa träffar för skolhälsovården, ca var 4:e vecka gås verksamheten igenom och identifieras risker i skolhälsovården. På APT, tillsammans med personal i Centrala elevhälsan, identifieras risker i skolhälsovården. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Utredning av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Verksamhetschef tillsammans med alla skolsköterskor analyserar händelsen och ger förslag på förebyggande åtgärder. Verksamhetschef ansvarar för att analys och åtgärder genomförs. Under läsåret 2015-2106 har det inkommit en avvikelserapportering, gällande en elev som fått mat hen är allergisk mot. Den här händelsen resulterade inte i en allvarlig situation. Verksamhetschefen utredde och kontaktade ansvarig rektor och kostchef
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Samverkan sker i den egna verksamheten och med andra vårdgivare för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada. Avtal skrivet med landstinget, nov 2016, rörande tilläggsvaccinationer för nyanlända elever. Skolsköterskor samverkar alltid vid vaccinationer av elever. Regionala träffa för MLA. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Vid risker eller händelse som kunnat medföra vårdskada ska elevhälsans medicinska personal alltid rapportera till verksamhetschef. Verksamhetschef ska skyndsamt kontakta ansvariga och inblandade för att utreda, analysera och sätta in åtgärder för att undvika framtida risk eller händelse. Alla klagomål eller synpunkter på verksamhetens ska delges verksamhetschefen som har att utreda och åtgärda samt besvara klagomål eller synpunkter. Under läsåret 2015-2106 har det inte inkommit några klagomål eller synpunkter. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamhetschefen sammanställer alla rapporter, klagomål och synpunkter under ett läsår. Den sammanställningen ska analyseras och insatser för att förhindra och/eller förbättra görs. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Eleverna/patienterna och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Elever och vårdnadshavare får möjlighet att svara på frågor om skolhälsovården i de årliga enkäterna. I förskoleklass genomförs hälsosamtal tillsammans med elev och vårdnadshavare. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultat av mätningar och sammanställningar under året. Resultat av egenkontroll kvalitetsmått Det är ca 450 elever/heltidsanställd skolsköterska. En skolläkare är anställd på avtal och arbetar ca 1-3 dagar/månad, samt med rådgivning och konsultation via mail och telefon. Skolsköterskorna har handledning 3 ggr/termin.
Skolsköterskemottagningen i Garpenberg och Vikmanshyttan måste flyttas till mer funktionella platser. Lyhört och tillfälligt inte tillgängliga lokaler. Rutin för riskavfall ska upprättas. Skolsköterskor deltar på resp skolors lokala elevhälsoteam. Risk- och friskområden/gruppen som identifieras i hälsosamtalen ska lyftas i centrala och lokala elevhälsoteamen. Genom deltagande på samplaneringsmöten, där SIP skrivs, används skolsköterskors kunskap. Den medicinska elevhälsan har en länsövergripande metodbok. All dokumentation sker i PMO. Vid behov av remiss skrivs den av alltid av skolsköterska. För att säkerställa att remissvar förvaras i elevens journal. Elever erbjuds hälsosamtal enligt gällande rutinprogram. Dock finns det en viss fördröjning pga stort antal nyanlända elever under det senaste året. Det medicinska ansvaret är delegerat via avtal, till skolläkaren. Verksamheten är anmäld/registrerad till IVO. Verksamhetsplan har inte funnit de senaste åren, men ska upprättas för 2017. Rutin för avvikelsehantering finns i den länsövergripande metodboken. I Hedemora kommun finns en rutin för anmälan till socialtjänsten. Avvikelser En avvikelserapportering gällande en elev som serverats kost eleven var allergisk mot. Händelsen var inte av allvarlig art. Kostchef och rektor har sett över rutiner. Klagomål eller synpunkter Under läsåret 2015-2106 har det inte inkommit några klagomål eller synpunkter. Samverkan Resultat på frågor om hur den medicinska delen av elevhälsan uppfattas, i Skolinspektionens skolenkät ht 2016. Elever åk 5 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma Elever åk 9 8,2 7,3 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi upplever vår skol- och livssituation. 5,4 5,7 Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kurator/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt 7,1 7,2 På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kurator. 7,1 7,2 Elever gymnasiet år 2 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi upplever vår skol- och livssituation.
5,3 6,3 Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kurator/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt 7,7 7,8 På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kurator. Pedagoger i grundskolan 7,9 7,8 Elevhälsogruppen på den här skolan frågar eleverna om deras uppfattning om sin skol- och livssituation. 7,2 8,0 Jag kan få råd och stöd av elevhälsogruppen för att själv kunna hjälpa mina elever i deras utmaningar 7,4 7,9 I min skola finns beredskap för att i det dagliga arbetet hantera situationer som kräver elevhälsogruppens kompetenser Pedagoger i gymnasieskolan 6,6 7,4 Elevhälsogruppen på den här skolan frågar eleverna om deras uppfattning om sin skol- och livssituation. 6,4 8,5 Jag kan få råd och stöd av elevhälsogruppen för att själv kunna hjälpa mina elever i deras utmaningar 7,5 8,1 I min skola finns beredskap för att i det dagliga arbetet hantera situationer som kräver elevhälsogruppens kompetenser Vårdnadshavare i grundskolan 7,1 7,9 Skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns skol- och livssituation. 5,7 6,1 Jag upplever att elevhälsoarbetet på skolan är tillräckligt utifrån mitt barns behov Hedemora Riket
7,0 7,2 Jag upplever att frågor om livsstil och hälsa är viktiga på mitt barns skola 6,7 7,1 I åk 5 upplever eleverna att de tillfrågas om sin skol- och livssituation. I åk 9 sjunker resultatet, men det samma sker i nästa lika hög grad på riksnivå. Där emot upplever eleverna i åk 9 att de har goda möjligheter att gå ifrån lektioner för att träffa skolsköterska och andra professioner inom elevhälsan. Hälsosamtalen med eleverna genomförs i åk F, 4 och 7, samt hälsobesök i gymnasiets åk 1. Tidpunkterna för dessa samtal i förhållande till vilka årskurser eleverna som svarar på enkäten går i, kan påverka resultatet på den frågan. Pedagoger och vårdnadshavare i Hedemora upplever i lägre grad än i riket att eleverna tillfrågas om skol- och livssituation. Lika så har vi ett lägre resultat på hur pedagogerna upplever att de får stöd av elevhälsogruppen. Hela elevhälsan, där den medicinska delen är en del behöver arbeta ännu mer aktivt ute i skolorna, med råd och stöd.