Tf ordförande i Vuxenutbildningsnätverket

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Vuxenutbildningsnätverket 2014-12-03 ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverket Förslag till Tf ordförande i Vuxenutbildningsnätverket Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att Martin Nordström går in som tf ordförande i Vuxenutbildningsnätverket från och med 2015-01-01 tills dess att ordinarie ordförande är tillsatt. Göteborg 21 november 2014 Bengt Randén /Cecilia Salmi

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Vuxenutbildningsnätverket 2014-12-03 ÄRENDE 3 Till Vuxenutbildningsnätverket Förslag till Ändring av första mötestiden 2015 Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att ändra den första mötestiden för nätverket 2015 från 2015-01-28 till 2014-01-14 klockan 08.30-11.30 och att arbetsutskottets möte istället är 2014-01-07 klockan 14.00-16.00. Göteborg 21 november 2014 Bengt Randén /Cecilia Salmi

MISSIV 2014-12-03 ÄRENDE 4 Till Vuxenutbildningsnätverket Vuxenutbildningens IT-stöd Vuxenutbildningen i regionen använder sig av Alvis som IT-stöd för antagning, studerandeadministration, ekonomi och uppföljning. Vuxenutbildningsnätverket enades 2014-10-22 om att ge en projektgrupp i uppdrag att se över den fortsatta försörjningen av IT-stöd för vuxenutbildningen i regionen samt att vid kommande nätverksmöte tillsätta en styrgrupp. Då förfarandet av en upphandling av verksamhetsstöd är ett stort åtagande, föreslås Vuxenutbildningsnätverket besluta om att dela upp projektet i två delar, en förstudie och ett genomförandeprojekt, där man genomför förstudien som ett underlag för genomförandeprojektet. Projektgruppen, som beslutades arbeta med frågan 2014-10-22, föreslås arbeta med förstudien och rapportera direkt till nätverket. Det vill säga, förslaget är att inte tillsätta en styrgrupp då inga beslut fattas i en förstudie. De frågor som ingår i förstudien är följande: göra en behovsinventering av vilka behov respektive kommun har av IT-stöd avseende vuxenutbildningen, undersöka vilka alternativa lösningar som finns/kan finnas tillgängliga på marknaden, utreda förutsättningarna för ett egenutvecklat system. Förstudien föreslås starta 2014-12-03 och vara slutförd och rapporteras till Vuxenutbildningsnätverket på ordinarie möte 2015-06-17.

Förslag till beslut Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att tillsätta en projektgrupp med ansvar att genomföra en förstudie av framtidens verksamhetsstöd inom vuxenutbildningen, innehållet i förstudien ska vara att göra en behovsinventering av vilka behov respektive kommun har av IT-stöd avseende vuxenutbildningen, undersöka vilka alternativa lösningar som finns/kan finnas tillgängliga på marknaden samt utreda förutsättningarna för ett egenutvecklat system. förstudien startar 2014-12-03 och avrapporteras till Vuxenutbildningsnätverket 2015-06-17. Göteborg 2014-11-07 Bengt Randén /Ulrika Krabbe

MISSIV 2014-12-03 ÄRENDE 5 Till Vuxenutbildningsnätverket Hantering av statsbidrag 2014 I beslut från Skolverket avseende tilldelning av statsbidrag för gymnasial yrkesutbildning ingår krav om redovisning av statsbidraget en gång per år, vilket GR sköter på uppdrag av medlemskommunerna. Då redovisningen sker innan året är slut, inträffar att elever avbryter sina studier efter att redovisningen till Skolverket sker. Detta leder till att regionen inte utnyttjar det statsbidrag som redovisas till Skolverket. Skolverket har meddelat att man inte har några krav på uppföljning eller återkrav gällande ovanstående statsbidrag. Dessa står till kommunernas förfogande. GR föreslår att eventuella statsbidrag som inte utnyttjats under 2014 förs till 2015 att bekosta utbildning till medlemskommunernas invånare. Vidare föreslås att de medel som Vuxenutbildningsnätverket beslutat att föra från 2013 till 2014 enligt samma princip som ovan, förs från 2014 till 2015 då de inte utnyttjats under året. Förslag till beslut Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att godkänna ovanstående förslag. Göteborg 2014-11-07 Bengt Randén /Ulrika Krabbe

MISSIV 2014-12-03 ÄRENDE 6 Till Vuxenutbildningsnätverket Hantering av resultat GRvux 2014 GRvux har under 2014 haft en budget på 7 244 000 kronor för grundorganisationen på GR och 2 625 000 kronor för extra uppdrag, totalt 9 869 000 kronor. Prognosen för 2014 visar att GRvux inte kommer att ta alla medel i anspråk. GR föreslår att medel som inte nyttjats under 2014 förs till 2015 för att delfinansiera nästa års organisation. Detta innebär att 2015 års inbetalda medel till kommunernas resurs i större utsträckning används till utbildning för medlemskommunernas invånare. Förslag till beslut Vuxenutbildningsnätverket föreslås enas om att medel som inte nyttjats inom GRvux under 2014 förs till 2015 för att delfinansiera nästa års organisation. Göteborg 2014-11-25 Bengt Randén /Ulrika Krabbe

2014-12-03 ÄRENDE 7 Till Vuxenutbildningsnätverket Utvärdering av prissättning avseende utbildningar anordnade i kommunernas egen regi Vuxenutbildningsnätverket enades 2013-11-27 om prissättning för regionala utbildningar anordnade genom kommunernas egen regi. Nätverket har önskat en utvärdering av prissättningen och uppdraget lämnades till Ekonomigruppen. Ekonomigruppen har bett samtliga kommuner som är anordnare att svara på nedanstående frågor. Volym (antal elever) Positivt Negativt Ingen påverkan Fritext: Kostnadstäckning Positivt Negativt Ingen påverkan Fritext: Kvalité Positivt Negativt Ingen påverkan Exempel på frågeställningar: Hur många studietimmar kan du erbjuda eleverna i förhållande till före 2014-01-01? Har antalet APL-besök påverkats? Har eleverna i större utsträckning fått betala material själva? Fritext: Utifrån nuvarande prissättning, hur planerar ni för framtiden? Fritext: Följande svar har kommunerna skickat in. Ale Volym ingen påverkan Kostnadstäckning negativt och ingen påverkan Har försökt anpassa upplägget till det nya priset för att kunna täcka alla kostnader, vilket påverkat kvalitén negativt (se nedan). Dessutom har jag fortfarande två grupper igång varav en enligt den gamla prislistan vilket gör att lärarna kunnat jobba

heltid (vilket är mycket positivt) samtidigt som vi får synergieffekter vid t ex APL-besök, HLR-utb mm. Kommer antalet elever per grupp minska eller får jag bara en start per år så kommer jag inte kunna täcka utbildningskostnaderna. Kvalité - negativt Vi fick dra ner på vissa kostnader så som arbetskläder samt skyddsskor till elever. Vi har inte minskat på antal lärarledda timmar i klassrummet och timmar i maskiner eftersom det skulle innebära risker för eleverna. Skulle vi behöva minska på antal timmar av ekonomiska skäl så kommer vi lägga ner utb. Vi försöker behålla samma antal APL-besök som under förra avtalsperioden. Eftersom många elever byter APL-platser under en och samma APL-period så är vi tvungna att åka ut till samtliga platser. Planer för framtiden Får jag ett antal elever som täcker samtliga kostnader för utbildningen kommer jag att fortsätta erbjuda platser inom entreprenadmaskiner. Skulle jag inte få en sådan täckning kommer jag blir tvungen att lägga ner utb. Härryda Volym ingen påverkan Kostnadstäckning ingen påverkan Kvalité ingen påverkan Planer för framtiden Observera att vi är nya som anordnare när det gäller GRvux-utb från 2014-01-20. Vår ambition är att ha fler starter på befintliga och nya utbildningar om medel finnes. Kungälv Volym ingen påverkan Kostnadstäckning ingen påverkan Kvalité ingen påverkan Planer för framtiden Vi planerar att erbjuda utbildningar i Kungälv utifrån de möjligheter vi har. Mölndal Volym ingen påverkan Kostnadstäckning ingen påverkan Det är första gången vi genomför utbildningen inom GRvux/Yrkesvux. Vi har anpassat kostnaderna efter ersättningsnivån. Kvalité ingen påverkan Vi erbjuder 26 timmar/v, varav 12 är individuellt upplagda

studier i sfi/sas efter vars och ens behov och önskemål. Ytterligare 6 timmar erbjuds i form av självstudier med tillgång till handledning. Under praktikperioden v. 42 49 ökar antalet timmar i utbildningen till 32. Vi planerar att genomföra APLbesök hos alla elever. Allt undervisningsmaterial är kostnadsfritt för eleverna. Planer för framtiden Vi kommer att planera för ett likartat upplägg under nästa år, om utbildningen blir aktuell. Partille Volym ingen påverkan Kostnadstäckning ingen påverkan Kvalité ingen påverkan Vi hade en utbildning (visuell kommunikation) och har därför inte så mycket att jämföra med. Planer för framtiden Vi planerar inte för några yrkesvux utbildningar i framtiden. Vi kan tänka oss att göra en påbyggnadsutbildning som vi hade i våras (visuell kommunikation) med förkunskapskrav men med tanke på de många avbrott och ibland låga söktryck som vi sett på våra yrkesvux utbildningar känns det som en alltför stor risk utan att ha de ekonomiska marginalerna. Stenungsund Volym ingen påverkan Kostnadstäckning negativt Vi har fn inte kostnadstäckning för våra förarutbildningar. Övriga utbildningar ingen påverkan Kvalité ingen påverkan Trots en väsentligt sämre finansiering av förarutbildningarna, så har vi inte förändrat utbildningarnas innehåll. Däremot så använder vi Trafikverkets förarprövning vilket negativt kan komma att påverka andelen godkända elever. Övriga utbildningar ingen påverkan Planer för framtiden Fordon och lärare på förarutbildningarna är kontrakterade fram till halvårsskiftet 2015. Därefter får vi utvärdera framtida förarutbildningar i Stenungsund. Övriga utbildningar inga förändringar

Sammanfattning och slutsats När det gäller volym, kostnadstäckning och kvalité har prissättningen för egen regi ingen påverkan, förutom när det gäller maskinförar- och transportutbildningarna i Ale respektive Stenungsund. När det gäller planerna för framtiden, finns möjligheter att starta utbildningar i samtliga kommuner. Ale och Stenungsund har dock andra behov än övriga kommuner. Partille kan tänka sig att starta en påbyggnadutbildning men anser att det är för stor ekonomisk risk med anledning av hög avbrottsfrekvens. Ekonomigruppens förslag Då ett år är en kort tid för utvärdering, föreslår Ekonomigruppen att priserna kvarstår under 2015 och utvärderas på nytt inför 2016. Göteborg 2014-11-25 Ekonomigruppen /Ulrika Krabbe

2014-12-03 ÄRENDE 8 Till Vuxenutbildningsnätverket Utvärdering av administrativt påslag till huvudman Vuxenutbildningsnätverket enades 2014-01-22 om att lägga på 5 % i administrativt påslag per gymnasiepoäng för huvudmannakommuner under 2014 med utvärdering under 2015, när det gäller samtliga yrkesutbildningar anordnade inom det regionala utbudet. Uppdraget att utvärdera påslaget lämnades till Ekonomigruppen. Ersättning för huvudmannaskap Ekonomigruppen har bett samtliga kommuner som är huvudman att svara på frågan om de anser att det administrativa påslaget täcker en eventuell merkostnad av att vara huvudman för utbildningar inom det regionala utbudet. Ale: Alingsås: Göteborg: Härryda: Kungsbacka: Det handlar om en så liten volym att det administrativa påslaget inte gör någon skillnad. Det administrativa påslaget täcker de merkostnader vi fått för att vara huvudman. Detta kan dock bero på att det är få elever och en liten stad med korta avstånd så det tar liten tid för mig att åka och besöka utbildningarna. Vårt svar är att 5 % administrativt påslag ej ger full kostnadstäckning. Det är svårt för oss att avgöra den exakta administrativa merkostnad vi haft för vårt huvudmannaskap, i synnerhet som vi är anordnande kommun och därigenom får täckning på annat sätt. Vi har hellre ett påslag på 5 kronor/poäng. Det bottnar i att vi tycker att det administrativa påslaget ska öka. Samtidigt förstår vi att påslaget är lågt för oss, då vi har låga priser i vårt avtal.

Kungälv: Mölndal: Partille: Stenungsund: Ser att 5 % är i minsta laget. Vi föreslår 6 %, om andra anser att vi ska ligga kvar på tidigare nivå är det okej. Nuvarande ordning med det 5-procentiga påslaget är betydligt bättre än vad det var med det gamla avtalet. Bidraget täcker inte alla kostnader som följer huvudmannaskapet. Men vi är tveksamma till om det går att plocka ut mer från yrkesvuxpengarna. Historiskt har vi täckt våra kostnader med liten marginal. För jämförelse har vi alltid lagt på 8 % på övrig extern utbildning, sanningen ligger väl någonstans mitt emellan. Betalningsströmmar Prognosen avseende betalningsströmmarna avseende det administrativa påslaget på 5 % under 2014 visas i tabellen nedan. Intäkter för huvudmannakommun Kostnader för hemkommun Ale 48 600 Ale 83 400 Alingsås 49 900 Alingsås 52 800 Göteborg 949 900 Göteborg 1 333 200 Härryda 287 000 Härryda 55 100 Kungsbacka 192 700 Kungsbacka 36 400 Kungälv 28 200 Kungälv 120 900 Lerum 31 500 Lilla Edet 17 600 Mölndal 282 700 Mölndal 125 100 Partille 23 100 Partille 148 200 Stenungsund 338 300 Stenungsund 88 800 Tjörn 52 300 Öckerö 16 000 Övriga 39 100 2 200 500 2 200 500

Sammanfattning Av nio kommuner som är huvudmän för regionalt anordnade utbildningar, anser fem att det administrativa påslaget på 5 % per poäng inte täcker de kostnader man har kring att hantera huvudmannaskapet för dessa utbildningar. Tittar man på prognosen för betalningsströmmarna avseende det administrativa påslaget, slår de olika beroende på hur många utbildningar respektive kommun är huvudman för samt hur många invånare i varje kommun som läser. Som exempel har Göteborgs siffror markerats med rött. Tittar man djupare på Göteborgs siffror ser man, att av de kostnader man har som hemkommun på 1 333 200 kronor och av de intäkter man har på 949 900 kronor, är 653 500 kronor administrativt påslag för utbildningar man själv är huvudmannakommun för. Ekonomigruppens förslag Då konsekvensen blir att ju högre påslaget är desto mindre pengar kan användas till utbildning, föreslår Ekonomigruppen att påslaget är oförändrat under 2015 trots att majoriteten vill höja. Göteborg 2014-11-25 Ekonomigruppen /Ulrika Krabbe

2014-12-03 ÄRENDE 8 Till Vuxenutbildningsnätverket Utvärdering av administrativt påslag för GR Vuxenutbildningsnätverket enades 2014-01-22 om att lägga på 5 kr per genomförd gymnasiepoäng i administrativt påslag för GR under 2014 med utvärdering under 2015, när det gäller utbildningar anordnade inom det regionala utbudet genom kommunernas egen regi och kommunernas upphandlade produktion. Uppdraget att utvärdera påslaget lämnades till Ekonomigruppen. Det administrativa påslaget för GR innebär att finansieringen av organsationen på GR (GRvux) genom den kommunala resursen 33- kronan omfördelas, från att ha varit helt finansierat genom fördelning via befolkningsnyckeln till att finansieras både genom fördelning via befolkningsnyckeln och genom det administrativa påslaget på 5 kr/poäng. GRvux:s budget för grundorganisationen 2014 är 7 244 000 kronor. Finansiering genom fördelning via befolkningsnycklen Om finansieringen av GRvux enbart skett genom fördelning via befolkningsnyckeln, hade budgeten 2014 sett ut enligt nedan. Befolkning 131231 Andel regionen Summa Ale 28 074 2,93 % 212 500 Alingsås 38 619 4,03 % 292 000 Göteborg 533 271 55,66 % 4 032 500 Härryda 35 732 3,73 % 270 000 Kungsbacka 77 390 8,08 % 585 000 Kungälv 42 109 4,40 % 318 500 Lerum 39 319 4,10 % 297 500 Lilla Edet 12 829 1,34 % 97 000 Mölndal 61 978 6,47 % 468 500 Partille 36 147 3,77 % 273 500 Stenungsund 24 932 2,60 % 188 500 Tjörn 15 050 1,57 % 114 000 Öckerö 12 574 1,31 % 95 000 Övriga 0 958 024 100,00% 7 244 000

Finansiering genom administrativt påslag samt fördelning via befolkningsnyckeln Prognosen för GRvux 2014 ser enligt fattat beslut av Vuxenutbildningsnätverket ut enligt nedan. Adm påslag 5 kr/poäng Befolkning 131231 Totalt Andel regionen Ale 115 000 124 600 239 500 3,31 % Alingsås 76 900 171 500 248 500 3,43 % Göteborg 1 844 900 2 367 500 4 212 500 58,15 % Härryda 80 800 158 600 239 500 3,31 % Kungsbacka 49 800 343 600 393 500 5,43 % Kungälv 162 600 186 900 349 500 4,82 % Lerum 48 400 174 600 223 000 3,08 % Lilla Edet 21 600 57 000 78 500 1,08 % Mölndal 183 200 275 200 458 500 6,33 % Partille 159 400 160 500 320 000 4,42 % Stenungsund 123 000 110 700 233 500 3,22 % Tjörn 53 400 66 800 120 000 1,66 % Öckerö 30 900 55 800 86 500 1,19 % Övriga 40 900 0 41 000 0,57 % 2 990 700 4 253 300 7 244 000 100,00% Skillnad mellan de två olika finansieringsformerna Några kommuner finansierar genom det administrativa påslaget mer av GRvux organisation i förhållande till en finansiering enbart genom fördelning via befolkningsnyckeln och några kommuner finansierar mindre, se nedan. Skillnad summa Skillnad andel regionen Ale - 27 000-0,38 % Alingsås 43 500 0,60 % Göteborg - 180 000-2,49 % Härryda 30 500 0,42 % Kungsbacka 191 500 2,65 % Kungälv - 31 000-0,43 % Lerum 74 500 1,03 % Lilla Edet 18 500 0,26 % Mölndal 10 000 0,14 % Partille - 46 500-0,64 % Stenungsund - 45 000-0,62 % Tjörn - 6 000-0,09 % Öckerö 8 500 0,12 % Övriga

Sammanfattning Konsekvensen av att finansiera grundorganisationen på GR (GRvux) genom både ett administrativt påslag på 5 kr per poäng och genom fördelning via befolkningsnyckeln, är att de kommuner vars invånare läser, till större grad finansierar GRvux. Det kan tyckas mer rättvist att de kommuner som till högre grad nyttjar det regionala utbudet, också till större del finansierar GRvux. Som exempel har Göteborgs siffror markerats med rött. Göteborgs invånare läser till högre grad än den andel som Göteborg har enligt befolkningsnyckeln. Det innebär att Göteborg finansierar GRvux grundorganisation med 180 000 kronor (2,49 %) mer än om finansieringen skett enbart genom fördelning via befolkningsnyckeln. Ekonomigruppens förslag Ekonomigruppen föreslår att verksamheten på GR även fortsättningsvis finansieras genom både befolkningsnyckeln och genom ett påslag på 5 kronor per poäng. Göteborg 2014-11-25 Ekonomigruppen /Ulrika Krabbe

Strategiskt vägval för Flexication Detta är Flexication Flexication är ett försök till svar på flera utmaningar som Vuxenutbildningen i Göteborg identifierat de senare åren. Vuxenelever, inte minst nyanlända, tillbringar för lång tid i utbildningssystemet eller så avstår de att genomföra utbildning då studiefinansieringssystemets relativt sett låga ersättningsnivåer, omöjliggör det för vuxna människor att studera. Yrkesverksamma personer som faller inom ramen för Vuxenutbildningens målgrupp erbjuds inte kompetensutveckling i tillräcklig utsträckning. Vuxenutbildningen som huvudman för skolformer upp till den gymnasiala nivån kan inte i alla lägen möta upp kraven från arbetsmarknaden. En komplex och snabbt föränderlig arbetsmarknad kräver ett skolsystem som kan vara trovärdig och möta upp dess behov. Då är tanken att man inom Flexication tar reda på arbetslivet behov på ett par års sikt, utröner nivån på dessa och försöker designa och para ihop kurser på olika nivåer i systemet för vuxnas lärande, dvs inom gymnasial vuxenutbildning, YH och universitet/högskola. Utbildningarna ska hållas så korta som möjligt i syfte att hantera problematiken med studiefinansieringens låga nivåer. Flexication bör ses som ett viktigt inslag i framtidens vuxenutbildning. Man jobbar med aktuella och reella behov i arbetslivet. Man ser till att vuxenutbildningen kan ge spets på sina gymnasiala kurser med hjälp av inslag av kurser på eftergymnasial nivå, vilket krävs på en arbetsmarknad där kunskapsnivåerna hela tiden höjs. Genom att behovsstyrt och med en flexibilitet byggd tillgång till alla nivåer inom vuxnas lärande är detta ett utbildningskoncept som kommer att gagna såväl individers konkurrenskraft på arbetsmarknaden såväl som arbetsgivares kompetensförsörjning. Om Flexication det första året Tre utbildningar har genomförts utifrån analys av tre branschområden. Tre målgrupper har utkristalliserats (yrkesverksamma, vuxenutbildningens traditionella målgrupp och arbetslösa från AF). Kravet är att deltagarna läser minst 2 av de tre skolformsnivåerna. De skolformer som är lättast att ta fram är gymnasiala kurser och YH-kurser. Att få tillgång till högskolekurser är betydligt svårare. Det finns en inbyggd problematik när det gäller antagning till Flexication. Till vuxenutbildning prioriteras sökande med kortast utbildningsbakgrund. Till de eftergymnasiala skolformerna är det högst betyg och behörighet som gäller. Detta kan i de olika fallen hanteras med den del i de olika skolformernas förordningar som handlar om förutsättningar att klara studierna samt reell behörighet. Under det första året har vi sett problem med att personer intresserade av att delta i Flexication inte alltid kunnat erbjudas plats beroende på mantalsskrivning och var de har sin arbetplats. De har inte alltid fått IKE-godkännande från sin hemkommun då de arbetat i en annan GR-kommun.

Vidare är antalet personer som aktivt arbetar med Flexication få till antalet. Konceptet som sådant genererar endast positiv respons, men möjligheten att genomföra det på den nivå som torde vara rimligt för att vara något som gör skillnad för vuxenutbildningen och arbetsmarknaden kräver att fler personer och organisationer tar en aktiv del i dess planering och genomförande. De olika skolformerna som är involverade i Flexication vuxenutbildning, yrkeshögskola och universitet/högskola har fortfarande karaktären av att vara separerade från varandra och leva sina egna liv. Till stor del beroende på en systemproblematik som bl.a. handlar om att man inte kan bryta ut YH-kurser och erbjuda dem som sökbara fristående kurser. De olika skolformerna måste i större utsträckning hitta samverkansformer som kan understödja utvecklingen av flexibla, behovsstyrda utbildningar som Flexication är. Detta kräver att regeländringar kommer till. Att ta fram Flexication utbildningar Behoven från arbetslivet måste definieras. Detta kan variera i komplexitet, bl.a. beorende på vilket förarbete branschen (oftast enskilda företag, offentliga organisationer och branschorganisationer) i fråga har gjort. Det beror även på hur nytt området är eller hur dess inneboende komplexitet ser ut. Framtagande av behov kan således ske relativt friktionsfritt eller ta lång tid och ha karaktären av en dynamisk process där skolvärlden och branschen via dialog arbetar sig fram till vad kompetensbehovet handlar om. Förtroendefulla relationer är nyckeln till framgång. Kan branschens företrädare och skolvärdens dito bygga upp en tillitsfull relation lägger man grunden för ett bra samarbete från ax till limpa. Detta får ta den tid som det krävs, ofta ett flertal träffar. När behoven är klarlagda påbörjas arbetet med att finna kurser i skolsystemet som kan möta upp desamma. Det innebär att relationer med personer från de skolformer vi själva inte äger måste etableras, som t.ex. YH och högskola/universitet. Samtal om deras möjlighet och vilja att möta upp de identifierade behoven genomförs. I de allra flesta fall kan de möta upp behoven, men hinder uppstår i regelverk (YH) som får finansiella konsekvenser (vi köper de som uppdragsutbildning). Hinder uppstår också ofta när det kommer till incitament (varför ska de eftergymnasiala aktörerna involvera sig i Flexication om de redan har fullt på sina kurser?). Om man övervinner hindren och man går in på själva kursinnehållet så förs en dialog om vad kurserna i fråga ska innehålla. På YH finns i och med uppdragsutbildningslösningen en inneboende flexibilitet att utforma kurser. På universitetsnivå finns säkert samma flexibilitet, men går inte att lösa ekonomiskt då deras uppdragsutbildningar är väldigt kostsamma. Därför deltar universiteten med vissa av deras reguljära fristående kurser, vilka bekostas av deras egen skolpeng. Konsekvensen av kursdesignen borde vara att vi ger skräddarsydda kurser utifrån uttalade behov. I praktiken ger vi oftast kurser som redan finns i det reguljära systemet. Inom vuxenutbildningen, kan vi erbjuda allt som finns till vårt

förfogande. Inom YH kan vi erbjuda kurser där YH-aktören har möjlighet att rigga kurserna och på universitetsnivå får vi ta vad de erbjuder. Vi bör eftersträva att få en större grad av anpassning mot de identifierade behoven. Det är en stor utmaning med tanke på de hinder som nämnts ovan. Volym (antal platser). En tumregel kan vara att platserna ska fördelas lika mellan de tre målgrupperna: yrkesverksamma, de med gy-utbildning men är arbetssökande samt kortutbildade som bedöms ha förmåga att klara av en Flexicationutbildning. Det reella antalet platser på en Flexicationutbildning kan självklart variera och utgå från såväl behov som budget. Antalet Flexicationutbildningar som ges bör styras av vilken nytta vi bedömer de göra för våra målgrupper såväl som branscher. Tiden för att ta fram en Flexicationutbildning är minst ett halvår. Tiden är avhängig komplexiteten i branschområden samt vilka egna analyser branschen gjort samt skolaköternas förmåga att möta upp dem, dvs hur lätt de kan designa relevanta kurser. Med detta sagt så kan det ta ännu längre tid än sex månader att ta fram en utbildning. Längden på en komplett Flexicationutbildning bör vara cirka ett år. Målgruppen ska vara i behov av utbildningen och falla inom ramen för vuxenutbildningsförordningen. Då utbildningen sträcker sig utanför vuxenutbildningens skolformer krävs att de studerande har förutsättningar att klara av studier samt har en förmåga att få och behålla ett jobb efter utbildning. Helt enkelt vara talanger. Hur besluta om prioritering av behov? För de kommuner som väljer att vara med på Flexication, förutsätts att de arbetar aktivt i sin hemkommun för att definiera behov. Vilka är de stora aktörerna inom de privata och offentliga organisationerna? Vad ser de för utvecklingsbehov på ett par års sikt? Vilka är de nya kraven, som kommer att ställas för att kunna verka inom respektiver bransch? Detta är ett arbete som pågår hela tiden, året om. Förslagsvis arrangerar GR en workshop om året, då de verksamma kommunerna träffas och funderar tillsammans på vilka behov som är definierade. En del behov är säkerligen gemensamma, som t.ex. offentlig sektor, medans andra är kommunspecifika. En tänkbar modell skulle kunna vara att man träffas på GR en gång/år. Då avgör man hur utbudet ska se ut kommande period. Det krävs minst ett halvt års framförhållning till utbudet ska presenteras som sökbart. Avgörande för utbudet skulle kunna vara: dels gemensamma behov som definieras inom offentlig sektor och dels kommunspecifika behov. Rimligt skulle kunna vara att en mindre kommun har ett utbildningsförslag som är kommunspecifikt, medans Göteborg har två-tre. Den

offentliga sektorns behov kan variera, men t.ex. utvecklingen på omvårdnadsområdet står inför stora utmaningar. Möjlig modell för utveckling av Flexication Förvaltningen Arbetsmarknad & vuxenutbildning i Göteborgs stad drivit Flexication under några års tid och skulle i det korta perspektivet kunna ta en central roll i nära samverkan med GR och GR-kommunerna. Efter en utvärdering av dessa första år genomförs en utvärdering som klargör en mer långsiktig modell. En regionalisering av Flexication skulle kunna ge många positiva effekter: Mantalsskrivningsproblematiken kan underlättas om Flexication blir en regional verksamhet som via avtal GR-kommunerna emellan klargör medborgarnas rättigheter och skyldigheter avseende rätten att söka och delta i Flexicationutbildning. Fler personer bör involveras som aktivt tänker och gör inom Flexication. Genom att människor i alla GR-kommuner får kännedom om Flexication och också arbetar med att få Flexicationutbildningar till stånd kommer konceptet både att utvecklas kvalitativt och kvantitativt. Flexication fyller en viktig funktion inom vuxenutbildningens utveckling då det på ett flexibelt sätt kan hantera högre kunskapskrav hos arbetsgivare som tidigare mest efterfrågat kunskaper upp till den gymnasiala nivån. Genom det upparbetade regionala samarbetet inom vuxenutbildning bör GR vara den naturliga arenan för kommunerna att diskutera utbud inom Flexication samt vilken kommun som kan tänkas delta som utförare.

Möjlig modell till organisering av Flexication på kort sikt GR-kommuner Göteborgs stad Arbetsmarknad & vuxenutbildning Driver & äger avtalsframtagning Konceptutveckling Beslutar om YH- och högskoleaktörers medverkan Ansökan och antagning IKE (om man står utanför avtal) Tar reda på uppslag och behov avseende Flexicationutbildningar I vissa fall ansvara för genomförande Grundavtal med NAV Koordinera (underlätta det kommunala samarbetet) Omvärldsbevaka Lobbying gentemot myndigheter Mötesplats Sälja in konceptet i arbetslivet GR Vad är Flexication? Ett svar på olika gruppers svårighet att ta till sig kompetenshöjande utbildning, med utgångspunkt från ökade krav i arbetslivet Grupperna vi talar om: de som är talanger utan gymnasieutbildning, men som inte kan ta sig igenom långa utbildningar De som finns hos Af med gymnasial utbildning, men inte får fotfäste på arbetsmarknaden De som är kortutbildade med anställning, men som behöver höja sin kompetens för att möte ökade krav Att anta utmaningen att sy ihop utbildningar med kurser från Gy, Yh och univ/högskola Hur tas en Flexicationutbildning fram? Definiera behov i arbetslivet på några års sikt Finna rätt personer i respektive bransch, dvs. de som har ett mandat, men ändå inte är för långt från verksamheten Bygga förtroendefulla relationer med arbetsgivare Definiera kurser som uppfyller behoven som arbetsgivarna ser i framtiden, inom Gy, Yh och univ/högskola Fastställa volym och längd på utbildningen (ca 1 år) Beslut om Flexicationutbud En tänkbar modell skulle kunna vara att man träffas på GR en gång/år. Då avgör man hur utbudet ska se ut kommande period. Det krävs minst ett halvt års framförhållning. Avgörande för utbudet skulle kunna vara: dels gemensamma behov som definieras inom offentlig sektor och dels kommunspecifika behov. Rimligt skulle kunna vara att en mindre kommun har 1 utbildningsförslag som är kommunspecifikt, medans Göteborg har 2-3. Den offentliga sektorns behov kan variera, men t.ex. utvecklingen på omvårdnadsområdet står inför stora utmaningar