Självständigt arbete (15 hp)

Självständigt arbete (15 hp) Författare Program/Kurs Jonas Engström OP SA 15-18 Handledare Antal ord: 10715 Kristin Ljungqvist Beteckning Kurskod 1OP415 HYBRIDKRIGSFÖRING - ETT FÖRVIRRANDE BEGREPP? En begreppsutredanden studie utifrån Geovani Satori. ABSTRACT: The term hybrid warfare is both controversial and debated. Those who favor the use of the term usually use widely different definitions of it. This makes the term problematic to use in an official and academic context, which may contribute to unjustified policy decisions. My thesis aims at using three existing theoretical definitions to identify a more sustainable definition of the hybrid warfare concept. And at the same time contribute to the debate about the usefulness of the concept. The thesis analyzes three theoretical perspectives of the hybrid warfare concept, by adopting a conceptual study approach founded in Giovanis Sartori's theoretical framework. The result shows that a more sustainable definition of hybrid warfare primarily comprises the coordination of funds and methods for achieving political purposes. Based on this result can hybrid warfare primarily be understood as a management perspective. Nyckelord: Hybridkrigsföring, begreppsutredning, Giovanni Sartori. Sida 1 av 49

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PROBLEMFORMULERING... 3 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 5 1.2.1 Forskningsfråga... 5 1.3 FORSKNINGSÖVERSIKT... 5 1.4 AVGRÄNSNING... 7 1.5 DISPOSITION... 7 2. TEORI... 9 2.1 TEORETISK BAKGRUND... 9 2.2 BEGREPPSUTREDNING, TEORI... 10 2.2.1 Kritik valde teori... 14 2.3 CENTRALA BEGREPP... 15 3. METOD... 17 3.1 BEGREPPSUTREDNING OCH KVALITATIV TEXTANALYS... 17 3.1.1 Kvalitativ textanalys... 18 3.1.2 Metoddiskussion och kritik... 18 3.1.3 Validitet... 19 3.2 MATERIAL OCH URVAL... 20 3.3 METODILOGISKT RAMVERK... 21 3.3.1 Begreppets egenskaper... 22 3.3.2 Definiera begreppet... 22 3.3.3 Rekonstruktion... 23 3.4 OPERATIONALISERING... 23 3.4.1 Analysmodell... 24 4. ANALYS... 26 4.1 BEGREPPETS EGENSKAPER... 26 4.1.1 Frank Hoffman, hybridkrigföringens egenskaper... 26 4.1.2 Robert Johnson, hybridkrigföringens egenskaper... 27 4.1.3 Alexander Lanoszka, hybridkrigföringens egenskaper... 28 4.2 DEFINIERA BEGREPP... 29 4.2.1 Begreppets kärna... 29 4.2.2 Tillskrivs inte begreppet... 32 4.2.3 Kännetecken... 34 4.2.4 Synonymer... 36 4.2.5 Olikheter och likheter... 37 4.3 REKONSTRUKTION... 38 4.3.1 Lätt respektive svårt att mäta... 38 5. DISKUSSION OCH SLUTSATS... 42 5.1 DISKUSSION... 42 5.2 SLUTSATS... 43 5.3 METODDISKUSSION... 44 5.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 44 5.5 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNING... 44 LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING... 46 LITTERATUR... 46 ELEKTRONISKA TIDSKRIFTSARTIKLAR... 47 BILAGA 1: GIOVANNI STAORIS: RULES OF CONCEPT ANALSYIS... 49 Sida 2 av 49

1. Inledning 1.1 Problemformulering Hybridkrigsföring är ett begrepp som myntades redan i slutet av Kalla Kriget men begreppet har nu blivit mer aktuellt i samband med Israels konflikt med Hizbollah 2006 samt Rysslands intervention i Ukraina 2014. 1 Hybridkrigföringsbegreppets innebörd och mening i den akademiska och offentliga debatten är omtvistat och debatterat. De forskare som ställer sig positiva till begreppet, att det utgör ett paradigmskifte inom krigföring, har oftast olika definitioner på vad det begreppet innebär. Frank G. Hoffmans förklarar med sitt teoretiska bidrag att hybridkrigsföring är en kombination av konventionell-, irreguljär krigföring samt terrorism och kriminalitet i syfte att uppnå politiska mål 2. Sorin Dumitru instämmer med Hoffman om dennes definition, men påstår att hybridkrigförings-begreppet har ytterligare en dimension, cyberkrigföring, som utan konventionella och irreguljära metoder kan underminera politiska processer, påverka vapensystem och försvåra för allianser att genomföra operationer m.m. 3 Andres B. Munoz Mosquera, Sascha Dov Bachmann, påpekar att hybridkrigföring även är ett begrepp som innehåller s.k. lawfare, möjligheten att använda juridiken som ett vapen för att kringgå eller manipulera internationell lag. Något som stater måste förhålla sig till genom lagliga internationella medel t.ex. ekonomiska sanktioner. 4 Markus Bresinsky menar att hybridkrigföring är av asymmetrisk art, genom att påverka samhällets egna säkerhetsapparat, i syfte att göra stater illegitima dvs skapa kaos, är nödvändigt. 5 1 Kaihkö (2016). sid. 623 2 Hoffman (2007). sid. 1 3 Dumitru (2016). sid. 22 4 Bachmann och Munoz Mosquera (2016). sid 86-87 5 Bresinsk (2016). sid. 46-48 Sida 3 av 49

George Kennan anser att begreppet hybridkrigföring är något politiskt. Han beskriver det som politisk krigföring som är strategisk där bl.a. psykologiska operationer, underrättelseinhämtning, ekonomiska sanktioner, informationsoperationer m.m. är vanligt förekommande. 6 Tydligt är att det inte finns en gemensam definition av begreppet hybridkrigföring bland de som påstår att begreppet utgör ett paradigmskifte i krigföring. Hybridkrigföring visar sig vara ett problematiskt begrepp med tvetydigheter om dess innebörd. Risken med begrepp som inte är definierade eller precisa kan inverka negativt på policybeslut. Nätverksbaserat försvar 7, är ett tydligt exempel där ett oklart begrepp genererade stora kostnader utan någon märkbar nytta. Odefinierade begrepp har svårigheter att bidra till ett bättre policyarbete. 8 Mot bakgrund av att begreppet hybridkrigföring är mångfasetterat och inte preciserat kan detta generera kostsamma och negativa konsekvenser för ev. policybeslut för organisationer som t.ex. Försvarsmakten. Mot bakgrund av detta anser jag att det är ett intressant forskningsfält att undersöka om det går att finna en mer hållbar definition av hybridkrigförings-begreppet ur tidigare forskning? 6 Johnson (2018). sid. 151 7 Att kunna lösa taktiska utmaningar med tekniska system. 8 Kaihkö (2016). sid. 624 Sida 4 av 49

1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att med en begreppsutredning undersöka, utifrån tre olika teoretiska perspektiv, om det går att urskilja en mer hållbar definition av hybridkrigföringen ur redan existerande teoretiska definitioner. De tre perspektiven bygger på Frank Hoffman, Robert Johnson och Alexander Lanoszkas. De kommer att analyseras utifrån Giovanni Sartoris teoretiska ramverk. Undersökningen avser även att kunna utgöra ett bidrag till debatten om hybridkrigförings-begreppet genom att studera om det finns en mer hållbar definition av hybridkrigförings begreppet som kan nyttjas i den akademiska och offentliga debatten 1.2.1 Forskningsfråga Hur kan en mer hållbar definition av hybridkrigförings-begreppet se ut, utifrån Frank Hoffmans, Robert Johnson och Alexander Lanoszkas benämning? 1.3 Forskningsöversikt Nedan presenteras utvalda artiklar utifrån forskare som argumenterar för samt ger en definition av hybridkrigförings-begreppet. De presenterar olika ställningstaganden i synen på vad som skall ingå i begreppet. Detta för att ge en bild av forskningsläget. Hybridkrigföring utifrån Frank G Hoffman förklaras ur ett holistiskt perspektiv som ett nytt begrepp. Hybriden menar Hoffman är unik eftersom motståndaren använder sig av olika medel och metoder i kombination med olika avsändare. Hoffman påpekar att distinktionen mellan kombattant och icke kombattant blir otydlig, vilket i sin tur suddar ut gränsen mellan krig och fred. Hoffman påvisar fem principer som identifierar hybridkrigföring: Modalitet metoder som förenar övriga fyra. Synkronisering slå mot samma mål samtidigt. Fusion eftersträva ett gemensamt mål och Multimodalitet variationen av komplexa militära Sida 5 av 49

möjligheter. 9 Hoffman vill med dessa principer visa att det hybrida begreppet är komplext och består av konventionell- och irreguljärkrigföring, terrorism och organiserad kriminalitet, med syftet att nå politiska mål. 10 Josef Schroefl och Sturat J. Kaufman utgår från Hoffman men fördjupar resonemanget om att aktörerna ofta utgörs av icke-stater. Dessa agerar utifrån ett egenintresse och blir omöjliga att påverka utifrån krigets lagar eller humanitär rätt. De anser att den internationella balansen mellan stater blir mer och mer utmanad av icke statliga aktörer. Dessa tar inte hänsyn till konventioner eftersom de varken har något att förlora eller vinna på ett sådant förhållningssätt. Hybrida aktörers syften är olika men ofta förenas de i att skapa instabilitet med våldsamma medel. 11 Hybridkrigföring som ett säkerhetsproblem men framförallt ett legalt problem identifieras av Sascha-Dominik Bachmann och Håkan Gunneriusson. De fokuserar på cyberkrigföring som ett hybridhot, vilket finns i en abstrakt miljö utan statliga gränser. Cyberkrigföringen kan med liten ansträngning få långtgående politiska konsekvenser genom t.ex. psykologiska metoder för att påverka inhemsk och/eller internationell opinion. Den abstrakta miljön suddar ut gränsen mellan krig och fred samt gör aktörerna mer diffusa i sin karaktär. Utan givna aktörer blir det svårt att använda sig av krigets lagar eller andra internationella bestämmelser. 12 Robert Johnson studerar beskrivningen av begreppet hybridkrigföring utifrån litteratur från 1990-talet och framåt. Hans egen bild av hybridkrigförings-begreppet utgår från att påverka civilsamhället för att kunna omkullkasta samhällsfunktioner som den politiska ekonomin, allianser och överenskommelser, användandet av media för att demoralisera och nyttjandet av olika sanktioner. Den militära förmågan i hybridkrigföring går ut på att nyttja sabotage, lönnmord, kränkande av territorium samt terrorism etc. 13 9 Hoffman (2007). sid. 29-30 10 Hoffman (2007). sid. 7-10, 55-59 11 Josef Schroefl och Sturat J. Kaufman (2014). sid. 866-869,876-878 12 Bachmann och Gunneriusson (2015). sid. 198 13 Johnson (2018). sid. 155-157 Sida 6 av 49

Hybridkrigförings-begreppet menar Gjorgji Veljovski Et.al att det används felaktigt, eftersom metoden hybrid egentligen identifierar hur krig genomförs. Hybridkrigförings-begreppet används mer eller minder för att skrämma politiker att fatta beslut om nya hot. Hybridkrigföringens koncept är att skapa instabilitet t.ex. manipulera etniska eller religiösa konflikter. Det har dock alltid förkommit och praktiserats, t.ex. av koloniala stater menar Gjorgji Veljovski Et.al. Hybridkrigföring är förknippat med icke statliga aktörer, stater är dock de som har kapacitet och resurser att genomföra hybridkrigföring. Icke statliga aktörer blir farliga först när de har stöd av en eller flera statliga aktörer. 14 Tidigare forskning ger en tydlig bild av att begreppet hybridkrigföring är mångfacetterat med olika innehåll och innebörd. Detta arbete kommer genom en begreppsutredning bidra med att ur tidigare definitioner försöka urskilja en mer hållbar definition som kan användas i den offentliga debatten. 1.4 Avgränsning Arbetet kommer endast att belysa hybridkrigförings-begreppet ur ett teoretiskt perspektiv, eftersom det ger en mer heltäckande bild, jämfört med ett historiskt och politiskt perspektiv som belyser utveckling av begrepp över tid eller dolda maktförhållanden. Vilket inte är syfte med denna undersökning. Avser inte att bidra med en ny definition, kommer endast använda mig av redan existerande definitioner för att ur dessa undersöka om de kan urskiljas en mer hållbar definition än dagens mångtydiga. 1.5 Disposition Inledningsvis kommer inledande delar i uppsatsen bestå av problemformulering och syfte. Utifrån problemformuleringen och syftet har en central forskningsfråga formulerats som ligger till grund för uppsatsens arbete. Forskningsöversikten visar på behovet och fördelen med att genomföra en begreppsutredning för det som ska undersökas. Avgränsningarna för uppsatsen har motiverats genom en genomgång av material, dess urval samt kritik till valt material. 14 Veljovski. et al (2017). sid. 304-305 Sida 7 av 49

Därefter presenteras teorikapitlet där argument för vald teori avhandlas utifrån tidigare avgränsningar. Efterföljande kapitel avhandlar Giovanni Sartoris teoretiska resonemangs runt begreppsutredningens ingående delar. Sist följer en definition av centrala begrepp. I efter följande metodkapitel beskrivs valet av metod, metoddiskussion samt kritik. Sedan följer en material- och urvalsdiskussion. Därefter följer en redogörelse för Giovanni Sartoris metodologiska ramverk som avslutas med en operationalisering. Slutligen analyseras materialet utifrån variablerna och indikatorerna i operationaliseringen. Uppsatsen avslutas med slutsats och diskussion, där forskningsfrågan besvaras och vidare forskning presenteras samt reflektioner kring metodval samt officerens framtida yrkesutövning och etiska överväganden. Sida 8 av 49

2. Teori 2.1 Teoretisk bakgrund Begrepp är en komplex form som kan variera i betydelse. För att bestämma ett begrepps betydelse behöver man också diskutera dess innebörd. 15 Begrepp hjälper oss att strukturera, namnge samt skapa förståelse för hur vi ser på världen, hur den är organiserad. Det ger oss en epistemologisk förståelse, vilket i sin tur ger en otologisk värld. Vissa begrepp är vetenskapliga och politiska, mer komplexa än andra och kan skifta i sin karaktär t.ex. demokrati. 16 Begreppsanalyser har tre olika angreppssätt, historiskt, politiskt (kritiskt) samt akademiskt. Ett historiskt angreppsätt förordat av Rainhart Koselleck, har ett tydligt evolutionistiskt perspektiv. Fokus ligger på att förstå varför begrepp uppstår, utvecklas eller försvinner. Men även hur begrepp förhåller sig till samhällsförändringar och hur begrepp påverkar beslutsfattare som i sin tur påverkar samhällsutvecklingen. 17 Begrepp kan också studeras utifrån Michael Foucaults politiska (kritiska) perspektiv. Fokus är här att kunna förklara om begrepp upprätthåller maktstrukturer, om de påverkas av ideologier eller politiska aktörer samt vilka som bestämmer över begreppets innebörd. 18 Det sista angreppssättet utgör ett akademiskt perspektiv utifrån Geovanni Satori som har för avsikt att förklara och precisera ett begrepps betydelse dvs. studera dess hållbarhet innan mätning. Det akademiska förkastar inte det historiska eller politikiska perspektiven, men menar att först måste man studera dess mening innan mätning [ ] meaning before measurment [ ] 19. Det akademiska perspektivet strävar efter att studera betydelsen av begrepp och om begreppet kan anses precist eller mångtydigt utifrån olika riktlinjer. Det undersöks även om ett begrepp blir de bredare eller om de ges de en mer komplex mening dvs. dess intentioner 15 Bergenkoetter (2016). sid.154 16 Bergenkoetter (2016). sid. 155 17 Bergenkoetter (2016). sid. 161-164. 18 Bergenkoetter (2016). sid. 167-170. 19 Bergenkoetter (2016). sid. 165. Sida 9 av 49

(begreppsinnehåll) och extensioner (begreppsomfång) m.m. Vilket i sin tur säger något om vad begreppet kan förklara, dess hållbarhet och kvalité. 20 Eftersom jag inte avser att undersöka hur hybridkrigförings-begreppet har förändrats över tid eller hur det formats av samhällsförändringar, kommer jag inte använda mig av en historisk ansats. Avser heller inte använda mig av ett politiskt (kritisk) eftersom jag inte kommer undersöka maktstrukturer. Ämnar dock undersöka om man kan urskilja en mer hållbar definition ur redan existerande teoretiska definitioner av hybridkrigförings-begreppet. Därför är det lämpligt att använda den akademisk ansatsen utifrån Giovanni Sartori (Sartori). 2.2 Begreppsutredning, teori Kommer utifrån Sartori beskriva begreppsutredningens viktiga punkter. För att sedan förklara begreppsutredningens tillvägagångsätt och analyspunkter. Kommer även använda mig av Björn Baderstens Normativ metod. Att studera de önskvärda som stöd för att tolka Sartoris komplexa och teoretiska resonemang. Det komplexa resonemanget kommer förklaras med hjälp av exempel för en djupare förståelse. Begrepp är ett språkligt uttryck dvs. ett ord (term) och referent (objektet) ett faktiskt fenomen. Betydelsen är det som representerar kopplingen mellan termen och objektet ex. begreppet demokrati är själva termen och objektet är det som utgör politiska systemet demokratier dvs. fenomenet demokratier 21. Sartori illustrerar denna relation genom en s.k. begreppstriangel (figur 1). Begrepp måste vara definierade för att anses hållbara, vilket kräver att man måste klargöra dess betydelse. Sartori påpekar att först är det viktigt att undersöka termens relation till betydelsen, för att sedan undersöka objektets relation till betydelsen. Studier av begrepp utgår ifrån ett systematiskt och stegvist förhållningsätt. 22 20 Bergenkoetter (2016). sid. 170 21 Badersten (2006). sid. 84 22 Sartori (1984). sid. 22-23 Sida 10 av 49

Betydelsen Term Objekt Figur 1: Begreppstriangeln. Visar på sambandet mellan termen, betydelse och objekt. 23 Relationen mellan termen och betydelsen i begreppstriangeln kan antigen vara mångtydig eller klar. Relationen mellan objektet och betydelsen kan antingen vara vagt eller klart. Viktigaste delarna i en begreppsutredning, är att uppnå en hög precision av begreppets betydelse. Begrepp med hög precision är tydliga och klara. Begrepp med låg precisson blir vaga och mångtydiga och svåra att tillämpa. Nedan visar (figur 2) att termen kan antingen vara mångtydig eller klar medan objektet är vagt eller tydligt. 24 Exempel. Demokratier kan vara mångtydiga om betydelsen är bred, medan de kan vara vag om begreppet inbegriper många olika typer av demokratier, ex direkt, representativ och flytande demokratier. 25 23 Sartori (1984). sid. 23 24 Badersten (2006). sid. 85-86, Sartori (1984). sid. 24-25 25 Badersten (2006). sid. 84 Sida 11 av 49

Betydelse Mångtydigt/klar Vag/tydlig Termen Objekt Figur 2: Visar relationen mellan mångtydighet och klarhet samt vaghet och tydlighet i förhållande till termen och objektet. 26 Frågan om precision är återkommande i begreppsutredningar. För att kunna precisera betydelsen ytterligare behöver man identifiera begreppets egenskaper och karaktärsdrag, dess intention (begreppsinnehåll) samt hur många och vad som omfattas av begreppet dvs. dess extention (begreppsomfång). 27 Det råder ett nära samband mellan begreppsinnehållet och begreppsomfånget. Begrepp som har ett större innehåll, flertalet egenskaper och karaktärsdrag, desto mindre är dess omfång, minder företeelser kan förklara begreppet och tvärt om 28. För att studera ett begrepps kännetecken och egenskaper måste man också vara medveten om att vissa är mindre observerbara. 29 26 Sartori (1984). sid. 23 27 Sartori (1984). sid. 23-25 28 Badersten (2006). sid. 86-87 29 Sartori (1984). sid.26-27 Sida 12 av 49

Betydelse Begrepps innehåll (Intention) Begreppsomfång (Extension) Termen Objekt Figur 3: Visar på sambandet mellan begreppsinnehållet och begreppsomfånget Begrepp som har många egenskaper och kännetecken sägs kunna förklara färre företeelser eller fenomen, medan ett begrepp med få kännetecken och egenskaper skall kunna förklara fler företeelser eller fenomen. Detta följer också Sartoris s.k. abstraktionsstege (figur 4). Ju högre upp på stegen desto mer abstrakt är begreppet. Ju längre ner på abstraktionsstegen desto högre precision får man i begreppet, vilket också reducerar begreppets vaghet och mångtydighet genom att exkludera fler egenskaper och kännetecken. 30 Begrepp som är högt på abstraktionsstegen har också ett högre omfång, parallellt minskar dess innehåll, de blir allomfattande. 31 Begreppsomfång Begreppsinnehåll Figur 4: Abstraktionstrappa visar på förhållandet mellan omfånget och innehållet. Syftet med begreppsutredningar är att minska tvetydigheter och precisera begrepp dvs. öka innehållet. Dock menar Sartori att man bör fråga sig vad ett begrepp skall användas till. Det kanske finns ett syfte med att begrepp ibland är vaga, oprecisa eller mångtydiga. 30 Sartori (1984). sid. 44-46 31 Badersten (2006). sid. 87-88. Sida 13 av 49

Abstrakta begrepp kan också nå klarhet som precisa begrepp. Sartori menar att det är vanligast att precisera begrepp och göra dessa väldefingerade, för att kunna fungera som begrepp med mening i en akademisk kontext. Men att man alltid måste fråga sig vad begrepp skall användas till och vad syftet är. 32 2.2.1 Kritik valde teori Sartori har både fått ris och ros för sitt teoretiska bidrag. Den kritik som riktats mot Sartori är att han är otydlig och svårt att tolka. Sartori ser oprecisa definitioner av begrepp som något dåligt och vill förklara hur man preciserar dessa. Dock menar Berenskoetter att de går stick i stäv med vad begrepp är dvs. oprecisa och allomfattande. Enligt Berenskoetter är de allomfattande och oprecisa begreppen de som är användbara, de som överlever längst för att kärnan i begreppet passar en större publik. 33 W.B Gallie anser att forskare använder begrepp olika oavsett om de är preciserade eller ej, eftersom det ändå alltid uppstår en diskussion om tolkning, vem som har rätt eller fel, oberoende om de är gamla eller nya begrepp. Gallie vill påvisa att oenigheten om begreppets betydelse är viktigt. Utvecklingen av begrepp återföljs alltid av återkommande dispyter, vilket är en styrka. 34 John Gerring och Paul A Barresi anser att de inte handlar om att skapa strama riktlinjer, utan att de handlar om att gemensamt komma fram till ett begrepp. Gerring menar att det inte finns någon fast ordning för begreppsutredning utan att de utvecklas över tid. 35 Gerring ger också Sartori kritik för att vara för snäv, svårtolkad och vag i sina riktlinjer och menar att begreppsutredande studier är betydlig mer komplexa och nyanserande än vad Sartori framhäver som goda riktlinjer för begreppsutredning. 36 32 Berenskoetter (2016). sid.166 33 Berenskoetter (2016). sid.166 34 Collier och Gerring (2009). sid. 310-311 35 Collier och Gerring (2009). sid. 262-263 36 Gerring (1999). sid. 390 Sida 14 av 49

Trots kritiken utgör Sartori ändå en av pionjärerna inom begreppsutredande forskning och har påverkat andra forskare i stor utsträckning. Esaiasson i Metodpraktikan beskriver Sartori som en modern klassiker och en av få som bidragit till begreppsutredande forskning och som inspirerat samt påverkat forskare bl.a. John Gerring m.fl. 37 Sartori har även konstruerat en användbar men om något komplex teori. Det Sartori är mest känd för är hans abstraktionsstege. En stege som gör de möjligt att säga något om omfång och innehåll för definitionen av ett begrepp och vad det faktiskt kan beskriva, dvs dess hållbarhet. Mot bakgrund av ovan har jag valt Sartori dels för att han utgör en klassiker inom begreppsutredning, men också för att hans abstraktionsstege kommer hjälpa mig i min undersökning att urskilja en hållbar definition av hybridkrigförings-begreppet ur redan existerande teoretiska definitioner. För att kunna säga något om en definitions hållbarhet måste definitionen kunna säga något om innehåll och omfång och vad definitionen förmår att beskriva. För att nyttja abstraktionsstegen krävs det även att man nyttjar resterande delar av Sators teori, då detta hänger ihop. 2.3 Centrala begrepp Hållbarhet eller hållbart - Sartori uttrycker aldrig direkt ordet hållbart eller hållbarhet. Dock poängterar han återkommande att det är viktigt att undvika mångtydiga och vaga begrepp. Med mångtydighet och vaghet menar Sartori begreppet som inte gör några avgränsningar i sin egen betydelse, utan är gränslösa. Gränslösa begrepp menar Sartori är dåliga eftersom de skapar förvirring samt bidrar till en skev debatt, utan innehåll. 38 Begrepp som är av akademisk karaktär måste vara precisa och tydliga eftersom dessa begrepp finns på en högre nivå av förståelse än vardagliga begrepp. Tydliga och precisa begrepp menar Satori bidrar till minskad förlust i tid, förvirring och att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt varje gång man stöter på begrepp [ ] we are peremptorily required to master the 37 Esaiasson, et al (2017). sid. 36 38 Sartori (1984). sid. 15-20. Sida 15 av 49

meaning function of words [ ] 39. 40 Tolkar Sartori utifrån ovan diskussion om att begrepp på en akademisk nivå måste vissa på en hög grad av hållbarhet. 39 Sartori (1984). sid.16. 40 Sartori (1984). sid.18-21 Sida 16 av 49

3. Metod 3.1 Begreppsutredning och kvalitativ textanalys Begreppsutredning och kvalitativ textanalys är båda metoder. Avser att med denna undersökning använda mig av begreppsutredning som ramverk för min undersökning, utifrån Giovanni Sartoris analysverktyg. Kvalitativ textanalys används, för att angripa det empiriska materialet, som består av tre olika teoretikers beskrivning av hybridkrigförings-begreppet. Vår egen kunskap förmedlas genom språket, bristfälligt språk ger dålig kunskap. Språk studeras från en semantisk tvärvetenskaplig ansats som tar sig olika uttryck i olika sammanhang. Semantiska ord bär en mening dvs. viktiga ord som bidrar till ett betydelsefullt sätt att tänka. 41 Begreppsutredande studier har inte för avsikt att använda sig av ett omfattande material av empirisk karaktär, t.ex. fallstudier 42. Utan vill utveckla nya begrepp, men främst skapa klarhet i redan existerande. Detta genom precession, minskad mångtydighet och vaghet samt ökad tydlighet. 43 A good part of the work called theorizing is taken up with the clarification of concepts and rightly so. It is this matter of clearly defined concept that social science research is not infrequently defective. 44 Begreppsutredande studier är vanligt förekommande inom medicin, sociologi och statsvetenskap, men mindre i krigsvetenskap. Hulterström, Patrik och Widén Jerker har genomfört en studie utifrån Clausewitzs, Dupuys och DuBois teorier om begreppet Strid. Denna studie utgör en av få begreppsutredande undersökningar inom krigsvetenskap. 45 41 Sartori (1984). sid.15-17 42 Esaiasson, et al (2017). sid. 36 43 Beckman (2005). sid. 31-32 44 Satori (1984). sid. 15 45 Hulterström och Widén (2013). sid. 53-56 Sida 17 av 49

Mitt val att använda mig av en begreppsutredande metod återkommer i problemformuleringen, att det råder en begreppsförvirring gällande begreppet hybridkrigföring. Jag vill undersöka om och hur man kan urskilja en mer hållbar definition av begreppet. För denna analys passar det därför bäst att genomföra en begreppsutredande undersökning. 3.1.1 Kvalitativ textanalys Vid kvalitativ textanalys är det viktigt att läsa valda texter noggrant och systematiskt, för att sedan genom ett analysverktyg fånga in det viktiga i texten. Generellt är kvalitativa studier intresserade av att lyfta mening och processer samt vad något egentligen betyder. Viktigt inom textanalysen är att läsa aktivt, men också att ställa frågor till texten. 46 Två huvudtyper av textanalytiska undersökningar kan urskiljas, en systematiserande- och en kritisk undersökning. Systematiserande undersökningar tar fasta på att undersöka meningen i texter på ett systematiskt och tematiskt sätt, genom att lyfta fram viktiga fenomen och delar i en text samt göra dem lätt förståeliga. Kritiskt granskande underökningar bygger på att granska beviskraften i t.ex. ett argument eller om det finns dolda maktstrukturer i texter. 47 Avser använda mig av en systematiserande undersökning, eftersom jag kommer att genomföra djupdykningar i valt textmaterial och utifrån Satoris metodologiska ramverk undersöka hybridkrigföringsbegreppets egenskaper och kännetecken samt likheter och olikheter m.m. För att i analysen visa på olika perspektiv gällande uppfattningen om hybridkrigförings-begreppet och sedan i avslutande diskussion eventuellt kunna urskilja en mer hållbar definition. 3.1.2 Metoddiskussion och kritik Fördelarna med kvalitativ textanalys är att den ger möjlighet att studera text på djupet för att kunna förklara fenomen eller ett begrepps betydelse och dess innebörd, jämfört med en kvantitativ ansats. En kvantitativ ansats skulle passa bra om undersökningens syfte var att genomföra en innehållsanalys efter hur många gånger ordet hybridkrigföring nämns i materialet. 46 Esaiasson, et al (2017). sid. 212-213 47 Esaiasson, et al (2017). sid. 213-214 Sida 18 av 49

Den kvalitativa ansatsen har däremot en förmåga att kunna undersöka texten på ett mer grundläggande och allomfattande sätt, än att bara vara styrd till att räkna ord. 48 En kvalitativ ansats måste tolkas. Tolkning är en del av en process med att förstå det material som är aktuellt för undersökningen. Tolkning styrs utifrån, frågans karaktär, valet av tolkningsperspektiv samt avståndet mellan texten och tolkaren. Karaktären av en text kan vara manifest eller latent. Latenta budskap tolkar underliggande betydelser i en text. Manifesta budskap är tvärt om, de är budskap som direkt kan utläsas. Denna undersökning använder sig av ett manifesterande perspektiv, där bl.a. beskrivningen av hybridkrigföringsbegreppets kännetecken och egenskaper m.m. studeras. Väljer inte att undersöka ev. underliggande budskap eftersom begreppet kan vara behäftade med t.ex. dolda maktstrukturer, som skulle kräva en egen undersökning. 49 Risken finns också att min egen tolkning av materialet blir färgat av min egen uppfattning, bakgrund och förförståelse. För att minska detta bör det studerade materialet vara så nära min egen tid som möjligt, för att inte begränsa min egen förförståelse. Vilket kräver att undersökningen är transparant och så öppen som möjligt. Måste även läsa materialet utifrån ett systematiskt sätt för att minimera risken att missa viktiga och avgörande delar. 50 För att ytterligare minimera risken för min egen tolkning använde jag mig av en beprövad analysmetod av Giovanni Sartori som ett ramverk för min undersökning. Dock måste redan existerande modell operationaliseras för att göra ramverket användbart i kontexten för min undersökning. 51 3.1.3 Validitet För att min undersökning skall uppnå en hög validitet är det viktigt att mäta de som skall mätas. Vilket ställer krav på att min operationalisering genomsyras av valda teori. 52 I detta fall använder jag mig av en redan beprövad teori och metod utifrån Giovanni Sartori som är 48 Esaiasson, et al (2017). sid. 212-213 49 Esaiasson. et al. (2017). sid. 227 50 Yin (2017) sid. 204-205 51 Beckman (2007). sid. 23-24 52 Bergström och Boréus (2017). sid.40-43 Sida 19 av 49

genomgående för min operationalisering och för det metodologiska ramverket jag ämnar använda. 3.2 Material och urval Materialet för uppsatsen består främst av andrahandskällor i form av litteratur och expertgranskade vetenskapliga artiklar. De verk som valts ut är betydande för det som skall studeras och de har olika perspektiv på hybridkrigförings-begreppet. Detta för att få en så heltäckande bild av begreppet som möjligt utifrån ett teoretiskt synsätt. De verk som valts ut är författade av Frank G. Hoffman (Hoffman), Robert Johnson (Johnson) och Alexander Lanoszka (Lanoszka). För att kunna utreda begreppet hybridkrigföring och urskilja en mer hållbar definition krävs det att materialet är representativt för det som skall undersökas. Valet av de tre författarna är gjord mot bakgrund av att det representerar olika definitioner på hybridkrigförings-begreppet men också att representera två breda och en smal definition men också att de har en tyngd inom området. Hoffman och Lanoszka är väl citerade enligt Google schoolar, medan Johnsons artikel är utgiven 2018 och har ännu inte blivit citerad, dock representerar han den senaste tolkningen av hybridkrigförings begreppet. Väljer även Johnson för att denne också har en skeptisk inställning till om begreppet-hybridkrigföring är något nytt. Han utgör de enda skeptikern bland de tre utvalda författarna, detta för att ge ytterligare en dynamik till undersökningen. Materialet utgör endast av artiklar och litteratur från tre artikelförfattare. Skulle ett bredare urval göras kommer troligen resultera ge en bredare förståelse. Författarna har också en västerländsk syn på begreppet hybridkrigföring. Skulle forskare med ett annat kulturellt synsätt väljas skulle också resultatet med säkerhet bli ett annat. Dock har jag inte möjlighet att studera allt som skrivits om hybridkrigförings-begreppet utifrån uppsatsens begränsande tid. Sida 20 av 49

3.3 Metodilogiskt ramverk Syftet med begreppsutredningar är att precisera eller göra begrepp mer hållbara genom att studera dess definition. Viktigt är att begrepp är väldefingerade för att kunna fungera i en akademisk kontext dvs. att betydelsen relaterar till både termen och objektet. 53 Inom krigsvetenskapen har jag inte återfunnit något lämpligt analysverktyg för att genomföra en begreppsutredning. Jag har varit tvungen att söka efter ett sådant i angränsande vetenskaper som sociologi och statsvetenskap. Denna undersökning använder sig av Geovanni Sartori som påvisar att om en begreppsutredning skall bli komplett som möjligt behöver den utgå från minst tre utgångspunkter i strikt kronologisk ordning: 1. Begreppets egenskaper: Sortera egenskaperna 2. Definiera begreppet: Sortera ut nyckeldelar av termen 3. Rekonstruktion: Mätbarheten för operationalisering och ta fram en ny begreppsdefinition. 54 Eftersom jag inte avser att utforma ett helt nytt begrepp, utan endast vill urskilja en mer hållbar definition ur redan existerande teoretiska resonemang finns det inget syfte att ur tredje utgångspunkten ta fram en helt ny definition, utan endast att undersöka mätbarheten. För att utreda utgångspunkterna krävs ett analysverktyg. Satori presenterar riktlinjer (bilaga 1) för hur en begreppsutredning bör genomföras. Han påtalar tidigt att riktlinjerna skall ses som riktlinjer, eftersom det är fritt att själv avgöra vilka som stämmer bäst överens mot den undersökning man skall genomför. 55 53 Beckman (2007). sid. 32-33 54 Sartori (1984). sid. 34 46, Esaiasson (2017). sid. 36. 55 Sartori (1984). sid 56-57 Sida 21 av 49

3.3.1 Begreppets egenskaper För att kunna uttala sig om ett begrepps hållbart är det nödvändigt att organisera begreppet genom att studera litteratur där det är representerat. För att sedan analysera i tre steg. 56 Samla in representativa definitioner. Lyfta ut begreppets egenskaper Strukturera matriser och systematiskt ordna egenskaperna. 57 Sartori lägger inte någon vikt vid hur materialet samlas in, han förespråkar ingen metod. De definitioner som samlas in skall vara representativt för det begrepp man avser att undersöka. Sartori menar även att tre steg är minimum, vilket betyder att fler steg kan läggas till t.ex. om syftet vara att även undersöka begreppets historiska utveckling skulle även en sådan punkt vara nödvändig. Syfte med att urskilja och strukturera egenskaperna är att senare underlätta för resterande del av undersökningen. 58 3.3.2 Definiera begreppet Innan någon rekonstruktion kan genomföras för att mäta definitionens hållbarhet, behöver vissa delar ur egenskaperna identifieras. Först urskilja kärnan i termen, dess inneboende definition är viktigt för att kunna klara ut vad begreppet vill påvisa eller vad vill det kunna förklara. Det är även viktigt att undersöka vad som inte tillskrivs begreppet, eftersom det kan renodla begreppets betydelse. Efter att termens kärna har identifierats är det viktigt att utifrån egenskaperna urskilja kännetecken för begreppet, vad är det som identifierar dess betydelse. Kännetecknen är de som styr begreppet i en viss riktning. 59 Sartori påvisar att för en definition krävs också att undersöka om det finns några synonymer till begreppet. Sartori anser att synonymer för ett begrepp bör vara få, eftersom fler synonymer hindrar begreppet från att vara precist. Därför är det viktigt att lyfta ut och belysa om det finns synonymer i begreppet och att de betyder samma sak eller har skiftande betydelser. 60 56 Sartori (1984). sid. 34-35 57 Sartori (1984). sid.11, 17-18 58 Badersten (2006). sid. 86-87 59 Sartori (1984). sid. 32-35 60 Satrori (1984). sid.29-33, 36-39 Sida 22 av 49

Efter en identifiering av kärnan i termen, vad som inte tillskrivs begreppet, dess kännetecken och synonymer, är det även betydelsefullt att undersöka skillnader och likheter mellan olika uppfattningar är viktigt att belysa för att hitta eventuella gemensamma nämnare, nämnare som är av betydelse för att urskilja en mer hållbar definition. För att sedan pröva de olika delarna för att se om det kan mätas dvs. operationaliseras. 61 3.3.3 Rekonstruktion Sartori menar att det är viktigt att undersöka hur svårt eller lätt det är att mäta en teoretisk definition, för att kunna uttala sig om dess innehåll men också vad definitionen kan förklara dvs. dess omfång och om det är lämpligt att användas i empirisk forskning. Innehåll och omfång mäts utifrån Sartoris abstraktionsstege. 62 3.4 Operationalisering Avser att använda mig av Sartoris metodologiska ramverk utifrån tre huvudpunkter utan några förändringar. Mitt val är baserat på att begreppsutredningens huvudpunkter är logiska, systematiserade och väl beprövade samt att flera forskare hänvisar till att detta är det vanligaste och lämpligaste tillvägagångsättet för en begreppsutredning. 63 Sartoris riktlinjer (bilaga 1) genomsyrar operationaliseringens karaktär. Genom att använda mig av Sartoris beprövade metod och riktlinjer för begreppsutredning, som utgår från hans teorier, underlättar de mitt eget arbete med att ta fram indikatorer som avser att mäta det som ska mätas. Det friskriver dock inte mig från ansvar, jag måste återkommande fundera på rimligheten och argumentera för valet av operationalisering samt indikatorerna och dess teoretisk förankring. 64 61 Satrori (1984). sid. 50-52 62 Sartori (1984). sid. 44-50. 63 Beckman (2007). sid. 31-35 64 Esaiasson, et al (2017). sid. 59-62 Sida 23 av 49

Reliabiliteten för en undersökning är fundamental. För att uppnå god reliabilitet krävs att studien har en hög transparant och god argumentation, det krävs även att studien måste kunna upprepas. Detta kan man göra med ett s.k. test-retest reliabilitet. Dock kommer det inte för denna studien finnas utrymme för ett sådant test pga. tiden som avsatts för uppsatsens skrivande är begränsad. Dock är välgrundad argumentation och uppvisande av en tydlig transparangs något som kan göra det lättare för senare tester. 65 3.4.1 Analysmodell Utifrån Satoris metod ämnar jag genomföra analysen i tre steg. I första steget läses hela materialet för att kunna plocka ut de egenskaper som varje författare anser beskriva begreppet hybridkrigföring samt systematiskt inordna dessa i tabell 1. I andra steget läses materialet åter igen utifrån de variabler som återfinns i tabell 2. Varje variabel analyseras var för sig, utifrån Satoris ramverk för att definiera begrepp. Detta för att inte förlora flera infallsvinklar som kan vara av betydelse för undersökningen. Varje indikator presenteras med en summerande matris för att lättare åskådliggöra resultatet. Vid sista och tredje steget undersöks resultatet från tabell 2. För att sedan diskutera resultatet från indikatorerna vilka som är lättare respektive svårare att mäta. Med lät menas om det innefattar ett tydligt smalt innehåll. Med svårt menas om innehållet är brett i sin karaktär. Mindre innehåll ger ett bredare omfång enligt Sartoris abstraktionsstege. En summerande matris presenteras i slutet. Tabell 1: Steg 1: Begreppets egenskaper Författare Hoffman, Frank Begreppets karaktärsdrag 65 Johannessen och Tufte (2010). sid. 28-29 Sida 24 av 49

Tabell 2: Steg 2 och 3: Definition av begrepp samt operationalisering Variabel Indikator Vad utgör kärnan i hybridkrigförings Definiera begreppet begreppet? Vad uttryck tillskrivs inte begreppet? Vilka kännetecken har begreppet? Vilka synonymer används för att definiera hybridkrigförings begreppet? Vilka likheter och olikheter finns för begreppet? Operationaliserbart Hur svårt eller lätt är det att mäta hybridkrigförings-begreppet? Sida 25 av 49

4. Analys I detta avsnitt har analysen genomförts utifrån Giovanni Satoris analytiska ramverk som grund. Varje variabel kommer analyseras utifrån de indikatorer som tagits fram vid operationaliseringen. Analysens slutsatser kommer behandlas i slutsats och diskussion. 4.1 Begreppets egenskaper Analysen av denna variebal går dels ut på att lyfta ut och systematiskt strukturera i matriser de egenskaper som avses beskriva begreppet hybridkrigföring. Förståelsen för begreppets egenskaper utgör grunden för vidare analys, men också vad som utgör begreppets karaktärsdrag. 66 Runt varje egenskap förekommer ett kort resonemang om dess innehåll, för att få en bättre förståelse för vad som menas med de olika egenskaperna. 4.1.1 Frank Hoffman, hybridkrigföringens egenskaper Frank G. Hoffman (Hoffmans) identifierar fyra olika egenskaper som utgör hybridkrigföring. Den första egenskapen är konventionell krigföring. Med konventionell menar Hoffman traditionell krigföring, likt Operation Dessert Storm 1991. Han är noga med att påpeka att hybridkrigföringen inte skall ses som den konventionella krigföringens död. Utan att hybridkrigföring utgör en ytterligare komplicerande faktor för västs försvarsplanering under det 21a århundrandet. 67 Irreguljär krigföring utgör den andra egenskapen. Hoffman menar att irreguljära taktik utgör merparten av de metoder som används inom hybridkrigföring. Aktörerna är statliga och icke statliga, autonoma, egenfinansierade eller aktörer som får militärt eller ekonomiskt stöd av utomstående stater. 68 66 Sartori (1984). sid. 41-42 67 Hoffman (2007). sid. 8-9, 17 68 Hoffman (2007). sid. 8-9, 28 Sida 26 av 49

Den tredje och näst sista egenskapen är terrorism, den inkluderar omfattande och urskillningslöst våld och tvång. En ytterligare och nästan en avgörande faktor i nyttjandet av terrorism är möjligheten till att dokumentera sina aktioner. 69 Sista egenskapen som Hoffman presenterar är organiserad kriminalitet, en egenskap som går parallellt med terrorism, men ändå är mer av en dragande egenskap dvs, den understödjer de andra egenskaperna. 70 Tabell 3: Frank Hoffmans. Hybridkrigföringens egenskaper. Författare Begreppets egenskaper Hoffman, Frank Konventionell krigföring Irreguljär krigföring Terrorism Organiserad kriminalitet 4.1.2 Robert Johnson, hybridkrigföringens egenskaper Robert Johnson (Johnson) diskuterar olika synsätt hur begreppet hybridkrigföring kan tolkas. Han redogör för flertalet forskares olika uppfattning om hur begreppet skall definieras, men presentera även en egen uppfattning om hur hybridkrigföring bör förstås. Han presenterar fyra stycken egenskaper. Första egenskapen är media, framförallt internationell media och dess tillgång till masskommunikation via bl.a. internet, mobiltelefoner, TV. för att lättare kunna förmedla budskap till fler människor. 71 Diplomati utgör den andra egenskapen, att med och genom diplomatiska aktioner på internationell och nationell nivå t.ex. FN. Syftet är att splittra internationella samarbeten och allianser. Diplomatiska metoder går sammantaget ut på att skapa friktioner lokalt eller 69 Hoffman (2007). sid. 8-9, 16 70 Hoffman (2007). sid. 8-9, 29-30 71 Johnson (2018). sid. 156 Sida 27 av 49

internationellt. 72 Den tredje egenskapen är av ekonomisk karaktär som går ut på utpressning med internationellt legala medel. Militära medel är den fjärde och sista egenskapen. I denna egenskap ingår dels vad som skulle representeras av traditionella och irreguljära metoder. 73 Tabell 4: Robert Johnson: Hybridkrigföringens egenskaper. Författare Begreppets egenskaper Johnson, Robert Massmedia Diplomati Ekonomi Militära medel 4.1.3 Alexander Lanoszka, hybridkrigföringens egenskaper Alexander Lanoszka (Lanoszka) identifierar två egenskaper i begreppet hybridkrigföring, irreguljär- och konventionella krigföring. De två egenskaperna strävar mot olika men även samstämmiga mål. Den irreguljära metodens syfte är att blotta och exploatera ett måls svagheter, dock med olika intensitet och metoder. Konventionella militära medel används enligt Lanoszka minimalt eftersom de är svårare att hålla hemliga eller mindre synliga för utomstående och rivaliserande stater samt andra internationella aktörer. 74 Tabell 5: Alexander Lanoszka: Hybridkrigföringens egenskaper. Författare Begreppets egenskaper Lanoszka, Alexande Irreguljär Konventionell 72 Johnson (2018). sid. 144, 156, 158 73 Johnson (2018). sid. 159 74 Lanoszka (2016). sid. 178 Sida 28 av 49

Summerande matris, egenskaper Nedan presenteras en summering av samtliga författares syn på hybridkrigföringens egenskaper. Tabell: 6: Summering författarnas syn på hybridkrigföringens egenskaper Författare Begreppets egenskaper Hoffman, Frank G: Konventionerna krigföring Irreguljär krigföring Terrorism Kriminalitet, organiserad. Johnson, Robert Massmedia Diplomati Ekonomi Militära medel Lanoszka, Alexander Irreguljär Konventionell 4.2 Definiera begrepp 4.2.1 Begreppets kärna Hur ett begrepp används och upplevs ligger mycket i förståelsen av kärnan i begreppet 75. För att lättare kunna åskådliggöra uppfattningen bland författarna, presenteras en matris i slutet av kapitlet som kort sammanfattar vad som utgör kärnan i begreppet, dess effekt, mål och på vilken nivå det skall förstås. 75 Sartori (1984). sid. 24-25 Sida 29 av 49

Hoffman förklarar att kärnan i hybridkrigförings-begreppet är koordineringen av dess multimodulerade egenskaper, reguljär, irreguljär, terrorism och kriminalitet. Syftet med koordineringen och användandet av flera metoder samtidigt, är att uppnå synergieffekter av nyttjandet av olika metoder i den fysiska och psykologiska dimensionen av konflikter. För att i slutändan uppnå politiska mål. 76 Hybridkrigföringen utspelar sig enligt Hoffman på en strategisk, operativ och taktisk nivå. Detta gör det svårhanterligt för motståndaren att möta hotet för att de sker på alla plan samtidigt. Det sker inte någon distinktion mellan t.ex. de irreguljära och konventionella medlen, utan att de flyter samman. In Hybrid Wars, these forces become blurred into the same force in the same battlespace 77.Med det menar Hoffman att det inte längre finns en tydlig skiljelinjen mellan olika metoder samt krig och fred. 78 Hoffman uttrycker även att hybridkrigföring med dess multimodulära karaktär inte är tillför att understödja eller göra det lättare för konventionella medel att uppnå en seger. Hybridkrigföringen söker seger oavsett metod. Hybridkrigföringens stöttande delar utgörs inte av avancerad informationsteknik utan av kriminalitet. Det är kriminalitetens metoder som upprätthåller s.k. status qou. 79 Johnson menar att hybridkrigföringens yttersta kärna är möjligheten att koordinera metoder på en strategisk och operativ nivå, för att uppnå politiska mål. Vilket underlättas genom globaliseringen. Det är i den kontexten som Johnson menar att hybridkrigföring får störst genomslagskraft, genom att erodera fastställda internationella normer och konventioner, som i sin tur utmanar en västerländsk hegemoni. Konventionella metoder har en viss men liten roll, det kan används som ett direkt hot om fysiskt våld för att utpressa eller att skapa medial publicitet på strategisk och operativ nivå. 80 Johnson menar dock att uppnå politiska mål inte är något nytt, utan att det alltid har varit föremål för krig och konflikter oavsett om de är konventionella eller hybrida. Nyttjandet av okonventionella metoder har också varit vanligt förekommande oavsett krig eller konflikt. Det som 76 Hoffman (2007). sid.28 77 Hoffman (2007). sid. 29. 78 Hoffman (2007). sid.8, 14, 16, 29 79 Hoffman (2007). sid. 30. 80 Johnson (2018). sid. 156-157 Sida 30 av 49

Johnson ser som något unikt är just möjligheten att kordiner olika möjligheter och metoder på olika nivåer som är det som utgör hybridkrigföringen. 81 Lanoszka menar att hybridkrigföringsbegreppets kärna är koordineringen av reguljära och irreguljära metoder för att nå politiska mål, genom att underminera staters territoriala integritet, förstöra eller försvåra det ekonomiska arbetet samt dess politiska maktstrukturer. 82 Lanoszka säger att hybridkrigföringens metoder inte är synliga utan dolda, eftersom internationella normen förbjuder ockupation av andra stater och att man har svårt att lagligt motivera sin aktion för ett internationellt samfund. Dold verksamhet är också att föredra då vissa stater tillhör mäktiga allianser eller har mäktiga grannar som vid en direkt konventionellt militär konflikt kan utmana anfallande stat och eskalera konflikten till en global angelägenhet. En direkt militär intervention kan också skada förtroendet hos den befolkning man har som mål att ockupera. 83 Tabell: 7: Visar på författas uppfattning om begreppet kärna. Författare Begreppets kärna Hoffman, Frank G: Kordingering av konventionella, irreguljära, terrorism och kriminala metoder i syfte att nå politiska målsättningar. Otydlig gräns mellan krig och fred Sker på strategisk, operativ och taktisk nivå. Johnson, Robert Koordinering av militära medel, diplomati, ekonomi och massmedia i syfte att uppnå politiska målsättningar. Förstör internationella överenskommelser Sker på strategisk och operativ nivå 81 Johnson (2018) sid. 154-158 82 Lanoszka (2016). sid. 178 83 Lanoszka (2016). sid. 179-181 Sida 31 av 49

Lanoszka, Alexander Koordinering av reguljär och irreguljära metoder i syfte att uppnå politiska målsättningar. Dolda metoder viktigast. Sker på strategisk nivå 4.2.2 Tillskrivs inte begreppet Det är även viktigt att förstå vad som inte tillskrivs begreppet, eftersom de kan ge en annan dimension och styrka till författarnas egen förklaring. 84 Hoffman säger uttryckligen att hybridkrigföringen inte är Forth generation Warfare (4GW) eller Compund war. Dels för att kärnan i 4GW är att försvaga staters organisation och styrande mekanismer i syfte att utmana staters legitimitet. Tydligt att syftet för 4GW är att störta stater, vilket nödvändigtvis inte gäller för hybridkrigföringen. 85 Hoffman menar också att Compund war inte är likt hybridkrigföring pga. att dess kärna är att det inte sker något kordinering mellan reguljära och irreguljär krigföring, utan att de är åtskilda. Med en strikt åtskillnad sker det aldrig någon koordinering mellan olika metoder, vilket inte uppnår den s.k. dimma som utgör hybridkrigföringen. 86 Hoffman anser även att sk. Unrestricted Warfare inte utgör hybridkrigföring för att de endast lyfter användandet av avancerad vapen- och informationsteknologi, vilket inte ensamt utgör en del av hybridkrigföringen. 87 Johnson säger inte uttryckligen vad som inte utgör hybridkrigföring. Dock för han ett resonemang om att hybridkrigföringens medel och metoder inte lämpar sig för en taktisk nivå, eftersom nivån är för låg och begränsar vad den egentligen är. 88 84 Sartori (1984). sid. 11. 85 Hoffman (2007) sid.18-19 86 Hoffman (2007). sid. 20-22 87 Hoffman (2007). sid 22, 25 88 Johnson (2018). sid.157-159 Sida 32 av 49