DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

Relevanta dokument
NÅKKA. Nå ut med stöd för AKK till alla. Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART

DART 2013 en kort presentation

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Hur går utredningen till?

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Hur går utredningen till?

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Projektavslut Appar för kommunikation

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Projektets primära målsättning är:

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Resultat av brukarundersökning inom LSS 2014

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Eklanda äldreboende_lund 1 demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Eklanda äldreboende_skog 2 demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum Ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

VÄXJÖ KOMMUN. -Barn och unga. Växjö kommuns handlingsplan för psykisk hälsa för

Öppenvård, handläggare

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Nexus brukarundersökning. Socialförvaltningen

STANS STADSDELSFÖRVALTNING BIDRAG & VUXENSTÖD

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Privat htj Katarinas Hemtjänst i Borås AB VÄF (minst 7 svarande) Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Lackarebäcks äldreboende_3 Demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Berzelius äldreboende_demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Hjälpmedel. Hjälpmedelscentrum

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Eklanda äldreboende_lund 1 Demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade.

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Vobo Björkhaga (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Lackarebäcks äldreboende_3 Demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Brommagården_Demens (minst 7 svarande) Särskilt boende

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Berzelius äldreboende_somatiskt boende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Kompetensförsörjning i förskolan Branschråd som arbetsmodell i offentlig sektor

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Verksamhetsplan. för. Hörselskadades distrikt i Västra Götaland

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Borgerskapets Äldrehem_Gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr H

S3Galt Sida 1 av 1. 1 Arbetsinsats. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen? 2 Samverkan inom kursen

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Uppsala_Tavastehus vårdboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg_Kullängen 1 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Nässjö_Lillsjögården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Bifrost äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Norrköping

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Berzelius äldreboende_demensboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Karlskoga_Lötängen 2 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Policy för. Hjälpmedel HSO i Stockholms län

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Floda Hemtjänst

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mölndal_Eklanda äldreboende_lund 2 somatik (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Vobo Nya Kyrkvägen 7 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Vobo Klintesväng 4-8 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Gråbo Hemtjänst

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Medelsansökan till Allmänna Arvsfonden om projektstöd

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst

Kommunikation och information från/med Blomsterfonden Q1 Är du. Svarade: Hoppade över: 17 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Trandared (minst 7 svarande) Hemtjänst

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Vobo Sörmarksgatan (minst 7 svarande) Särskilt boende

Tillsynsutveckling i Väst

Framtidens habilitering

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås_Privat Vobo Kvibergsgatan 17 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Borås_Internationell hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

Projekt samsjuklighet

Adhd-center är ett stöd- och kunskapscenter för familjer med barn och ungdomar samt unga vuxna med diagnostiserad adhd i åldrarna 3-25 år.

Norrmalms gruppbostäder (funktionshinder)

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Transkript:

DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

DSBUS Regionhab REGIONALA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN

Bakgrund Historik DART Start 1988 Projekt som drevs av Hjälpmedelsinstitutet med medel från Allmänna Arvsfonden Ett av flera regionala dataresurscenter Permanentning 1992 Integrering i SU 1998

DARTs verksamhet Utredningar av kommunikationsbehov Utprovning av hög- och lågteknologiska hjälpmedel Utbildning genom kurser, tematräffar, öppet hus Utveckling genom forskningsprojekt och handledning

Projekt NÅKKA -NÅ ut med stöd för AKK till Alla

Projektledare Katarina Mühlenbock, Enhetschef Margret Buchholz, Leg arbetsterapeut

AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation, ersätter eller kompletterar bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor. Alla individer, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. (Am. Speech-Language-Hearing Association)

NÅKKA-projektets syfte Erbjuda snabbare omhändertagande för klienter på väntelista Sprida mer information om AKK Nå en bredare krets av brukare i behov av AKK, framför allt från vuxensidan: neuro, rehab, kommunala verksamheter

Målsättningar Finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd i utredning och utprovning av AKK, som ett alternativ till DARTs nuvarande utbud. Nå fler individer i behov av AKK, som i dagsläget inte får någon hjälp, genom att göra AKK-området och DARTs utbud mer känt.

Arbetsmodell Processkartläggning för att beskriva vår utrednings- och utprovningsverksamhet Enkät till inremitterande instanser Gruppdiskussioner för att granska verksamheten, hitta nya arbetsformer och ta fram informationsmaterial

Processkartläggning Åskådliggöra gången i olika skeden av klientarbetet Fokusera för att diskutera utifrån svagheter/styrkor Enhetlighet inom teamet

Enkäten Utskick till 95 personer (AT, logopeder, speciallärare och läkare), representerade170 klientärenden beställda av Handikappförvaltningen: barn- o ungdomshab., vuxenhab, syncentraler Hjälpmedelsförvaltningen: hjälpmedelscentraler SU: ryggmärgsskadeenheten, AT-enheten, neurologopedi och barnlogopedi Staten: SIT Regionsjukvården Barnhjälpmedelsrådet Riksgymnasiet Göteborg

Enkäten Undersökte beställarnas: Syn på DARTs klientverksamhet Åsikter om och mottaglighet för förslag till alternativa arbetsformer vid klientärenden Åsikter om DARTs verksamhet i dess helhet (kurser, informationsverksamhet osv)

Enkäten Omfattade 30 frågor i följande ordning Väntetider (adm, prioritering) Kötiden Utredning Uppföljning Alternativa åtgärdsformer Information

Enkäten Sammanfattning av övergripande frågeställningar Kontakten med DART Omfattningen av utredning/utprovning Balansen i utredningens/utprovningens olika delar Alternativa åtgärdsformer Information från/om DART

Kontakten med DART 25 20 15 10 5 0 Antal personer Mycket nöjd Ganska nöjd Missnöjd Anledningar till missnöje: Hemmaperspektivet förbises Annan inblandad part förhalade arbetet Högteknologiska hjälpmedel som provats ut svåra att använda Otillräcklig kunskap hos omgivningen Ingick inte i hjälpmedelscentralens sortiment Fortsatt eget arbete med klienten

Hur var omfattningen av utredning/utprovning 25 20 15 10 5 För liten Lagom För stor För stor: Icke i proportion till omgivningens senare engagemang att bistå Rekommendationerna omöjliga att följa i vardagen 0 Antal personer

Var balansen bra i utredningens olika delar? 25 20 15 10 5 Ja Nej Brister i möjligheterna till utbildning för alla inblandande Svårt att få hjälpmedlet förankrat hos alla personer i omgivningen 0 Antal personer

Har eget arbete med klienten lyckats bra efter DART-utredning? 20 15 10 5 0 Antal personer Ja Nej Anledningar till sämre resultat: Nätverket runt klienten Interna samarbetsproblem Tagit för lång tid att få utrustningen på plats Svårt att implementera i vardagsarbetet

Alternativa åtgärdsformer 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal personer Ja Nej Möjlighet att arbeta med hjälp av handledning/konsultation Besök av DART ute hos klienten och sedan telefonkonsult Ärendekonsultation team/team Generellt avtal mellan HF och DART ang. utbildningar Mer på hemmaplan i egen miljö Via video Nätverk

Information från/om DART Endast 38% använt hemsidan Vad kan DART göra ytterligare? Uppsökande verksamhet AV-hjälpmedel (video) Skapa forum för erfarenhetsutbyte/metodikdisk. Mer hjälp till lärare i klassrum Mer information Nätverksgrupper Huvudmannaskap Politikerinformation ang. tillgänglighetsfrågor

Gruppdiskussioner Utöka information via tematräffar (nu kostnadsfria) Införa seminarier, nätverksbyggande Utöka information via hemsidan nedladdningsbart material Handledning, konsultation som alternativ

Resultat kötid Antal i kö Åldrar Genomsnitt Genomsnitt Kötid Aug. 2003 16 4-16 år 8 år 1-22 mån 13 mån Aug. 2005 15 4-14 år 10 år 1-16 mån 6 mån

Resultat vuxenverksamhet 40 30 20 Antal insatser för vuxna 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Slutsatser Projektets huvudsyften har uppnåtts: Bättre informationsspridning Fler personer/grupper nås Väntetiden för utredning har kortats ned Olöst problemställning: Uppdrag uteblir avseende vuxna i behov av AKK

Fortsatt arbete Fördjupat arbete med frågeställningarna i enkäten Fokus på frågor som rör samarbete med beställare och klienternas kringmiljö: Skola Hemhabiliteringar Hjälpmedelscentraler Privata/professionella nätverk

Citat att fundera på: Dyra råd som ingen ville betala Barns tid är dyrbarare än vuxnas Personalbyten hämsko för arbetet Nya funderingar kan dyka upp hos familjen under väntetiden, vilket förlänger utredningen Familjen tycker inte det händer något på skolan

Forts: Insatser kan gärna vara mindre omfattande om de kommer snabbare Svårigheter när det gäller utbildning för alla inblandade Viktigaste biten är att utbilda kringpersonal och förankra hjälpmedlet i vardagen lämnas över till remittent Grundläggande datorutbildning saknas ibland hos personal

Vårdkedja inom AKK Gemensam strategi Verksamheternas möjligheter till samarbete Kunskapen hos anhöriga tillvaratas Projektskiss utarbetats för att kartlägga förutsättningarna