KULTURMILJÖ I LANDSKAP

KULTURMILJÖ I LANDSKAP MILJÖASPEKTERNA FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR, ANNAT KULTURARV SAMT BEBYGGELSE - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En utförlig beskrivning av begrepper Landskap återfinns i Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna av 2011-04-11. Definition - kulturmiljö Människan formar landskapet genom sin användning. De fysiska spår i landskapet som människan genom alla tider åstadkommer är vår kulturmiljö. Kulturmiljön hjälper till att förklara varför vår omgivning ser ut som den gör och varför regioner och områden uppfattas på ett visst sätt. Karaktären på ett landskap idag baseras till stor del på hur området använts historiskt och de naturgivna förutsättningarna. Det gäller såväl i landsbygd som i tätorter. Oftast kan man finna flera tidsepoker från förhistorisk, historisk och modern tid sida vid sida. Spåren av människors användning kan läsas från stora strukturer som t.ex. orters placering i förhållande till varandra via mönster i landskapet t.ex. brukningsgränser och vägar ner till olika slags byggstenar i landskapet. Byggstenar kan t.ex. vara enskilda byggnader, anläggningar och fornlämningar. Kombinationen av dessa spår i ett landskap avgör hur pass lätt det är att förstå omgivningen, vilket i sin tur påverkar oss människor. Kulturmiljö är en dimension i alla landskap. Det finns en skillnad mellan vardagslandskap och värdeområden. I såväl vardagslandskapet som värdeområdena är mönstren och strukturer av betydelse och byggstenarna kan ha höga kulturhistoriska värden. Men värdeområdena är miljöer som särskilt väl förklarar de mönster och strukturer som uppstått genom tiderna. I dessa miljöer ser man särskilt tydliga samspel mellan byggstenar, mönster och strukturer och de visar de tydligaste exemplen på historiska skeenden. Utpekade värdeområden är t.ex. världsarv, riksintressen, reservat, kommunala värdeområden mm. I stora delar av Sverige saknas utpekade värdeområden för många historiska skeenden, inte minst modern tids utveckling. I Europeiska landskapskonventionen (ratificerad av Sverige) och Farokonventionen (ramkonvention) behandlas de olika dimensionerna av hållbar utveckling i relation till kulturmiljön. I Europarådet, som initierat konventionerna, lyfts kulturarv och kulturlandskap fram som en faktor i arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling. Landskapskonventionen och Farokonventionen ger uttryck för en ny syn på kulturarv och förhållandet mellan landskapet och människan. Om platsen eller miljön tidigare varit en mer allenarådande utgångspunkt så riktas intresset idag i högre grad mot människan och hennes relation 1

till landskapet.den vidare definitionen av kulturarv kräver ett nytt förhållningssätt till förvaltning och bevarande av kulturarvet. Det ligger ett än tydligare fokus på kulturmiljö som en resurs som kan och bör brukas för att utveckla samhället i önskad riktning. Med detta synsätt menar man att bevarande och förvaltning av kulturavet inte längre bör betraktas som en perifer aktivitet utan istället en nödvändig verksamhet som bidrar till att bevara och utveckla de tillgångar som är nödvändiga både för dagens livskvalitet och en framtida hållbar utveckling. Avgränsning Kulturmiljö syns och uppfattas i alla skalor, från särdrag i globalt perspektiv till enskilda beståndsdelar på en lokal plats. Infrastruktur påverkar kulturmiljö i olika skalor såväl nationell och regional struktur som lokala företeelser. I bedömningsgrunder för en nationell plan behandlas främst nationell och regional skala, men då dessa i sig byggs upp av enskilda små beståndsdelar i respektive landskap måste kunskapsunderlagen och metoderna hantera detta. Därtill måste planen hantera en skalnivå som rymmer utpekade värdeområden. Möjligheten att göra relevanta avgränsningar avseende kulturmiljö är direkt kopplad till kunskapen om landskapet det vill säga det planeringsunderlag som finns framtaget, hur detta är utformat samt kompetensen att tolka hur landskapet kan påverkas av planerade åtgärder. Så kallade regionala landskapskaraktärsbeskrivningar (se vidare Utvecklingsbehov) av landskapet ger indikationer på vilka parametrar som utgör nyckelkaraktärer i olika landskap, förändringstendenser i landskapet samt landskapets känslighet ur kulturmiljöperspektiv. Redan i kunskapsunderlaget har alltså en avgränsning gjorts om vilka landskapskaraktärer och vilken skala som är av betydelse vid planering av infrastrukturåtgärder. Miljöbalkens aspekt forn- och kulturlämningar är en delaspekt inom det vidare begreppet kulturmiljö. Annat kulturarv är ett vitt begrepp som kan omfatta även immateriella värden. Här används begreppet kulturmiljö vilket inbegriper fysiska avtryck av människans bruk oavsett tidsepok och lagskydd. Immateriella värden hanteras endast då det har bäring på det fysiska eller på annat sätt är relevant för infrastrukturplanering nationellt eller regionalt. Dessa bedömningsgrunder för kulturmiljö ska användas för samtliga trafikslag dvs väg, järnväg, luftoch sjöfart. Trafikslagens anläggningar besitter egna kulturhistoriska värden där stor potential för positiv miljöpåverkan finns. Nyinvesteringar eller förändringar av befintliga anläggningar inverkar vanligen på kulturmiljö, påverkan kan vara både negativ och positiv. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan Planens betydelse för kulturmiljö avgörs av om planen direkt eller indirekt påverkar kulturmiljön på ett för samhället önskvärt eller icke önskvärt sätt. Samhällets ambitioner med kulturmiljön framgår av politiska mål och beslut. Målen som rör kulturmiljö är delvis klargörande, t.ex. vad gäller värdeområden, delvis av mer diffus karaktär, såsom tillvaratagande av vardagslandskapets kvaliteter (se t.ex. den av Sverige nyligen ratificerade landskapskonventionen). Nationella mål för kulturmiljö återfinns i flertalet av de nationella miljömålen, i transportpolitikens hänsynsmål (direkt hänvisning till nationella miljömålen) samt i kulturpolitiken. Före detta Vägverkets inriktningsmål för natur, kulturmiljö och friluftsliv (publ 2006:164) är en anpassning av de nationella målen till 2

infrastrukturarbete. Inriktningsmålen är delvis användbara i planarbetet. Vid bedömning av planens måluppfyllelse behövs även strategier eller mål kopplade till en geografi, då effekterna av planåtgärder i hög grad är beroende av vilket landskap som berörs (se nedan avsnitt Bedömningsnyckel ). För att bedöma vilka kulturmiljöeffekter planen kan ge upphov till används indikatorerna: Planens betydelse för strukturomvandling Planens betydelse för karaktärsförändring Planens betydelse för påverkan på utpekade värdeområden Planens betydelse för förfall respektive god skötsel av infrastrukturens egna kulturmiljövärden Planens betydelse för utradering Planens kulturmiljörelaterade sociala effekter Negativ påverkan från infrastruktur på kulturmiljön uppkommer när åtgärderna bidrar till oönskad (för kulturmiljön) strukturomvandling, när viktiga karaktärsbärande drag skadas eller inte kan upprätthållas till följd av åtgärderna, när utpekade värdeområden påtagligt skadas, när god förvaltning av infrastrukturens befintliga kulturvärden inte kan upprätthållas och när identifierade brister hos befintliga kulturvärden inte kan åtgärdas innan de förfaller eller försvinner. Infrastrukturen har ett eget kulturarv som när det förvaltas på hållbart sätt upprätthåller och vidareutvecklar kulturmiljövärdena. Exempel på positiv inverkan för kulturmiljön är planåtgärder som t.ex. bidrar till vidareutveckling av karaktär och samband, samverkar med annan fysisk planering på sätt som gagnar kulturmiljökvaliteter, förbättrar kvalitet och upplevelse hos värdeområden mm. 3

Effekterna i kulturmiljön uppkommer på olika skalnivå, från strukturell övergripande landskapsnivå (t.ex. regional nivå) till enskilda värdebärare, byggstenar i landskapet. Effekternas tidsaspekt är glidande, de tenderar att vara mer direkta i de mindre skalnivåerna t.ex. utradering av fornlämningar, medan effekten strukturomvandling är en mer indirekt uppkommen effekt av ofta flera samverkande åtgärder. En åtgärd eller åtgärdstyp kan också ge effekter på flera skalor samtidigt, t.ex. kan otillräcklig förvaltning av alléer leda till förfall av byggstenen alléer. Sker det i viss omfattning i ett landskap där alléer är karaktärsbärande uppkommer även effekten karaktärsförändring, då förfallna eller uteblivna alléer påverkar uppfattningen om hela landskapets karaktär. Konsekvenserna för kulturmiljö är beroende av Åtgärdstyp och vilka effekter de kan ge upphov till Landskapstyp och vilka effekter de är känsliga för samt vilka effekter som är önskvärda ur samhälleligt kulturmiljöperspektiv i det landskapet. För att kulturmiljöeffekterna ska framgå och kunna bedömas samt hanteras vidare i processen behöver kategorier av planåtgärder och identifierade landskap som berörs sammanföras. Det kan ske genom att analysera å ena sidan åtgärdskategoriernas koppling till de olika kulturmiljöeffekterna och å andra sidan landskapets koppling till samma sorts effekter (strukturomvandling, karaktärsförändring, påverkan värdeomr, förfall, god skötsel och utradering). Där effekterna från åtgärderna möter känslighet/potential för samma sorts effekt uppstår konsekvenser för kulturmiljön. På detta sätt finns möjlighet att identifiera potentiella konsekvenser för kulturmiljön, positiva samt negativa. Därefter ska konsekvenserna/effekterna bedömas vad gäller grad av påverkan (betydande el ej). Mötet mellan åtgärd och landskapstyp kan illustreras enligt följande: Bedömningsnyckel Landskap kulturmiljö Bedömningen av om effekten för kulturmiljö är betydande eller inte beror av landskapets känslighet eller potential (dvs var i landet påverkan sker och därmed vilka kombinationer av värden av betydelse som finns där samt hur de berörs) samt omfattningen på åtgärderna (stor eller liten, enstaka eller stor mängd). 4

Bedömningsnyckeln illustrerar hur stor påverkan (positiv eller negativ) en åtgärd kan förväntas få på landskapets kulturmiljövärde. Hög Bedömningsnyckel miljöpåverkan Landskapets känslighet / potential Stor miljöpåverkan Potentiell miljöpåverkan Liten miljöpåverkan Låg Åtgärdens omfattning Hög De åtgärder som markeras med rött, dvs. omfattande åtgärder eller åtgärder som som berör landskap som identifierats som känsliga och / eller som har hög potential bedöms få stora konsekvenser för landskapet. Åtgärder som utförs i liten omfattning eller som berör områden som inte identifierats som tåliga och / eller som har låg potential markeras med grönt. Dessa åtgärder bedöms inte få stora konsekvenser för landskapets kulturmiljövärde. De åtgärder som markeras med gult, dvs. då åtgärder vars omfattning är relativt stor eller som genomförs i områden som är relativt känsliga och / eller bedöms ha relativt hög potential bedöms utgöra en osäkerhet och kräver aktsamhet då åtgärden kan komma att påverka landskapets kulturmiljövärde. En åtgärd kan ge stora effekter (positiva eller negativa) i ett landskap, medan samma åtgärd kan ge obetydliga eller helt motsatta effekter i ett annat sorts landskap. Det är helt beroende av vilken typ av landskap det gäller. Samtliga åtgärder som inte är geografiskt definierade i planen (tex potter för särskilda åtgärder) utgör en potentiell miljöpåverkan, negativ eller positiv. Detta eftersom påverkan och effekterna på kulturmiljön inte går att bedöma om åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap. Den potentiella miljöpåverkan utgör alltså en osäkerhet. För insatser som bedöms ge betydande eller potentiell betydande miljöpåverkan är det särskilt viktigt att under processerna som vidtar efter planarbetet säkra möjligheterna att minimera risk för negativ påverkan eller maximera möjlig positiv påverkan. Sammanvägd bedömning När det gäller bedömningar av kulturmiljöeffekter är det kvalitativa bedömningar som krävs. Kunskapsunderlag och metodik för att stödja dessa bedömningar kan förbättras men frågans art är 5

dock sådan att olika grader av kvalitativ bedömning inte kan undvaras. Främst beror detta på att kulturmiljö är platsbundet, oavsett vilken skala det handlar om. Exempelvis finns särdragen för Skåne bara i Skåne på samma sätt som specifika lämningar har sin lokalisering och bara kan upplevas och förstås i sitt sammanhang just på den platsen. I den sammanvägda bedömningen måste därför hänsyn tas till att åtgärder som exempelvis innebär stor negativ påverkan på ett landskap och stor positiv påverkan på ett annat inte kan anses neutrala som helhet. En sammanvägd bedömning av kulturmiljöeffekter, regionalt och/ eller nationellt, kan t.ex. uttryckas: I stora/alt. mindre delar är planens effekter positiva, främst till följd av planens insatser xxx och yyy. Planen innebär negativa/alt. betydande negativa effekter främst pga. insatser inom åtgärdskategorierna xxx och yyy, särskilt berörda landskap/delar av landet är zzz och vvv. Värderingen i form av stor/liten, negativ/betydande negativ, positiv/betydande positiv osv. ingår i den kvalitativa bedömningen. Därutöver kan %-angivelser användas som komplement för ett fåtal av kulturmiljöeffekterna. Till exempel skulle andel investeringsprojekt som förväntas ge betydande miljöpåverkan i utpekade värdeområden kunna användas, men uppgiften blir meningsfull först när sådan påverkan i projekt kan ställas i regionalt respektive nationellt perspektiv. För det behövs t.ex. uppgifter om andel av de berörda värdeområdena som är av samma kategori, vad bedömd påverkan består av och analys av vilka konsekvenser det får i regionalt/nationellt perspektiv. Kunskapsunderlagen är idag inte tillräckligt relaterade till denna skalnivå. Detta kan jämföras med bedömning av förbättringsåtgärder för infrastrukturens kulturmiljövärden där planens intentioner kan ställas mot en genomförd bristanalys. Här blir %-angivelser, uttryckt i genomförbarhet, meningsfulla eftersom det finns identifierad brist eller angivna mål att jämföra med. Sammanvägd bedömning är ett kvalitativt bedömningsarbete och behöver därför göras med kunskap om och insikt i kulturmiljö på skalnivå som är relevant för planen. 6

Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 1 Underlag för analys Metoder för analys -krav på redovisning Metoder för uppföljning 1 Flera av de nationella miljömålen rör kulturmiljö 2 Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas 3 Vägen bidrar till att upprätthålla ett landskaps utmärkande karaktär, som är resultatet av påverkan av samspel mellan Planens betydelse för strukturomvandling Innehåller systemanalysen eller planen funktioner, inriktningar eller åtgärder som kan ge strukturomvandlingseffekter? Betydande negativ miljöpåverkan uppstår då funktionerna, inriktningarna eller åtgärderna väsentligt bidrar till icke önskvärda strukturomvandlingseffekter i landskap som identifierats som känsliga för sådan omvandling eller om åtgärdens omfattning är stor. Betydande positiv miljöpåverkan uppstår Planen motverkar icke önskvärda strukturomvandlingseffekter. Planen bidrar till strukturomvandligseffekter i landskap där detta identifierats som önskvärt Underlag inför analys (se Utvecklingsbehov): Landskapskaraktärsbeskriv ningar Underlag för att bedöma omfattningen av åtgärdseffekterna. Bedömningsnyckel Landskap kulturmiljö Mål/strategier på relevant nivå. Analysmetod: Kvalitativ bedömning. Bedömningsnyckel Landskap kulturmiljö används som stöd för analys av Insatser som bedömts ge betydande eller potentiell betydande miljöpåverk an följs särskilt under fortsatt process för att säkra möjligheter till bra resultat. Uppföljning av projektspeci fika mål i investerings projekt, 1 Trafikverkets analys av vad hänsynsmålets precisering på klimat innebär för transportsektorn. Enligt Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, 2010:095 2 Se bl.a. senaste miljömålsprop 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete och Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning, Vägverkets publ 2006:164, sid 8 ff. 3 Kulturpolitikens mål (prop Tid för kultur, 2009/10:3, bet 2009/10:KrU5, beslutade av riksdagen protokoll xxx) 7

naturliga och/eller mänskliga faktorer 4 då funktionerna, inriktningarna eller åtgärderna motverkar icke önskvärd strukturomvandling i landskap där detta identifierats som viktigt eller om åtgärdens omfattning är stor. Betydande positiv miljöpåverkan uppstår då funktionerna, inriktningarna eller åtgärderna bidrar till strukturomvandling i landskap där detta identifierats som önskvärt eller om åtgärdens omfattning är stor. påverkans omfattning i relation till landskapets känslighet/tålighet. Krav på redovisning: Typ av planåtgärder, åtgärdernas geografiska fördelning samt berörda landskapskaraktärer inkl tendenser (vart är lskp på väg). Åtgärdernas omfattning/kvantitet. För åtgärder som bedöms få potentiell betydande miljöpåverkan redovisas hur åtgärderna ska hanteras i fortsatt process för att minimera negativ eller maximera positiv miljöpåverkan. förbättrings åtgärder och förvaltning. Har effekt uppstått, i vilken omfattning och varför? Erfarenhets återföring. 4 Övergripande målsättning i Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning, Vägverkets publ 2006:164, sid 38 och 10. 8

Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys -krav på redovisning Metoder för uppföljning Se ovan Planens betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Innehåller systemanalysen eller planen funktioner, inriktningar eller åtgärder som påverkar möjligheten att avläsa landskapets karaktär och samband? Betydande negativ miljöpåverkan uppstår då funktionerna, inriktningarna eller åtgärderna i hög grad försämrar möjligheten att avläsa landskapets karaktär och samband. Planen stödjer möjligheten att avläsa lanskapets karaktär och samband. Se ovan Se ovan Betydande positiv miljöpåverkan uppstår då funktionerna, inriktningarna eller åtgärderna i hög grad bidrar till att förbättra möjligheten att avläsa landskapets karaktär och samband. 9

Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys -krav på redovisning Metoder för uppföljning Se ovan Planens betydelse för utpekade värdeområden Innehåller systemanalysen eller planen funktioner, inriktningar eller åtgärder som berör utpekade värdeområden? Betydande negativ miljöpåverkan uppstår då systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder medför väsentlig icke önskvärd påverkan på eller intrång i utpekade värdeområden och/ eller om åtgärden påverkar det som konstituerar områdets värde. Betydande positiv miljöpåverkan uppkommer då systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder i hög grad bidrar till eller förbättrar upplevelsen av utpekade värdeområden. (T.ex. Planens åtgärder hindrar irreversibla konsekvenser i utpekade värdeområden. Planens åtgärder bidrar till att förbättra upplevelsen av utpekade värdeområden. Planens åtgärder bidrar till att förhindra (vidare) intrång/ negativ påverkan på utpekade värdeområden. Se ovan Nationella analyser och bristanalyser för kulturmiljövårdens värdeområden. Se ovan 10

genom åtgärder som ligger i linje med värdeområdenas syfte, mildrande av rådande negativ påverkan, önskvärd tillgänglighet till värdeområdena). Betydande positiv miljöpåverkan uppkommer då systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder bidrar till att förhindra (vidare) intrång/negativ påverkan på utpekade värdeområden Betydande negativ miljöpåverkan uppstår om systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder får påtagliga irreversibla konsekvenser för det som konstituerar områdets värde eller om åtgärdens omfattning är stor. 11

Betydande negativ miljöpåverkan uppstår om systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder har påtaglig negativ inverkan på utpekade värdeområden sett ur ett regionalt respektive nationellt perspektiv. 12

Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys -krav på redovisning Metoder för uppföljning Se ovan Planens betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärd en respektive god skötsel av dessa värden Innehåller systemanalysen eller planen funktioner, inriktningar eller åtgärder som kan ge effekter på infrastrukturens egna kulturmiljövärden? Betydande positiv miljöpåverkan uppstår när systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller åtgärder i hög omfattning bidrar till god skötsel av infrastrukturens egna kulturmiljövärden. Planens åtgärder bidrar till god skötsel av infrastrukturens egen kulturmiljövärden. Planens förbättingsåtgärder åtgärder svarar upp identifierade brister / åtgärdsbehov. Se ovan Bristanalyser för infrastrukturens egna kulturmiljövärden Se ovan Betydande positiv miljöpåverkan uppstår när förbättringsåtgärder för infrastrukturens kulturmiljövärden i betydande omfattning svarar upp mot identifierade brister/ åtgärdsbehov. Betydande negativ miljöpåverkan 13

uppstår då systemanalysens eller planens funktioner, inriktningar eller förvaltningåtgärder i hög grad medför förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden. Betydande negativ miljöpåverkan uppstår när förbättringsåtgärder för infrastrukturens kulturmiljövärden inte i tillräcklig grad svarar upp mot identifierade brister/åtgärdsbehov. 14

Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys -krav på redovisning Metoder för uppföljning Se ovan Planens Innehåller kulturmiljörelatera systemanalysen effekter eller planen funktioner, inriktningar eller åtgärder som riskerar påverka kulturmiljön på ett sådant sätt att det till följd av kulturmiljöförändri ngar ger sociala effekter? Positiva eller negativa. Ej tillämpligt. Åtgärder i planen som riskerar att medföra betydande miljöpåverkan kan få sociala effekter. Till skillnad från övriga effekter kan de sociala effekterna dock inte ge upphov till betydande miljöpåverkan utan är tvärt om ett resultat av detta. Se ovan Se ovan 15

Utvecklingsbehov Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar är en förutsättning för att göra miljöbedömningar av vilka konskvenser föreslagna infrastrukturåtgärderna har på landskapets kulturmiljödimension. Landskapens egenskaper hämtas ur karaktärsbeskrivningen där kulturmiljö är en del av olika landskapsområdens specifika karaktär. Ett metodutvecklingsprojekt för hur man tar fram en landskapskaraktärsbeskrivning pågår i form av en fallstudie för Västra Götaland inom pågående regeringsuppdrag Utveckling av miljöbedömning av långsiktiga transportplaner. Åtgärder som inte är geografiskt definierade Samtliga åtgärder (tex potter för särskilda åtgärder samt drift och underhållsmedel) som inte är geografiskt definierade i planen utgör en potentiell miljöpåverkan, negativ eller positiv. Detta eftersom påverkan och effekterna på landskapets karaktärer och kvaliteter inte går att bedöma om åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap. Samlad beskrivning av infrastrukturåtgärders inverkan på landskapet ( Åtgärdskategorier ) Det finns också ett tydligt behov av åtgärdskategorier för att bedömma hur transportplanens olika typer av åtgärder påverkar olika aspekter i landskapet, bl.a. kulturmiljö. Åtgärdskategorierna bör baseras på åtgärdernas omfattning och landskapstypernas olika känslighet. I pågående fallstudie för Västra Götaland som pågår parallellt med arbetet med bedömningsgrunder görs försök att identifiera sådana åtgärdskategorier. Bristanalyser Före detta Vägverket har tagit fram bristanalyser för kulturvägar och alléer. Dessa bristanalyser är ett av de nödvändiga underlagen för miljöbedömningen av transportplaner. Bristanalyserna behöver vidareutvecklas samt omfatta järnväg, luft- och sjöfart. Kunskapsunderlag Kulturmiljöområdets kunskapsunderlag behöver i högre grad relateras till den regionala och nationella skala som utgör transportplaners arena för att miljöbedömning på den skalnivån ska vara möjlig. Effektsamband Kunskapen om effektsamband är låg bl.a. vad gäller transportinfrastrukturens inverkan på strukturomvandling och dess vida effekter (pos/neg) för kulturmiljö samt infrastrukturens inverkan på kulturmiljöns sociala dimension. Detta är av vikt för hållbar utveckling. Bedömningsmetoder Vidareutveckling av den här föreslagna bedömningsnyckeln för landskap kulturmiljö behövs, t.ex. vad gäller metoder och/eller gränsvärden för påtaglig skada. Detta hänger samman med utvecklingsbehov av tillämpliga mål och kunskapsunderlag. 16

Målutveckling Det finns ett behov av utveckling av mål för många av de kriterier som satts upp. Utan ett sådant arbete är det svårt att utvärdera om planen i tillräcklig omfattning leder mot de nationella målen för kulturmiljö. 17