Den Svenska Postmarknaden

DATUM RAPPORTNUMMER 13 maj 2004 PTS-ER- 2004:20 ISSN 1650-9862 Den Svenska Postmarknaden - en beskrivning och övergripande analys

Förord Förord Post- och kassaserviceutredningen (N 2003:09), som tillsattes av regeringen den 9 oktober 2003 (dir. 2003:117), skall enligt sina direktiv bl.a, göra en övergripande beskrivning av postmarknadens utveckling och olika marknadssegment vad beträffar bl.a. dess aktörer, tjänster, priser, volymer, geografiska förhållanden och teknisk påverkan samt marknadsandelar. Beskrivningen skall om möjligt inbegripa utvecklingstendenser. I beskrivningen skall även ingå en sammanfattning av den pågående utvecklingen inom EU och de nordiska länderna. Utredningen har kommit med en förfrågan till Post- och telestyrelsen (PTS) om myndigheten kan bistå utredningen med att ta fram ett underlag för en beskrivning av postmarknaden. PTS har med anledning av utredningens förfrågan utarbetat denna rapport, där huvudförfattare varit Per Jonsson och Malin Wahlquist vid PTS enhet för posttillsyn. Stockholm i maj 2004 Sten Selander Post- och telestyrelsen

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary... 5 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Metod... 6 1.3 Definitioner... 7 1.4 Rapportens disposition... 10 1.5 Ordlista... 11 2 Brevmarknaden... 13 2.1 Inledning... 14 2.2 Sändningar... 23 2.2.1 ADR... 25 2.2.2 Administrativa sändningar befordrade som ekonomibrev... 27 2.2.3 A-brevsändningar... 31 2.2.4 Tidskrifter... 36 2.3 Kontorspost... 38 2.4 Brevlådepost... 42 2.5 Värdepost... 46 2.6 Brevmarknader i vår omvärld... 46 3 Oadresserad direktreklam ODR... 49 3.1 Inledning... 49 3.2 Aktörerna på den svenska ODR-marknaden... 51 3.3 Pris- och volymutveckling för ODR... 54 3.4 Utvecklingstendenser och övergripande slutsatser... 56 4 Paketmarknaden i Sverige... 58 4.1 Inledning... 58 4.2 Den svenska inrikesmarknaden för lättgods... 59 4.2.1 Kunderna på paketmarknaden... 60 4.2.2 Företagen på paketmarknaden... 61 4.3 Prisutveckling för Postens inrikes pakettjänster... 67 4.4 Utvecklingstendenser och övergripande slutsatser... 78 4.5 Den internationella paketmarknaden... 80 Historik kring Postens prissättning av storstadspriser... 83 Post- och telestyrelsen 1

Sammanfattning Denna rapport ger en övergripande beskrivning av den svenska postmarknadens utveckling från 1993 till 2003. Efter ett inledande kapitel med bl.a. definitioner och ordlista beskrivs postmarknaden utifrån de tre delmarknaderna brevmarknaden, marknaden för oadresserad direktreklam (ODR) och paketmarknaden. Rapporten beskriver även aktuella utvecklingstendenser inom respektive delmarknad och kommenterar den pågående utvecklingen inom EU och de nordiska länderna. Efter en mycket kraftig tillväxt under hela 1970- och 80-talen har volymen på den svenska brevmarknaden under de senaste tio åren legat tämligen stilla på omkring 3,3 miljarder försändelser. Rapporten beskriver en starkt diversifierad brevmarknad utifrån de tre delmarknaderna sändningar, kontorspost och brevlådepost. Posten AB (Posten) med omkring 93 procent av den totala brevvolymen dominerar samtliga delmarknader. Den största konkurrenten City Mail Sweden AB har omkring 6,5 procent av volymen medan övriga operatörer delar på en halv procent. Priserna har sedan brevmonopolet slopades 1993 utvecklats i varierande riktning där den främsta skiljelinjen gått mellan sändningar och enstaka försändelser, vilket kan sammanfattas i att storkunder åtnjutit sänkta portopriser medan småkunder registrerat höjningar. Nästan hälften av alla försändelser på den svenska postmarknaden utgörs av oadresserad direktreklam, ODR. Mängden oadresserad direktreklam har ökat med 55 procent sedan 1993 och år 2003 skickades drygt tre miljarder sådana försändelser i Sverige. Marknaden domineras av Posten med knappt två miljarder försändelser, vilket gör oadresserad direktreklam till företagets enskilt största tjänst. Svensk Direktreklam AB (SDR) är klar tvåa på marknaden, därutöver finns ett antal mindre lokala distributörer. Priserna har varit i stort sett oförändrade de senaste 10 åren och volymtillväxten förväntas vara ganska konstant på mellan 2-6 procent per år under de närmaste 10 åren. På marknaden för företagspaket, där ett antal paketdistributörer konkurrerar, har Posten under perioden 1993-2003 varit den största aktören på inrikesmarknaden för paket 0-35 kilo. Det finns två rikstäckande distributörer av postorderpaket, Posten och Privpak där Posten intar en dominerande ställning. Privatpersoner däremot saknar alternativ till Posten för rikstäckande paketbefordran. Postens förmedling av inrikespaket har minskat något de senaste fem åren medan Postens totala paketvolym har ökat med ca 40 procent eller med 13 procent i snitt per år sedan 2000. Ökningen härrör sig från Postens expansion på Europamarknaden, främst Norden och Baltikum. PTS genomgång av prisutvecklingen för Postens inrikes pakettjänster visar att prissättningen för företagspaket sker genom individuella avtal där stora rabatter är vanligt förekommande. Listpriserna för samtliga pakettjänster har mellan 1993 och 2003 stigit betydligt mer än Konsumentprisindex särskilt för pakettjänster som betalas kontant, vilket privatpersoner och andra kunder med små volymer oftast gör. Post- och telestyrelsen 3

Summary This report provides a comprehensive account of the developments in the Swedish postal market from 1993 to 2003. Following the opening chapter, which mainly consists of definitions and a glossary, the postal market is described from the three sub markets, namely, letters, unaddressed mail, and parcels. The report also presents current developments within each sub market and comments on the present general postal developments within the EU. After a strong growth in volume during the 1970 s and 80 s, the Swedish letter market has experienced a ten year period of fairly stable volumes of around 3,3 billion letters. The report pictures a diversified letter market consisting of bulk mail, single piece office mail, and single piece household mail. The incumbent, Posten AB (Posten), handles approx. 93 per cent of the total letter volume, dominating all three sub markets. The biggest competitor, City Mail Sweden AB, has 6.5 per cent of the total volume and the rest of the mail companies share is approx. 0.5 per cent. After the 1993 liberalization of the Swedish postal market, letter prices have taken different directions with the most important divider between bulk mail and single piece items, providing price cuts for important customers and substantially higher prices for small customers. Almost every second mail item on the Swedish postal market is an unaddressed direct mail item. The total number of unaddressed direct mail items in Sweden has increased by 55 per cent since 1993 and in the year 2003 over 3 billion of these items where sent in Sweden. Posten and SDR - Svensk Direktreklam AB are the two dominating companies in the market for unaddressed direct mail. In addition, there are a number of small local distributive firms. The price for unaddressed direct mail has been rather unchanged over the last ten years and the growth of this segment is expected to be fairly constant at 2-6 per cent during the next ten years. On the market for business parcels, where several parcel distributors compete, Posten was the most important parcel distributor on the domestic market for parcels up to 35 kilos between 1993 and 2003. There are two distributors of mail order parcels that have a nation-wide coverage in Sweden, Posten and Privpak. Posten has a dominant market-share also in this segment. Households lack alternatives to Posten for their nationwide parcel distribution. The number of domestic parcels distributed by the incumbent has been slightly decreasing in the last five years while its total amount of parcels distributed has increased with 40 per cent since the year 2000. The increase derives from Postens expansion, mainly in the Nordic and Baltic countries. PTS survey of the price trend for domestic parcels shows that the prices for business parcels are based on individual agreements with each customer. Prices according to pricelists for all parcel services have increased considerably more than the Consumer Price Index, particularly for those services charged in cash, normally used by households and other customers with small amounts of parcels. Post- och telestyrelsen 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Regeringen tillkallade den 9 oktober 2003 via kommittédirektiv 2003:117 en särskild utredare 1 att utreda ny reglering av postverksamhet. Den särskilda utredaren har efterfrågat en övergripande beskrivning av den svenska postmarknaden från Post- och telestyrelsen (PTS). Huvudsyftet med rapporten är att utifrån utvecklingen under perioden 1993 2003 ge en lägesbeskrivning av den svenska postmarknaden 2. Vidare förs resonemang kring den svenska postmarknadens möjliga framtida utveckling samt kommenteras den pågående utvecklingen på postmarknaderna i några europeiska länder. Delmarknaden för postförsändelser i form av tidningar och tidskrifter beskrivs endast kortfattat eftersom utredningen valt att göra en separat analys av detta område. 1.2 Metod PTS har samlat in pris- och volymuppgifter från samtliga svenska postoperatörer och haft kontakt med bl.a. Posten AB, (Posten), CityMail Sweden AB (CityMail) och Svensk Direktreklam AB (SDR). Samtal har även förts med företag som befinner sig i den postproducerande värdekedjan 3 utan att vara postoperatörer samt aktörer inom det fysiska brevets alternativa distributionskanaler. Utländska posttillsynsmyndigheter har bidragit med kommentarer kring den pågående utvecklingen på postmarknaderna inom EU och de nordiska länderna. Valda marknadssegment sammanfaller till stor del med den postmarknad som PTS enligt regeringens förordning (1997:401) har uppdrag att utöva tillsyn över. 1 Post- och kassaserviceutredningen N2003:09, nedan kallad utredningen, under ledning av Susanne Lindh. 2 Utredningen har definierat den svenska postmarknaden som adresserade brevförsändelser, paket upp till 35 kilo samt oadresserad direktreklam (ODR). 3 Värdekedjan omfattar adressering, kuvertering, insamling, sortering, transport och utdelning. 6 Post- och telestyrelsen

1.3 Definitioner Den svenska postmarknaden Den svenska postmarknaden är ingen enhetlig marknad utan består av flera mycket varierande kund- och produktsegment. PTS har i denna rapport valt att ge postmarknaden ett vidare innehåll av tjänster än vad som normalt ryms inom begreppet postverksamhet och delat in postmarknaden i tre delmarknader: Brevmarknaden 4 ODR-marknaden (oadresserad direktreklam) Paketmarknaden 5 På brevmarknaden går en viktig skiljelinje mellan det som av operatörerna marknadsförs som sändningar 6 (ofta kallad industriell post) och enstaka försändelser (s.k. kontors- eller brevlådepost), där försändelser som ingår i sändningar ofta är kraftigt rabatterade i förhållande till enstaka försändelser. Även paketmarknaden rymmer alla typer av kunder, från hushåll med små volymer enstaka postpaket till de stora postorderföretagens omfattande distributionsflöden. Följden av denna utvidgade definition av postmarknaden blir att vissa tjänster som behandlas i rapporten inte regleras varken av postlagen, postförordningen eller av postoperatörernas tillståndsvillkor. Volymer Det förekommer två olika volymbegrepp i rapporten. Det första, antal befordrade försändelser, är PTS traditionella volymmått för den svenska postmarknaden och sammanfaller med måttet i det årliga avgiftsunderlag som landets postoperatörer lämnar till PTS. Det andra, antal fakturerade/betalda inrikes försändelser, är ett nytt mått som PTS, SIKA 7 och SCB enats om att använda fr.o.m. 2004 för att följa volymutvecklingen på postmarknaden. 4 Adresserade inrikes försändelser upp till två kilo, dock ej paket. 5 Inrikes paket med en vikt upp till 35 kg. 6 Begreppet sändning förekommer framför allt inom brevmarknaden, där dessa serier av likadana eller liknande försändelser (ofta kallad industriell post eller industriellt producerad post), rabatteras jämfört med priset för enstaka försändelser. Begreppen sändning och enstaka försändelse kommenteras vidare längre fram i detta avsnitt 1.3 Definitioner, under stycket enstaka försändelser och sändningar. 7 SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, är en myndighet under Näringsdepartementet som bl.a. har till uppgift att presentera statistik inom området transporter och kommunikationer. Post- och telestyrelsen 7

När Posten lämnat försändelsevolymer fördelade på olika produktsegment för perioden 1994 2003 handlar det om antalet fakturerade/betalde inrikes försändelser. Sett över tiden har volymdifferensen mellan de två begreppen varit betydande, där antalet befordrade försändelser genomgående har överstigit antalet fakturerade/betalda försändelser. 2003 uppgick denna differens till 353 miljoner försändelser, eller 11,7 procent av Postens totala antal befordrade försändelser, vilket Posten förklarar med att den befordrade volymen, till skillnad från den fakturerade/betalda, innehåller import, returer, eftersändningar och ofrankerade/ej betalda försändelser. Rapporterade differenser innebär att Postens marknadsandel blir något större vid antalet befordrade försändelser jämfört med antalet fakturerade/betalda försändelser. På brevmarknaden uppgick sålunda Postens marknadsandel 2003 till 92,9 procent för antalet befordrade försändelser och 91,9 procent för antalet fakturerade/betalda försändelser. Det är endast på den totala brevmarknaden som PTS kan uppge marknadsandelar för bägge volymbegreppen, då Postens volymer per produkt endast rapporterats som antal fakturerade/betalda försändelser. Från övriga operatörer än Posten rapporteras ingen skillnad mellan de båda volymbegreppen. Ambitionen i rapporten är att löpande ange vilket volymbegrepp som används. Samhällsomfattande posttjänst I EU-direktiv 97/67/EG, med ändring 2002/39/EG, intar den samhällsomfattande posttjänsten en central roll genom att till samtliga användare inom EU garantera ett slags minimiutbud av posttjänster av fastställd kvalitet till rimliga priser. Den svenska samhällsomfattande posttjänsten definieras i 1 Postlagen (1993:1684): Det skall finnas en posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra försändelser som väger högst 20 kg. Posttjänsten skall vara av god kvalitet och det skall finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Dessutom skall enstaka försändelser befordras till enhetliga priser. Det skall finnas möjlighet att försäkra försändelser och att få kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot. Posten har i sina tillståndsvillkor 8 ålagts att tillhandahålla den svenska samhällsomfattande posttjänsten och i postförordningen stadgas det pristak 9 som styr priset på enstaka frimärkta försändelser. 8 I Postens tillståndsvillkor, som löper t o m 2004-06-30, förtydligas Postens uppgift att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. 9 Postförordningen (1993:1709) stadgar att den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst inte får höja priset för inrikes befordran av enstaka försändelser övernatt upp till 500 gram med mer än förändringen av konsumentprisindex (KPI) mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. 8 Post- och telestyrelsen

Enstaka försändelser och sändningar Postlagen (1993:1684) slår fast att den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst skall befordra enstaka försändelser till enhetliga priser, men definierar inte begreppen enstaka försändelser 10 eller sändningar. I denna rapport väljer PTS att dela upp marknaden i enstaka försändelser och sändningar enligt operatörernas egna definitioner som de framgår av prislistor och produktvillkor, även om dessa inte på alla punkter överensstämmer med vad som enligt myndigheten skall avses med de bägge begreppen. Enligt EU-direktiv (97/67/EG), med ändring 2002/39/EG, skall priserna för Postens samhällsomfattande tjänster vara rimliga och kostnadsbaserade. Av företaget offererade prisrabatter för sändningar skall dessutom vara kostnadsbaserade och enhetliga. Kundsegment Som postkund definieras i denna rapport den som köper en tjänst från postoperatör. Följaktligen blir huvudkundförhållandet på postmarknaden det mellan avsändare och postoperatör. Mellan postoperatör och försändelsens mottagare råder vanligen ett serviceförhållande medan förhållandet mellan avsändare och mottagare i denna rapport saknar egentlig relevans. Genomgående används de två huvudkundsegmenten hushåll och företag, där hushåll består av privatpersoner och företag representerar alla typer av företag, myndigheter och föreningar. 10 I förarbetena till lagen påtalas att kravet på enhetliga priser inte gäller för försändelser som lämnas för befordran på annat sätt än styckevis och i sådan mängd att det innebär en enklare hantering för operatören. PTS bedömer att den volym som krävs för att uppnå en reell kostnadsbesparing går vid 500-1 000 försändelser, vilket stämmer väl med de flesta av Postens produktvillkor men där en avvikelse finns väljer PTS i denna analys att gå efter operatörens egna definitioner i prislistor och produktvillkor. Post- och telestyrelsen 9

1.4 Rapportens disposition I de följande kapitlen beskrivs den svenska postmarknaden uppdelad på tre marknadssegment: Brevmarknaden ODR-marknaden (oadresserad direktreklam) Paketmarknaden 2003 uppgick denna totala postmarknad till omkring 6,4 miljarder befordrade försändelser med ett uppskattat distributionsvärde på omkring 15 miljarder kronor. Figur 1: Postmarknadens volym av förmedlade försändelser Den svenska postmarknaden 2003 i antal miljoner försändelser ODR; 3 063; 48% Paket; 50; 1% Brev; 3 270; 51% Källa: IRM och PTS bearbetning av operatörsuppgifter 10 Post- och telestyrelsen

Figur 2: Fördelning av postmarknadens distributionsvärde Den svenska postmarknaden 2003 i distributionsvärde Paket 17% ODR 10% Brev 73% Källa: IRM och PTS bearbetning av operatörsuppgifter 1.5 Ordlista A-brev: Brev med övernattbefordran. Går hos Posten under benämningen 1:aklassbrev och internationellt som priority mail. ADR: Adresserad direktreklam, enligt EU:s definition 11 en underrättelse som endast består av annons-, marknadsförings- eller reklammaterial med samma innehåll, förutom adressatens namn, adress och identifieringsnummer, vilken sänds till ett betydande antal adressater. B-post: Uttryck för en långsammare befordran än a-brev. Brev: Adresserad inrikes försändelse upp till två kilo, dock ej paket. DR: Direktreklam är ett samlingsbegrepp för kundutskick och en mediekanal inom direktmarknadsföring. Direktreklamen kan vara adresserad (ADR) eller oadresserad (ODR). e-faktura: Faktura som distribueras elektronisk. Ekonomibrev: Postens namn på adresserad försändelse med långsammare befordran än a-brev. Går internationellt under benämningen non-priority mail. 11 Enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997. Post- och telestyrelsen 11

Gruppförsändelser är oadresserade försändelser avsedda för information av icke kommersiell karaktär som t.ex. information från statliga och kommunala förvaltningar, politiska partier och ideella föreningar. Mottagarna är alltid hushåll. Gruppreklam är den vanligaste distributionsformen för kommersiell reklam till hushåll och företag. Den delas inte ut till dem som undanbett sig reklam. Gruppreklam består oftast av större utskick försändelser vid samma tillfälle, men volymkraven varierar. Hybridpost: Fysiska brev producerade utifrån avsändarens elektroniska datafiler. Lättgods: Paketförsändelser med en vikt upp till 35 kilo. Nästan adresserat / selekterad ODR innebär att utskicket begränsas till en viss målgrupp. Selekteringen kan göras på bl.a. geografiskt område, boendeform, hushållstyp och andra variabler som relaterar till målgruppens intressen och livsstil. ODR: Oadresserad direktreklam. Försändelser som inte bär mottagarens personliga adress. Delas vanligen in i två typer, Gruppreklam och Gruppförsändelser. Postoperatör: Innehavare av tillstånd från PTS att bedriva postverksamhet. Postproducent: Benämning på företag som enligt uppdrag från avsändaren ombesörjer tryckning, adressering och kuvertering av brev. Sändning: En serie av sorterade eller osorterade brev med samma format och vikt, vilka vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd. Tunggods: Paketförsändelser med en vikt över 35 kilo, vanligen lastade på pall. 12 Post- och telestyrelsen

2 Brevmarknaden Sammanfattning: Efter en mycket kraftig volymtillväxt från 1970 till 1990 har volymerna legat tämligen stabila omkring 3,3 miljarder brev, dock med en svagt nedåtgående trend sedan år 2000. Det årliga distributionsvärdet 12 uppskattas till omkring 11 miljarder kronor. Starkt diversifierad marknad som domineras av företagskunder 13, vilka idag bekostar befordran av närmare 96 procent alla brev. Betydande kund-, pris-, produkt- och volymmässig skiljelinje mellan brev som ingår i sändningar respektive enstaka försändelser. Perioden sedan liberaliseringen har utmärkts av höjda portopriser för små postkunder och sänkta portopriser för stora postkunder. Posten dominerande operatör med omkring 93 procent av marknaden är ensam aktör med eget rikstäckande insamlings- och utdelningsnät och brett logistikproduktsortiment. CityMail med omkring 6,5 procent av försändelserna fokuserar på produktsegment sorterad industriell post i eget utdelningsnät som täcker 35 40 procent av adressaterna. Övriga operatörer, vilka företrädesvis verkar lokalt, delar på 0,5 procent av marknaden. 12 Distributionsvärdet är postoperatörernas samlade intäkter för att befordra breven. 13 Företag är i rapporten benämningen på alla typer av företag, myndigheter och föreningar. Post- och telestyrelsen 13

2.1 Inledning Med en marknad för adresserade brevförsändelser utan någon form av lagstadgat monopol sedan 1993 intar Sverige en närmast unik position i världen. Enkelt uttryckt kan sägas att Sverige redan genomfört det som EU har som mål att få till stånd senast 2009. Idag finns i de flesta EU-länder ett monopol på utdelning av brev upp till 100 gram. Ett monopol som enligt EU:s direktiv 14 kommer att reduceras till 50 gram 2006, för att slutligen helt avskaffas 2009. Eftersom den stora majoriteten av brev väger mindre än 50 gram är det först 2009 som den europeiska avmonopoliseringen kommer att få verklig betydelse, även om några medlemsländer i likhet med Storbritannien väljer att tidigarelägga sin avreglering. Den svenska brevmarknaden är en mycket diversifierad marknad. Kunderna omfattar alla typer av aktörer, från hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, försäkringsbolag och myndigheter som årligen skickar miljontals försändelser. För att på bästa sätt beskriva denna marknad har PTS valt en uppdelning i tre produktsegment: Sändningar (serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd). Kontorspost (post som normalt frankeras i frankeringsmaskin och vanligtvis distribueras som enstaka försändelser). Övriga enstaka försändelser, s.k. brevlådepost (post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken - och distribueras som enstaka försändelser). 14 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, med ändring 2002/39/EG av den 10 juni 2002 för att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen. 14 Post- och telestyrelsen

Figur 3: Kommunikationsmönster på den svenska brevmarknaden 2003 som visar i vilken omfattning företag och hushåll skickar brevförsändelser mellan varandra Företag 68 % 26 % 3 % Företag Hushåll 3 % Hushåll Källa: PTS bearbetning av operatörsuppgifter Brevmarknadens volymutveckling Den svenska brevmarknaden 15 uppvisade en kraftig tillväxt under perioden 1970 1990. Med en stadig och kraftig ökningstakt nära nog fördubblades volymen under tjugoårsperioden, från 1,6 miljarder försändelser till 3,0 miljarder 16. Perioden 1993 2003 uppvisade marknaden tämligen stabila volymer på omkring 3,3 miljarder försändelser, dock med en nedåtgående trend på i genomsnitt 1,5 procent per år under de senaste tre åren. Med tanke på den mycket kraftiga tillväxtperioden 1970 1990 betecknar PTS denna senare tillbakagång som måttlig från ett historiskt mycket högt läge. Möjligen kan marknaden vara inne i ett trendbrott eftersom både Posten och CityMail rapporterar ökande volymer första kvartalet 2004 jämfört med första kvartalet 2003 17. 15 Adresserade inrikes försändelser upp till två kilo, exklusive paket. 16 Enligt Postens årsredovisning 1997. 17 Postens har inte rapporterat hur första kvartalets volymökning på två procent fördelas per produkt, men mycket talar för att det framför allt handlar om en ökning för det oadresserade sortimentet. Post- och telestyrelsen 15

Dagens brev utgör primärt en kanal för information från företag till hushåll. Av 2003 års 3 270 miljoner brev bestod företagen portokostnaden för 3 133 miljoner brev, eller 95,8 procent av alla befordrade brev 18. Hushållen bekostade 137 miljoner brev 19, vilket motsvarade 4,2 procent av alla befordrade brev. Figur 4: Den svenska brevmarknadens volymutveckling 1993-2003 Totalt antal befordrade adresserade försändelser upp till två kg, exklusive paket Miljoner st 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: PTS operatörsstatistik 18 I företagens volym ingår omkring 100 miljoner Svarspostförsändelser som skickas från såväl hushåll som företag men som betalas av företag. 19 Enligt Posten står hushållen för omkring 60 procent av totalt försålda frimärkta försändelser, vilka enligt Posten 2003 totalt uppgick till 228 miljoner försändelser. 16 Post- och telestyrelsen

Brevmarknadens operatörer Diagrammet nedan visar marknadsandelarna på den svenska brevmarknaden 2003. Figur 5: Den svenska brevmarknadens operatörer 2003 De svenska postoperatörernas marknadsandelar 2003 i antal befordrade brev CityMail 6,6% Övriga 0,5% Posten 92,9% Källa: PTS operatörsstatistik Posten Posten är dominanten på brevmarknaden med en marknadsandel 2003 på 92,9 procent. Från 1996-2003 har Postens volymer fallit med 9,6 procent samtidigt som den totala nedgången på marknaden varit 4,4 procent. Utvecklingen från toppåret 1996 då Posten befordrade 3 361 miljoner brev till 3 037 brev år 2003, motsvarar en genomsnittlig minskningstakt på cirka 1,4 procent per år. Postens utdelningsnät täcker 100 procent av landets knappt 4,7 miljoner adresser, varav 99,97 procent nås fem dagar i veckan 20. I Postens insamlingsnät ingår omkring 28 700 brevlådor, 440 postcenter och ett tiotal brevterminaler. Dessutom består servicenätet av omkring 2 800 fasta serviceställen som drivs av Postens partners samt den service som tillhandahålls av 2 500 lantbrevbärare. Av Postens totala volym 2003 befordrades cirka 40 procent som 1:a klassbrev (övernattbefordran) och 60 procent som ekonomibrev. Sändningarna uppgick till omkring 70 procent av volymen och bestod av såväl sorterat som osorterat material. De två största produktsegmenten utgjordes av ekonomibrevsändningar 21 20 De knappt 1 200 svenska hushåll som får posten utdelad 1-4 gånger i veckan är belägna främst i fjäll- och skärgårdsområden. 21 Ekonomibrevsändningar inklusive adresserad direktreklam (ADR). Post- och telestyrelsen 17

med drygt 37 procent av Postens totala volym och enstaka 1:a klassbrev med knappt 20 procent (se Figur 6 nedan). Figur 6: Postens brevvolymer 2003 Postens brevvolymer 2003 9,6% 0,1% 3,7% 12,5% 37,2% 19,5% 5,6% 11,7% 1:a klass enstaka 19,5% 1:a klass sändn 11,7% Ekon enstaka 5,6% Ekon/ADR sändn 37,2% Tidskrifter 12,5% ESS-Brev 0,1% ebrev 9,6% Svarspost 3,7% Källa: PTS bearbetning av operatörsuppgifter CityMail Den näst största operatören på brevmarknaden, CityMail, befordrade 216 miljoner försändelser 2003. Med en stadig volymtillväxt har företaget sedan 1996 ökat sin marknadsandel på brevmarknaden från 1,5 till 6,6 procent. Företaget fokuserar på kunder med ekonomibrevförsändelser i stora volymer, s.k. industriell datorsorterad post och svarar i enlighet med kundavtal för insamling av sändningar på de platser där posten produceras, oavsett geografisk belägenhet. Utdelning sker enligt ett rullande tredagarsschema där inlevererade försändelser delas ut under någon av de tre efterföljande helgfria vardagarna. Det egna utdelningsnätet täcker omkring 1,7 miljoner utdelningspunkter 22 och den största produkten, Adresserad direktreklam (ADR), nådde 2003 en marknadsandel på omkring 15 procent. 22 Enligt Posten uppgick totalt antal svenska adresser i februari 2004 till 4 667 675 st. Vid antagandet att varje utdelningspunkt för CityMail motsvarar en av rikets totala 4 667 675 adresser skulle CityMails täckning uppgå till 36,3 procent. Men då vissa av CityMails utdelningspunkter rymmer fler än en juridisk person torde CityMails täckning överstiga 36,3 procent. 18 Post- och telestyrelsen

Övriga operatörer Den brevvolym som 2003 befordrades av övriga 26 aktiva postoperatörer uppgick till ca 17 miljoner försändelser, eller 0,5 procent av brevmarknaden, där de åtta volymmässigt största stod för närmare 90 procent av volymen. Tabell 1: Övriga postoperatörers volymer 2003 Antal befordrade Operatör brev OptiMail AB 6 552 772 SDR Gruppen AB 3 258 341 Luleå/Boden Mail 1 895 000 Mail Company Sweden (Visby) 790 000 Postmästaren f.d. SnoddaPost (Bollnäs) 750 000 Gefle Mail 692 000 BJ Distribution (Ljungby) 396 000 Kiruna Mail 370 000 Övriga arton aktiva operatörer 2 283 228 Total 16 987 341 Källa: PTS operatörsstatistik Nya konkurrerande postföretag väljer i huvudsak att etablera sig på marknaden för enstaka försändelser. Med en begränsad kapitalinsats har det visat sig att det går bra att börja i liten skala lokalt och därefter bygga ut verksamheten efterhand som kunderna strömmar till. Den potentiella marknaden för de aktuella företagen synes emellertid vara begränsad, i första hand beroende på att de inte ingår i ett riksnät utan endast kan befordra lokalpost. Det har dock funnits något exempel på att om verksamheten når en viss omfattning och bedöms vara någorlunda stabil kan ett lokalt eller regionalt verksamt postföretag komma att anlitas av t.ex. CityMail för utdelning av industriell post inom sitt verksamhetsområde. Det största potentiella hotet mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser på något sätt skulle urholkas. Med hänsyn till det begränsade antalet lokalpostföretag i kombination med dessa företags mycket starka beroende av sina nyckelkunder rör det sig i praktiken kanske endast om ett knappt hundratal kunder i hela landet som Posten skulle behöva vinna tillbaka med en selektiv prissättning på enstaka försändelser, för att de flesta av de lokala konkurrenterna skulle elimineras. Ett annat hot utgörs av lokala tillämpningar av Postens rabattsystem där vissa nyckelkunder kan erbjudas rabatter som finns angivna i Postens prislistor utan att kunden fullt ut behöver uppfylla de volym- och/eller hanteringskrav som det lägre priset förutsätter. Post- och telestyrelsen 19

Kretsen nyckelkunder riskerar att kunna begränsas ytterligare om hänsyn tas till att dessa ofta ingår i rikstäckande eller regionala organisationer. Detta gäller t.ex. för kommuner, landsting, arbetsförmedling, försäkringskassa, banker, teleoperatörer, och de stora byggentreprenörerna. Om en del eller flertalet av dessa "lokalkontor" skulle bindas upp med någon form av centrala (eller regionala) exklusivitetsavtal för dagligposten skulle det i praktiken inte finnas mycket kvar att konkurrera om lokalt. Det har härvid ingen betydelse om denna inskränkning i antalet potentiella nyckelkunder drabbar en befintlig konkurrent till Posten eller en som överväger att etablera en sådan verksamhet. Om Posten, helt eller delvis, skulle befrias från kravet på enhetliga porton på enstaka brev - eller på annat sätt tillåtas kringgå den aktuella bestämmelsen - och därmed beredas möjlighet till ovan beskrivna selektiva prissättning, skulle detta medföra att marknadsförutsättningarna för lokalpostföretagen helt skulle kunna styras av den dominerande aktören och på så sätt bli oacceptabelt oförutsägbara. Även om konkurrenslagens regler om underprissättning gäller också i en sådan situation skulle ändå, enligt PTS bedömning, osäkerheten i förhållandet i praktiken utgöra ett marknadshinder för de företag som önskar etablera sig på marknaden för enstaka försändelser. 20 Post- och telestyrelsen

Brevmarknadens produkter Tabellen nedan visar hur 2003 års 2 917 miljoner fakturerade/betalda inrikes brevförsändelser fördelades på olika produktsegment. Enligt PTS beräkningar uppgick den totala brevmarknadens distributionsvärde till omkring 11 miljarder kronor 2003. Tabell 2: Den svenska brevmarknaden 2003 i antal fakturerade/betalda brev Adresserade försändelser upp till två kilo A-brev: Fakturerad/betald volym i miljoner försändelser Andel av total marknad Enstaka (inkl Svarspost) 626 21,5% Sändningar 439 15,1% Summa a-brev 1 065 36,5% Ekonomibrev: Enstaka 170 5,8% Administrativa sändningar 602 20,7% Adresserad direktreklam (ADR) 701 24,0% Summa ekonomibrev 1 473 50,5% Tidskrifter 374 12,8% ESS-brev 4 0,1% Total volym 2 917 100,0% Källa: PTS operatörsstatistik Post- och telestyrelsen 21

Enligt PTS beräkningar för 2003 befordrades omkring 73 procent av brevmarknadens totala volym som sändningar (se nedan), 20 procent som kontorspost och resterande sju procent som brevlådepost. Figur 7: Den svenska brevmarknaden 2003 Den svenska brevmarknaden 2003 i antal fakturerade försändelser Kontorspost 20% Brevlådepost 7% Sändningar 73% Källa: PTS bearbetning av operatörsuppgifter 22 Post- och telestyrelsen

2.2 Sändningar Sammanfattning: Brev i sändningar utgör omkring 73 procent av brevmarknadens volym. Posten dominerande operatör med 90 procent av volymen och CityMail med i princip resterande 10 procent. Hård priskonkurrens med kraftiga generella och individuella rabatter för konkurrensutsatta sändningar. Omkring 75 procent av volymen befordras i ekonomiklass. Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den volym som krävs av postoperatören för att klassas som sändning, kan datorstöd i form av adressering och sortering ge avsändaren avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. Sändningar är det överlägset största segmentet på brevmarknaden med omkring 73 procent av den fakturerade/betalda volymen 2003. Figur 8: Sändningarnas andel av den svenska brevmarknaden 2003 Den svenska brevmarknaden 2003 i antal fakturerade försändelser Kontorspost 20% Brevlådepost 7% Sändningar 73% Källa: PTS bearbetning av operatörsuppgifter Post- och telestyrelsen 23

Under 2003 uppgick volymen sändningar till drygt 2,1 miljarder fakturerade/betalda försändelser fördelade på fyra huvudprodukter. Adresserad direktreklam (ADR) var störst med över 700 miljoner försändelser. Tvåan Administrativa sändningar befordrade som ekonomibrev med omkring 600 miljoner försändelser och trean a-brevsändningar på 439 miljoner åtföljdes av tidskrifter med 374 miljoner försändelser. Den totala sändningsvolymen har enligt PTS uppgifter legat på 2,1 miljarder försändelser under de senaste tre åren. PTS har ingen egen prognos för den framtida volymutvecklingen för segmentet. De viktigaste volymdrivarna torde vara landets allmänna ekonomiska konjunkturutveckling, utvecklingen inom övriga kanaler för marknadskommunikation och då speciellt inom området för elektronisk kommunikation samt fortsatta avregleringar och effekter av redan genomförda avregleringar inom områden som telekom, energi och sparande. Utvecklingstendenser Vid en framåtblick för de administrativa sändningarna vill PTS flagga för ett kommande hot mot växande volymer. Efter samtal med expertis inom området e- fakturor (elektroniska fakturor) är det PTS bedömning att e-fakturan gentemot privatpersoner mycket väl kan stå inför en stor volymökning under de närmaste åren. PTS har utifrån sin årliga Temoundersökning 23 konstaterat att befolkningens betalning av fakturor via Internet 2004 passerat de postala gireringarna i popularitet och blivit det vanligaste sättet för hushållen att betala sina räkningar. Däremot sker den stora majoriteten av faktureringar fortfarande via fysiska brev. Enligt uppgift kommer flera banker under 2004 att intensifiera arbetet med att försöka styra över utflödet av företagens pappersfakturor till e-fakturor, där det framför allt handlar om att marknadsföra den teknik som redan finns för att uppnå en kritisk volym av antalet fakturautställare. Även de omfattande projekt som för närvarande bedrivs för att skapa s.k. 24- timmarsmyndigheter 24 kommer sannolikt att påverka flödet av administrativ post negativt. Som ett exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden kan nämnas att över en miljon svenskar per den sista april skickat in inkomstdeklarationen 2004 elektroniskt till Skatteverket. PTS har uppgifter som tyder på att så mycket som 1,4 miljarder försändelser årligen (ca 65 procent av alla sändningar) produceras av tredje part (s.k. postproducenter) belägna i postproduktionskedjan mellan avsändaren och postoperatören. Det är i dagsläget oklart vilka marknadseffekter denna s.k. 23 PTS årliga Temoundersökning, Befolkningens post- och kassavanor. 24 Begreppet 24-timmarsmyndighet innebär att myndigheter skall kunna nås på de tider då människor har behov av kontakt, vilket inte alltid är på normal kontorstid. Den mer tillgängliga 24- timmarsmyndigheten skall framför allt uppnås genom att utnyttja modern IT-teknik där möjligheten till elektronisk kommunikation ges en framskjuten position. 24 Post- och telestyrelsen

outsourcing av postproduktion resulterar i, men PTS anser att det finns en risk att utvecklingen förstärker volymförlusten från brev till elektronisk kommunikation då flera av postproducenterna parallellt med fysisk postproduktion, marknadsför andra kanaler för marknadskommunikation som bl.a. bygger på elektronisk kommunikation. Nyligen publicerades information om en affär mellan en stor postproducent och en stor el-leverantör, där avtalet omfattar, som det heter, hela logistiken kring fakturor och annan kundinformation, d.v.s. tryckning, printning och distribution av ca 6 miljoner utskick på årsbasis. Vid en granskning av postproducenten framgår att produktionen av fysisk post ingår i ett affärsområde som har till främsta uppgift att effektivisera kommunikationen till uppdragsgivarens kunder, via papper och utskick eller elektroniskt. Hela postproducentens affärsområde har som ambition att sudda ut gränserna mellan fysisk och digital information vilket sannolikt kan leda till en snabbare övergång till elektronisk kommunikation än om produktionen legat kvar hos avsändaren eller producerats vid någon av Postens egna epp-terminaler 25. 2.2.1 ADR I EU-direktiv 97/67/EG definieras ADR som underrättelse som består av annons-, marknadsförings- eller reklammaterial med samma innehåll, förutom adressatens namn, adress och identifieringsnummer. Den svenska ADR-marknaden uppgick 2003 enligt IRM 26 till 728 miljoner försändelser med ett distributionsvärde på 2,0 miljarder kronor. Dagens volymer ligger cirka 35 procent över volymen 1993 och ökningen under 2003 uppgick till knappt tre procent. Posten är dominant på marknaden med omkring 85 procent av volymen. Produkterna som heter Standard och Budget säljs sorterade eller osorterade med riks- eller storstadsdistribution under hög- eller normaltrafik. Standard delas ut den tredje vardagen efter inlämning medan Budget delas ut inom tre vardagar, och lägsta volymkrav är 500 st. för osorterat material och 5 000 st. för sorterat. 25 Postens epp-terminaler producerar s.k. hybridpost genom att ta emot elektronisk post och distribuera den som vanliga brev. Postens beslutat att under 2004 stänga fem av sina tio eppterminaler i en tid då allt fler kunder lägger ut postproduktionen på tredje part, tyder på att Posten inte lyckats ta de volymer man räknat med. 26 IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, är ett oberoende, självfinansierat, institut vars syfte är att kontinuerligt undersöka och kartlägga den svenska reklam- och mediemarknaden. IRM startades 1984 som ett projekt inom ramen för Handelshögskolan i Göteborg och är sedan 1992 en ekonomisk förening med 17 medlemmar som representerar alla sfärer inom reklam- och mediesektorn. Post- och telestyrelsen 25

Postens ADR-produkter kan ses som en utveckling av Massbrevet som försvann ur sortimentet 1992 och DR-brevet som ingick i produktutbudet från 1994 till 1997. Under perioden 1998 2001 listades ingen separat ADR-produkt utan den adresserade direktreklamen inkluderades i ekonomibrevsändningar. Priset består av en kombination av stycke- och kilokostnad och pendlar enligt prislistan för en 20 grams försändelse mellan det billigaste, 2,14 kr för Budget sorterad storstad med fler än 75 000 försändelser i normaltrafik och det dyraste, 3,73 för Standard osorterad riks i högtrafik. CityMail har omkring 15 procent av marknaden med en produkt som distribueras på tre bestämda och garanterade utdelningsdagar. Materialet måste vara sorterat och lägsta volym är 500 försändelser inom CityMails utdelningsområde. Priset består av en kombination av stycke- och kilokostnad och är enhetligt inom hela utdelningsområdet. Priserna offereras från fall till fall då även andra faktorer än vikt och volym, exempelvis transportlösning, returhantering och adresskvalitet, påverkar det offererade priset. Priset för en 20 grams försändelse i en sändning om cirka 75 000 försändelser kan därför i dagsläget variera mellan 2,05 2,25 kr per försändelse. PTS har följ Postens listprisutveckling på en sorterad rikssändning och kan konstatera att listpriset för ADR-försändelsen som varit identiskt med ekonomibrevet från 1997 2003, under 2004 blivit något billigare än ekonomibrevet (se Figur 9 nedan). Figur 9: Postens listpris för ADR Postens listpris för ADR och Ekonomibrev 20 gram vid sändningsstorlek 5000-10 000 st 3,00 Kr/st exkl moms 2,50 2,00 1,50 1,0 0 0,50 ADR-sändning Budget Riks Ekonomibrevsändning Riks 0,00 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: PTS bearbetning av prisstatistik 26 Post- och telestyrelsen

2.2.2 Administrativa sändningar befordrade som ekonomibrev Enligt PTS beräkningar uppgick den svenska marknaden för administrativa sändningar via ekonomibrevsbefordran 2003 till omkring 600 miljoner försändelser med ett distributionsvärde runt 1,7 miljarder kronor. Posten dominerar marknaden med omkring 90 procent av volymen och CityMail har i princip resterade volym. Volymtrenden för segmentet har under senare år varit positiv med en ökning på omkring fyra procent 2003. Försändelserna som ingår i Postens administrativa sändningar befordras som ekonomibrev. Varken EU:s regelverk eller direktiv, eller den svenska lagstiftningen innehåller några särskilda regler för ekonomibrevet. Någon enhetlig definition av begreppet ekonomibrev finns sålunda inte för det som i internationella sammanhang kallas non-priority mail, och som är ett billigare och långsammare alternativ till priority mail. När det gäller svenska krav på befordringstider för inrikes brev är det endast Posten som via sitt tillståndsvillkor har tidskrav på de produkter som säljs som övernattbrev, där minst 85 procent skall vara framme nästa arbetsdag och 97 procent inom tre arbetsdagar. Några krav på befordringstider för svenska inrikesförsändelser med villkor som avviker från övernattbefordran finns inte, varken för Posten eller för någon annan operatör. Ekonomibrevet har flera egenskaper som de stora postkunderna uppskattar, bl.a. ett förhållandevis lågt pris till en god tidsmässig utdelningsprecision. Prisrabatten i förhållande till övernattbefordran är betydande och den precision i utdelningstidpunkt som erbjuds i förhållande till inlämning upplevs som tillräcklig för att de flesta stora postkunder skall välja ekonomibrevet framför det dyrare övernattalternativet. Under en tioårsperiod har ekonomibreven tagit marknadsandelar från övernattprodukterna, vilket medfört att dagens andel försändelser med långsammare befordran än den som sker övernatt på den svenska marknaden för sändningar uppgår till drygt 80 procent, jämfört med omkring 75 procent 1994. Innehållet i administrativa sändningar utgörs enligt PTS uppgifter till största delen av företagsfakturor och annan typ av finansiell information, såsom kontoutdrag och annan kundunik information från banker och försäkringsbolag, samt information och andra meddelanden från myndigheter och förvaltningar. Posten hävdar att gränsen mellan vad som är ekonomibrev och ADR blivit alltmer diffus i och med att avsändaren ofta väljer att blanda innehållet i en försändelse så att den förutom fakturan eller kontoutdraget även innehåller ren reklam. Det finns inte några svenska föreskrifter om krav på innehållet i en ADR-försändelse respektive ekonomibrevförsändelse, varför det är upp till postoperatören och kunden att i affärsavtal själva bestämma från fall till fall om det handlar om ADR eller ekonomibrev. Tyskland kan nämnas som ett exempel på att EU-direktivet, med sin definition av ADR, tolkats annorlunda än i Sverige. Inom sitt monopol på inrikes befordran av brev upp till 100 gram har Deutsche Post valt att inte erbjuda den tyska marknaden något ekonomibrev över huvud taget, varken för enstaka försändelser eller sändningar. Detta betyder att all tysk administrativ post måste skickas övernatt med 1:a klassporto, trots starka påtryckningar från bl.a. de tyska Post- och telestyrelsen 27

bankerna om ett framtagande av en rabatterad ekonomibrevtjänst för utskick av marknadskommunikation såsom kontoutdrag. För ADR-försändelser finns däremot en, enligt den tyska postregulatören, kraftigt rabatterad ADR-sändning från serier på 50 brev och uppåt. PTS har tidigare granskat de svenska priserna för ekonomibrevsändningar och för vissa typer av sändningar funnit prisfall på upp till 50 procent i reala termer sedan avregleringen 1993. I denna rapport har PTS valt att följa priset på sändningar för en stor statlig postkund, Skatteverket (förutvarande Riksskatteverket), för att förmedla en bild av prisutvecklingen på marknaden. I figuren nedan visas prisbilden som den såg ut 1993 för en 20 grams ekonomibrevförsändelse med riksbefordran. 28 Post- och telestyrelsen

Figur 10: Postens pris 1993 enligt det årets penningvärde. Postens porto för ekonomibrev 20 gram 1993 5,00 Kr/st exkl moms 4,00 3,00 2,00 1,0 0 0,00 Fimärkt enstaka riks Listpris sändning 50.000 st riks Pris Skatteverket sändning 50.000 st riks Källa: PTS bearbetning av prisstatistik Rabatten för ett brev i sändningen i förhållande till det enstaka frimärkta var 1993 4,2 procent enligt listpris och totalt 7,1 procent enligt Postens avtal med Skatteverket (dåvarande Riksskatteverket). Tio år senare, 2003, tecknade Skatteverket å hela statens vägnar ett nytt ramavtal 27 med Posten om brevförmedlingstjänster. Priserna i detta avtal gäller fram till 2005-03-31 och innehåller, som framgår av figuren nedan, kraftiga rabatter i förhållande till Postens listpriser. Figur 11: Postens pris 2004 i 2004 års penningvärde. Postens porto för ekonomibrev 20 gram 2004 5,00 Kr/st exkl moms 4,00 3,00 2,00 1,0 0 0,00 Frimärkt enstaka riks Listpris sändning 50.000 st riks Pris Skatteverket sändning 50.000 st riks Källa: PTS bearbetning av prisstatistik 27 Ramavtal RSV-11329-01/840-8. Post- och telestyrelsen 29

Rabattnivåerna för samma sändningsstorlek som 1993 i förhållande till priset för det enstaka frimärkta ekonomibrevet ser helt annorlunda ut 2004. Listpriset för sändningen innebär en rabatt på 31,5 procent och avtalet ger ytterligare drygt 21 procent, vilket betyder en total rabattsats på närmare 53 procent i förhållande till det enstaka frimärkta brevet. Det framgår även att statens pris 2004 i nominella termer är lägre jämfört med för elva år sedan. Detta under en period då KPI ökat med 14 procent och arbetskraftskostnaden per timme 28 stigit med mer än 40 procent. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och framför allt CityMail. Konkurrens har främst skett med priset och PTS kan inte utesluta att konkurrensen lett till prisnivåer som tidvis medfört negativa rörelsemarginaler för operatörerna. PTS anser att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. I ett försök att uppskatta storleken på vinsterna, i form av kostnadsbesparingar hos de stora kunderna, har PTS antagit att rabattsatsen för de konkurrensutsatta ekonomibrevsändningarna, i ett läge utan någon konkurrens, skulle ligga på samma nivå som för de ej konkurrensutsatta a-brevsändningarna. Vid detta antagande skulle storkunden statens ekonomibrev kosta drygt en krona mer än enligt dagens ramavtal. Om detta är representativt för övriga storkunder och deras volymer väl överstiger hälften av sändningsvolymen skulle den totala besparingen per år bli i storleksordningen en miljard kronor. Besparingen för övriga kunder på sändningsmarknaden vilka antas följa listpriset, d.v.s. inte erhåller några ytterligare individuella rabatter utöver priset enligt den offentliga prislistan, kan beräknas genom antagandet att sändningsrabatten för ekonomibrevsändningar utan konkurrens skulle ligga på samma nivå som dagens verkliga rabattsats för a-brevsändningar. Eftersom rabattsatserna idag är omkring tio procentenheter större för ekonomibrevsändningar kan ytterligare en möjlig besparing på ett antal hundra miljoner kronor per år beräknas. Totalt skulle detta innebära besparingar väl över en miljard kronor per år till följd av konkurrensen. PTS har inom ramen för arbetet med denna marknadsanalys inte närmare kunnat analysera hur dessa antagna besparingar allokerats. Det är därför inte möjligt att här göra några antaganden om hur stor del av kostnadsbesparingarna som kommit hushåll respektive företagskunder och aktieägare tillgodo. På förlorarsidan under denna period av hård priskonkurrens finns sannolikt de kunder som ej nått upp till volymer som av operatörerna klassas som sändningar, eftersom priset på enstaka försändelser stigit med omkring 50 procent (exklusive moms). Dessutom har rabatten för frimärksinköp över 1 000 kronor upphört och den s.k. credit lock-rabatten på frankostämplade försändelser har sänkts från sex procent till två procent. 28 Arbetskostnadsindex (AKI) för arbetare inom privat sektor ökade från 100 till 144 mellan 1993 och 2004. 30 Post- och telestyrelsen