Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2011

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2011

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI OKTOBER 2011

Upplysningar om innehållet: Derk de Beer tfn 08-452 7742 (skatteväxling) Jessica Bylund tfn 08-452 7718 (läkemedel) Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi) Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi) Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (arbetsmarknad) Madeleine Holm tfn 08-452 77 87 (kommunernas ekonomi) Mats Kinnwall tfn 08-452 7355 (chefekonomens slutsatser) Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser) Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag) Per Sedigh tfn 08-452 7743 (finansieringsprincipen, välfärdens långsiktiga finansiering) Peter Sjöquist tfn 08-452 7744 (LSS-frågor) Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (internationell ekonomi) Annika Wallenskog tfn 08-452 7746 (sektorsgemensamma frågor) Signild Östgren tfn 08-452 7745 (gymnasiereformen) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, oktober 2011 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab Tryck Ljungbergs Tryckeri ab, Klippan Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn 978-91-7164-686-6 issn 1653-0853 2 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 3 oktober. De sträcker sig fram till år 2015. År 2011 försämras sektorns resultat från 18 till 2 miljarder kronor. Vi räknar med att den europeiska skuldkrisen kan ordnas upp utan kaos på finansmarknaderna påverkan på kommuner och landsting blir därför begränsad. Dock får sektorn något lägre skatteintäktsökningar än i tidigare prognoser. Den låga svenska räntan höjer kommunsektorns nuvärdesberäknade pensionsskuld, något som ger en tillfällig försvagning av resultatet med 8 miljarder kronor. År 2012, när hela statens konjunkturstöd är avvecklat, beräknas sektorns resultat bli 5 miljarder kronor. För åren 2013 2015 har vi använt nya antaganden i våra kalkyler. Dels räknar vi med något lägre kostnadsutveckling än tidigare för kommunerna, dels räknar vi med ökade statsbidrag från och med 2013. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremål för politiskt ställningstagande. De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår av förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom Sveriges Kommuner och Landsting har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i framtagandet av denna rapport samt till de kommuner och landsting som bidragit med underlag till rapporten! Stockholm i oktober 2011 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Innehåll 5 Chefekonomens slutsatser 5 Orosmolnen hopar sig 6 Global avmattning men inte recession... 6...men betydande risker för ett värre förlopp 7 Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag 9 Samhällsekonomin 9 Pessimism om världsekonomin 11 Svensk ekonomi tappar fart 15 Tillväxtutsikter 2013 2015 19 Låga pris- och löneökningar 21 Bra real skatteunderlagsutveckling 22 Litet överskott i de offentliga finanserna i år 25 Sektorsgemensamma frågor 25 Ändrade kalkyler för sektorn 27 Ökad pensionsskuld försvagar resultatet med 8 miljarder kronor 29 Spara i goda tider 29 Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken 30 Åtgärder idag med bäring på samtiden och framtiden 33 Kommunernas ekonomi 33 Kommunerna har haft god ekonomisk hushållning under 2000-talet 35 Återhållsam kostnadsutveckling 2010 37 Förändrade behov kräver anpassning, GY11 förutsätter kostnadsminskningar! 40 Vad driver kostnadsutvecklingen i kommunerna? 45 Kommunernas ekonomi 2011 2015 49 Landstingens ekonomi 49 Landstingen visade god ekonomisk hushållning 2010 51 Kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården drivkrafter och möjligheter 55 Landstingens ekonomi de närmaste åren 63 Appendix 4 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Chefekonomens slutsatser I början av året rådde en betydande optimism och lättnad över att världsekonomin slutligen tycktes ha lämnat finanskrisen bakom sig. Redan under början av 2011 började dock orosmolnen att torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin ändrats dramatiskt. För kommunsektorn, vars ekonomi påverkas av den alltmer oroliga omvärlden, kommer nu några tuffare år efter att man klarat finanskrisen med rekord - resultat. Resultatet faller från 18 till 2 miljarder och landstingen får underskott 2011, främst som en följd av en engångskostnad för ökad pensionsskuld. Under kommande år fram till och med 2015 lyckas dock sektorn få ett mindre överskott, tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar i landstingen. Orosmolnen hopar sig Vi kan nu se en tydlig avmattning i usa, där både den offentliga sektorn och hushållen har dålig ekonomi. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt vilket innebär att hushållens inkomster inte växer i en takt som medger en snabb fortsatt återhämtning. När sedan den latenta skuldkrisen, främst i delar av södra Europa, gick in i ett nytt akut skede under försommaren drabbades de finansiella marknaderna av stora frossan. Under sensommaren och hösten har det tidvis varit fråga om ren panik på finansmarknaderna med både stora fall och kraftiga rörelser på världens börser samtidigt som räntenivåerna har skenat till extremt höga nivåer i de mest utsatta länderna som Grekland m fl. I takt med att det finansiella kapitalet flytt från osäkra hamnar har istället räntorna fallit till historiskt låga nivåer i trygga hamnar som usa, Sverige etc. Det såg ett tag ut som om de realekonomiska problemen skulle kunna isoleras till de skuldsatta länderna men på senare tid har vi fått tydliga signaler om att även de ekonomiskt starka länderna i norra Europa har drabbats av oron. Redan under det andra kvartalet gick flertalet stora europeiska ekonomier som Frankrike, Storbritannien och Tyskland mer eller mindre i stå. Även Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

Chefsekonomens slutsatser bland de så kallade tillväxtländerna, som till exempel Ryssland och Brasilien har vi kunnat notera en tydlig avmattning. Global avmattning men inte recession... Även om mycket talar för att Kina fortsätter att ånga på kan detta inte uppväga svagheten i industrivärlden. Vi räknar nu med en exportvägd bnptillväxt på 2,1 procent under 2012 och endast en måttlig acceleration under 2013. Detta är en betydande nedrevidering jämfört med Ekonomirapporten i maj. Vi behåller dock i stora drag den prognos för år 2012 som vi presenterade i augusti medan prognosen för 2013 skruvas ner. Även om Sverige hittills stått starkt ska man inte förvänta sig att den svenska konjunkturen på ett avgörande sätt kommer att avvika från utvecklingen i resten av den industrialiserade världen. Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfattande utrikeshandel och, inte minst, via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. Visserligen har Sverige på många sätt en fördelaktig position jämfört med många andra länder klart starkare statsfinanser, högt sparande i den privata sektorn, etc men vi kan inte räkna med att undkomma en global avmattning. Konsekvensen blir att vi även drar ner vår prognos för den svenska bnptillväxten för de närmaste åren. Vi räknar nu med att svensk bnp växer med 1,8 procent 2012 för att accelerera till 2,7 procent 2013. Ett sådant relativt fördelaktigt scenario skulle även innebära att den svenska arbetsmarknaden kan fortsätta återhämtningen 2013 med tillväxt i arbetade timmar och fallande arbetslöshet, efter ett tillfälligt avbrott nästa år. Den relativt korta svackan, med en svensk tillväxt över den nivå som vi bedömer vara långsikt hållbar redan under 2013, speglar bedömningen att skuldkrisen i Sydeuropa kan lösas under någorlunda ordnade former. Ordnade former kan innebära att Grekland och andra länder lyckas med att bringa ner skuldbergen utan att drabbas av akuta likviditetsproblem, bland annat med hjälp av de stödåtgärder som inrättats av den så kallade trojkan bestående av imf, eu och ecb. En annan och kanske mer sannolik, utveckling är att Grekland tvingas/väljer att göra en betydande nedskrivning av statsskulden. Detta scenario kan fortfarande vara förenligt med ordnade former om det sköts på rätt sätt. En nödvändig förutsättning för att en grekisk skuldnedskrivning ska kunna få ett lyckligt slut är att det globala politiska systemet säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. Detta borde vara möjligt eftersom dessa länder i grunden inte alls befinner sig i samma prekära situation som Grekland men för att undvika smittoeffekter kommer det sannolikt att krävas betydande utökningar av mandatet hos de finansiella institutioner som etablerats av trojkan. Ordnade former innebär i vilket fall att den finansiella oron kan skingras inom de närmaste åren, vilket är en förutsättning för en rejäl global återhämtning....men betydande risker för ett värre förlopp Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning. Det europeiska banksystemet har betydande exponering mot de skuldsatta länderna genom att många banker har lånat ut stora summor till regeringarna i dessa länder. En oordnad grekisk betalningsinställelse med betydande risker för stora bankförluster skulle till exempel kunna utlösa en våg av panik med kraftiga kapitalflöden från både Grekland och de övriga skuldsatta län- 6 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Chefsekonomens slutsatser derna. För att förhindra finansiella systemrisker skulle flera stater tvingas genomföra omfattande räddningsinsatser gentemot exponerade banker, vilket i sin tur riskerar att urholka statsfinanserna i dessa länder. Ett sådant förlopp skulle med största säkerhet utlösa nya kraftiga börsfall och snabbt stigande räntor i de skuldsatta länderna. Det skulle även innebära mycket kraftiga rörelser på valutamarknaderna. Det är svårt att se att Eurozonen i detta fall skulle kunna undvika att dras ner i en recession. Det finns även en stor risk att usa:s sårbara ekonomi skulle dras med vilket sammantaget skulle innebära ett betydligt svagare förlopp även för den svenska ekonomin. Ett riskscenario med dessa ingredienser skulle innebära både en betydligt djupare nedgång och en mer utdragen svacka för Sveriges del jämfört med vår prognos. Självklart skulle detta även innebära en betydligt svagare arbetsmarknad med konsekvenser för skatteunderlagets tillväxt de närmaste åren. Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag Vår prognos för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare utveckling för kommuner och landsting. Efter 1990-talskrisen hade sektorn, främst landstingen, många tuffa år. Det tog 13 år innan landstingens ekonomi kom i balans. Efter en kraftansamling med stora besparingar under 2004 har både kommun- och landstingssektorn uppvisat positivt resultat under alla år sedan 2005. En tillbakablick under 2000-talet visar att kommuner och landsting blivit allt bättre på ekonomistyrning. Trots de senaste två årens stora överskott finns dock ett par landsting och nästan ett tjugotal kommuner som inte lyckats få sin ekonomi i balans ens under dessa år. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i våra tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer dessa och ett antal andra kommuner och landsting att få det mycket tufft. Mellan 2010 och 2011 minskar resultatet för sektorn från 18 till 2 miljarder kronor. År 2011 uppstår dock en engångskostnad på grund av att kommunernas och landstingens nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledning av den historiskt låga svenska räntan. Den ökade pensionsskulden påverkar resultatet negativt med 8 miljarder, varav landstingen drabbas värst, med 6 miljarder, på grund av fler anställda med hög inkomst. Detta gör att landstingen år 2011 får underskott på 3 miljarder. Tack vare positivt resultat i kommunerna blir sektorns sammantagna resultat 2 miljarder. Svårt att hålla tillbaks kostnadsökningar De goda åren 2009 och 2010 kom av att krismedvetande och besparingsbeting var höga som en följd av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stora som alla bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav. Vi har i en rapport 1 beräknat att kostnaderna ökar med 1 procent per år utöver demo- 1. Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering, SKL 2010. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

Chefsekonomens slutsatser grafin, vilket ger ett underskott på 200 miljarder kronor år 2035. Det motsvarar 13 kronor i kommunal skatt. Från att under en tjugofemårsperiod ha ökat med 1 procent per år utöver det som följer av demografiska behov, kan vi nu notera att ökningstakten i kommunerna var 0,7 procent utöver demografin under 2000-talets första decennium. För landstingen är volymökningstakten oförminskat drygt 1 procent per år utöver demografin. Vår bedömning är också att landstingen inte klarar att hålla igen så mycket som krävs för att uppnå positiva resultat under kalkylperioden, och vi räknar därför med att landstingsskatten etappvis höjs med 19 öre fram till och med år 2015. Tabell 1 Sammantagen resultaträkning 2010 2015 Miljarder kronor i löpande priser om inte annat anges Med nya antaganden beräknas sektorns resultat vara positivt under hela perioden fram till och med 2015. Utan uppräkning av både generella och riktade statsbidrag skulle resultatet år 2015 i stället vara 8 miljarder minus. Utfall Prognos Kalkyl 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetsintäkter 150 152 156 161 168 175 Verksamhetskostnader 756 781 804 830 863 902 Avskrivningar 24 24 25 26 27 28 Verksamhetens nettokostnader 630 653 673 695 722 754 Skatteintäkter 521 538 556 575 599 628 Generella statsbidrag o utjämning 123 123 120 125 129 133 Finansnetto 4 5* 2 2 2 2 Resultat före e.o. poster 18 2 5 7 8 9 Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,8 0,4 0,8 1,0 1,1 1,2 Anm.: Konsolidering har gjorts avseende köp mellan sektorerna. *RIPS-räntesänkningen 2011: engångseffekt ingår med 7,6 miljarder kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Vi har i denna beräkning gjort ett nytt antagande som innebär att generella statsbidrag kommer att öka realt med 2 procent per år och att de specialdestinerade statsbidragen ökar i takt med kostnaderna från och med 2013, trots att det krävs statliga beslut om höjningar om inte statsbidragen ska förbli nominellt oförändrade över tiden. Anledningen är att sektorns volymökning delvis beror på nya statliga regler följda av nya statsbidrag. Med dessa förutsättningar blir resultatet för sektorn positivt under hela perioden. Trots antagandet om höjd skatt, relativt låg volymökningstakt för kommunerna och ökade statsbidrag når sektorn inte under något år fram till och med 2015 ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket betecknas som god ekonomisk hushållning. Om vi i vår kalkyl inte hade räknat upp statsbidragen, allt annat lika, skulle ekonomin år 2015 i stället resultera i ett underskott på 8 miljarder. 8 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1 KAPITEL Samhällsekonomin Oron i världsekonomin väntas bestå under nästa år. Det gör att tillväxtutsikterna också för svensk del dämpas. Efter två år med rekylartad tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk bnp beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,8 procent. Uppbroms - ningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på arbetsmarknaden avstannar och arbetslösheten återigen stiger något. Trots svag arbetsmarknad ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012. I reala termer handlar det om en tillväxt på 1,5 procent. Även åren 2013 2015 blir skatteunderlagets utveckling gynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi ånyo förutsätts ta fart. År 2015 antas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 procent. Pessimism om världsekonomin En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Internationella valutafonden (imf), oecd och Europeiska centralbanken (ecb) har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bekymren hopar sig skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Samtidigt finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Det är stora problem att hantera för i synnerhet Europas regeringar och centralbanker. Från återhämtning till risk för recession Bilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario där risken för en bankkris och recession bedöms som allt mer överhängande. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. Såväl siffror över Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

1. Samhällsekonomin andra kvartalets bnp såsom de framåtblickande konjunkturindikatorerna visar på svag efterfrågan. Det har också varit turbulent på världens finansmarknader. Aktiekurserna har fallit kraftigt och räntan har gått ned i usa och Tyskland, samtidigt som ränteskillnaderna inom Euroområdet ökat kraftigt. I usa blev tillväxten svag första halvåret i år. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. För att ge ekonomin en extra stimulans har Federal Reserve (den amerikanska centralbanken) gjort det oortodoxa uttalandet att styrräntan ska behållas på dagens mycket låga nivå (nollräntenivå) till 2013. usa:s budgetunderskott är stort, cirka 10 procent av bnp. Skatteuttaget är emellertid förhållandevis lågt. Rent politiskt är det dock svårt att få till beslut om skattehöjningar. Europa det stora problemet Den stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder (Grekland, Portugal och Irland) behöver stöd från övriga länder inom euroområdet, ecb och imf för att klara upp den akuta situationen. Men även stora länder som Italien och Spanien har betydande problem. För de europeiska ekonomierna har prognosen över tillväxten justerats ned betydligt nästa år. De stora underskotten och statskulderna kvarstår och besparingar kommer att bli nödvändiga. Lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stora behov av budgetkonsolidering är ingen lätt uppgift för länderna i södra Europa att hantera. Men även en robust ekonomi som Tysklands påverkas av skuldkrisen någonstans måste skulderna finansieras. Tyskland bidrar med lejonparten av finansieringen av esfs-fonden 2. Även de tyska bankerna kan riskera stora förluster då hanteringen av Greklands skulder med stor sannlikhet även kommer att belasta banksektorn. Här finns också en viss oro för svensk del. Visserligen har de svenska bankerna inte någon betydande utlåning till Grekland, men deras finansiering sker till stor del via kort upplåning i Europa, som kan komma att försvåras. Tabell 2 BNP-tillväxt i omvärlden Procentuell förändring 2010 2011 2012 Betydligt svagare tillväxt i utvecklade ekonomierna 2011 och 2012 medan Kina fort - sätter att växa i hög takt. Därmed hamnar tillväxten i världen på under 4 procent. USA 3,0 1,6 1,8 EU 1,8 1,7 1,2 Kina 10,3 9,2 9,0 Världen* 5,0 3,7 3,7 Exportvägd BNP** 2,7 2,4 2,1 Sverige 5,6 4,4 1,8 *Vägt med köpkraftsjusterade vikter. **bnp-utvecklingen i ett antal länder viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källor: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Försvagning av tillväxttakten men ingen recession Vår ekonomiska bedömning bygger emellertid på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk. En nödvändig förutsättning är att det globala politiska systemet 2. Euroländernas räddningsfond, som har till uppgift att låna ut pengar till krisländer som har svårt att låna på finansmarknaden. 10 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. När så mycket står på spel kommer västvärldens utvecklade länder sannolikt klara av att hantera situationen. Efter 2012 kan därför återhämtningen i världsekonomin komma igång igen, om än ganska stapplande och hackigt. Tillväxten i eu kommer enligt vår prognos ligga kring 1 procent nästa år (tabell 2). I usa blir aktiviteten något högre men inte tillräcklig för att arbetslösheten där ska minska. Liksom de senaste åren är det Kina och Indien som svarar för de höga tillväxttalen. bnp bedöms köpkraftsvägt (ppp) öka med 3,5 4 procent i världen under 2011 och 2012. Svensk ekonomi tappar fart Under de senaste månaderna har de negativa nyheterna från vår omvärld duggat tätt. Inte minst turbulensen på de finansiella marknaderna har varit uppenbar. Oron har satt avtryck även här på hemmaplan. Svenska statsobligationsräntor har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden efter en större nedgång kommit att fluktuera våldsamt från den ena dagen till den andra. I olika enkäter besvarade av företag och hushåll beskrivs framtiden i allt mörkare färger. Den internationella oron om ekonomins framtid är något vi numera delar med övriga världen. Vår oro är emellertid annorlunda än den i usa och i flera eu-länder. En skillnad är att de mörka molnen här på hemmaplan till dags dato handlat mer om förutsägelser. Man kan säga att de svenska företagen har satt foten på bromspedalen men ännu inte trampat till och det bekräftas i statistiken över ekonomins utveckling hittills; ännu märks få tydliga spår av någon mer påtaglig inbromsning. Tvärtom förefaller det som om utvecklingen också under det tredje kvartalet förblir stark. Det ska mycket till för att tillväxten i svensk bnp inte når över 4 procent i år. Det kan jämföras med att man i många andra länder inte når upp i en tillväxt på ens 2 procent. Det finns med andra ord en starkare potential för tillväxt i vårt land än i många andra länder. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Samtidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektorn betydande överskott. På sikt är det rimligt att dessa överskott reduceras. En sådan process innebär betydande tillskott till efterfrågan i form av investeringar och konsumtion. Skuldkrisen begränsar tillväxten 2012 Vår bedömning är att den internationella skuldkrisen mera påtagligt hämmar den ekonomiska aktiviteten först nästa år. Trots att tillväxtutsikterna i övrigt är gynnsamma begränsas ökningen av svensk bnp till 1,8 procent. Det innebär en halvering av tillväxten jämfört med i år. Uppbromsningen är särskilt påtaglig för export och investeringar (tabell 3 på sidan 12). Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

1. Samhällsekonomin Tabell 3 Försörjningsbalans, åren 2009 2012 Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 Raset 2009 följs av hög rekylartad tillväxt. Man får gå tillbaka till sextiotalet för att finna lika höga tillväxttal som åren 2010 2011. Nästa år beräknas BNP:s ökning stanna vid mer beskedliga 1,8 procent. BNP 5,2 5,6 4,4 1,8 Import 13,8 12,7 6,5 4,1 Hushållens konsumtion 0,3 3,7 2,3 1,8 Offentlig konsumtion 1,2 2,2 1,3 0,6 Stat 1,2 4,2 0,8 0,8 Kommuner 1,3 1,5 1,5 1,2 Fasta bruttoinvesteringar 15,9 6,6 9,3 4,8 Lagerinvesteringar* 1,6 2,1 0,2 0,4 Export 13,2 11,1 8,1 4,3 Summa användning 7,9 7,7 5,1 3,0 BNP kalenderkorrigerad 5,1 5,4 4,4 2,2 *Lageromslag i procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. Det sker dels direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden begränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationell efterfrågan och stärkt kronkurs gör att den svenska exporten enbart beräknas växa med 4,3 procent 2012. Det är nästan en halvering jämfört med årets tillväxttal. Men skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårdare i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att inte bara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar av svenskt näringsliv. Vi utgår i våra beräkningar från att oron på de finansiella marknaderna har en återhållande effekt på de svenska hushållens konsumtionsutgifter redan i år. Trots en relativt stark utveckling av hushållens disponibla inkomster antas hushållens konsumtionsutgifter öka med endast 2,3 procent. Även nästa år förstärks hushållens inkomster påtagligt, men konsumtionsökningen begränsas till 1,8 procent. Det är liktydigt med en påtaglig uppgång i hushållens sparande. Hushållens nettosparande beräknas därmed 2012 bli nästan lika omfattande som krisåret 2009 (tabell 4). Tabell 4 Hushållens inkomster och konsumtionsutgifter Procentuell förändring respektive procent 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hushållens sparande beräknas nästa år nå nästan samma höga nivå som 2009. Ett tecken på att oron inför framtiden är hög. Disponibel inkomst 5,4 3,3 1,8 1,6 3,0 2,8 Konsumtionsutgifter 3,7 0,0 0,3 3,7 2,3 1,8 Sparande* 8,8 11,2 12,9 10,7 11,5 12,4 Räntebetalningar* 5,3 6,3 3,0 2,6 3,8 3,6 Reporänta december** 3,25 2,0 0,25 1,25 2,0 2,0 *Procent av hushållens disponibla inkomster. **Procent. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Skuldkrisen och oron på de internationella marknaderna har samtidigt fört med sig lägre räntor åtminstone för svenskt vidkommande. Den tioåriga statsobligationsräntan nådde i september en bra bit under 2 procent, vilket är 12 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin en ytterligt låg nivå också sett i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att räntorna förblir låga även nästa år. Riksbanken beräknas heller inte höja styrräntan. Det fortsatt låga ränteläget påverkar hushållens disponibla inkomster positivt. I tabell 4 framgår att hushållens ränteutgifter förblir begränsade i förhållande till hushållens inkomster. Låga räntor bidrar också till att hushållen blir mer intresserade av att konsumera och att företagens investeringsvilja ökar vilket förstärker aktiviteten i ekonomin. Skuldkrisen och finansoron kan därmed sägas ha en såväl positiv som negativ inverkan på den svenska ekonomin. Oron och osäkerheten hämmar efterfrågan men de låga räntorna gör att inbromsningen i ekonomin inte blir så kraftfull. Läget på arbetsmarknaden försämras Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Det innebär dock inte att vi den närmaste tiden kommer att se minskande sysselsättning. Sysselsättningen i näringslivet ökade fortfarande under andra kvartalet, om än inte lika snabbt som tidigare. I augusti var det fler företag som planerade att öka sysselsättningen den närmaste tiden än som planerade att minska den. Antalet lediga platser ligger klart över normalläget och indikerar inte något fall i sysselsättningen under 2011 (diagram 1). Prognosen för återstoden av 2011 innebär en dämpad men fortsatt ökning av antalet arbetade timmar. Diagram 1 Sysselsättning och planer i näringslivet, lediga platser (avvikelse från trenden) Nettotal, tusental platser respektive procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen. Varken näringslivets sysselsättningsplaner eller antalet lediga platser vid arbets - förmedlingarna indikerar minskad sysselsättning de närmaste kvartalen. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

1. Samhällsekonomin För 2012 är vi något mer pessimistiska; den dämpade efterfrågeökningen räcker inte till för att öka sysselsättningen. Vi får i stället en marginell minskning av antalet arbetade timmar under första halvåret och därefter oförändrad sysselsättning under ytterligare två kvartal (diagram 2). Diagram 2 BNP och arbetade timmar Säsongrensade värden, index 2008, kvartal 1 = 100 Återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av under 2011 och upphör helt 2012. Det finns en fördröjning mellan ökad BNP och ökat antal arbetade timmar. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Förloppet i vår prognos innebär att antalet arbetade timmar för helåret 2011 fortfarande ökar kraftigt jämfört med 2010 (tabell 5 på sidan 15). Nästa år blir däremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Det betyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med i år. Vi räknar med att sysselsättningen som är finansierad av kommuner och landsting växer med 9 000 personer i år och 3000 personer nästa år. Tabell 5 Nyckeltal för arbetsmarknaden Procentuell förändring, tusental personer respektive procent 2009 2010 2011 2012 Till följd av närmast oförändrad syssel - sättning 2012 ökar arbetslösheten något. Arbetade timmar 2,4 1,9 1,7 0,2 Antal sysselsatta 2,0 1,1 2,3 0,1 Kommunalt* anställda 27 17 8 3 Kommunalt* finansierade 17 8 9 3 Arbetslöshet** 8,4 8,4 7,6 7,7 Anm.: I prognosen antas kommunalt skattefinansierade privata anställda förändras i samma takt som kommunalt anställda. *Kommuner och landsting. **Procent av arbetskraften 16 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 14 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Tillväxtutsikter 2013 2015 Vi utgår från att oron och de negativa effekterna av den internationella skuldkrisen gradvis lättar efter 2012. En återhämtning i den internationella konjunkturen påbörjas, men återhämtningen är inte tillräckligt stark för att på något mer avgörande sätt hinna rätta till vare sig de finansiella eller de reala obalanserna fram till 2015. Underskotten i de offentliga finanserna liksom arbetslösheten kommer därför vara omfattande i många länder även år 2015. För svenskt vidkommande bidrar den internationella återhämtningen till att den svenska exporten växer snabbare. Den dämpade finansoron gör också de svenska hushållen mer konsumtionsbenägna och de svenska företagen mer investeringsbenägna. Konsumtion och investeringar stimuleras också fortsättningsvis av relativt låga räntor. Ökad exporttillväxt tillsammans med en snabbare tillväxt i inhemsk efterfrågan gör att den svenska ekonomin gradvis återhämtar sig. År 2015 beräknas arbetslösheten nå ner till 6,0 procent och den svenska arbetsmarknaden kan sägas ha återfått balans. Det betyder att Sverige tar sig snabbare ur lågkonjunkturen än många andra länder. Från lågkonjunktur till balans Den svenska ekonomin har sedan finanskrisens utbrott befunnit sig i en djup lågkonjunktur. En betydande återhämtning har visserligen skett under 2010 och 2011, men det är fortfarande en bra bit kvar innan resursutnyttjandet kan sägas vara normalt. Dessa förhållanden exemplifieras lättast med utgångspunkt från arbetslöshetsstatistiken. Åren 2007 2008 uppgick den öppna arbetslösheten till omkring 6 procent. Det är en nivå som allmänt ses vara i samklang med Riksbankens mål om en inflation på 2 procent och därmed en nivå på arbetslösheten som anses eftersträvansvärd och som den ekonomiska politiken inriktas mot. En arbetslöshet på 6 procent kan också sägas vara ett uttryck för ett normalt resursutnyttjande, det vill säga ett läge då varken låg- eller högkonjunktur råder (diagram 3 på sidan 16). Diagram 3 Öppen arbetslöshet 16 64 år Procent av arbetskraften, säsongrensade kvartalsvärden Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Efter bakslaget 2012 och 2013 minskar arbetslösheten återigen från och med 2014. Balans på arbetsmarknaden uppnås vid mitten av 2015. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

1. Samhällsekonomin Vår bedömning är att det finns relativt goda möjligheter att arbetslösheten når ner till 6 procent 2015, trots att läget på arbetsmarknaden försvagas 2012. Ett skäl är att sparandet i den svenska ekonomin i utgångsläget är förhållandevis högt (diagram 4på sidan 17). Den oro som präglat den ekonomiska utvecklingen efter finanskrisens utbrott har bidragit till att både hushåll och företag sparar mer än normalt. Hushållen har hållit tillbaka konsumtionen trots en relativt gynnsam inkomstutveckling samtidigt som företagen begränsat sina investeringar. Dessutom har bostadsbyggandet under lång tid varit ytterligt lågt. Mot den bakgrunden finns en betydande potential för ökad efterfrågan i privat sektor. Men för att denna potential ska kunna frigöras krävs först att oron och osäkerheten om framtiden dämpas. Ett betydande bakslag i den europeiska krishanteringen skulle fördröja återhämtningen även här på hemma plan. Men det är inget vi har räknat med i prognosen för makroekonomins utveckling 2011 och 2012. Diagram 4 Finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Det minskade sparandet framöver i privat sektor ger ett betydande tillskott till konsumtion och investeringar vilket i sin tur bidrar till att hålla uppe BNP-tillväxten på en relativt hög nivå. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Till den privata sektorns goda utgångsläge ska läggas att finanserna i staten, kommunerna och landstingen är i förhållandevis gott skick trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar som fallet är i många andra länder. I vårt land kan därför den offentliga sektorn vara med och bidra till efterfrågan och till att en återhämtning sker på arbetsmarknaden. Men det är i första hand den privata sektorn som bidrar till att läget på arbetsmarknaden förbättras. En viktig del i detta är den normalisering som förutsätts ske i hushållens sparande (diagram 4 och 5). 16 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Diagram 5 Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Hushållens sparande minskar efter 2012, men förblir högt i jämförelse med nivåerna under föregående två decennier. På motsvarande sätt har företagens investeringar sedan finanskrisens utbrott varit begränsade i förhållande till företagens produktion. Företagen har kort sagt investerat mindre än förväntat. Också denna relation förutsätts fram till 2015 återgå till mer normala tal. Det innebär att investeringarna under åren 2013 2015 fortsätter växa i relativt snabb takt. Den återhämtning som beräknas ske i svensk ekonomi 2013 2015 är således både en följd av förbättrade konjunkturutsikter internationellt och av att sparandet i svenska företag och hushåll gradvis nedbringas. Att efterfrågestimulanserna är såväl yttre som inre gör att svensk bnp växer snabbare än i flera andra länder (diagram 6). Diagram 6 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Återhämtningen går fortare i Sverige än i många andra länder. År 2015 beräknas lågkonjunkturen vara övervunnen här på hem maplan. Då har fortfarande många andra länder en bra bit kvar till konjunk - turell balans. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

1. Samhällsekonomin En arbetsmarknad som går mot balans På sikt bestäms nivån på antalet arbetade timmar av arbetsutbudets storlek, jämviktsarbetslösheten samt de sysselsattas medelarbetstid. Nivån på den jämviktsarbetslöshet som etableras beror på ett antal faktorer som har att göra med hur väl arbetsmarknaden fungerar till exempel lönebildning och arbetslöshetsförsäkring. Som tidigare nämnts anser vi det rimligt att anta att jämviktsarbetslösheten ligger runt 6 procent. Vi antar också att den långsiktiga medelarbetstiden minskar med någon tiondels procent per år samt att arbetskraftsdeltagandet påverkas positivt av till exempel jobbskatteavdraget och förändringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen. På sikt styr lönebildningen mot balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. En svårighet är att veta hur lång tid det tar för att uppnå balans. Med de förutsättningar i svensk ekonomi som beskrivs tidigare i avsnittet är det rimligt att tro att jämvikt ska kunna uppnås på arbetsmarknaden under loppet av 2015. Mellan 2010 och 2015 växer antalet arbetade timmar med nästan 5 procent samtidigt som arbetslösheten sjunker med 2,4 procentenheter. Tabell 6 Nyckeltal arbetsmarknaden mot balans Procentuell förändring respektive procent 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Arbetskraftsdeltagande 80,8 81,5 81,6 81,9 82,3 82,7 Arbetskraften 1,2 1,2 0,2 0,3 0,5 0,4 Sysselsatta 1,1 2,3 0,1 0,4 1,2 1,4 Arbetslösa* 8,4 7,6 7,7 7,6 6,9 6,0 Arbetade timmar 1,9 1,7 0,2 0,3 1,2 1,4 Arbetsmarknadsgap 3,1 1,9 2,1 2,2 1,3 0,2 Timlöner, NR** 1,1 3,5 2,9 2,9 3,4 3,8 Timlöner, KL*** 2,6 2,3 2,7 2,9 3,4 3,8 Lönesumma 3,0 5,1 3,1 3,2 4,5 5,1 BNP 5,6 4,4 1,8 2,7 3,8 4,0 *Procent av arbetskraften 16 64 år. **Nationalräkenskaperna. ***Konjunkturlönestatistiken. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 18 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Låga pris- och löneökningar De genomsnittliga ökningarna av timlönerna har pressats ner markant under 2010 och 2011 (diagram 7). Orsaken är naturligtvis den mycket djupa svackan på arbetsmarknaden. När det var som värst 2009 var skillnaden mellan faktisk sysselsättning (arbetade timmar) och jämviktsnivån arbetsmarknadsgapet hela 4 procent. Lönerna ökade därför bara med drygt 2 procent i årstakt. Diagram 7 Arbetsmarknadsgap och timlöneförändring enligt Nationalräkenskaperna respektive Konjunkturlönestatistiken Procent respektive procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Den svåra situationen på arbetsmarknaden håller tillbaka löneökningarna 2011 och 2012. Därefter närmar de sig successivt ökningstal förenliga med jämvikt. Försämringen på arbetsmarknaden och det vidgade gapet vi nu ser i vår prognos för 2012 gör att löneökningarna hålls tillbaka ytterligare en tid. Det är en nödvändig förutsättning för att arbetslösheten ska kunna börja röra sig mot sin jämviktsnivå. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

1. Samhällsekonomin De två huvudsakliga källorna för att beskriva löneutvecklingen nationalräkenskaperna och konjunkturlönestatistiken avviker normalt något från varandra, men uppvisar på sikt en liknande utveckling. Under 2009 2011 har skillnaderna ökat dramatiskt bland annat som en effekt av finanskrisen (diagram 7 på sidan 19). I vår skatteunderlagsprognos är det nationalräkenskapernas lönebegrepp och arbetade timmar som är relevant, medan det i samband med prognoser av kommunala lönekostnader kan vara mer relevant med konjunkturlönerna. För 2012 antar vi dock att skillnaderna avtar markant och därefter är prognoserna desamma. Näringslivets produktivitet har utvecklats mycket starkt under 2010 och 2011. I kombination med låga lönepåslag har detta resulterat i att företagens kostnader per producerad enhet (det vill säga enhetsarbetskostnaden) har minskat. Därigenom har företagens vinstläge till betydande del återställts efter den försvagning som skedde i samband med finanskrisen 2008 2009. En fortsatt måttlig höjning av företagens enhetsarbetskostnad parallellt med vissa om än fortsatt begränsade prisökningar gör att företagens vinstläge förbättras ytterligare framöver. Tabell 7 Näringslivets priser och löner Procentuell förändring respektive procent 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lön (inkl soc avgifter) 4,6 1,9 0,3 3,4 3,1 2,9 3,4 3,8 Produktivitet* 3,7 5,0 5,5 3,9 2,8 3,3 3,4 3,5 Enhetsarbetskostnad* 8,6 7,3 5,5 0,5 0,2 0,4 0,0 0,3 Förädlingsvärdespris* 3,1 1,5 0,9 0,7 1,4 0,9 0,4 1,1 KPIX 2,5 1,5 1,8 1,2 1,3 1,4 1,6 1,8 KPIF 2,7 1,7 2,0 1,5 1,2 1,6 1,8 2,0 KPI 3,4 0,5 1,2 2,9 1,4 1,7 2,1 2,5 Tioårig statsobl.ränta 3,9 3,2 2,9 2,6 2,2 2,8 3,7 4,2 *Näringslivet exklusive finans- och fastighetsverksamhet. Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Den uppbromsning som beräknas ske i ekonomin under 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. Tillfälliga effekter i form av lägre energipriser och sänkningen av restaurangmomsen innebär att kpif-inflationen 3 blir lägre 2012 jämfört med 2011. När sedan tillväxten på sikt tar fart igen och gapet minskar bidrar detta till att inflationstrycket stiger. Höjningen av inflationen blir dock begränsad bland annat till följd av att kronkursen förstärks i förhållande till euron. Att kronan fördyras i förhållande till euron gör att importen från euroländerna blir billigare i kronor räknat vilket dämpar prisökningarna totalt sett. kpifinflationen förutsätts år 2015 uppgå till 2,0 procent vilket är i samklang med att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden då antas nått balans. 3. KPI rensat för effekterna av bolåneräntorna. 20 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Bra real skatteunderlagsutveckling Reala förändringar i form av arbetade timmar och antal personer med transfereringsinkomster är viktiga för skatteunderlaget. Men det är även löneökningarna, de påverkar inte bara lönesumman indirekt utan även olika transfereringsinkomster (sjuklön, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning med mera). Nominellt har skatteunderlaget ökat med i genomsnitt 4 procent per år, men för närvarande ökar det betydligt mindre. Men de nominella talen säger lite om hur kommunernas och landstingens köpkraft förändras. Till detta är den reala utvecklingen, det vill säga när prisökningar på sådant som kommuner och landsting använt skatten till dragits av, av större intresse. Diagram 8 Real skatteunderlagstillväxt och sysselsättning (arbetade timmar) Procentuell förändring Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Förändringen av antalet arbetade timmar har stor betydelse för den reala skatteunderlagstillväxten. Normalt sett utvecklas skatteunderlaget realt lite mer positivt än arbetade timmar. På sikt finns ett påtagligt samband mellan antalet arbetade timmar och realt skatteunderlag, men det senare ökar i genomsnitt 0,4 procent mer per år (diagram 8). Det beror på att lönerna, som normalt höjs betydligt snabbare än övriga priser, påverkar skatteunderlaget mer än kommunsektorns kostnader. Vissa år är skillnaden betydligt större. Trots förra årets starka sysselsättningsuppgång ökade det reala skatteunderlaget mycket beskedligt. Det som höll tillbaks var den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna (den så kallade bromsen), vilket gjorde att pensionsinkomsterna utvecklades svagt. I år växer antalet arbetade timmar mycket och vi förväntar oss en stor real ökning. Nu mattas konjunkturåterhämtningen av och sysselsättningen ökar knappast alls nästa år. Trots det växer skatteunderlaget realt med 1,5 procent. För - klaringen är att pensionsbromsen släpper och att indexeringen av pensionerna blir ovanligt stor. Ökningstakten dämpas något 2013 men tar därefter fart när återhämtningen mot balans inleds. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 21

1. Samhällsekonomin Tabell 8 Skatteunderlagstillväxt enligt olika definitioner, prisutveckling för kommunernas och landstingens kostnader för verksamheten Procentuell förändring Successiva höjningar av grundavdraget för personer som fyllt 65 år åren 2010 och 2011 innebär att den underliggande skatteunderlagstillväxten är större än den faktiska dessa år. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Faktisk förändring 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7 Underliggande* 2,7 4,1 3,5 3,2 4,1 4,7 Prisförändring 2,1 1,9 1,9 2,0 2,4 2,7 Real förändring 0,6 2,1 1,5 1,2 1,7 1,9 *Effekterna av regelförändringar som regleras via de generella statsbidragen har rensats bort, till exempel att grundavdraget för pensioner höjdes 2010 och 2011. Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Tillväxttalen under slutet av perioden blir högre än i en normal konjunktur och såväl sysselsättningens som timlönernas bidrag till skatteunderlaget ökar successivt. Skatteunderlaget växer därför snabbare än den historiska trenden mot slutet av perioden (tabell 8). Litet överskott i de offentliga finanserna i år Den offentliga sektorn har hittills klarat den ekonomiska krisen bra. Över - skottet på drygt två procent av bnp när krisen bröt ut 2008 möjliggjorde den expansiva finanspolitiken, som fördes i syfte att stimulera ekonomin. Trots det stannade underskottet på knappt en procent av bnp 2009. Förra året var de offentliga finanserna nästan i balans och i år förväntar vi oss ett litet överskott motsvarande 0,2 procent av bnp (tabell 9). Tabell 9 Den offentliga sektorns finanser Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 En utgiftskvot som faller snabbare än inkomstkvoten leder till en gradvis förstärkning av de offentliga finanserna. Inkomster 52,1 50,9 49,9 49,6 49,6 49,5 49,4 varav skatter o avgifter 46,6 45,6 44,7 44,5 44,4 44,3 44,1 Utgifter 53,1 51,0 49,7 49,2 48,8 48,2 47,5 Hushållstransfereringar 17,6 16,5 15,5 15,5 15,3 14,9 14,5 Övriga transfereringar 3,2 3,2 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 Konsumtion 27,7 27,0 26,5 26,4 26,2 25,9 25,6 Investeringar 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,1 3,0 Ränteutgifter 1,2 1,0 1,3 1,1 1,1 1,3 1,3 Finansiellt sparande 0,9 0,1 0,2 0,3 0,8 1,3 1,9 Maastrichtskuld 41,9 39,7 37,0 34,5 32,7 30,2 27,0 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. I takt med att den ekonomiska tillväxten tar fart framöver förbättras också de offentliga finanserna. Inkomsterna ökar i snabbare takt än utgifterna, vilket leder till gradvis högre överskott. Satt i relation till bnp minskar både inkomster och utgifter, men utgifterna minskar snabbare. Allt större offentliga överskott, i kombination med växande bnp, ger en gynnsam utveckling av Sveriges skuldkvot (skuld i relation till bnp). Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld mätt enligt eu:s definition, den så kallade Maastrichtskulden, var föregående år knappt 40 procent av bnp, vilket är långt under eu:s referensvärde på 60 procent. Det kan också jämföras med genomsnittet i eu som var cirka 80 procent. Fram till 2015 beräknas skuldkvoten för Sverige minska med närmare 13 procentenheter. 22 Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Ökad kommunal konsumtion ryms inom överskottsmålet Då ekonomin har återhämtat sig och befinner sig i jämvikt räknar vi med att de offentliga finanserna uppvisar överskott motsvarande 1,9 procent av bnp. Det kan tolkas som att det finns en säkerhetsmarginal till regeringens sparmål som uppgår till en procent av bnp i genomsnitt över en konjunkturcykel. Vi antar då att de offentliga transfereringssystemen är realt oförändrade från och med 2013 4. Vi räknar också med att den kommunala konsumtionen från och med 2013 till stor del följer en historisk trend utöver de demografiskt betingade kraven på verksamheten. För kommunerna är trenden utöver demografi 0,7 procent och för landstingen 1,1. Sammantaget antar vi att den kommunala konsumtionen ökar med i genomsnitt 1,4 procent under perioden 2010 2015. Konsumtionsökningen är ändå långsammare än den förväntade ökningen av bnp (tabell 10). Tabell 10 Den kommunala konsumtionen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procentuell volymförändring 1,5 1,5 1,2 1,3 1,5 1,7 Procent av BNP 19,8 19,5 19,5 19,4 19,2 19,0 Miljarder kronor, fasta priser 654 664 672 681 691 703 Trots antagandet om en real ökning av kommunal konsumtion nära en historisk trend så minskar dess andel av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Den kommunala konsumtionsökningen ryms således inom regeringens överskottsmål för de offentliga finanserna, men leder till ett försämrat sparande i kommunsektorn. För att få konsistens mellan beräkningarna av kommunsektorns inkomst- och utgiftssida har vi räknat med att även statsbidragen realt ökar med 2 procent per år från och med 2013. Detta antagande betyder ett tillskott på cirka 6 miljarder kronor per år, ungefär lika fördelat på priskompensation och realt tillskott. Trots tillskottet förväntas kommunsektorn få ett finansiellt sparande 5 på 0,6 procent av bnp 2015, samtidigt som statens överskott uppgår till 2,5 procent av bnp (diagram 9). Diagram 9 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Staten är konjunkturkänslig. Den uppvisar det största underskottet krisåret 2009, samtidigt är det i staten som överskotten uppstår när den ekonomiska tillväxten åter tar fart. 4. I likhet med Konjunkturinstitutets beräkningsmetoder. 5. Finansiellt sparande är skillnaden mellan icke periodicerade inkomster och utgifter medan begreppet ekonomiskt resultat som används i sektorsavsnitten bygger på periodiserade kostnader och intäkter. Ett exempel på skillnad är att investeringsutgifter ingår helt och hållet i det förra medan endast avskrivningarna ingår i det senare. Ekonomirapporten. Oktober 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 23