Mötesanteckningar 1 (8) 2017-02-10 Avdelningen Regioner och miljö Karin Hedeklint Möte i användarrådet för mark- och bebyggelsestatistik 10 februari 2017 Närvarande: Olov Schultz, Boverket, ordförande Marie Rosberg, Boverket (ersättare) Fredrik Isaksson, Sveriges Byggindustrier Marika Ström, Lantmäteriet Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna Sverige Berndt Lundgren, KTH, Bygg- och fastighetsekonomi Anders Larsson, SLU Alnarp Daniel Bergquist, SLU Ultuna Jan-Ove Östbrink, Sveriges Kommuner och Landsting K.A. Stefan Svensson, Näringsdepartementet Ola Inghe, Naturvårdsverket, Miljöövervakningsenheten Från SCB Marie Haldorson, RM/LEDN (Regioner och miljö) Lovisa Sköld, BV/EV (Ekonomisk välfärd) Kamala Krishnan, RM/BF (Byggande, bostäder och fastigheter) Kaisa Ben Daher, RM/MN (Miljöekonomi och naturresurser) Karin Hedeklint, RM/MN (Miljöekonomi och naturresurser) Frånvarande: Roger Gustafsson, Boverket Peter Sundqvist, SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Love Börjeson, Hyresgästföreningen riksförbundet Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län 1 Användarrådets möte öppnas Ordförande öppnade mötet. 2 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes utan ändringar. 3 Mötesanteckningar från föregående möte Godkändes utan ändringar och lades till handlingarna. 4 Nästa möte Måndag 11 september kl. 10:00-cirka 14:30.
2 (8) 5 SCB-frågor Marie Haldorson informerade om att SCBs generaldirektör Stefan Lundgren slutar, för att bli ny riksrevisor. Han börjar sin nya tjänst den 15 mars. Då tar biträdande generaldirektör Helen Stoye över som vikarie, fram till dess att en ny GD är på plats. Träffen för användarrådens ordförande kommer att bli av som planerat. Bortfall i undersökningar drabbar bland annat SCBs undersökningar om partisympatier och arbetskraft (AKU). Åtgärder som har gjorts har visat bra resultat, det gäller bland annat ökad användning av webbformulär. Via myndighetssamarbete har SCB fått tillgång till uppdaterade kontaktuppgifter till privatpersoner SCB jobbar även med samordning av företagsundersökningar, i syfte att minska uppgiftslämnarbördan. Man strävar även efter att utnyttja registerdata för att slippa ställa för många frågor samt att hämta uppgifter direkt från olika verksamhetssystem. Det pågår bl.a. ett projekt som berör undersökningen om bygglov. För att underlätta tillgången till statistiskt material för forskningsändamål och samla kompetensen inom området har SCBs mikrodatautlämning koncentrerats till två enheter. Ytterligare centralisering utreds. SCB har utrett möjligheten att lägga ut s.k. Public use files, som är ett slags test/övnings -filer, där data från t.ex. SILC och AKU anonymiseras och därför kan tillgängliggöras. Det är en anpassning till övriga EU och arbetet är planerat att göras enligt en metod framtagen av Eurostat. SCB arbetar med öppna data, d.v.s. data i maskinläsbart format utan begränsningar och kostnader. Statistiken som ligger i SCB:s statistikdatabas är exempel på öppna data. Arbetet gäller nu officiell statistik som ligger utanför statistikdatabasen samt statistik som idag är avgiftsbelagd. Det kan behövas annan finansiering för att öppna upp mer data. Rådet kommenterar detta med att kunskapen om öppna data ofta är låg bland forskare och studenter. Mer information behövs för att systemen ska användas till fullo. FN:s Agenda 2030 ska kunna följas upp nationellt och globalt. SCB arbetar just nu med nationella indikatorer för svensk uppföljning av de sjutton hållbarhetsmålen. SCB inventerar om egna och andras data kan mappas mot globala indikatorer och ska lämna förslag på lämpliga nationella indikatorer. Hänsyn ska tas till befintliga strukturer, t.ex. miljömålssystemet. Det kräver samverkan mellan olika källor till statistik. Kartläggningen görs i år. Rådet kommenterar att Naturvårdsverket tar fram en rapport om indikatorer för miljömål i forskningen.
3 (8) 6 Bordet runt KTH, bygg- och fastighetsekonomi Sigbritt Karlsson är ny rektor för KTH. Institution för bygg- och fastighetsekonomi, som representeras i det här användarrådet, har bjudit in representanter från fastighetssektorn till ett seminarium, som uppstart för ett nytt forskningsprojekt. De inbjudna ombads finansiera olika delar av projektet och responsen var positiv. De frågor som projektet ska behandla är: - Skapande stadsbyggnad - Design värde - Rörlighet på bostadsmarknaden, via skatter - Hållbara lösningar - Transparens på bostadsmarknaden - Finansiering och risk - Byggherrens verktyg - Kommunens och regionens roll - Hyresrätten; Utveckling, modeller för hyressättning - Digitalisering och delningsekonomi Boverket Boverkets generaldirektör slutar vid månadsskiftet. Ersättare är ännu inte utsedd. Boverket har nu statistiksekretess, genom en ändring i den förordning som styr vilka myndigheter som kan hämta hem data med sekretess. Det här ger utrymme för nya analyser, eftersom de nu kan hämta hem mer data. Frågor som Boverket arbetar med nu: - Vägledning för översiktsplanering avseende minskad klimatpåverkan, t ex via ekosystemtjänster. - Miljömålet God bebyggd miljö, med fokus på: o Byggande i kollektivtrafiknära lägen o Kommuners bulleranalyser - Departementet efterlyser mer statistik från Boverket, bland annat för att belysa hur stödet för ny bostadspolitik fungerar. - Rapport om trångboddhet, som kommer i höst. Slutligen lämnade Boverket en önskan till SCB avseende hyresstatistiken. Det behöver förtydligas vad presumtionshyror innebär, vad som är skillnaden mellan hyror med och utan stöd. SLU Alnarp - Grön teknik, klimat och infrastruktur. Frågorna handlar bland annat om gröna tak, som de anser bör ingå i SCBs statistik över nybyggda hus.
4 (8) - Översvämningskartering, som bland annat inbegriper beräkning av gatuyta som blir överflödig vid hastighetssänkningar. Den ytan kan istället användas till klimatåtgärder. Det är ett stort intresse för frågor som handlar om ytor som kan sparas genom förändringar i mobilitet. - Skydd av åkermark är ett ständigt pågående arbete. Det här var Anders Larssons sista sammanträde med användarrådet. Rådet tackade honom för den tiden han har varit med och bidragit med sina kunskaper. SLU Ultuna Daniel Bergquist är ny ledamot i användarrådet. Han representerar institutionen för stad och land på SLU Ultuna. De arbetar bland annat med miljöräkenskaper och konsumtionsmönster i hållbara stadsdelar. Urbana ekosystemtjänster är då en viktig fråga och ett område där campus Ultuna är på gång att utvecklas, för att testa olika ekosystemtjänster. Flera fakulteter på universitet deltar i det projektet, vilket ger Daniel bra kontakter inom SLU Ultuna. IT-avdelning gör nu behovsinventering av statistik. Planen är att producera stora mängder miljödata via censorer. Nu kartlägger man vilka behov forskare har av data, samt vad som redan finns framtaget. Då är kontakten med SCB viktig, så att inte data dubbleras. Regeringskansliet - 22-punktsprogrammet, som är regeringens egen lista över åtgärder för att förbättra Sveriges bostadssituation. Där ingår bland annat mål om sänkta byggtider och fler hyresrätter. - Utredning över statlig mark och bostadsbyggande - Buller - Strandskydd - Utredning om serietillverkade hus, via uppdrag till Boverket - Översyn av byggregler Lantmäteriet - Korta handläggningstiderna för fastighetsbildning. Målet är att genomsnittstiden ska kortas från 47 till 40 veckor. - Geodatastrategin. Nu görs en handlingsplan för genomförande. 11 punkter har tagits fram av Geodatarådet. Redovisning sker i slutet av året. - Digitalt först. Lantmäteriet är utvecklingsmyndighet i samverkan med andra myndigheter. Ett tillägg i uppdraget är att ta fram standarder för utbyte av digital information för byggande samt att kartlägga hinder, etc. - Lantmäteriet och SCB har inlett ett samarbete om den statistik som SCB och Lantmäteriet tar fram parallellt.
5 (8) Sveriges byggindustrier - Avtalsrörelsen. De samtalar med fem fackliga organisationer. - Remissvar i olika utredningar, bland annat en som handlar om tjänstedelning inom EU. - Konjunkturprognosen blir klar i mars. - Finansieringsfrågor för hushåll. Naturvårdsverket - Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog. I samarbete med Skogsverket har en gemensam strategi tagits fram. Där läggs större tyngd på tätortsnära friluftsintressen samt höga biologiska värden i skog. - Regeringsuppdrag om nytt indikatorset för miljömål. Max fem indikatorer per mål ska tas fram och skickas in sista mars. - Produktionen av nationellt marktäckedata har satt igång. Det kommer att bli en kontinuerlig ajourhållning av data. Naturvårdsverket finansierar huvuddelen, men får hjälp från HaV, MSB och SCB. Sveriges kommuner och landsting Vesna Jovic är ny VD för organisationen. Hon är idag kommundirektör i Huddinge kommun. Inom området tillväxt och samhällsbyggnad arbetar SKL nu med: - Bostäder åt alla, genom 22-punktsprogrammet: o Bygga bostäder på svaga bostadsmarknader o Riksintressen o Stöd till kommunernas planering. - Klimat: Klimatanpassning kräver bra system på lokal nivå, men det kan vara svårt att hitta finansiering till det. - Infrastruktur: Sverigeförhandlingen. Väl fungerande regioner med hjälp av regional kollektivtrafik. Diskussioner med Trafikverket. - Social hållbarhet. Jobba tvärsektoriellt i ett lokalt perspektiv och ge exempel på hur kommuner jobbar med detta. Fastighetsägarna Arbetar bland annat med hushållens finansiering av boende, samt ekonomiska styrmedel för byggande och bostäder. Uppmärksammar att social hållbarhet engagerar. Hyresförhandlingar tar mycket tid nu. Fastighetsägarna kräver bättre villkor.
6 (8) 7 Hur går vi vidare med resultatet från förra mötets workshop, samt diskussioner om utvecklingen av anslagsstatistik SCB presenterade förslag på hur de ska gå vidare med resultatet från workshop och diskussioner på förra mötet. Se även bifogad Power Point-presentation. Ny statistisk presenteras inledningsvis i artiklar på SCBs webbplats. Flera förslag på ämnesområden presenterades. De har gemensamt att de bygger på registerdata som finns tillgängligt nu, men där tid har saknats för nya bearbetningar. Ämnesområden kombineras för att skapa ny och intressant statistik. Det bygger på samarbeten inom SCB och med andra myndigheter. - Exempel på befintliga samarbeten är statistik över fastighetspriser, där SCB samarbetar med Lantmäteriet, samt statistik över skyddad natur, där SCB samarbetar med Naturvårdsverket. - Exempel på nationella samarbetsgrupper är Hållbar stad (http://hallbarstad.se/), Copernicus och Inspire. Mål: Under 2017 ska SCB publicera minst 1 artikel med ny statistik, där produktion har gjorts i samarbete mellan flera enheter på SCB eller med andra myndigheter. Finansiering från extern aktör krävs för kontinuerliga uppdateringar av den nya statistiken. Konkreta uppdrag behöver beställas av SCB, eftersom arbetet just nu inte ryms inom ramen för SCBs anlagsfinansiering. Rådets kommentarer på presentationen: - Det finns behov av att visa det ekonomiska perspektivet på det politiska målet att bygga 700 000 nya bostäder. - Statistik önskas om urban sprawl ; vad blir kostnaderna för infrastruktur, service etc. - Flera av de artikelrubriker som SCB presenterar kan kombineras i en artikel. - Önskar statistik om byggbar mark kontra attraktiv mark. - Önskar statistik om trenden att bygga på höjden på befintliga byggnader - Kopplingen mellan bostadsplanering och trafik är mycket viktigt underlag för flera aktörer. - Önskar statistik om klimatologiska förutsättningar för god bebyggd miljö. Samarbete med SMHI avseende dagsljus, vindar etc. - Tips om SGBC, vilket är uppföljning av certifiering grönt byggande.
7 (8) 8 Ekosystemtjänster SCB presenterade metod och resultat från ett uppdrag via SCB:s regleringsbrev 2016 som de har gjort åt Regeringskansliet. Arbetet syftade till att utveckla metoder för att bedöma värdet av ekosystemtjänster inom ramen för miljöräkenskaper. Se även bifogad Power Point-presentation. Än så länge är detta experimentell statistik. Fortsatt samarbete med forskare behövs för att undersöka sambandslänkar och utvärdera kopplingar. SCB har tagit fram olika typer av lösningar, från färdigt produktionssystem till mer experimentella förslag. Presentationen inleddes med en förklaring av konceptet Miljöräkenskaper, vilket är ett statistiskt ramverk framtaget av FN som knyter an till nationalräkenskaperna. I SCBs arbete med ekosystemtjänster har man utifrån branschfördelad statistik enligt SNI-klassificeringen, kopplat ihop markräkenskaper och traditionell miljöräkenskap. I arbetet har även några diskussioner förts och tester gjorts för att knyta markräkenskaperna närmare till ekosystemtjänster, t.ex. via branschfördelade kolsänkor och diskussioner om biodiversitet och naturtyper. I uppdraget åt Regeringskansliet har SCB bland annat använt statistik över marktillgångar och markägande i Sverige. Statistiken baseras på uppgifter om markslag i fastighetstaxeringen, som har kombinerats med branschkoder i företagsdatabasen. Det ger en fördelning av arealer och bildar underlag till statistik. Statistiken visar flöden över tid, med variablerna markslag och branschtyper per markslag. Förluster inom olika markslag har beräknats. Ägandet har fördelats på fastighetstyper, branscher, storlek på företag och typ av ägare. Den regionala redovisningen visar skillnader mellan regioner i landet. Det finns flera förslag till utveckling av metoden. SCB vill t.ex. knyta mer an till nationalräkenskaper, avseende export och import. Det är också önskvärt att lägga in mer ekonomiska faktorer och att göra en kvalitetsuppdelning av mark. Detaljerad data om bebyggd mark saknas och har inte kunnat användas i den här studien. Arrenden har inte hanterats i detta projekt. Det är dock något att utveckla, eftersom bidrag för t.ex. jordbruk går till brukaren och inte till fastighetsägaren. Slutsatser som SCB drar från projektet: - Produktionssystemet har fungerat bra - Bättre markdata behövs - Nationellt marktäckedata behövs för bättre analyser. Framför allt av bebyggd mark
8 (8) - Stort engagemang internationellt att utveckla globalt harmoniserad statistik Sammanfattningsvis var detta ett mycket uppskattad föredrag med många frågor och mycket diskussion. 9 Övriga frågor Inga övriga frågor. 10 Summering och avslutning Ordföranden summerade och avslutade mötet. Tackar för engagemang och bra förberedelser inför mötet.