Kretstränare i Västergötlands orienteringskretsar Utkast: Det här dokumentet ska ses som ett diskussionsunderlag för hur träningsverksamheten i Västergötlands orienteringskretsar kan organiseras. Målsättningen med projektet är att gynna både mindre och större föreningar och genom samarbete både höja kvalitén och utnyttja ledarresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Mycket återstår att diskutera och jag är medveten om att förutsättningarna skiljer sig bland föreningarna, men jag hoppas att många tycker att det är intressant att jobba i denna riktning. Bertil Åkesson 2012-02-20
Kretstränare i Västergötlands orienteringskretsar Utkast: Bakgrund Dagens samhälle ställer allt högre krav på de fritidsaktiviteter som erbjuds. Orienteringen är inget undantag och det krävs allt mer för att det ska vara ett attraktivt alternativ. För att arrangera bra orienteringsträningar går det åt mycket tid och det krävs också en hel del kunskaper och utrustning. Det är många moment som ska göras innan en träningskväll är genomförd. Första steget kan vara att planera vilken karta som träningen ska vara på och hitta en lämplig samlingsplats. Sedan gäller det att bestämma sig för vilken övning som ska genomföras, samt att informera de som ska träna om detta. Nästa steg är att konstruera träningen. Här behöver man ha god kunskap i hur man på ett bra sätt övar olika moment av orienteringstekniken. Det krävs nästan att man har tillgång till en dator med OCAD eller liknande program, samt en laserskrivare. När detta är klart ska kontroller ut i skogen och många gånger vill man använda sig av elektroniskt stämpelsystem och då ska den utrustningen hämtas och bäras ut i skogen. Under utsättningen upptäcker man ibland att det skett förändringar i skogen och då behöver man korrigera kartan eller ändra på banan. Efter att kartorna är utskrivna är det dags att genomföra träningen. Åka ut och hänga ut vägvisning och ha en genomgång i hur övningen ska göras. Efterhand som de tränande kommer tillbaka bör man också diskutera den genomförda träningen med dem. När alla har kommit tillbaka återstår att ta in kontroller och vägvisning. Visserligen kan man förenkla arrangemanget något, men för att hålla en hög kvalité är det i stort sett det här som behöver göras och det är många klubbar som genomför detta vecka efter vecka. Samtidigt som man rekryterar nya orienterare och genomför särskilda träningar för dessa, samt ägnar sig åt en mängd andra saker som behöver göras i en idrottsförening. 1
Vi ser också att en del föreningar inte riktigt orkar med detta. Många gånger är man tvungen att prioritera var man ska lägga kraften och därför blir det svårt att få en bra kontinuitet i sin verksamhet. Under några år jobbar man kanske hårt med att rekrytera ungdomar och får ihop ett bra gäng. När de sedan blir äldre och utvecklas är det naturligt att man får inrikta sig på att stötta dem och om man då har begränsat med ledare blir rekryteringen lidande. Vilket i sin tur leder till att man får stora åldersglapp. Som i sin tur kan göra att det kan bli svårare att få in nya ungdomar i verksamheten nästa gång man rekryterar då det saknas ungdomar i lämplig ålder som de nya kan identifiera sig med. För att kunna utnyttja ledarresurserna bättre har tankar väckts om att försöka öka träningssamarbetet i kretsarna. I dag finns det redan ett samarbete i de flesta kretsarna och då handlar det framförallt om närtävlingar och liknande arrangemang. Nu vill vi uppmuntra till att öka antalet träningstillfällen och att även träna mer orienteringsteknik tillsammans. För att stimulera detta finns ett förslag på att under en treårsperiod uppmuntra tränare i kretsarna med ett ekonomiskt bidrag. Det finns pengar sparade hos Västergötlands Orienteringsförbund sen O- ringen 2002 som skulle kunna användas till detta ändamål. Organisation Grundidén bygger på Västergötlands 9 kretsar: Norra-, Västra-, Östra-, Södra Skaraborgskretsen, Götaälvdalskretsen, Alingsåskretsen, Borås O- ring, Kindskretsen och Marks orienteringskrets. Möjligt är att indelningen får justeras beroende på vilka klubbar som är intresserade av att vara med. Varje krets utser tillsammans med Västergötlands orienteringsförbund var sin kretstränare. Tänkbart är också att två personer delar på uppdraget. Västergötlands Orienteringsförbund kommer under uppstarten att vara den sammanhållande länken som tillsammans med en styrgrupp sköter planeringen av projektet och samverkan mellan de olika kretsarna och kretstränarna. Kretsarna ser olika ut när det gäller antal klubbar och det geografiska avstånd mellan dem. Dessutom ser samarbetet idag olika ut, vilket gör att det kommer att finnas skillnader i hur man vill jobba. Men varje krets bör ha någon form av planeringsgrupp, som tillsammans med kretstränaren planerar den tänkta träningen. Bestämmer vilken typ av träningar som ska genomföras, väljer ut lämpliga samlingsplatser och utser 2
kontrollutsättare mm. Lämpligt är om alla föreningar i kretsen är representerade. I vissa kretsar kanske det fungerar med att ordinarie klubbrepresentanter tar på sig uppgiften, men i andra behöver man kanske tillsätta en speciell grupp som gör detta. Kretstränarna gör övningarna och ansvarar för att kartor blir utskrivna, samt håller kontakt med kontrollutsättare och eventuellt andra funktionärer. Kretstränarna är med ute på träningarna och går igenom övningarna innan start och diskuterar med deltagarna efteråt. Beskrivning Projektet sträcker sig över 3 år. Verksamheten vänder sig i första hand till ungdomar mellan 13 och 20 år och bör omfatta ca 30 träningstillfällen per år, samt ett eller två läger och 3 träningsdagar tillsammans med andra kretsar. Svårighetsnivån bör börja på orange nivå. Minimiåldern ska vara 13 år. Möjligen ska man även erbjuda övningar på gul nivå. Anledningen till detta är att det är viktigt att kunna fånga upp de löpare som inte har hunnit lära sig så bra ännu, samtidigt som det är önskvärt att hålla ihop grupperna åldersmässigt. Tränare/ ledare från klubbarna är med och hjälper till med att instruera, följa upp mm. Vid vissa tillfällen kan träningarna samordnas med flera kretsar. Information om träningarna kommer att finnas tillgänglig på Västergötlands Orienteringsförbunds hemsida och lämpligen även på klubbarnas hemsidor. Tänkbart är också att t.ex. maila ut information till de som så önskar. Det ska vara möjligt att få vara med på andra kretsars träningar om man vill. Efter varje säsong, (2 gånger per år) samlas styrgrupp, kretstränare, klubbtränare och kretsarnas planeringsgrupper för utvärdering. 3
Ekonomi För att uppmuntra de som tar på sig rollen som kretstränare är tanken att det i varje krets ska kunna betalas ut ca 15 000 kr per år under tre år. Detta är ingen summa som ger någon hög timpeng, men som vi ändå hoppas ska stimulera till att vilja engagera sig. Finansieringen bygger på att utnyttja pengar som finns sparade på ett konto från O-ringen 2002, där det finns ca 250 000:-. Samt på projektmedel. För 2012 finns 90 000:- budgeterade för ändamålet. Aktiviteterna finansieras av deltagarna eller deras föreningar. Målsättning Det vi vill med det här projektet är att: Skapa en långsiktig organisation för ungdoms- och juniorverksamheten. Stärka samarbetet mellan klubbarna och utveckla kontaktnäten. Öka antalet träningstillfällen och stimulera den sociala samvaron genom att det blir fler som träffas på träningarna. Fler ska få tillgång till bra orienteringsträning med kvalificerade tränare. Ge större möjlighet att träna teknik i okänd terräng och att utnyttja fler kartor. Hjälpa klubbar som har små ledarresurser att ändå kunna erbjuda bra verksamhet. Få fler ungdomar att bli kvar längre inom orienteringen så att de hinner lära sig ordentligt och kan få uppleva tjusningen med sporten. Höja orienteringstränarens status och inspirera fler att vilja satsa på att utveckla sig inom detta område. På längre sikt hoppas vi genom att skapa goda förutsättningar få fler ungdomar som kan utveckla sin förmåga inom orienteringslöpningen, samt även få ett långsiktigt intresse för sporten. Som i sin tur leder till att de vill engagera sig i klubbens verksamhet med att arrangera tävlingar, rita kartor, vara ledare osv. 4
Träningssamarbetet ska alltså inte ses som en isolerad företeelse, utan ska vara integrerad i klubbarnas övriga verksamhet. Det måste understrykas att det är ute i klubbarna som kärnan i verksamheten ska ligga och att detta träningssamarbete syftar till att vara ett sätt att förbättra kontinuiteten. Viktigt att påpeka är också att syftet med det här upplägget inte primärt är att få fram elitlöpare utan istället ge fler chansen att utveckla sig och på så sätt öka bredden. Handlingsplan Första steget kommer att bli att informera och undersöka vilka klubbar som vill vara med i denna satsning. Intresseanmälan kommer att kunna göras på Västergötlands Orienteringsförbunds hemsida. Där vill vi även ha förslag på lämpliga personer som kan ta på sig tränarrollen och/ eller vara med i en styrgrupp. När det är klart vilka klubbar som är intresserade, kan en lämplig områdesindelning göras. Representanter från kretsarna utser tillsammans med Västergötlands Orienteringsförbund en styrgrupp som drar upp riktlinjer för projektet och samordnar verksamheten. Varje krets utser en grupp som sköter planering i respektive krets. Kretsarna utser tillsammans med Västergötlands Orienteringsförbund lämpliga kretstränare bland de kandidater som inkommit. Vision I en framtid där orienteringen utvecklas på ett positivt sätt, med ökade resurser som följd, finns möjligheter att utöka kretstränarnas roll. De skulle då även kunna hjälpa de enskilda löparna med planering, coachning, uppföljning och analys. 5