För Katrineholms bästa

Fotograf: Kjell Pettersson För Katrineholms bästa Övergripande plan med budget 2011-2013 Socialdemokraterna och Moderaterna

2 (52) OFFENSIV BUDGET FÖR KATRINEHOLMS BÄSTA Väljarna har sagt sitt. Vi förtroendevalda ska nu ta ansvar för ett nytt budgetår och en ny mandatperiod. Men vi måste också ta ansvar för en kommunpolitik som ger Katrineholm en långsiktigt hållbar inriktning och utveckling. Vi måste välja och handla idag för att klara de utmaningar som vi vet väntar i ett längre perspektiv. Valresultatet och kravet på ansvarstagande innebär att historien vänder blad i Katrineholms kommun. I Katrineholms kommun har nu ett samarbete inletts mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Samarbetet mellan de två partierna utgör grunden för en ny politisk majoritet under mandatperioden 2011 2014. Partierna har en samsyn om att fortsätta stödja den goda utveckling som Katrineholms kommun har haft under flera år. För sjätte året i rad läggs en kommunbudget med en stark kommunal ekonomi. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen: en stram budgetpolitik med stor uppmärksamhet på omvärldens ekonomiska problem ska kombineras med strategiskt valda och kraftfulla satsningar som ger både näringslivsutveckling och förbättrad välfärd. Det finns ett behov av stora investeringar inom välfärdsområdet. Eempel är det stora förändringsarbetet med till- och ombyggnation av Lövåsens äldreboende och projektering av nytt äldreboende i centrala Katrineholm. Här kan också särskilt nämnas den ungdomssatsning som görs i och omkring Lokstallarna. I budget och plan 2011-2013 är kommunens välfärdsuppdrag fortsatt mycket viktigt. Kommunen har ett grunduppdrag som rör välfärdsfrågorna för barn, gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättning. En förutsättning för välfärdssatsningarna är fler jobb, minskad arbetslöshet, fler innevånare och nya bostäder. Målet för vår samlade och offensiva politik, som bland annat innefattar ett fortsatt gott samarbete mellan kommunen och aktörer på marknaden, är ett näringsliv och en kommun i tillvät och utveckling. Väl fungerande arbetspendling och satsning på effektiva och miljöinriktade godstransporter ska bidra till utvecklingen av Katrineholms kommun. Att kunna pendla både från och till Katrineholm för boende, arbete och studier stärker vår kommun i ett regionalt perspektiv. Katrineholm har också unika utvecklingsmöjligheter om vi ser till vår position utifrån ett utmärkt järnvägs- och vägnät, i en relativ närhet till Stockholm och i centrum av en marknad för både konsumtion och produktion som representerar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning. Av det skälet är satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik prioriterade områden. Därför har vi också i den nya majoriteten bland annat total enighet om en fortsatt satsning på Katrineholms Logistikcentrum. Den nya majoriteten är dessutom helt överens om och kommer att presentera förslag som innebär en för kommunen väsentligt skarpare profilering av näringslivs- och samhällsbyggnadsfrågorna. Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande (s)

3 (52) INNEHÅLL Inledning... 4 Budgetförutsättningar... 4 Kommunens styrsystem och organisation... 8 Övergripande mål... 12 Vinstmål... 12 Resultatmål i tre dimensioner... 12 Nämndernas åtaganden i förhållande till övergripande resultatmål... 14 Samhällsutveckling... 14 Fritid och kultur... 21 Pedagogisk verksamhet för barn... 24 Pedagogisk verksamhet för vuna och särskilt riktade insatser... 26 Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning... 28 Individ och familjeomsorg... 31 Jämställdhet... 33 Folkhälsa... 35 Tillgänglighet... 38 Kommunövergripande interna funktioner... 41 Räkenskaper... 46 Övergripande driftbudget 2011 med plan 2012 2013... 46 Investeringsbudget... 47 Tillkommande uppdrag... 52 Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen... 52 Bilaga 1: Nämndernas ansvarsområden och förutsättningar Bilaga 2: Ekonomikontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Bilaga 3: Förslag till bildande av samhällsbyggnadsförvaltning Bilaga 4: Förslag till modell för koncernsamordning och ägarstyrning

4 (52) INLEDNING Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden 2011-2013 utgörs av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 28 april 2010. I planeringsdirektivet anges resultatmål som ger uttryck för kommunstyrelsens särskilda prioriteringar inför 2011. I enlighet med kommunens nya styrsystem har nämnderna därefter lämnat åtaganden i förhållande till dessa resultatmål och de ekonomiska ramar som angavs i planeringsdirektivet. Nämndernas åtaganden har utgjort underlag för den fortsatta politiska beredningen av kommunens övergripande plan med budget 2011-2013. I detta dokument ges inledningsvis ges en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. Därefter beskrivs kommunens övergripande mål och målstruktur. I följande avsnitt återges nämndernas åtaganden i förhållande till de övergripande resultatmålen. Sist i dokumentet finns räkenskaperna, dvs. drift- och investeringsbudget. Bilaga 1 uppdrag till nämnderna. I bilaga 2 återges nämndernas redovisade verksamhetsbeskrivning, verksamhetsförändringar samt volymförändringar. I bilaga 3 finns ekonomikontorets förteckning över gjorda justeringar i driftsbudgeten under beredningsprocessen. Budgetförutsättningar Här beskrivs ett antal utgångspunkter som påverkar planeringen under den kommande treårsperioden. Under rubriken utmaningar beskrivs både faktorer i samhället i stort och faktorer i Katrineholm som har stor effekt på kommunens verksamheter. Under ekonomiska förutsättningar redogörs för de mer budgettekniska förutsättningar som ligger till grund för beräkningarna. Sist redogörs för förutsättningar inom personalområdet. Utmaningar inför planperioden 2011-2013 Konjunkturen återhämtar sig snabbare än de flesta bedömare trott. Antalet arbetade timmar har redan vänt upp och förutses väa i god takt under hela planperioden. Ökat antal arbetade timmar påverkar kommunens skatteintäkter positivt och ökar handlingsutrymmet. Eftersom resursutnyttjandet fortfarande ligger på en låg nivå har dock det ökade antalet arbetade timmar endast en smärre effekt på den totala arbetslösheten. Detta innebär att arbetslösheten, både i riket och lokalt, troligen kommer att ligga på en fortsatt hög nivå under den kommande planperioden. I augusti 2010 var 9,8 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa. Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 18,5 procent av ungdomar mellan 18-24 år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari till augusti 2010 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 31,6 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Totalt har 1087 hushåll fått försörjningsstöd under perioden. Av dessa är 32 procent ungdomshushåll. Inom näringslivsutvecklingen är den fortsatta utvecklingen inom Katrineholms Logistikcentrum (KLC) en viktig fråga. Arbetet med uppbyggnad av KLC kommer under 2011 att vara inne på sin slutfas. Därmed bör den grundläggande infrastrukturen vara på plats för att kunna utveckla det logistiska läget som Katrineholm har. Den kommande planperioden har kommunen flera stora investeringar inplanerade. Om- och tillbyggnationen av Lövåsens äldreboende kommer att vara en av de större investeringar som gjorts under de senaste decennierna. Vidare finns stora investeringsbehov i Södra skolan. Båda projekten innebär förutom själva byggnationen även behov av evakuering av befintliga verksamheter till andra lokaler.

5 (52) En annan utmaning utgör demografiska förändringar till följd av invandringen. Under perioden november 2007 till augusti 2010 har det kommit ca 600 barn/ungdomar till Katrineholm från andra länder. Enligt bildningsförvaltningen ser man ingen minskning av antalet inkommande barn/ungdomar under 2011. Detta ställer stora krav på omställningsförmåga för kommunens skolorganisation. Även Viadidakt påverkas av dessa demografiska förändringar, bland annat till följd av nyinflyttades behov av SFI-undervisning. Befolkningsutveckling i Katrineholm Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Diagrammet nedan visar trenderna för Katrineholm under de kommande 15 åren. Det som syns tydligt är att antalet 75-84 åringar kommer att öka kraftigt efter år 2015. Antalet 65-74 åringar kommer att öka kraftigt redan under de närmaste åren beroende på att 40-talisterna kommer upp i den åldern. Denna ökning får dock inte så stora konsekvenser för de kommunala verksamheterna. Under de närmaste åren fortsätter minskningen av antalet ungdomar mellan 16 till 18 år vilket leder till minskade behov inom gymnasieskolan. Antalet barn i åldrarna 0-15 år kommer vara relativt konstant under de närmaste 15 åren. Vidare ser vi en långsiktig minskning av antalet invånare i arbetsför ålder. Detta är ett bekymmer eftersom det innebär att färre ska försörja fler. Framskrivningen baseras på antaganden om in- och utflyttning, antalet födda och döda. Det som är svårt i dagsläget är att bedöma den framtida omfattningen av anhöriginvandring. 140 130 120 110 100 90 0-5 6-15 16-18 19-64 65-74 75-84 85-w 80 70 Diagrammet visar förändringen av antalet individer i olika ålderskategorier. År 2009 används som basår. Källa: SCB befolkningsstatistik. Det viktiga för kommunen, för att kunna hantera de kommande utmaningarna, är förmågan att omprioritera mellan olika verksamheter. Det är viktigt att ha beredskap att anpassa verksamheterna utifrån skiftande behov. Eftersom de totala resurserna är begränsade innebär, framför allt de demografiska förändringarna, att resurser behöver flyttas mellan olika verksamheter. Därmed är det också viktigt att öka förståelsen för helheten både bland medborgare och anställda.

6 (52) Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter och statsbidrag Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att skatteunderlaget under perioden 2010-2013 ökar med 13,6 procent. Enligt den senaste prognosen uppgår skatteintäkterna och statsbidragen för Katrineholm till 1,621 miljarder kronor för 2011. Vid beräkning av skatteintäkter i budgeten används SKL prognoser för planperioden, vilka anpassats till befolkningstalet 32 400 invånare. Pensioner Den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna, sk bromsen, innebär att kommunernas kostnader för pensionsutbetalningarna ökar under 2011. Kommuner och landsting garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det, får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. De bruttosamordnade pensionerna utgör ca 50 procent av de kommunala pensionsutbetalningarna och berör de som blivit pensionärer före år 2002. Beräkningen av pensionskostnader i budgeten utgår från pensionsprognos från Kommunernas pensionsanstalt, KPA, som förvaltar kommunens pensioner. Finansiering Förutom skatteintäkter och pensioner, finns det ett antal viktiga poster som påverkar den kommunala budgeten. Det handlar bl.a. om de skulder som kommunen har men även intäkter från de fordringar som kommunen har gentemot andra. Mellan kommunen och Katrineholms Fastighets AB, KFAB finns förhållandet att kommunen får årlig ränta för reverslån, utställda till bolaget i samband med överlåtelse av verksamhetsfastigheter. Samtidigt betalar kommunen årlig hyra för nyttjande av verksamhetslokaler. Hyran baseras på ovan nämnda räntekostnad. Vid denna koncerninterna ränteberäkning har kommunen tillämpat en av SKL rekommenderad internränta för år 2011 på 4,3 procent. Samma ränta tillämpas även för lån gentemot Sörmlands Vatten och Avfall AB. Kostnaden för eterna lån baseras på en lånevolym om 140 miljoner kr med en genomsnittsränta på 3,05 procent. Kommunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att dotterbolagens lånekostnader blir lägre än utan kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade att fr.o.m. 2010 ska bolagen betala en borgensavgift om 0,2 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen som kommunen har utställt i dagsläget, uppgår den budgeterade intäkten till ca 1,3 miljoner kronor. Förutsättningar inom personalområdet Katrineholms kommun har som ett av de övergripande målen att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Som ett led i att underlätta arbetet och ge förutsättningar för att nå målet ligger det personalpolitiska programmet som en grund. Katrineholms kommuns personalpolitiska program syftar till att sammanfatta de grundläggande värderingar som styr arbetet inom personalområdet och därigenom skapa förutsättningar för trygghet och tillfredsställelse i arbetet för chefer och anställda. 1 Under 2011 kommer ett kompetensplaneringsprojekt att avslutas. Det innebär att alla medarbetare kommer att ha en egen kompetensplan, baserat på vad som krävs som medarbetare utifrån sin egen befattning. Detta i sig kanske inte är något nytt eller unikt. Dock innebär detta att för varje medarbetare och chef kommer det att bli tydligare vad som krävs i varje befattning och hur varje 1 Personalpolitiskt program för Katrineholms kommun. Sid 4.

7 (52) medarbetare kan utvecklas. Det kommer att innebära att varje chef får en tydligare bild av hur kompetensen ser ut på arbetsplatsen. Och därmed också av kompetensgapen. En medarbetarenkät genomfördes under våren 2010. Totalt för Katrineholms kommun var NMI (Nöjd medarbetarinde) 65 procent, som ska ses som ett godkänt resultat. De värden som kommunen fick bäst resultat på är arbetsklimatet, kommunen som arbetsplats och att medarbetarna känner till verksamhetens mål samt att medarbetarna kunde se en tydlig koppling mellan mål och eget arbete. Många medarbetare är stolta över kommunen som arbetsplats. Svarsfrekvensen på enkäten var 75 procent. Det finns mycket i enkätresultatet som vi kan vara stolta över, det finns också utvecklingsområden som ska arbetas vidare med. Ett av åtagandena inför 2011 är naturligtvis att höja NMI, totalt för hela kommunen. En god arbetsgivare behöver ett gott ledarskap. Därför har kommunen tagit fram ett ledarskapsprogram som har antagits och gäller från och med 2010-01-01. Programmet bygger på ledarskapsprofilen. Ledarskapsprofilen syftar till en gemensam syn på chef- och ledarskap. Den uttrycker vilka förväntningar kommunen har på ledaren och vad ledaren kan förvänta sig av kommunen. Ledarskapsprogrammet är ett utbildningsprogram för kommunens ledare vars syfte är att ge dem en god grund för att kunna utöva sitt ledarskap. Ett annat åtagande under 2011 är att ta fram ett starkt och tydligt arbetsgivarmärke. Ett arbetsgivarmärke som tydligt visar vad vi som arbetsgivare står för. Både för nuvarande men också för blivande medarbetare. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat finansiella mål och verksamhetsmål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Kommunens finansiella mål anges på sid 40-41 som åtaganden för att nå resultatmålet ekonomi i balans. Kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning utgörs av de åtaganden som särskilt markerats som verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen.

8 (52) Kommunens styrsystem och organisation Styrsystemet och planeringscykeln I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som enligt styrsystemet tas fram varje år. Dokumentet Övergripande plan med budget 2011-2013 är ett sådant dokument. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen (både planering och uppföljning) måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. De olika stegen kräver styrning i olika form och med olika tidsperspektiv. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Vad får kommunmedlemmarna? Resultat: Vad ger vi kommunmedlemmarna? Produktion: Vad behöver vi göra och hur ska vi göra det? Resurser: Vad behöver vi tillföra? I den övergripande planen med budget redovisas kommunens övergripande vinst- och resultatmål, motsvarande stegen vinst och resultat. Som underlag för planen ska nämnderna formulera åtaganden som visar hur nämndens produktion svarar upp mot vinst- och resultatmålen. I den övergripande planen med budget anger fullmäktige också resursfördelningen till kommunens olika verksamheter, dvs. steget resurser. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Planeringscykeln När det nya styrsystemet implementerats fullt ut kommer kommunens långsiktiga planering att styras av kommunens vision och den kommunplan som ska tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ska ange övergripande mål, prioriteringar och större investeringar för perioden. Kommunplanen tas fram med start efter valet och antas i kommunfullmäktige senast i mars föl-

9 (52) jande år. Eftersom styrsystemet är nytt finns det dock ingen kommunplan som underlag för planeringen inför 2011. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de fastställda övergripande målen. Nämnderna och bolagen tar också fram en egen plan för sin verksamhet. I september sker beredning av övergipande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Därefter fastställer nämnder och bolag sin planering med budget. Roller och ansvar Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål Kommunplanen beslutas av kommunfullmäktige. Av kommunplanen framgår de övergripande målen. De övergripande målen sätts i stegen vinst och resultat i orienteringskartan för styrning. Vidare har fullmäktige möjlighet att sätta kvalitetsmål för det som ingår i steget produktion. Kommunstyrelsen ger direktiv för planeringen Som ett komplement till kommunplanen fastställer kommunstyrelsen ett årligt planeringsdirektiv. Förutom nämndernas ramar innehåller planeringsdirektivet eventuella kortsiktiga satsningar. Planeringsdirektivet för 2011 kompletterades med mål eftersom det ännu inte tagits fram någon kommunplan. Nämnderna gör åtaganden och planerar Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet och reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnderna styrs också av olika lagstiftning. Varje nämnd, bolagsstyrelse och kommunalförbund gör en egen planering för sin verksamhet. Nämndernas och bolagsstyrelsernas planering består av två delar: För att svara upp mot de övergripande målen och planeringsdirektivet gör nämnderna åtaganden, dvs. man redovisar vad man tänker åstadkomma för att målen ska nås. Denna del av planeringen ska lämnas till kommunstyrelsen i slutet av augusti varje år inför beredning av övergripande plan med budget. Åtagandena ska formuleras som uppföljningsbara nyckeltal för att det ska gå att mäta i vilken utsträckning som målen nås. Den andra delen innehåller resten av nämndens/bolagets planering för sin verksamhet. Utöver de åtaganden som nämnden lämnat till kommunstyrelsen kan nämnden där lägga till egna verksamhetsmål och uppdrag. Det övergripande styrsystemet reglerar inte nämndernas och bolagens egen planering och uppföljning. Nämndernas planering med budget fastställs av nämnden efter att fullmäktige har tagit beslut om övergripande plan med budget. Nämndernas planering ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. Vid valår blir dock detta förskjutet. Kommunfullmäktige fastställer övergripande plan med budget I den övergripande planen med budget fastställs uppdrag samt de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Rollfördelning mellan politiker och tjänstemän Politiker och tjänstemän har olika roller i styrningen. Politikerna ansvarar för att upprätta mål för verksamheten, dvs. frågeställningar som rör vad som ska utföras och när. Tjänstemännen ansvarar för hur vi ska nå upp till dessa mål och vem/vilka som ska utföra uppdraget.

10 (52) I förhållande till orienteringskartan är det således den politiska nivån som har huvudansvaret för stegen vinst, resultat och resurser för verksamheterna. Beslut rörande steget produktion fattas huvudsakligen på verksamhetsnivån. Den politiska nivån har dock möjlighet att sätta kvalitetsmål för det som ingår i produktion. Tjänstemännen har vidare en viktig uppgift att ta fram underlag för den politiska nivån när det gäller styrning i alla delar av orienteringskartan. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. Organisationsöversikt Kommunkoncernen Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB (100%) Uthyrning av bostäder samt lokaler för kommunal verksamhet. Förvaltning av kommunens fastighetsinnehav. Förbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst VSR (82,5%) Förebyggande arbete för att förhindra och begränsa olyckor. Akuta skadeavhjälpande insatser. Katrineholms Industrihus AB* (100%) Ansvarar för lokaler till näringslivet. Katrineholms Logistikfastigheter AB (49%) Uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. Katrineholms Railpoint AB (32%) Sköter driften av spår och terminal inom Katrineholms logistikcentrum. Katrineholms Vatten och Avfall AB (100%) Äger kommunens VA-anläggningar. Sörmlands Vatten och Avfall AB* (33%) Ansvarar för driften av VA-verksamheten i Katrineholm, Vingåker och Flen. KFV Marknadsföring AB (30%) Samordnar turism och marknadsföring i regionen. Katrineholms Entreprenörscentrum AB (49%) Idé blir företag. Hjälper till att utveckla idéer till framgångsrika företag. * Ägs genom koncernbolag.

11 (52) Kommunens organisation Kommunfullmäktige Revision Kommunledningsförvaltningen Förvaltning för näringsliv och tillvät Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare Bildningsförvaltningen Bildningsnämnden Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, kulturskola, fritidsgårdar på landsbygden. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Stadsarkitektkontoret Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, handikappomsorg, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Vård- och omsorgsförvaltningen Kultur- och turismförvaltningen Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Viadidaktnämnden* Vuenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Viadidakt Miljöförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, personliga ombud, konsumentfrågor, väel. Service- och teknikförvaltningen Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. * Gemensam nämnd med Vingåkers kommun.

12 (52) ÖVERGRIPANDE MÅL Vinstmål De övergripande mål som fastställdes i Övergripande planering med budget 2010 och plan 2011-2012 ligger fast även i planeringen inför 2011-2013. De övergripande mål som har ett eternt perspektiv utgör steget vinst i orienteringskartan för styrning. De övergripande vinstmålen är följande: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Det innebär: Professionellt bemötande från kommunen En bättre utvecklad medborgardialog En ökad känsla av säkerhet En ökad känsla av trygghet En ökad tillgänglighet Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer Resultatmål i tre dimensioner I kommunstyrelsens planeringsdirektiv för 2011 anges särskilt prioriterade resultatmål för 2011. Valet av dessa resultatmål är baserat på en omvärldsanalys och utgår från de utmaningar som kommunen står inför inom respektive verksamhetsområde. Resultatmålen lyfter områden som särskilt behöver fokuseras. Nämndernas basverksamhet speglas därför inte fullt ut av resultatmålen. Resultatmålen presenteras områdesvis. Indelningen av verksamhetsområden har utgått från en modell där de kommunala verksamheterna belyses i tre dimensioner. Lodrät indelas verksamheterna i större verksamhetsblock: Samhällsutveckling Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet för barn Pedagogisk verksamhet för vuna och särskilt riktade insatser Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vågrät ligger viktiga tvärfrågor, dvs. frågor som spänner över alla verksamhetsområden: Jämställdhet Folkhälsa Tillgänglighet

13 (52) I den tredje dimensionen finns kommunövergripande interna funktioner, t.e. ekonomi, personalpolitik, effektivitetsarbete och interna miljöfrågor. Inledningen av mål i dessa tre dimensioner kan, om man så vill, åskådliggöras genom en kub: Verksamhetsblock Kommunövergripande interna funktioner Tvärfrågor Denna indelning av resultatmålen speglar inte kommunens organisation. Det innebär att de enskilda nämnderna själva har fått göra en bedömning av vilka resultatmål som är styrande för nämndens åtaganden. I flera fall har nämnderna lämnat åtaganden i förhållande till resultatmål som rör mer än ett verksamhetsblock. Samtliga nämnder har också i sitt arbete med att ta fram åtaganden behövt beakta resultatmålen för tvärfrågor och kommunövergripande interna funktioner.

14 (52) NÄMNDERNAS ÅTAGANDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ÖVERGRIPANDE RESULTATMÅL I detta avsnitt återges de resultatmål som angavs i kommunstyrelsens planeringsdirektiv för 2011. För varje verksamhetsområde redovisas först de utmaningar som enligt planeringsdirektivet ligger till grund för resultatmålen inom verksamhetsområdet. Därefter redovisas nämndernas åtaganden i förhållande till respektive resultatmål. 2 Samhällsutveckling Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Avreglering inom kollektivtrafik/anropsstyrd kollektivtrafik Kollektivtrafik över länsgränsen till Östergötland Utökat kommunalt ansvar för genomfarter och vissa vägar Medfinansiering i fler infrastrukturprojekt? Näringslivsutveckling och sysselsättning Fortsatt utveckling av Katrineholms Logistikcentrum Bostadsförsörjning (inkl behovsanpassade boendeformer) Fortsatt utveckling av centrum Boende och service i kransorterna och på landsbygden Nya krav när det gäller vattenkvalitet och enskilda avlopp Nya krav på dagvattenhantering Energiomställning: energieffektivisering och alternativa energikällor Översiktsplaneringen Behov av stora investeringar inom bolagen Resultatmål och nämndernas åtaganden God och säker infrastruktur Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för goda och säkra transporter i samarbete med andra nämnder. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Genomförande av nationell plan och Sörmlands regionala plan för 2 Det förekommer att nämnderna har angett ett och samma åtagande i förhållande till mer än ett resultatmål.

15 (52) Nämndernas åtaganden infrastukturen 2010-2021. Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med målet att driva kommunens prioriterade infrastrukturfrågor. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att mot bakgrunden av genomförd trafiknätsanalys föreslå minst tre investeringsåtgärder varje år under planperioden. Att under planperioden revidera trafiksäkerhetsprogrammet. Väl fungerande kommunikationer för att lätt nå bl.a. jobb och utbildning genom pendling Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för goda och säkra transporter i samarbete med andra nämnder. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Genomförande av nya kollektivtrafiklagen och Sörmlands kollektivtrafikvision: Regional och lokal kollektivtrafik (tåg och buss). Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med aktivt arbete för kommunen intresse. Arbeta med förbättrad kollektivtrafik på landsbygden genom anropsstyrd trafik. God tillgång på lokaler och mark för näringslivsändamål Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för god tillgång på lokaler och mark, för näringslivet behov (verksamhetslokaler), i samarbete med andra nämnder. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Tillse att färdigberedd etableringsmark finns tillgänglig med fokus på nyetablering av fler handelsmöjligheter både i centrum och vid infarterna. Indikatorer: Byggklar etableringsmark, markberedd Byggklar etableringsmark, ej markberedd Hålla en god markberedskap för långsiktig utveckling.

16 (52) Bra verksamhetslokaler Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen: Nöjd Kund Inde för verksamhetslokaler är 60 eller högre. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bostadsbyggandet ska fortsätta att utvecklas med olika boendealternativ Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för ett varierat bostadsbyggande i samarbete med andra nämnder med inriktningen att bjuda in byggföretag och enskilda för eploateringen. Kommunstyrelsen: Driva eploateringen av bostadsområdena: Luvsjön, Trollestrand och Djulönäset. Indikatorer: Byggklara tomter för småhus i centralorten. Byggklara tomter för småhus i kransorter. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Utveckling av stadsmiljön i centrum Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för utvecklingen av stadsmiljön i centrum i samarbete med andra nämnder. Kultur- och turismnämnden: Minst ett nytt offentligt konstverk per år i kommunen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Hur är luftens kvalitet och tillstånd i kommunen och stadsmiljön? Emissionsdata från Södermanlands Luftvårdsförbund, redovisas vartannat år. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att uppfylla åtagandena för att nå kvalitetskraven som är uppställda vad gäller ren och välvårdad Trädgårdsstad i Sveriges Lustgård. Att under planperioden tillgänglighetsanpassa minst 2 av 20 övergångsställen per år.

17 (52) Fortsatt handelsutveckling Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för fortsatt handelsutveckling i samarbete med andra nämnder. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Aktivt arbeta för fler etableringar inom handeln främst på Lövåsens etableringsområde. Medverkan i Citysamverkan och Handelscentrum för att stödja och stimulera handel. Lotsning och vägledning. Indikator: Antal lotsärenden Service- och tekniknämnden: Att under planperioden tillskapa minst tre parkeringsplatser i centrum per år. Behålla avgiftsfri parkering i centrum. Kransortsutveckling Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Fördela medel ur bygdepeng Kultur- och turismnämnden: Det meröppna biblioteket i Sköldinge. Ökat antal besök 50 procent och utlån 25 procent. Det meröppna biblioteket i Björkvik. Ökat antal besök med 50 procent och utlån med 25 procent. Service- och tekniknämnden: Att tillsammans med Trafikverket medverka till att minst en busshållplats tillgänglighetsanpassas. God tillgång till rent vatten Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för god tillgång till rent dricksvatten i samarbete med andra nämnder. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

18 (52) Nämndernas åtaganden Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Bevilja 90 tillstånd för enskilda avlopp, målvärde 90 godkännanden. Utföra årliga kontroller av vattenverken inklusive skyddsområdena. Planerad i förhållande till utförd verksamhet. Målvärde: 100 procent Förbättring av Nyköpingsåns vattenkvalitet. Redovisas vart 3:e år, start 2011. Antal inkomna ansökningar, avlopp. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att i dagvattenpolicyn undersöka lämpligt nyckeltal och procentsats för att mäta minskning av utsläpp avseende dagvatten i vattendrag. Hållbar utveckling Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Antalet e-tjänster [1] ska vara 30 vid utgången av 2011 Indikator: Användning av kommunens e-tjänster KLC möjliggör överflyttning av långa transporter från lastbil till järnväg. Indikator: CO 2 ton/km KLC lägger förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Indikator: Godsflöde Redovisa utvecklingen av Lissabon-indikatorerna: BRP per person och kronor Antal arbetsställen Andel förvärvsarbetande av befolkningen 25-64 år Andel sysselsatta av utomnordiskt födda av befolkningen 25-64 år [1] Från och med den 1 november 2010 definieras e-tjänster utifrån möjligheten att använda e-id. Övriga tjänster, som tidigare kallats e-tjänster men inte uppnår kravet på e-id, definieras efter den 1 november 2010 som e- service.

19 (52) Nämndernas åtaganden Andel sysselsatta av befolkningen 18-24 år Andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning Lönesumma per person, indelat i kvinnor och män 25-64 år Ohälsotal antal utbetalda dagar med sjukpenning Koldioid i kg per person Befolkningstillvät (varannan månad) Andel miljöbilar (varannan månad) Nyföretagande (varannan månad) Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Utföra miljötillsyn. Planerad i förhållande till utförd verksamhet, målvärde: 100 procent. Utföra miljötillsyn. Antal objekt utan etra debitering i förhållande till antal besökta objekt. Viadidaktnämnden: Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring miljöfrågor. Nyckeltal ej framtaget. Vård- och omsorgsnämnden: Åtagande Lissabonstrategin: Öka antal arbetsgivare med LOV (Lagen om valfrihetssystem). Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Fler jobb Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen: Bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag. Indikator: Lönsamhetstal Aktivt arbeta för nyetableringar. Indikatorer: Antal inkomna förfrågningar. Antal proaktiva aktiviteter. Stödja nyföretagandet. Indikator: Nya företag (varannan månad) Förbättra företagsklimatet. Nyckeltal: Svenskt Näringslivs mätning, nuläge plats 145. Målvärde NKI 70 vid utgången av 2011 (vartannat år). Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

20 (52) Ökad attraktionskraft Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Antalet besökare i skateparken ska utvecklas positivt. Indikator: antal skejtare Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att ta fram ett nyckeltal under 2011 som mäter hur stor andel mat som lagas från grunden. Andelen mat som lags från grunden ska under planperioden öka. Att rusta upp minst en parkanläggning per år. Viadidaktnämnden: Att bibehålla och på sikt öka andelen inom befolkningen 16-60 år med 3-årig gymnasial utbildning resp. eftergymnasial utbildning. (Källa SCB:s befolkningsstatistik, mäts vart tredje år) Ökad dialog med näringslivet för att kunna erbjuda en behovsanpassad och behovsstyrd utbildning inför framtida kompetensförsörjning. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Medborgarna stolta över sin kommun Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att uppfylla åtagandena för att nå kvalitetskraven som är uppställda vad gäller ren och välvårdad Trädgårdsstad i Sveriges Lustgård. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

21 (52) Fritid och kultur Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Underhåll av lokaler i Sportcentrum Tydligare förvaltning vad gäller vissa lokaler som kommunen äger Utveckling av Kulturhuset Ängeln som mötesplats Utveckling av Lokstallet som arena för ungdomskultur Behov av ny kompetens avseende ungdomsverksamhet Föreningsägda/föreningsdrivna lokaler/anläggningar Studieförbundens roll och resurser Resultatmål och nämndernas åtaganden Bra ungdomsverksamhet med inriktning både på sport och kultur i tätort och på landsbygd Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Förvaltningens ungdomsverksamhet ska baseras på en dialog och medbestämmande med ungdomar 13-25 år. Utvärdering av verksamheten sker årligen. Målnivå 75 procent nöjda av delaktiga ungdomar. Verksamheten ska baseras på 60 procent flickor och 40 procent pojkar. Under 2011 undersöka möjligheterna till en bättre samordning i kommunen gällande ungdomsverksamheten. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att upprätta ett idrottspolitiskt program så att hänsyn tas till genus och hållbar utveckling. Kulturhuset Ängeln och filialbiblioteken erbjuder mötesplatser Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Erbjuda attraktiva miljöer och ett kvalitativt varierat utbud av verksamheter. Mäts i kulturundersökningar vartannat år. 70 procent av de besökande ska uttrycka att de är nöjda med utbudet på Kulturhuset. 80 procent av de besökande ska uttrycka att de uppfattar Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

22 (52) Nämndernas åtaganden bemötandet på Kulturhuset som bra eller mycket bra. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Ökad attraktivitet för besöksnäringens tillvät Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka från 234 mkr till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka från 203 årssysselsatta till 250 årssysselsatta. Mäts årligen genom TEM (turismekonomisk mätning). Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Tillsyn och provtagning av alla strandbad och bassängbad. Planerad i förhållande till utförd verksamhet. Målvärde: 100 procent. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att öka antalet besökare med 10 procent i kommunens ägda idrotts- och fritidsanläggningar under planperioden. Kultur, sport och fritid viktig tillvät och folkhälsofaktor Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Andelen ungdomar som är nöjda med Ung Kultur och Fritids (UKF) verksamhet ska senast 2013 uppgå till 80 procent. Mäts i enkätundersökningar årligen. Ett aktivt kulturliv bidrar till turismen och därmed till tillvät. De kultursatsningar som görs ska bidra till en ökad omsättning inom besöksnäringen. Under en treårsperiod ska omsättningen öka från 234 mkr till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen, inom besöksnäringen, öka från 203 till 250 sysselsatta. Mäts årligen genom TEM (turismekonomisk mätning) Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att upprätta ett idrottspolitiskt program så att hänsyn tas till genus och hållbar utveckling.

23 (52) Stark samverkan med föreningslivet Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen: Vi har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat. Samordnat föreningsstöd, målnivå är 100procent. Föreningarna har möjlighet att synliggöra sina aktiviteter genom Katrineholm 3.0, målnivå är 100 procent. Utveckla samverkan och samordning med bygde- och sockenråd samt företagarföreningar. Indikator: Antal genomförda aktiviteter i handelsplanen. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kultur- och turismnämnden: Antal aktiviteter i samverkan med föreningslivet ska under en 3-års period öka med 25 procent. Det meröppna biblioteket i Björkvik. Ökat antal besök 50 procent och utlån 25 procent. Under perioden ska 400 personer ha genomgått utbildningen i projektet Lär mer om IT, varav minst 40 procent ska vara kvinnor. Mäts genom antalet deltagare under perioden 2011-2013. Antalet gemensamma arrangemang med studieförbunden ska öka med 25 procent under en 3-års period. Service- och tekniknämnden: Att upprätta ett idrottspolitiskt program så att hänsyn tas till genus och hållbar utveckling. Viadidaktnämnden: Att öka samverkan med studieförbund och föreningsliv inom arbetsmarknadsåtgärder och integrationsinsatser. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas.

24 (52) Pedagogisk verksamhet för barn Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Demografiska förändringar, osäkra prognoser Stora förändringar av nationell styrning inom utbildningsområdet (t.e. ny skollag, ny gymnasieskola, utmaningsrätten) Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas Små skolor Studieresultat: gymnasiebehörighet och övergång till högskola Höja utbildningsnivån, särskilt bland pojkar Utveckla samarbetet med näringsliv och kulturliv Tidig fokusering på kunskapsmål Nyanlända elevers skolgång, behov av ny kompetens Resultatmål och nämndernas åtaganden De pedagogiska verksamheterna ska motsvara högt ställda krav och barns, elevers och föräldrarnas förväntningar Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Förskola: Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Grundskola: Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Gymnasiet: Andelen elever som erhållit slutbetyg inom fyra år ska öka. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt De pedagogiska verksamheterna ska utvecklas kontinuerligt och ha en strategi för att möta framtidens utmaningar Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Förskola: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i förskolornas kvalitetsredovisningar. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

25 (52) Nämndernas åtaganden Grundskola: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i skolornas kvalitetsredovisningar. Gymnasiet: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i skolornas kvalitetsredovisningar. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att under planperioden medverka till att fyra skolor arbetar med SAPERE-metoden, sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider. Alla elever ska tidigt ges förutsättningar att tillgodogöra sig kunskapsmålen Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska i skolår 3 ska öka. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i övriga ämnen i skolår 5 ska öka. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Andelen elever med G på nationella prov i skolår 3 ska öka. Verksamheten bidrar till att öka kommunens attraktionskraft Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Bildningsförvaltningen ska aktivt bidra till att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva i genom att erbjuda en god förskola, grundskola och gymnasieskola. Andelen elever och föräldrar som kan rekommendera de pedagogiska verksamheterna i kommunen till andra ska öka. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Samarbetet med lokalt näringsliv ska öka.

26 (52) Behålla de små skolorna på landsbygden Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bildningsnämnden: Antalet skolor utanför tätorten ska inte minska. Pedagogisk verksamhet för vuna och särskilt riktade insatser 3 Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Relativt låg utbildningsnivå i kommunen, särskilt bland män Hög ungdomsarbetslöshet Arbetslöshet bland invandrare Konsekvenser av förändrat huvudmannaskap inom introduktionsområdet? Strategi för samverkan med högskolor och universitet Lokaler Samverkan med interna och eterna aktörer Yrkeshögskolan Resultatmål och nämndernas åtaganden En kvalitativ och behovsanpassad utbildning ska erbjudas för att åstadkomma fler individers egen försörjning och möjligheter till ett aktivt medborgarskap Nämndernas åtaganden Kultur- och turismnämnden: Lär mer om IT, mäts genom antalet deltagare under perioden 2011-2013. Under perioden ska 400 personer ha genomgått utbildningen varav minst 40 procent ska vara kvinnor. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att ta emot minst 5 olika praktikantkategorier varje år. Sett över planperioden ska antalet praktikanter huvudsakligen vara kvinnor på mansdominerande arbetsplatser och tvärtom. 3 Särskilt riktade insatser består av arbetsmarknadsinsatser och flyktingmottagande.

27 (52) Nämndernas åtaganden Viadidaktnämnden: Att öka andelen med minst betyget godkänt inom vuenutbildningen (Sv A, Ma A, Eng A) med totalt minst 5 procentenheter. (Källa: Skolverkets statistik 2008/2009: Sv 81 %, Ma 93 % resp Eng 63 %) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Att öka antalet språkpraktikplatser inom kommunens förvaltningar, föreningsliv och företag. Från 30 platser till 35. (Källa: Viadidakts statistik). Att minst 85 procent av eleverna inom SFI spår 2 och spår 3 ska ha minst betyget godkänt inom 2 resp 1 år. (Källa: Viadidakts statistik) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring ett aktivt medborgarskap. Nyckeltal ej framtaget Att öka och utveckla samverkan med socialförvaltningen. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Som ett led i arbetslinjen ska samlade aktiva insatser erbjudas för gruppen unga vuna utan arbete och utbildning Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att ta emot minst 5 olika praktikanter varje år. Sett över planperioden ska antalet praktikanter huvudsakligen vara kvinnor på mansdominerande arbetsplatser och tvärtom. Socialnämnden: Alla unga vuna (16-24 år) som hänvisas till Vägvisarna ska erbjudas praktik inom 14 dagar. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Viadidaktnämnden: Att andelen deltagare upp t.o.m. 26 år som gått vidare till studier eller arbete inom arbetsmarknadsinsatser är minst 34 procent (källa: Viadidakts statistik). Nyckeltalet bygger på kommunal arbetsmarknadsstatistiks genomsnittsvärde, enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting). Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Att genomföra uppsökande verksamhet för att nå ungdomar utanför studier och arbete, i ett tidigare skede. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

28 (52) Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Ny lagstiftning ändring i LSS och SoL med nya målgrupper och rättigheter Ökad behovsvolym inom handikappomsorgen Demografisk utveckling med ökning av antalet äldre/äldre till 2020 Investeringar som leder till ökade driftskostnader Nya invånare mångkulturellt/rekrytering Utökat samarbete med civilsamhället Resultatmål och nämndernas åtaganden Gott liv för medborgarna för hälsa och trygghet i vardagen Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under MNA 11 ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun). Att medverka till att andelen brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 11 timmar ska öka från 15 procent. Målnivå år 1, 30 procent, år 2, 70 procent och år 3, 100 procent (enligt den enskildes önskemål). Nattfastan mäts två gånger per år på alla brukare inom särskilt boende (SÄBO). Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Vård- och omsorgsnämnden: Andel som känner sig trygga med att Fiar-Malte finns att tillgå ska öka från 91 procent till 92 procent. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen (HO) ska öka från 87 procent till målnivå 88 procent i brukarinde. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen (ÄO) ska öka från 93 procent till målnivå 94 procent i kvalitetsbarometern. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka. Från 17 (antal personal i genomsnitt under 14 dagar) till 15, år 1. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet anställda inom äldre- och handikappomsorgen ska återställas åtminstone till tidigare nivåer.

29 (52) Nämndernas åtaganden Andel anställda med eftergymnasial utbildning ska öka. Ytterligare underlätta för anhöriga att ta hand om sina sjuka och/eller äldre. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kvalitet och brukarsäkerhet är grunden i äldre och handikappomsorgen Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: Andel som känner sig trygga med att Fiar-Malte finns att tillgå ska öka från 91 procent till 92 procent. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen trygga i sitt boende inom HO ska öka från 87 procent till målnivå 88 procent i brukarinde. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen trygga i sin bostad inom ÄO ska öka från 93 procent till målnivå 94 procent i kvalitetsbarometern. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka. Från 17 (antal personal i genomnsitt under 14 dagar) till 15, år 1. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet anställda inom äldre- och handikappomsorgen ska återställas åtminstone till tidigare nivåer. Andel anställda med eftergymnasial utbildning ska öka. Ytterligare underlätta för anhöriga att ta hand om sina sjuka och/eller äldre. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Handikappomsorgen byggs ut utifrån behov Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: Antal behöriga personer i kö från särskola till dagligverksamhet. Målnivå: 100 procent erbjuds plats. Antal behöriga personer i kö till korttidstillsyn (barn från 13 år). Målnivå: 100 procent erbjuds plats. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

30 (52) Dialogtillfällen för medborgarna i samband med inriktningsplaneringen av äldre och handikappomsorgen Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: Antal dialogtillfällen ska öka. Indeår 2010: tre tillfällen. Öka till fyra tillfällen 2011, 2012 och 2013. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Brukarinflytandet och brukarmedverkan stärks i äldre och handikappomsorgen Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: Andelen medverkande i individuell plan inom ÄO ska öka från 64 procent till målnivå 70 procent. Mäts inom Öppna jämförelser. Andelen medverkande i personlig planering avseende arbetssituation inom HO ska öka från 63 procent till målnivå 65 procent i brukarinde. Mäts vartannat år. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Stärkt och utvecklat folkhälsoarbete i syfte att uppnå en jämlik hälsa i äldre och handikappomsorgen Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: Antalet utbildad personal i ICF 4 -metoden inom HO Målnivå: år 1, 10 procent år 2, 20 procent och år 3, 100 procent. Andel enheter inom ÄO som arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt på arbetsplatsträffar. Målnivå: år 1, 80 procent, år 2, 90 procent och år 3, 100 procent. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Verksamheten bidrar till att öka kommunens attraktionskraft Nämndernas åtaganden Vård- och omsorgsnämnden: NBI 5 /ÄO: SÄBO som helhet höjs från värdet 77 till målnivå 78. Mäts vartannat år. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 4 ICF är en internationell klassifikation av funktionsnedsättning, funktionshinder och hälsa.

31 (52) Nämndernas åtaganden Hemtjänsten som helhet höjs från NBI-värdet 77 till målnivå 78. Mäts vartannat år. NBI /HO höjs från värdet 75 till målnivå 76. Mäts vartannat år. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Individ- och familjeomsorg Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Arbetslöshet som leder till ökade behov av försörjningsstöd och andra problem För lång introduktionstid leder till fler i behov av försörjningsstöd Konsekvenser av ändrade regler för sjukförsäkring och a-kassa Ökade behov av placeringar i familjehem och hem för vård eller boende Utvecklad kostnads- och vinstanalys Lokaler Samverkan med interna och eterna aktörer Differentierade bostäder för utsatta grupper Forskningsstation, satsning på evidensbaserade metoder Kvalitetsarbete professionalisering Resultatmål och nämndernas åtaganden I samverkan med andra aktörer ges insatser som leder till ökad egen försörjning Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att ta emot minst 15 personer med behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Socialnämnden: Medverka till att 20 personer med försörjningsstöd under 2011 erbjuds yrkesutbildning. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 5 NBI = nöjd brukar inde

32 (52) Nämndernas åtaganden Viadidaktnämnden: Att öka andelen med försörjningsstöd som gått vidare till studier eller arbete, med två procentenheter med 2010 som bas. (Källa: Beräkningsunderlag är de personer som uppbär försörjningsstöd inom Viadidakts projekt och verksamheter.) Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Ökad kvalitet och säkerhet för rätt insats till den enskilde Nämndernas åtaganden Socialnämnden: Alla personer aktuella för försörjningsstöd ska ha en genomförandeplan inom tre månader. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Alla utredningar avseende vuna ska ske via ASI 6. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kartlägga placeringar avseende familjehem och hem för vård eller boende (HVB), för att komma med förslag till förändringar. Familjehemmen ska besökas av socialsekreterarna en gång per kvartal. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Jämlik hälsa och livskvalitet Nämndernas åtaganden Socialnämnden: Alla familjehemsplacerade barn och ungdomar ska genomgå hälsoundersökningar. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt 6 ASI, Addiction Severity Inde, är en strukturerad intervju som används för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem.

33 (52) Jämställdhet Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Svårt att se normen och att förändra Jämställdhetsarbetet kräver långsiktighet och uthållighet Att ta steget från att utbilda till att göra jämställdhet Könsuppdelad statistik Formulera mål, organisation och handlingsplan för jämställdhetsintegreringsarbetet Resultatmål och nämndernas åtaganden Tjänster och service på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Tillgången till tjänster och service samt resursfördelningen tar hänsyn till både flickors och pojkars behov. Kommunstyrelsen: Belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur- och turismnämnden: Uppmärksamma flickors fritidsbehov i lika stor omfattning som pojkars genom att förvaltningens ungdomsverksamhet ska vara jämställd. Verksamheten ska baseras på 60 procent flickor och 40 procent pojkar. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att genomföra en kundundersökning för minst två verksamhetsområden som belyser på vilket sätt tjänster och service inom förvaltningen är könsneutrala. Resurser fördelas på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bildningsnämnden: Tillgången till tjänster och service samt resursfördelningen tar

34 (52) Nämndernas åtaganden hänsyn till både flickors och pojkars behov. Kultur- och turismnämnden: Nämnden ska sträva efter att föreningsbidrag fördelas lika gällande kön. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att under planperioden efter analyser utveckla minst ett nyckeltal inom två verksamhetsområden. Viadidaktnämnden: Att öka andelen män inom vuenutbildning med en procentenhet varje år. (Källa: Skolverkets statistik, 2008/2009 39 procent) Att ha en jämn könsfördelning inom alla Viadidakts utbildningar och praktikplatser. Att inom alla ansvarsområden ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalyser Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Könsuppdelad statistik presenteras och analyseras inom alla de områden där sådan statistik är tillgänglig. Kommunstyrelsen: All befolkningsstatistik ska delas upp på kön. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kultur- och turismnämnden: Under 2011 ta fram statistik på bibliotekens låntagare fördelat på kön. Under 2011 ta fram statistik på föreningsmedlemmar fördelade på kön. Under 2011 ta fram statistik på utställningar och konstinköp fördelade på kön. Ta fram statistik på antalet deltagare i Ung Kultur och Fritid (UKF) fördelat på kön. Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Redovisa klagomål könsuppdelat. Mäts områdesvis. Service- och tekniknämnden: Att genomföra jämställdhetsanalyser inom två olika verksamhetsområden. Att efter gjorda jämställdhetsanalyser, ta fram könsuppdelad statistik inom minst ett verksamhetsområde.

35 (52) Nämndernas åtaganden Socialnämnden: Aktivitet: Könsuppdelad statistik avseende försörjningsstöd. Aktivitet: Placeringar av barn, ungdomar och vuna redovisas fördelat på kön. Viadidaktnämnden: Att utifrån förvaltningens könsuppdelade statistik för verksamheten och nämndens och förvaltningens formella beslut ska en metod för jämställdhetsanalys tas fram. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Vård- och omsorgsnämnden: Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att genomföras. Folkhälsa Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Barns och ungdomars psykiska ohälsa Folkhälsoarbete kräver långsiktighet och uthållighet Det operativa arbetet i nämnderna Mätbarheten Insatser till föräldrar/andra vuna för att nå barn och unga Äldres hälsa är ett prioriterat område nationellt Att skapa utrymme för de utsatta för jämlikhet i hälsa Genomförandet av det kostpolitiska programmet Ta fram en grund för arbetet: välfärdsanalys, nyckeltal, mål Resultatmål och nämndernas åtaganden En god och jämlik hälsa Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bildningsnämnden: Andelen barn och unga som mår bra ska öka. (Liv & hälsa ung)

36 (52) Nämndernas åtaganden Andelen barn och elever som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka. Andelen elever som trivs i skolan ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att upprätta ett idrottspolitiskt program som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under 11 i screeninginstrumentet Mini Nutritional Assesment 7 (MNA) ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun). Viadidaktnämnden: Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring den egna hälsan. Nyckeltal ej framtaget. Trygg och säker kommun Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bildningsnämnden: Andelen barn och unga som mår bra ska öka. (Liv & hälsa ung) Andelen barn och elever som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka. Andelen elever som trivs i skolan ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Byggnadsnämnden: I arbetet med plan och byggärenden säkerställa en trygg, säker och barnvänlig miljö. Kommunstyrelsen: För Katrineholms kommun är andelen män och kvinnor som oroar sig för att utsättas för brott i något avseende (total oro för brott) mindre än 61 procent. Källa: Trygghetsundersökningen i Södermanlands län. Andelen män och kvinnor som är trygga ute en ensam sen kväll är högre än 66 procent. Källa: Trygghetsundersökningen i Södermanlands län. 7 MNA, Mini Nutritional Assesment, är ett instrument som är särskilt anpassat för bedömning av näringstillståndet hos äldre.

37 (52) Nämndernas åtaganden Verka för att behålla och utveckla Kullbergska sjukhuset. Samarbeta aktivt med polisen. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Service- och tekniknämnden: Att mot bakgrunden av genomförd trafiknätsanalys föreslå minst tre investeringsåtgärder varje år. Att se till att alla transporter utförda av förvaltningen med tung trafik till förskolorna upphör innan planperiodens utgång. Barnvänlig kommun Nämndernas åtaganden Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Bildningsnämnden: Andelen barn och unga som mår bra ska öka. (Liv & hälsa ung) Andelen barn och elever som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka. Andelen elever som trivs i skolan ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Byggnadsnämnden: I arbetet med plan och byggärenden säkerställa en trygg, säker och barnvänlig miljö. Kultur- och turismnämnden: Antalet barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket. Målnivå 200 grupper per år. Antal barngrupper som deltar i konstpedagogik. Målnivå 50 grupper per år. Antalet besökare i skateparken ska utvecklas positivt. Indikator: antal skejtare under 16 år. Service- och tekniknämnden: Att inom planperioden se till att 3 av 35 lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för funktionshindrade barn. Vård- och omsorgsnämnden: Andel beslut där barn och ungdomar berörs som beaktat barnperspektivet enligt barnchecklistan. Målnivå: 100 procent

38 (52) God och näringsriktig kost till barn och äldre Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under MNA 11 ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun). Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Vård- och omsorgsnämnden: Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 11 timmar ska öka från 15 procent. Målnivå: år 1, 30 procent, år 2, 70 procent, år 3, 100 procent (enligt den enskildes önskemål). NBI/ÄO: SÄBO om maten höjs från värdet 56 till målnivå 58. Mäts i Öppna jämförelser. Hemtjänsten om maten höjs från NBI-värdet 66 till målnivå 68. Mäts i Öppna jämförelser. Tillgänglighet Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Lagstiftning om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet För lite generell tillgänglighet kan leda till att stora resurser måste läggas på individuella lösningar Nyinvesteringar, inköp och upphandlingar måste ta hänsyn till tillgänglighet Behov av kompetenshöjande insatser Utveckla organisation för tillgänglighetsfrågan Resultatmål och nämndernas åtaganden Katrineholms kommuns verksamheter är tillgängliga Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Alla pedagogiska verksamheter i Katrineholms kommun ska varje år analysera tillgängligheten i verksamheterna och vid förekommande fall föreslå förbättringar. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

39 (52) Nämndernas åtaganden Andelen elever och föräldrar som upplever att barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de önskar sig ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Antalet skolor utanför tätorten Katrineholm ska inte minska. Byggnadsnämnden: E-tjänster introduceras 2011. Antalet brukare skall mätas. Kommunstyrelsen: Antalet e-tjänster ska vara 30 vid utgången av 2011 Indikator: Användning av kommunens e-tjänster Alla skrivelser mäts utifrån ett läsbarhetsinde 8 Kommunstyrelsen ska bidra till att minska den digitala klyftan 9 för kvinnor och män, pojkar och flickor. 10 Yttäckning 11 för bredband ska öka. Vid utgången av 2011 ska 25 procent av ytan vara täckt. 12 Kultur- och turismnämnden: Genom att utveckla förvaltningens e-mediatjänster erbjuder vi ökad tillgänglighet. Antalet besökare på bibliotekets e-mediatjänster ska under perioden 2011-2013 öka med 50 procent. Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Antal e-tjänster ska öka med 4 st. under år 2011. Service- och tekniknämnden: Att tillsammans med berörda förvaltningar att utveckla minst två könsneutrala E-tjänster (med syftning på likställighet). Att inom planperioden se till att 3 av 35 lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för funktionshindrade barn. Att under planperioden tillgänglighetsanpassa minst 2 av 20 övergångsställen per år. Att tillsammans med Trafikverket medverka till att minst en 8 Läsbarhetsinde är ett mått på en tets svårighetsgrad. Formeln är Li=Lm+Lo, där Lm är medeltalet ord per mening och Lo är andelen långa ord (ord med fler än se bokstäver) uttryckt i procent. 9 Begreppet digitala klyftor avser i detta sammanhang de skillnader som finns mellan olika grupper av medborgare när det gäller möjligheten att tillgå och tillgodogöra sig information via Internet. 10 Under våren 2009 hade 89 procent av alla i åldrarna 16-74 år tillgång till Internet i hemmet. Bland männen har 91 procent tillgång till Internet i hemmet. För kvinnor är motsvarande siffra 88 procent. 11 Yttäckning enligt Post och Telestyrelsen definition. 12 Post och Telstyrelsen har ändrat sin specifikation gällande bredband från 2 till 100 Mbit varför hela mobiltäckningen kommer under PTS nivå. I juni 2010 har Katrineholm 2 % täckt enligt länsstyrelsens sammanställning.

40 (52) Nämndernas åtaganden busshållplats tillgänglighetsanpassas. Viadidaktnämnden: Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Vård- och omsorgsnämnden: Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att genomföras. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Katrineholm upplevs som en tillgänglig kommun Nämndernas åtaganden Bildningsnämnden: Alla pedagogiska verksamheter i Katrineholms kommun ska varje år analysera tillgängligheten i verksamheterna och vid förekommande fall föreslå förbättringar. Andelen elever och föräldrar som upplever att barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de önskar sig ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Antalet skolor utanför tätorten Katrineholm ska inte minska. Byggnadsnämnden: Genom att successivt arbeta med att förbättra våra e-tjänster vill vi åstadkomma att antalet brukare ökar. Viadidaktnämnden: Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Vård- och omsorgsnämnden: Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att genomföras.

41 (52) Kommunövergripande interna funktioner 13 Utmaningar inför planperioden 2011 2013 Koncernstyrningen Långsiktig resurssäkring Mer specialiserade och fler specialistområden att täcka Högre utnyttjande av systemstöd Från administration till mer analys Kompetensförsörjning Utvecklad lönepolitik Takten i IT-strategin Samordning/resurser i stora centrala projekt Projektet Heltid en rättighet och deltid en möjlighet Insatser till följd av resultat i personalenkäten/lönekartläggning/arbetsvärdering Stigande livsmedelskostnader Behov av långsiktig lokalplanering Utveckla anskaffningsprocessen Resultatmål och nämndernas åtaganden Kommunen ska ha en ekonomi i balans Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen: Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna. Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Om målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppfylls, ska överskjutande del användas för att jämna ut kommande kostnadsökningar avseende pensioner. Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna. Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Soliditeten ska öka under planperioden. 13 Omfattar bl.a. kommunledningsadministrativt stöd, ekonomiprocesser (anskaffning, finansförvaltning, m.m.), personalfrågor inkl stödprocesser, IT-stöd, informations- och kommunikationsstöd, lokalresurser.

42 (52) Nämndernas åtaganden Avskrivningar bör under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Självfinansieringsgraden ska öka från 2009 års nivå under planperioden. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Antalet anbudsgivare ska i snitt vara minst fyra per upphandling. Anpassa upphandlingar för att underlätta för lokala företag och entreprenörer att delta i kommunala upphandlingar. Vård- och omsorgsnämnden: Nämnden har en buffert motsvarande 0,5 procent år 1 och 2, samt 1 procent år 3. Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: Ökat NMI (Nöjd Medarbetar Inde). Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Katrineholms kommun har NMI 68 eller högre. Katrineholms kommun har ett tydligt arbetsgivarmärke 14. Katrineholms kommun har ett starkt arbetsgivarmärke. Platsen Katrineholm har ett tydligt varumärke. Platsen Katrineholm har ett starkt varumärke. Kultur- och turismnämnden: NMI ska öka för förvaltningen totalt, från nuvarande 65 procent till 75 procent. NMI för ledarskap ska öka från 52 procent till 65 procent. Service- och tekniknämnden: Att ta emot minst 10 olika praktikantkategorier. Att ta emot minst 15 personer med behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 14 Arbetsgivarmärke avser i detta sammanhang kommunens utvecklingsinsatser för att utveckla ett varumärke som attraktiv arbetsgivare. Arbetet är långsiktigt och systematiskt inom såväl kommun som utåt mot eterna målgrupper. Med utvecklingsinsatser avses i sammanhanget de insatser och aktiviteter kommunen gör för att behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov.

43 (52) Nämndernas åtaganden Att under planperioden presentera resultatet av minst en skriven uppsats av student. Att under planperioden medverka till att förvaltningens resultat i medarbetarundersökningen förbättras med minst 5 procent. Socialnämnden: Varje anställd ska ha en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens behov. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Viadidaktnämnden: Att höja andelen nöjda kursdeltagare inom personalutbildningsområdet med 2 procentenheter (Källa: Viadidakts svar Mycket bra och bra, 2009 totalt 77,8 procent). NMI avseende fysisk arbetsmiljö/ personalutrymmen ska öka från 56 procent till 70 procent på två år. Mäts vartannat år. Vård- och omsorgsnämnden: NMI avseende fysisk arbetsmiljö/ personalutrymmen ska öka från 45 procent till 50 procent på två år. Mäts vartannat år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar från 81 procent till målnivå 90 procent under planperioden. Katrineholms kommun ska bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet Nämndernas åtaganden Byggnadsnämnden: Förbättra resultatet i kommunjämförelser. NöjdKundInde ska öka till 70 (2011). Redovisas vartannat år. Planarbetsprogrammet ska följas. Alla bygglovsansökningar ska behandlas inom angivna tidsramar: Beslut i enklare ärenden (t.e. garage, carport, förråd) tas inom tio arbetsdagar från dag då kompletta ansökningshandlingar har kommit in. Beslut i komplicerade ärenden tas vid första byggnadsnämnd som infaller femton arbetsdagar från den dag kompletta ansökningshandlingar kommit in. Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast inom 5 dagar efter det att ett tillsyningsärendeärende, enligt PBL 10 kap, kommit till stadsarkitektkontorets kännedom ska platsbesök genomföras. Utdrag ur primärkartan ska levereras till beställare inom angivna tidsramar: Levereras ska ske inom tre dagar efter det att under- Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

44 (52) Nämndernas åtaganden tecknat nyttjanderättsavtal kommit in till stadsarkitektkontoret. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen ansvarar, genom kommunchefen för den samlade verkställighetsorganisationen så att samarbetet ökar mellan olika kommunala instanser, så att personal och ekonomiska resurser används på bästa sätt. Det interkommunala samarbetet ska öka för att uppnå högre effektivitet och minska kostnaderna. Andel inköp från upphandlade leverantörer ökar. För de fem största leverantörerna ska avtalstroheten vara 100 procent 2011. E-beställningar görs där det är möjligt till 100 procent. Andelen avtal som kan e-beställas ska öka med 25 procent under 2011. Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn av kommunledningsförvaltningens verksamhet. Alla projekt (projektdefinition enligt projekthandboken) ska bedrivas i enlighet med projekthandboken Kultur- och turismnämnden: Nämnden ska bedriva en verksamhet som ger nöjda kunder. Mäts i kulturundersökningar vartannat år. 70 procent av de besökande ska uttrycka att de är nöjda med utbudet på Kulturhuset. 80 procent av de besökande ska uttrycka att de uppfattar bemötandet på Kulturhuset som bra eller mycket bra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Förbättra resultatet i kommunjämförelser. NöjdKundInde ska öka till 70 (2011). Redovisas vartannat år. Service- och tekniknämnden: Att mot bakgrunden av redovisat resultatet av kundundersökning utveckla minst ett nyckeltal under planperioden (t.e. NöjdKund- Inde). Att under planperioden utveckla minst tre verksamhetsområdens samarbetsformer med närliggande kommuner i syfte att säkerställa rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet.

45 (52) Nämndernas åtaganden Viadidaktnämnden: Alla chefer inom Katrineholms kommun ska känna till Viadidakts verksamheter. Ta fram rutiner för att redovisa nyckeltal inom arbetsmarknadsoch integrationsverksamheten till jämförande kommunal statstik via SKL (Sveriges kommuner och landsting). Kvalitetssäkra uppföljning av verksamheten genom införande av RYC(Run Your Company). Vård- och omsorgsnämnden: Standardkostnaden för äldreomsorgen ska ligga under eller i nivå med beräknad kostnad. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kostnaderna för LSS i relation till antal personer och antal insatser ska ligga under eller i nivå med jämförbara kommuner. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer Nämndernas åtaganden Service- och tekniknämnden: Att återvinna 75 procent av grus- och asfaltmaterial vid anläggningsarbeten Att se till att alla transporter utförda av förvaltningen med tung trafik till förskolorna upphör innan planperiodens utgång. Att medverka till att kommunens totala inköp av livsmedel består av minst 30 procent ekologiska råvaror och 5 procent närproducerade råvaror. Viadidaktnämnden: Minska antal kilo/anställd inköpt papper. Nyckeltal ej framtaget. Vård- och omsorgsnämnden: Andel miljöbilar ska fortsätta öka från 85 procent till 90 procent. Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt

46 (52) RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2011 med plan 2012-2013 Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse 2010 2011 2012 2013 Övergripande politisk ledning 8 647 9 112 8 704 8 704 Bildningsnämnden 601 184 617 711 617 211 617 211 Byggnadsnämnden 6 377 6 630 6 530 6 530 varav Översiktsplan 1 000 1 000 1 000 1 000 Kommunstyrelsen 96 730 109 379 109 379 109 379 varav Kommuncentrala inkl KLC 39 065 46 311 46 311 46 311 varav Kommunledningsförvaltningen 50 863 55 889 56 089 55 839 varav Näringsliv och tillvät 6 802 7 179 6 879 6 879 Kultur och turismnämnden 34 861 33 278 33 278 33 278 Miljö och hälsoskyddsnämnden 5 668 5 859 5 859 5 859 Service och tekniknämnden 156 853 160 034 160 034 160 034 Socialnämnden 111 658 122 731 122 731 122 731 Viadidaktnämnden 50 438 49 497 48 997 48 997 Vård och omsorgsnämnden 519 609 532 750 532 000 532 000 Räddningstjänsten VSR 24 848 24 600 24 600 24 600 Kompensation för ökade löner 0 0 27 710 58 580 Summa nämnder 1 616 873 1 671 581 1 697 033 1 727 903 Till kommunstyrelsens förfogande 4 000 5 000 3 000 3 000 Ökade hyreskostnader pga investeringar 2010 0 3 400 3 300 3 200 Ökade hyreskostnader pga plan investeringar 2011 0 6 700 11 300 14 400 Löneuppräkning 30 530 18 850 23 100 27 800 Ofördelade löner överhäng 9 788 6 860 5 770 7 700 Medel till lönekartläggning 0 2 000 2 000 2 000 Personalomkostnadspålägg o sem.löneskuld 152 750 155 911 157 925 160 858 Pensioner 94 200 96 900 101 600 107 500 Intäkter Viadidakt Vingåker 9 241 9 058 9 058 9 058 Kapitalkostnadsintäkter 59 334 62 146 62 146 62 146 Avskrivningar 50 963 50 400 50 000 52 700 Skatter och statsbidrag 1 568 629 1 621 335 1 647 146 1 693 854 Finansiering, utdelningar mm 26 356 32 393 29 830 28 487 Jobbcentrum, flyktingschablon 900 900 900 900 Summa finansiering 1 625 929 1 689 833 1 705 135 1 735 203 TOTALT 9 056 18 252 8 102 7 300 Budgeterat resultat i % av skatter och statsbidra 0,58% 1,13% 0,49% 0,43% GOD EK. HUSHÅLLNING 15 686 16 213 16 471 16 939

47 (52) Investeringsbudget Kategori Summering per kategori 2011 2012 2013 1 Skyldigheter och ålägganden 8 080 5 180 2 180 2 Investering hos annan part 57 670 95 000 4 000 3 Rationaliseringsinvesteringar 0 0 0 4 Övriga investeringar inkl produtionsinvest. 25 526 22 600 14 125 5 Infrastruktur 70 150 37 650 17 800 6 Eploatering/utveckling 46 300 18 700 22 200 Kategori Nämnd Investering 2011 2012 2013 Årlig nivå för anskaffning/reinvestering av 1 BIN utrustning utrifrån lagstiftningskrav 500 500 500 2 BIN Förskolor, skärmtak och förråd 250 2 BIN Stavstugan 15 m staket m grind 18 2 BIN Nävertorpsskolan trafikplats Q37 215 2 BIN Stenkullen staket 40 2 BIN Upprustning utemiljö varav Borgens utemiljö, Stavstugan, åtg utemiljö, Gersnäs, Lekhus utomhus, Klätterställning Näverstuglan, Stenkullen utemiljösandl mm, Skogsborgsskolan,återst utemiljö (180 tkr) 1 000 1 000 2 BIN Lokalanpass gymnasialt teknikcollege 2 500 2 BIN Kulturskolan flytt av branddörr 47 2 BIN Sandbäckens utemiljö 0 2 000 2 BIN Södra skolan 2011-2012 10 000 2 BIN En ny förskoleavdeln Lasstorp 4 800 4 BIN Reinvesteringar gymnasieskolorna, 2 500 2 500 2 500 4 BIN Reinvesteringar, förskolor, grund/särskolor och kulturskola 1 500 1 500 1 500 4 BIN Anpassad IT-utrustning för elever med behov av särskilda insatser 300 300 300 BIN Totalt 23 670 6 800 5 800 4 BN Datorstöd för arbetsplatsbesök 50 BN Totalt 50 0 0 1 KS Arbetsmiljöåtgärder 150 150 150 2 KS Gen myndighetskrav hissar 3 000 3 000 3 000 2 KS Oförutsedda fastighetsåtgärder 5 000 4 KS Oförutsedda fastighetsåtgärder 5 000 4 KS Nätverksinvesteringar årlig investeringsnivå 1 000 1 000 1 000 4 KS Tunna klienter vård- och omsorgsförvaltning 700 4 KS Intranät inklusive dokumenthanteringssystem och systemstöd för användarsupport 1 500 1 500 1 500 4 KS Köp RunYourCompany 106 4 KS E-tjänster 1 000 5 KS Digitala skyltar östra förbifarten 1 000 5 KS NORRA SPÅRET OCH TERMINALEN varav 13 mnkr tidigare beslutat. 48 000 6 KS Lövåsens handelsområde 5 000 10 000 2 000

48 (52) Kategori Nämnd Investering 2011 2012 2013 6 KS KLC Eploatering 25 000 2 000 0 6 KS KLC Knorran 3 000 2 000 10 000 6 KS Trollestrand 10 700 4 200 4 200 6 KS Djulönäs 2 600 500 6 KS Luvsjön etapp 3B 3 000 6 KS Krämbol 1 000 6 KS Lasstorp/Gersnäs 2 000 KS Totalt 111 756 25 350 27 850 4 KTN L 4 475 4 KTN Konstinköp 250 250 250 4 KTN Reinvest Ängeln 100 200 200 4 KTN Byggn hytta Lokstallet 50 50 4 KTN Konsthall, fortlöpande underh 100 100 100 4 KTN Lokstallet UKF 700 200 200 5 KTN Konstnärlig utsmyckning 400 400 400 5 KTN Skatepark 3 800 3 800 KTN Totalt 5 875 5 000 1 150 4 MHN Inventarier och utrustning 50 50 50 MHN Totalt 50 50 50 1 SOCN Arbetsmiljöåtgärder 50 4 SOCN Datorisering nya moduler e BBIC 100 4 SOCN Inventarier och utrustning 100 SOCN Totalt 250 0 0 1 Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering 550 250 250 STN kransorter 2011 1 STN Miljöinventeringar, MIFO 2 0 250 250 1 STN Trafiknätsanalys, revidering 300 0 0 2 Omställning till friidrottshall STN (flerbrukshall) Duveholm D/E 800 2 STN Bokningssystem (äskat via IT) 0 0 4 STN Serveringsvagn 20 40 40 4 STN Salladsvagn med kyla 25 50 50 4 STN Konvektionsugn hel GN 100 300 200 4 STN Konvektionsugn halv GN 50 100 100 4 STN Kokgryta 100 400 200 4 STN Storkökskylar 50 100 100 4 STN Storköksfrysar 50 100 100 4 STN Diskmaskin 175 250 200 4 STN Granuldiskmaskin 100 350 200 4 STN Mattransportvagnar 50 100 100 4 STN Stekhäll 15 80 50 4 STN Arbetsbänk höj och sänkbar - matsal 25 25 25 4 STN Spis 20 0 40 4 STN Rullvagnar mm till logistikcentrum 10 0 0 4 STN Mattransportbil 400 400 0 4 STN Elbil -95, park 0 170 0 4 STN Lövsug -90, park 0 70 0 4 STN Jordfräs -93, park 0 50 0 4 STN Servicebil -03, skog och natur 380 0 0 4 STN Personalvagn -94 skog och natur 0 220 0

49 (52) Kategori Nämnd Investering 2011 2012 2013 4 STN Traktor -00, gata 900 0 0 4 STN Servicebil -00, gata (flak med kran) 450 0 0 4 STN Servicebil-96, park 400 0 0 4 STN Servicebil -05, skog o natur 0 350 0 4 STN Personalvagn -95, skog o natur 0 660 0 4 STN Mopedbil (Piagio)-01 skog o natur 0 170 0 4 STN Traktor -88, gata 0 650 0 4 STN Redskapsbärare -97, gata 0 950 0 4 STN Lastbil -99 3-alig med kran, gata 0 1 700 0 4 STN Gaffeltruck, gata 0 300 0 4 STN Slaghack, gata 0 0 120 4 STN Grävmaskin -02, hjuldriven 17 ton, gata 0 0 1 000 4 STN Servicebil -05, gata 0 350 0 4 STN Servicebil -97, park 0 270 0 4 STN Elbil -97, park 0 170 0 4 STN Sopmaskin -92, park 0 100 0 4 STN Lövsug -80, park 0 70 0 4 STN Servicebil -06, skog o natur 0 350 0 4 STN Personalvagnar -98 skog o natur 0 0 440 4 STN Flistugg -92, skog o natur 0 70 0 4 STN Lastmaskin -07, gata (inlösen leasing) 0 750 0 4 STN Upprustning lekplatser, parkmöbler 500 500 500 4 STN Friluftsbad 50 50 50 4 STN Arboretum, automatbevattning 0 350 0 4 STN Skurmaskin och byte av städmetod 150 0 0 4 STN Innebandysarg 0 70 0 4 STN Möbler entré, konferensrum 0 40 4 STN Planerat byte av mål, avbytarbås m.m. 0 75 4 Skadeförebyggande madrassering av 75 0 STN etraläktare 4 STN Batterier limmar väeln 150 30 30 4 STN Motionsredskap i parker (aktivitetspark) 100 0 0 4 STN Duveholmsbadet, lekredskap 0 150 0 4 STN Släpkärra -82, gata 0 30 0 4 STN Servicebil -98, park 0 0 270 4 STN Elbil -98, park 0 0 170 4 STN Lövsug -98, park 0 0 100 4 STN Sandspridare -90, park 0 0 50 4 STN Traktor -07, skog o natur 0 0 650 4 STN Lastbil -02 2-alig, gata 0 0 1 000 4 STN Vattenrening UV-ljus stora bassängen 500 4 Resultat- och högtalaranläggning 200 STN Backavallen A-plan 4 STN Ismaskin (bandy) 0 1 000 4 STN Renovering golv A-läktare 100 5 STN Belysning i parker 200 200 200 5 STN Byte av träd i gaturummet 300 300 300 5 STN Grönplan 0 350 0 5 STN Vattenfontän, rondell Fabriksgatan 0 500 0 5 Stalls backe, asfaltering av väg alt annan 0 500 STN infart

50 (52) Kategori Nämnd Investering 2011 2012 2013 5 STN Energioptimering 400 400 0 5 STN Tillgänglighetsåtgärder lekplatser 150 0 0 5 STN Rondell ishallen, grönyta 100 0 0 5 Trädgårdsgatan - Florgatan, 0 0 1 400 STN cirkulationsplats 5 STN Nollvisionsåtgärder 500 500 500 5 STN Stallsbacke, ny infart 0 300 0 5 STN Rundvägen, upprustning 0 1 100 0 5 Värmbolsvägen - Dalvägen, 0 1 200 0 STN cirkulationsplats 5 STN Stensättersgatan, upprustning 0 700 0 5 STN Hastighetssäkring övergångsställen 500 500 500 5 STN Hastighetssäkring 30-zoner 700 500 500 5 STN Sjölandsvägen, upprustning 700 0 0 5 STN Bondegatan Valla, upprustning 0 400 0 5 STN Bryggaregatan, upprustning 0 700 0 5 STN Bondegatan upprustning 0 700 500 5 STN Djulögatan Kv Linnéan parkering 0 700 0 5 STN Stallsgårdsvägen m.fl. återställning VA 0 950 0 5 STN Vallavägen, GC-väg 0 0 400 5 Vingåkervägen - Rönngatan, ombyggnad 0 950 0 STN GC-bana 5 STN Djulö Allé - Rv 52, gångpassage 500 0 0 5 STN Smärre utvidgningar och förbättringar 325 325 325 5 STN Gång och cykelvägar 225 225 225 5 STN Sanering gator 250 250 250 5 STN Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön 0 500 500 5 Linnévägen - Eriksbergsvägen, 0 0 4 000 STN cirkulationsplats. Övertagande från Trafikverket. 5 STN Upprustning av grusbelagda gc-vägar 200 200 200 5 STN Ljus i staden, kommun/fastighetsägare 100 500 500 5 STN Trädplantering Oppundavägen 0 200 0 5 Byte av belysning Hantverkareg. 0 400 0 STN Köpmang 5 STN Sammanläggning av stadsparken/gr.kulle 0 1 500 0 5 STN Handikappanpassad trädgård 0 300 0 5 STN Konstgräs Valla 7 000 5 STN Asfaltering Valla IP parkering 0 100 0 5 Trafiksäkerhetsåtgärder Backavallen 0 200 STN (infartsbom reglerbar) 5 Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad 1 000 2 500 2 500 STN av området 5 STN Ny infartsväg till Valla go-cartbana 600 0 0 5 Industrigatan, utbyggnad till Östra 5 500 2 000 0 STN Förbifarten 5 STN Kollektivtrafikåtgärder 500 500 500 5 Parkeringsplatser, utökning av P-platser i 0 0 1 000 STN centrum 5 STN Nolnäsparken 0 500 0 5 STN Aulaparken 0 700 0 5 STN Beläggningsytor 3 000 2 000 2 000

51 (52) Kategori Nämnd Investering 2011 2012 2013 5 STN Gatubelysning 600 600 600 5 STN Torget (Dnr STN/2010-24-312) 500 500 500 5 STN Valla-projektet (Dnr STN/2010-- 500 0 0 STN Totalt 24 045 45 060 23 685 4 VIAN IKT Reinvesteringar Telebildutrustning 200 0 0 4 VIAN Smartboard 2 st 70 70 70 Utbyte/komplettering av IT-utrustning och 70 70 70 4 VIAN möbler 4 VIAN Bänkar till Sfi-salar och ny inredn lärosalar 70 70 70 Utbyte/komplettering av möbler och övr 20 20 20 4 VIAN inv VIAN Totalt 430 230 230 1 VON Arbetsmiljöåtgärder 200 200 200 1 VON ÄO Person-, taklyftar och rullstolar 300 300 300 1 VON ÄO Utbyte larm särskilda boenden, Igelkotten, Strandgården, Furuliden 2 500 1 VON ÄO Lövåsen larm 3 000 3 000 1 VON ÄO Arbetsmiljöåtgärder 200 200 200 1 VON HO Arbetstekniska hjälpmedel 130 130 130 1 VON HO Arbetsmiljöåtgärder 200 200 200 2 VON Om- och tillbyggnation Lövåsens äldreboende 30 000 90 000 4 VON Uppgradering verksamhetssystem 1 100 4 VON ÄO Utrustning, särskilda boendeformer 200 200 200 4 VON ÄO Sängar och madrasser 100 100 100 4 VON ÄO Utrustning ombyggn Lövåsens äldreboende 2 100 2 100 0 4 VON ÄO Hemtjänsten, tvättmaskiner 100 50 50 4 VON HO Utrustning Nya boenden 350 0 0 4 VON HO Maskiner och redskap 100 90 90 4 VON HO Specialmöbler 60 30 30 4 VON HO Pedagogiska "leksaker" 60 40 40 4 VON HO Lokaler resurscenter, utrustning 100 4 VON HO Lokaler Tallheden, utrustning 200 5 VON Aktivitetspark 600 VON Totalt 41 600 96 640 1 540

52 (52) TILLKOMMANDE UPPDRAG Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen Fastställa organisation i enlighet med förslag i bilaga 3 för en gemensam förvaltning för samhällsbyggnadsfrågor samt fastställa principer och organisation för genomförande i enlighet med förslaget. Organisationen ska vara i drift senast september 2011. Under genomförandefasen, från kommunfullmäktiges principbeslut och fram till den nya förvaltningen börjar arbeta och chefsbefattningarna är besatta, ska de delar av organisationen som enligt förslaget ska ingå i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen ha kommunstyrelsen som anställningsmyndighet. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn av service- och teknikförvaltningen under våren 2011 i samråd med service- och tekniknämnden. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn av kommunledningsförvaltningen under våren 2011 samtidigt som kommunchefens uppdrag tydliggörs och preciseras i en instruktion. Inrätta en koncern i enlighet med bilaga 4 med ett moderbolag Katrineholms koncern AB med ansvar att äga och förvalta kommunens hel- och delägda bolag och andra juridiska personer senast juni 2011. Ta fram förslag på Vision 2025 för Katrineholms kommun senast i maj 2011. Ta fram projektdirektiv för färdigställande av Katrineholms Logistikcentrum senast april 2011. Inrätta ett näringslivsråd under våren 2011.

Övergripande plan med budget 2011-2013 Bilaga 1 NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR I denna bilaga redovisas det underlag i form av sammanfattande verksamhetsbeskrivning och verksamhetsförändringar samt volymförändringar som nämnderna inkommit med till ekonomikontoret inför beredning av övergripande plan med budget. I planeringsdirektivet fick nämnderna i uppdrag redovisa volymförändringar i verksamheten. Volymförändringar kan avse att antalet brukare, elever eller motsvarande förväntas öka eller minska. Volymförändringar kan också avse andra betydande förändringar av verksamhetens omfattning. Varje nämnds avsnitt börjar med en sammanställning av nämndens ram under perioden 2009-2011. Förändringar i nämndernas ramar beror både på reella ändringar och på förändringar av mer teknisk karaktär. Eempel på tekniska förändringar är kompensation för löneökningar, kompensation för hyreskostnadsökningar samt förändrade kapitalkostnader. Dessa ändringar innebär de facto inte mer resurser i verksamheten. De reella resursförändringarna finns specificerade under ramen. Innehåll Övergripande politisk ledning... 2 Kommunfullmäktige... 2 Valnämnden... 2 Revision... 3 Överförmyndare... 3 Nämnderna... 3 Bildningsnämnden... 3 Byggnadsnämnden... 7 Kommunstyrelsen... 10 Kultur- och turismnämnden... 16 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 17 Service- och tekniknämnden... 20 Socialnämnden... 22 Viadidaktnämnden... 25 Vård- och omsorgsnämnden... 27

2 (33) Övergripande politisk ledning Budget 2011 Nettokostnad -9 112 Resursförändringar från 2010 till 2011 Ökade resurser för överförmyndaren Minskad ram för valnämnden (de år då det inte är val) Utbildningssatsning för det nyvalda fullmäktige Tillfälligt ökat partistöd under 2011-350 tkr 300 tkr -350 tkr -58 tkr Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28 ersättare. Kommunfullmäktige beslutar, enligt kommunallagens 3 kap 9, i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst: Mål och riktlinjer för verksamheten Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor Nämndernas organisation och verksamhetsformer Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar Val av revisorer och revisionsersättare Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda Årsredovisning och ansvarsfrihet Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Sammanträdena kan följas på plats av den som vill eller via kommunens webb-tv alternativt via närradions sändningar. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Allmänheten erbjuds sedan flera år möjlighet att inhämta upplysningar från ansvariga politiker i kommunfullmäktige genom att ställa frågor vid allmänhetens frågestund. Frågestunden inleder vanligtvis sammanträdena. Kommunfullmäktiges presidium träffas regelbundet och planerar sammanträdena och för överläggningar med kommunrevisionen för att följa dess arbete, diskutera granskningsuppdrag och ta emot resultatet av dessa. Vidare ansvarar presidiet för planering och genomförande av ceremonier kring utdelning av förtjänsttecken och hedersgåvor. Kommunfullmäktige har utfärdat regler för det kommunala partistödet. Det kommunala partistöd i Katrineholms kommun består av två komponenter - grundstöd och mandatbundet stöd. Huvudprincipen är att grundstöd utgår till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige medan det mandatbundna stödet utgår som ett årligt basbeloppsanknutet stöd per ordinarie ledamot i kommunfullmäktige. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet. Valnämnden ansvarar också för planering och genomförande av eventuella folkomröstningar.

3 (33) Revision Kommunrevisionen utgör kommunfullmäktiges kontrollorgan med uppgift att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden. Genom lekmannarevisorerna granskas den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Kommunrevisionen består av sju revisorer. Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal myndighet som ansvarar för statlig reglerad verksamhet. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt utreder ärenden för tingsrättens beslut. Överförmyndaren utövar också tillsyn över gode mäns, förmyndares och förvaltares arbete. Vid tillsynen kontrolleras dels att den enskildes tillgångar används för dennes nytta i skälig omfattning, dels att tillgångarna är placerade så att tillräcklig trygghet och skälig avkastning ges. Efter varje kalenderår lämnar gode män, förmyndare och förvaltare en redovisning för sin förvaltning till överförmyndaren som granskar och går igenom årsredovisningarna jämte bilagor. Överförmyndaren måste godkänna vissa förvaltningsåtgärder och ge tillstånd i vissa ärenden. Länsstyrelsen har tillsyn över överförmyndarens verksamhet. Nämnderna Bildningsnämnden Budget 2011 Nettokostnad -617 711 Resursförändringar från 2010 till 2011 Demografijustering enligt flerårsplan 2010-2012 Medel till volymökningar Satsning på matematik i grundskolan under 2011 2 740 tkr -8 000 tkr -500 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i kommunfullmäktiges dokument för övergripande planering med budget.

4 (33) Verksamhetsförändringar under perioden Ny skollag fr.o.m. läsåret 2011/12 (förskola, grundskola, gymnasieskola) Den nya skollagen som träder i kraft år 2011 väntas inte innebära några större kostnadsökningar. Timplaner och garanterad undervisningstid kvarstår, vilket innebär att huvudmännen inte kan göra avsteg från timplanerna. Katrineholms kommun är med i försöksverksamheten utan timplan och kommunerna som är med i denna försöksverksamhet har möjlighet att fortsätta med detta. Kostnaderna blir därmed oförändrade. Enligt skollagen kan endast behöriga lärare eller förskollärare anställas med vissa undantag. Detta kan i ett längre perspektiv eventuellt öka kostnaderna om rekryteringsläget försämras. Bildningsförvaltningen beräknar inte höjda kostnader i nuvarande rekryteringssituation. Skollagen kommer att ställa tydligare krav angående stödet till barn i behov av särskilt stöd (BIBAS). Rektor måste tillse att utredningar av anmälda BIBAS-ärenden görs och rektor måste i varje enskilt fall fatta ett beslut i dessa ärenden. Detta gäller även i sådana fall då rektor inte avser sätta in stödåtgärder. BIBAS-besluten kommer att vara möjliga att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Det finns en viss risk för ökade kostnader om överklagandenämnden i flera fall skulle göra andra typer av bedömningar än vad rektorer hittills har gjort. Hanteringen av BIBAS-ärenden kan också kräva mer av administrativa resurser än vad som brukas idag, vilket kan innebära en mindre kostnadsökning. Skolinspektionen kommer att få ökade befogenheter enligt skollagen. En så kallad sanktionstrappa införs vilket kan innebära ökade kostnader i form av vitesförelägganden och tillfälliga verksamhetsförbud. Kommunen har dock flera möjligheter att rätta till eventuella brister innan ovannämnda sanktioner kan bli aktuella. Enligt skollagen ska varje skolenhet ha endast en rektor. Detta kan innebära att den nuvarande skolorganisationen behöver justeras i enlighet med detta krav. Bildningsförvaltningen räknar dock inte med några kostnadsökningar i samband med sådana förändringar. Ny programstruktur inom gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 2011/12 Höstterminen 2011 träder en ny gymnasiereform i kraft. Reformen innebär bland annat ändrade programstrukturer, nya kursplaner, ökade behörighetskrav och ny betygsskala. Under två år har gymnasieskolan i Katrineholm deltagit i en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning och denna utbildningsform permanentas i och med reformen 2011. De ökade behörighetskraven kommer med stor sannolikhet att innebära att fler elever behöver gå ett preparandår innan man kan börja på ett nationellt gymnasieprogram. Detta skulle kunna motverkas av att eleverna är bättre förberedda när de väl börjar på ett nationellt program och därmed minska antalet elever som byter program alternativt går om en årskurs. Verksamheten på det individuella programmet kommer dock att behöva utökas då eleverna måste få möjlighet att läsa fler grundskoleämnen än idag för att kunna skaffa sig behörighet för att söka till ett nationellt program. Bildningsförvaltningen har av nämnden fått i uppdrag att genomföra en översyn av gymnasieskolans lokaler. Målet att nå ett effektivt nyttjande av lokalerna utifrån såväl verksamhetens behov som ett ekonomiskt perspektiv. Den prognostiserade elevminskningen och gymnasiereformens krav på verksamhetsförändring måste beaktas. Det är i nuläget svårt att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna av gymnasiereformen och skollagsförändringarna men vi får räkna med vissa omställningskostnader samt ökade kostnader för det individuella programmet. Reformen kan initialt innebära ökade investeringskostnader då alla kurser får reviderade kursplaner vilket på yrkesförberedande program kan innebär behov av nya maskiner och utrustning.

5 (33) Eventuellt utökad etablering av friskolor fr.o.m. läsåret 2011/12 Inför 2011 har två friskolor ansökt om att få starta, samt en friskola begärt att få utöka sin verksamhet i Katrineholms kommun. Oavsett om en eller flera friskolor kommer att starta kommer detta att ställa krav på förändringar i kommunen. Följande områden berörs: Lokaler: Lokalanpassningar till en minskad volym måste göras. Detta kan i sig medföra omställningskostnader med start under 2011. Personal: Inom bildningsförvaltningen kan upp emot 20-25 anställda komma att bli friställda under 2011. Under de därpå följande två åren ytterligare 20-25 personer per år. Dessutom kommer personal inom service och teknikförvaltningen att beröras; främst skolmåltid och vaktmästeri. Ersättningskrav: Om volymerna minskar kan krav från entreprenörer på ersättning för utebliven intäkt komma att krävas under omställningstiden. (Så har skett inom skolskjutsavtalet efter start av friskola 2009.) Ekonomi: Det är rimligt att utgå från att den redan sneda åldersfördelningen inom personalgruppen i den kommunala skolan ökar, vilket i sig är kostnadsdrivande eftersom friskolornas ersättningsnivåer grundar sig på genomsnittskostnader. Vidare bör hyressystemet i kommunen ses över så att det blir likvärdiga villkor mellan fristående och kommunala verksamheter. Idag hyr skolorna sina lokaler även på kvällstid när annan verksamhet pågår. Vidare hyr skolan lokalytor, som inte utnyttjas. Barn i behov av särskilda stödinsatser: Friskolor har rätt att neka att ta emot barn om det skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser. Kommunen behöver därför arbeta vidare med att utvärdera och förfina den resursfördelningsmodell för så kallade tilläggsbelopp som finns, så att dessa öronmärkta medel tillfaller de barn för vilka de är avsedda, oavsett var de har sin skolplacering. Demografins utveckling för bildningsnämndens verksamheter under perioden De senaste tre årens omfattande inflyttning av invandrarbarn/ungdomar (ca 600 inom åldersspannet 1-18 år), har inneburit/innebär svårigheter att långsiktigt planera organisering och förutse de ekonomiska effekterna rörande förskole- och skolverksamheterna. Bildningsförvaltningen har idag inga indikationer på förändring, då största delen av inflyttningen ej går via den som redovisas i aviseringar. Gymnasieskolan Utifrån nu kända förutsättningar, kommer gymnasieskolans elevunderlag att minska under perioden enligt följande: Antal folkbokförda katrineholmselever Lå 2009/10 Lå 2010/11 Lå 2011/12 Lå 2012/13 Antal gymnasieskoleelever Förändring i förhållande till föreg läsår 1 535 1 500 1 379 1 258-35 -156-121 Källa Etens daterad 15 maj 2010 nyanlända efter detta datum finns ej med i statistiken ovan. Elevantalet ovan avser endast Katrineholmselever. Katrineholms gymnasieskolor är dimensionerade att ta emot ett stort antal elever från andra kommuner (främst Vingåker). Även dessa kommuner har elevminskning som påverkar framtida elevunderlag för Katrineholms gymnasieskolor. Antal gymnasieelever från andra kommuner som valt Katrineholms gymnasieskolor:

6 (33) Flen Vingåker Övriga Totalt Lå 07/08 76 331 59 466 Lå 08/09 71 335 48 454 Lå 09/10 82 310 52 444 Prognos 10/11 81 317 44 442 Katrineholms kommuns gymnasieskolor är dimensionerade för att ta emot elever från andra kommun. Elevminskningen i kringliggande kommuner kommer troligen att innebära färre elever utifrån. Antal elever som valt gymnasieprogram i andra kommuners gymnasieskolor och friskolor Lå 07/08 lå 08/09 Lå09/10 Prognos lå 10/11 Naturbruksprogram 45 44 42 * Fordonsprogr/Nyk/Norrk 3 3 9 * Idrottsgymnasium 10 5 4 * Friskolor 62 61 108 * Övriga 91 101 103 * Frisök 4 5 * Gymnasiesärskola 0 0 1 * Summa 211 218 272 Ca 280 Avstämningsdatumet den 15 september är grund för kommuners/friskolors debiteringar, varför bildningsförvaltningen vid nämndens sammanträde ej har detaljkännedom vilka program katrineholmselever valt i andra kommuner/ friskolor läsåret 2010/11. Bildningsförvaltningens prognos tyder på att antalet elever som väljer gymnasieprogram i andra kommuner/friskolor ligger på ungefär samma nivå som föregående läsår. Grund/grundsärskolans elevunderlag Katrineholmselever F-klass År 1-6 År 7-9 Totalt Förändr mot föreg lå Lå 09/10 344 2 107 1 203 3 654 Lå 10/11 358 2 163 1 145 3 666 +12 Lå 11/12 374 2 163 1 083 3 620-46 Lå 12/13 341 2 146 1 097 3 584-36 Källa Etens daterad 15 maj 2010 nyanlända efter detta datum finns ej med i statistiken ovan. Kommentar: Prognosen ovan inrymmer stor osäkerhet p g a den fortsatt omfattande inflyttning av barn/ungdomar från andra länder. Ytterligare barn/ungdomar har tillkommit efter 15 maj 2010.

7 (33) Som framgår av ovan ligger det preliminära elevantalet relativt konstant under kommande planperiod. Tre friskolor har ansökt om att få starta grundskoleverksamhet i Katrineholm fr.o.m. läsåret 2011/12, vilket i det fall tillstånd ges, komma innebära behov av lokal- och personalanpassningar. Skolbarnsomsorg Tendensen är ett allt ökande behov av skolbarnsomsorg. Detta beror bl.a. på att nyanlända invandrarföräldrar som läser Grundsfi och har barn i skolåldern behöver plats efter skoltid. 1-5 års verksamheten 15 maj 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Prognos 2013 Antal födda 1-5 år 1 757 1780 1 756 1 765 Efterfrågan på plats i förskola/familjedagh em Barnantalet ovan avser födda och inflyttade enligt befolkningsstatistik. Ca 92 procent har plats i förskolor och familjedaghem (inkl eterna utövare). Inom kommunen finns idag två föräldrakooperativ, Täppans föräldrakooperativ i Sköldinge samt Lyckebobarnens föräldrakooperativ i tätorten Katrineholm. I förhållande till 2009 beräknas efterfrågan på förskoleplatser öka med 60 barn 2010. Förutom att fler föräldrar behöver förskoleplats, fortsätter efterfrågan på familjedaghem att minska. Efterfrågan på barnomsorg på tider utöver ordinarie Fr.o.m. hösten 2010 har 10 familjer barnomsorg på tider utöver ordinarie (15 barn), vilket är en ökning i förhållande till 2009 med 5 barn. Byggnadsnämnden Budget 2011 Nettokostnad -6 630 Resursförändringar från 2010 till 2011 Medel för uteblivna intäkter under 2011-100 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens uppdrag är att, genom stadsarkitektkontoret, ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och att ha det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, som ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet; bl. a. prövning av ansökningar om strandskydd, upphävande av strandskydd inom detaljplan och tillsyn inom strandskyddsområde enligt miljöbalken, tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden, genom stadsarkitektkontoret, biträder kommunstyrelsen i den översiktliga planeringen. Stadsarkitektkontoret är byggnadsnämndens verkställande förvaltning för samhällsplanering, bygglovshantering, tillståndsgivning, tillsyn och kontroll, kommunens kartförsörjning och adressättning, registerföring och -hållning m.m. Stadsarkitektkontoret biträder kommunstyrelsen i regionala planfrågor.

8 (33) Samhällsplanering För att skapa ett attraktivt, långsiktigt uthålligt och konkurrenskraftigt Katrineholm prioriteras i samhällsplaneringen bostadsbyggande, utveckling av verksamhetsområden, främjande av ändamålsenliga strukturer av bebyggelse, grönområden, kommunikationsnät, kulturvärden mm. Byggnadsnämndens arbete med planläggning av mark och vatten samt möjliggörande av byggande är lagreglerad. Bestämmelserna i plan- och bygglagen syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. (PBL 1 kap. 1 ) Planläggningens instrument Översiktsplanen (ÖP) är ett samlat beslutsunderlag som belyser och avväger allmänna intressen. Översiktsplanen utgör ett instrument med kommunens politiska mål avseende mark och vatten och den bebyggda miljön och en strategi för de förändringar genom vilka målen ska uppnås. Den är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark och av vatten och bebyggelseutveckling för att nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Den är vägledande för efterföljande beslut, för detaljplaneläggning, tillståndsgivning mm och som information om lokala förutsättningar till intresserade parter. Översiktsplanen saknar rättsverkningar. För vissa områden, där större detaljeringsgrad önskas, görs fördjupningar av översiktplanen (FÖP). I de delar där rättigheter och skyldigheter behöver regleras vid eploatering upprättas detaljplaner (DP). Detaljplanen kan ses som ett avtal mellan kommunen och den som äger rätt till marken. Planen reglerar tillåten användning, ger byggrätter, kan reglera skilda hänsynstaganden till befintlig miljö liksom föreskrivna miljövillkor vid förändringar. Kommunen har generellt ett ekonomiskt åtagande och ansvar för investeringar i och drift av gator, parker och vissa andra anläggningar. Detaljplan ska normalt grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Översiktsplanen kan i vissa fall fungera som planprogram. Områdesbestämmelser (OB) kan upprättas för viss reglering av bebyggelse och den yttre miljön. Bygglovplikten kan ökas eller minskas. Grunddragen för markanvändning liksom största tillåtna byggnads- eller bruksarea för fritidshus mm kan preciseras. Områdesbestämmelser kan användas enbart i de fall syftet med områdesbestämmelserna har stöd i antagen översiktsplan och för att säkerställa översiktsplanens intentioner eller för att tillgodose riksintressen enligt miljöbalken. Byggnadsnämndens planarbetsprogram Byggnadsnämndens planering ska: 1. medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar, 2. främja goda förhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark och vattenområden, energi och råvaror, för en långsiktigt hållbar utveckling, 3. främja en från, social synpunkt, god livsmiljö, 4. utgöra ett viktigt instrument i arbetet med att forma ett hållbart samhälle. Genom planläggning garanteras olika intressenters insyn och inflytande. Kommunen får också därigenom ett bättre beslutsunderlag. Den samlade bedömningen om markens och vattnets användning som görs i en plan, ger också ramarna för bygglovhanteringen. Resultatmålen beaktas vid prioriteringen i ett planarbetsprogram. Prioriteringsordning anges i de tre nivåerna: 1. Pågående 2. Bevakning 3. Vilande

9 (33) Den övergripande arbetsplaneringen syftar till att peka ut viktiga projekt som vi vid årets början avser att prioritera. Detta redovisas i ett arbetsprogram över pågående och planerade planprojekt. I valet av projekt ligger en värdering av vilka frågor som vi gemensamt ser som strategiska under 2011. Den övergripande planen är en grov inriktning av vilka ärenden som bedöms viktiga att arbeta med under året utifrån Katrineholms kommuns övergripande målsättning i planeringsdirektiven. Det är därför viktigt att omprioriteringar under året föregås av en analys och en diskussion om resurser och ekonomi. Sammanfattande verksamhetsförändringar Den 21 juni 2010 beslutade riksdagen om att anta en ny plan- och bygglag (Propositionen 2009/10: 170 "En enklare plan- och bygglag"). Den nya lagen ska börja gälla den 2 maj 2011. Förutom att den nuvarande plan- och bygglagen ersätts med en ny plan- och bygglag försvinner den så kallade byggnadsverkslagen. Detta innebär bland annat regler om tekniska egenskapskrav, byggprodukter, CE-märkning, blir en del av den kommande plan- och bygglagen. När det gäller samhällsplaneringen, såväl den strategiska översiktsplaneringen som den mer genomförandeinriktade detaljplaneringen, slås det fast att PBL:s planinstrument är några av de viktigaste instrumenten som kommunerna har för att kunna erbjuda sina invånare, företag och andra en livsmiljö som är attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig samt hållbar också på längre sikt. Kommunens politiker ska som förtroendevalda ha fortsatt helhetsansvar för planeringens inriktning och för att göra nödvändiga avvägningar mellan olika intressen och därigenom ta ställning till den önskvärda utvecklingen av mark- och vattenanvändningen i kommunen. För att förbättra tillämpningen lyfts behovet fram av att politikerna tar ett ökat ansvar för samhällsplaneringen. Samtidigt har staten en fortsatt stark roll som förutsätter och bygger på dialog mellan stat och kommun om de olika samhällskrav som ska tillgodoses i planeringen. De senaste årens utveckling har medfört att antalet frågor som behöver hanteras mellan flera kommuner eller i ett regionalt sammanhang har ökat. Skärpta krav införs om samverkan. Prövningen av bygglov samt bygganmälan, instrument för kommunernas tillsyn, dvs. byggsamråd, utseende av kvalitetsansvarig, beslut om kontrollplan och kontrollform, beslut om krav på sakkunnigbevis samt beslut om slutbevis, och kontroll av byggnadsarbeten kommer hanteras som sammanslagna processer. Respekten för regelverket är grundläggande för att säkerställa att den bebyggda miljön överensstämmer med lagens syften. Renodling och förtydligande av begreppet tillsyn i PBL genomförs samtidigt med återinförande av inspektionskrav i Byggnadsnämndens tillsyn över byggandet. Inspektionskravet kommer att kräva omfattande arbetsinsatser som nödvändiggör nyrekrytering till funktionen. Volymförändringar Det är kommunens, genom byggnadsnämnden, ansvar att se till att efterlevnaden av PBL följs. Ändringen i lagstiftning som genomförs under 2011, medför utökat ansvar och nya uppdrag. Konsekvenserna av lagändringen är ännu svårbedömbara. Större efterfrågan på råd och service har uppstått över tiden. På längre sikt förväntas också ökat arbete inom byggnadsnämndens verksamhetsområde då förenklingarna för medborgaren ökar belastningen dels inom lov- och tillsynsområdet, dels för arkivhållningen och ajourhållningen av kartverken. Varje bygglovobjekt ska minst en gång under arbetets gång besökas. Protokoll ska föras och kommuniceras med ansvariga, byggherre och kontrollansvarig. Byggverksamheten kommer därför att behöva minst ytterligare två medarbetare. Kostnaderna avses finansieras genom den nya byggnadsnämndstaan. Kostnaderna för kommunens karthållning kommer under 2011 att öka med 25 procent i och med att lantmäteriet justerar upp timkostnaderna. Kostnaderna har legat på samma nivå sen 2005. För byggnadsnämnden innebär det att kostnadsökningen täcks av konsultmedel för kompletterande utredningar i planskedet.

10 (33) Kommunstyrelsen Budget 2011 Nettokostnad -109 279 Resursförändringar från 2010 till 2011 Ökade kostnader för tågtrafiken -3 400 Projekt Heltid en rättighet, deltid en möjlighet -1 050 tkr Medel för ökade marknadsföringsinsatser -350 tkr Utökning av informatör med 25% -150 tkr Ökat driftbidrag till NFC och Katec -300 tkr Fortsatt satsning på e-tjänster (fördelas till nämnderna) -144 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen (KS) är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I KS styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige (KF) ska kommunledningsförvaltningen (KLF) leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för KS räkning samt stödja KS och KF i ärendehanteringen. Dessutom ska KLF leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- och kommunikationsverksamhet, marknadsföring, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT, naturvårdsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv och arbetet med att effektivisera administrationen. KS har genom förvaltningen för näringsliv och tillvät (NÄT) ansvaret för näringspolitiken. NÄT har ansvar för att styra och koordinera arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun. Det innebär strategiskt arbete med insatser som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninnevånare. Vidare, avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att i frågor av arbetsmarknadspolitisk art underlätta för befintliga företag inom kommunen att epandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillvät. Ett mycket viktigt projekt för NÄT är Katrineholms Logistikcentrum, KLC. Kommunstyrelsen fattade 2009 ( 91) beslut om ett direktiv (Kommunstyrelsens handling nr 28/2009) som detaljerat redogör för projektet. Bland annat beskrivs roller och ansvar och att näringslivschefen är projektchef. Syftet med projektet är att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. I en broschyr beskrivs projektet som en utbyggnad i fyra etapper, en satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen och att Katrineholms Logistikcentrum ska representera effektiv logistik med tydlig miljöprofil. KS har också det övergripande ansvaret för kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bl.a. planering och användning av mark och

11 (33) vatten samt markberedskap. I KS ansvar ingår också att främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet, svara för energiplaneringen och främja energihushållningen samt att verka för en tillfredsställande infrastruktur. Sammanfattande verksamhetsförändringar Se respektive verksamhetsområde. Volymförändringar Enligt planeringsdirektivet har nämnderna i uppdrag att redovisa volymförändringar i verksamheten. Volymförändringar kan avse att antalet brukare, elever eller motsvarande förväntas öka eller minska. Volymförändringar kan också avse andra betydande förändringar av verksamhetens omfattning. Om friskolorna etableras i Katrineholms kommun i den utsträckning som ansökningarna antyder finns det möjlighet för cirka 800 elever att flytta över till dessa. Eftersom bildningsnämnden tidigare beslutat att det ska finnas en datorarbetsplats på sju elever kommer bildningsnämndens behov av datorer att minska. Vilket minskar vissa stordriftsfördelar. Om bildningsförvaltningen genomför En till en 1 på samtliga gymnasieskolor minskar supportbehovet till gymnasieskolorna. Detta kan eventuellt betyda övertalighet på IT-kontoret. Behov och efterfrågan på personalkontorets arbete kan, på sikt, komma att förändras om utvecklingen av minskat antal anställda fortsätter i samma takt eller om takten ökar. I årsredovisningen måste fler bolag rapporteras in vilket bland annat ställer ökade krav på styrning och anpassning av bolagens tidplaner. Kommuncentrala budgeteringsposter Den ekonomiska ramen för kommuncentrala budgeteringsposter är enligt planeringsdirektiven oförändrad i jämförelse med 2010. Politisk kommunledning inkl vänort Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Politisk kommunledning avser kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt reglementet leder och samordnar kommunstyrelsen planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Sammanfattande verksamhetsförändringar Eventuella förändringar i den politiska organisationen kan komma att påverka ansvarsområdet. Det finns uppdrag om att redovisa förslag om en samhällsbyggnadsnämnd och konsekvenser av en förändrad organisation för överförmyndaren. Fastigheter och lokaler Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Fastigheter och lokalers budgeteringsområde fördelar ut merparten av kostnaderna för verksamhetslokaler och förvaltade fastigheter som administreras av fastighetsbolagen KFAB samt KIAB. Vidare ingår kommunens funktion för lokalresursplanering som är en samordnande verksamhet med syfte att rationalisera och effektivisera användningen av kommunens lokaler och ansvara för kommunens totala lokalförsörjning. 1 En till en avser ett projekt i samarbete mellan kommunens IT-kontor och Bildningsförvaltningen. Syftet med projektet är att ge alla elever och lärare tillgång till ett modernt verktyg.

12 (33) Sammanfattande verksamhetsförändringar Tillkomsten av friskolor påverkar resursfördelningen eftersom beräkningsgrunden för lokalkostnader är annorlunda än för kommunens egen verksamhet. Kommande översyn av fördelningsgrunden kan därmed leda till en förändrad modell för resursfördelningen totalt. Ramförändringarna styrs av förändringar i ekonomin och består i huvudsak av tillkommande och avgående lokaler samt finansiella effekter av genomförda investeringar hos fastighetsbolagen. Kommungemensamt Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommungemensamt avser kostnader som inte är direkt hänförliga till någon verksamhet eller nämnd. Här budgeteras således medlemsavgifter till bl.a. intresseorganisationer där Katrineholms kommun är medlem. Hit hör eempelvis Sveriges kommuner och Landsting, Regionförbundet Sörmland, Mälardalsrådet och Stockholm Business Alliance. Under rubriken Kommungemensamt budgeteras även avgifter till STIM och SAMI, kostnader för borgerliga begravningar etc. Sammanfattande verksamhetsförändringar Verksamhetsområdet är oförändrat. Kommunikationer Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunikationer är ett samlingsbegrepp för regionala och nationella infrastrukturfrågor samt kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafikfrågorna omfattar även den lokala kollektivtrafikens frågor. Medel från kommunikationskontot används för att underskottstäcka kommunens andel för Länstrafiken Sörmlands verksamhet enligt konsortialavtal, kommunens direkta kostnader för kompletterande trafikutbud samt beställningar utöver grundutbudet. Medel används förutom till ovan nämnda kostnadsslag även för kostnader knutna till kommunstyrelsens ansvar för kommunikationer, till eempel projekt som Mälardiagonalen samt Räta linjen. Ortsstrategiskt är kommunikationer i betydelsen infrastruktur och kollektivtrafik en avgörande utgångspunkt för utveckling av orten Katrineholm. Men utvecklingen kräver att även andra regionala och storregionala frågor bevakas och handläggs. Därför är det naturligt att ortsutvecklingsstrategen inom NÄT bevakar och handlägger även sådana frågor inom verksamhetsområdet kommunikationer. Sammanfattande verksamhetsförändringar Väsenligt avseende infrastrukturfrågorna är fortsatt planering och genomförande av Nationell plan 2010-2021 samt Sörmlands regionala plan 2010 2021. I enlighet med Nationell plan pågår vägbygget Östra förbifarten. Samordnat med Östra förbifarten pågår planering av delsträckorna Ändebol Strångsjö och Katrineholm Bie. För den regionala planens del kan det bli aktuellt att starta vägombyggnad mittseparering av riksväg 55 Mälardiagonalen, sträckan Valla Flen. Kollektivtrafiken står inför stora förändringar genom ny kollektivtrafiklag den 1 januari 2012 och fullständig avreglering av persontågtrafiken den 1 oktober 2010. En ny regional myndighet ska bildas med uppgift att planera och ansvara för regional kollektivtrafik. Samhällssubventionerad kollektivtrafik ska komplettera den trafik som kommersiella operatörer anmäler intresse för och upprätthåller. Den nya regionala myndigheten ska besluta om ett Trafikförsörjningsprogram för länet. I Sörmland pågår utvecklingsarbeten för både tåg- och busstrafiken. Regionförbundet Sörmland förverkligar Kollektivtrafikvisionen för länet genom den så kallade Bussutredningen. Ett lagt förslag innebär nytt regionalt ansvar för länsregional kollektivtrafik för tåg- och epressbusstrafik. Kommunerna ska ansvara för lokal kollektivtrafik och lokal trafik på länsregionala linjer. Mälartrafik AB (Mälab) tar fram underlag avseende tågtrafiken på kort och medellång sikt till Trafikförsörjningsprogrammet. Mälab samarbetar i detta arbete med Länstrafiken Mälardalen AB som arbetar med en Trafikplan 2017. Kommunen blir engagerad i den

13 (33) regionala planeringen men ska också med hjälp av Länstrafiken och konsultinsatser utreda och analysera utformningen av den lokala kollektivtrafiken. Regionförbundet Sörmland kommer år 2011enligt aviserat förslag att driva projektet regional översiktsplan för Sörmland. Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin är syftet att konkretisera länets utvecklingsplaner. Avsikten är att kommunerna i länet under hösten 2010 ska ta ställning till ett projektförslag från Regionförbundet Sörmlands styrelse. Frågor som, enligt projektförslaget, kommer att ingå i det kommungemensamma arbetet är infrastruktur, sysselsättning, transporter, kompetens, bostäder med mera. Kommunledningsförvaltningen Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunledningsförvaltningen; Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens räkning samt stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena: - ekonomisk hushållning - upphandlings- och inköpsverksamhet - personalpolitik - personal- och löneadministration - informations- och kommunikationsverksamhet, samt marknadsföring - juridisk verksamhet - säkerhetsarbete - folkhälsa - IT - naturvårdsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv - arbetet med att effektivisera administrationen Sammanfattande verksamhetsförändringar Nya lagregler och utvecklingen av alternativa driftsformer såsom lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transport - och posttjänster samt lagen om valfrihetssystem ställer krav på förändringar av kommunens upphandlings- och inköpsrutiner. En utmaning är arbetet med en mer sammanhållen affärsverksamhet för en effektiv användning av ekonomiska medel och kommunens resurser. Kvalitetsmätningar är av framtida betydelse för drivkraft att vilja utveckla verksamheten. Arbetet med utveckling avseende avtalstroheten vid inköp fortsätter samtidigt som goda rutiner för tillämpning och uppföljning etableras under planperioden. På längre sikt möjliggör de nya reglerna förändrade samarbetsformer och effektivt nyttjande av genomförda upphandlingar. En följd av införandet av Lagen om valfrihetssystem är att kommunen har skyldighet att tillhandahålla journalsystem för eventuella eterna utförare av hemtjänst. Tillhandahållandet är en teknisk utmaning som sannolikt ger en mycket hög initialkostnad att lösa. En bra position för Katrineholm i förhållande till omvärlden i eempelvis regionbildningsprocessen och den regionala utvecklingsplanen tillsammans med översiktsplanerna för länet och Katrineholm är avgörande frågor för kommunens framgång. Kommunens positionering tillsammans med utvecklade kommunikationer bidrar till att kommunen integreras i en större arbetsmarknad. Den ökade konkurrenskraften ger ökade boende- och arbetsmöjligheter. Det är en stor utmaning att positionera kommunen för är att attrahera, rekrytera och behålla kompetent arbetskraft. För år 2011-2013 är marknadsförings- och kommunikationsarbetets fortsatta verksamhetsutmaningar att vidareutveckla en tydlig roll gentemot KFV Marknadsföring AB. Att samarbetet fungerar optimalt är viktigt för ett framgångsrikt arbete med turism och

14 (33) destinationsmarknadsföring. I arbetet med att öka tillgängligheten till och förståelsen för den kommunala verksamheten är den tekniska utvecklingen tillsammans med den nationella ITstrategin, utvecklingen av kommunens e-tjänster 2 och kommunens utveckling inom sociala medier viktiga medel för att kunna delta i den digitala utvecklingen. Omfattande uppdrag beslutade i nämnden som kan påverka verksamheten 2011-2013 är pågående utredningar om utvecklad koncernstyrning och bildande av samhällsbyggnadsnämnd 2011. Politiskt beslut om organisationsförändring kan innebära ett ökat stöd till verksamheterna från kommunledningsförvaltningen i relation till pågående utredningar om utvecklad koncernstyrning och bildande av samhällsbyggnadsnämnd. Vidare önskar Gnesta kommun eventuellt organisera löneadministrationen i en gemensam nämnd. Kommunledningsförvaltningen har under våren 2010 utvärderat sitt arbete mot styrelsen och förvaltningarna. Resultatet visar att bemötande och service är områden som kommunledningsförvaltningen får goda omdömen inom. Sammantaget visar dock utvärderingarna på att förvaltningen inte till fullo uppfyller målet om att utgöra ett kompetent, professionellt stöd till verksamheterna. Kommunledningsförvaltningen kan arbeta mer med återkoppling och tydlighet för att utveckla förvaltningens stöd- och servicefunktion gentemot verksamheterna och för att bidra till att kommunen bedriver verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Resultatet visar också att förvaltningen inte motsvarar förvaltningarnas behov avseende IT-verksamhet 3. En slutsats av utvärderingarnas resultat är att det finns en otydlighet avseende vad kommunledningsförvaltningen kan leverera i förhållande till förvaltningarnas efterfrågan. Detta förstärks av neddragningar inom den administrativa verksamheten. Bedömningen är att det finns ett större behov bland förvaltningarna än vad kommunledningsförvaltningen idag kan leverera. Detta är inte ett problem för IT verksamheten och projektenheten då dessa verksamheter är intäktsfinansierade. I och med en tydligare prioritering av tvärfrågor i Planeringsdirektiv 2011 med plan 2012-2013 bedöms behovet av förvaltningens stöd- och servicefunktion öka ytterligare för samordning och för att inom alla ansvarsområden ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalyser. Därutöver bedöms också ett ökat behov av stöd avseende systemadministration. För ett mer effektivt nyttjande av kommunens system finns en utmaning i en tydligare ägar- och systemförvaltarorganisation. I arbetet med de interna kommunikationskanalerna har ett underlag tagits fram för beslut om upphandling av förstudie och genomförande av projekt för ny kommunikationsplattform (internt nät) i Katrineholms kommun. Det ger förutsättningar för mer effektivt sätt att kommunicera, som bygger på att den som sitter närmast ursprungsinformationen också ska dela med sig av den. Förvaltningen näringsliv och tillvät Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Förvaltningen för Näringsliv och Tillvät (NÄT) tar ansvar för näringspolitiken för kommunstyrelsens räkning genom att; Leda, samordna och stödja arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv näringslivs- och ortsutveckling i form av; - en utvecklad infrastruktur - goda kommunikationer - god markberedskap - fler arbetstillfällen 2 Från och med den 1 november 2010 definieras e-tjänster utifrån möjligheten att använda e-id. Övriga tjänster, som tidigare kallats e-tjänster men inte uppnår kravet på e-id, definieras efter den 1 november 2010 som e- service. 3 IT-kontoret har i 2010-års utvärdering ett medelvärde om 2,05 i jämförelse med 2009-års utvärdering där kontoret hade ett medelvärde på 2,6.

15 (33) - flera företag och kommuninvånare Bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan; - kommunen - företag - föreningar - organisationer - universitet och myndigheter Samverka i frågor av arbetsmarknadspolitisk art genom att underlätta för - befintliga företag inom kommunen att epandera och utvecklas - stimulera nyetableringar - nyföretagande och tillvät Ett mycket viktigt projekt för NÄT är Katrineholms Logistikcentrum (KLC). Kommunstyrelsen fattade 2009 ( 91) beslut om ett direktiv (Kommunstyrelsens handling nr 28/2009) som detaljerat redogör för projektet. Bland annat beskrivs roller och ansvar och att näringslivschefen är projektchef. Syftet med projektet är att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. I en broschyr beskrivs projektet som en utbyggnad i fyra etapper, en satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen och att KLC ska representera effektiv logistik med tydlig miljöprofil. Förvaltningen har uppdraget att delta i kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Sammanfattande verksamhetsförändring Utöver effekten av ramminskningen inför 2010, en minskad tjänst, slutade EU-samordnaren den 15 februari. En omfördelning av ansvar och arbetsuppgifter samt nya prioriteringar gjordes ytterligare en gång. NÄT:s roller inom KLC består av ansvar; projektchef, projektledare, information, marknadsföring, uppföljning och administration. Ett ansvar som både är utvecklande, stimulerande och tidskrävande. Landsbygdutvecklingen har utvecklats till ett samarbete med företagarföreningarna på landsbygden och de intressegrupper som bildats i Björkvik, Valla och Forssjö. Arbetet bygger på en princip om delat ansvar och har startat flera konkreta aktiviteter som resulterat i ett nära samarbete och en sporre till fortsatt samarbete. Som ett led i utvecklingen av Näringslivscentrum (NLC) har Industrikompetens flyttat in på NLC och tillfört ny kompetens och erfarenhet, främst inom strategiskt stöd för företagsledningar, IT som verksamhetsstöd och logistik i olika processteg. Om man beslutar att bilda en samhällsbyggnadsförvaltning ser NÄT förutsättningar för en ny, tydligare och uttalad roll inom den nya förvaltningen för att driva näringslivs- och ortsutveckling på ett effektivare sätt utifrån en helhetssyn. Det borde innebära att NÄT i en ny organisationsstruktur förfogar över resurser som idag inte finns inom förvaltningen, för att uppnå konkreta resultat vid proaktiva etableringsinsatser och uppdrag där service, bemötande och en positiv kundsyn är direkt avgörande för Katrineholms näringslivs- och ortsutveckling. Ett arbetssätt som likt det som pågår inom KLC:s samrådsgrupp. NÄT vill också ha möjligheter att utveckla ett mer strategiskt samarbete med KIAB oavsett om man beslutar om en samhällbyggnadsförvaltning eller inte.

16 (33) Kultur- och turismnämnden Budget 2011 Nettokostnad -33 278 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för ortsutveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun något som det idag finns en mängd eempel på t e Vara kommun och deras satsningar på ett konserthus. Kulturen har en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen och är en resurs för utvecklingen av en plats, en ort där även de immateriella värdena räknas. Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken, och servicenivån är hög. Anpassning och service till medborgare med funktionshinder eller annat språk än svenska är viktiga områden. En hög servicenivå och ett bra bemötande är något som hela förvaltningen arbetar aktivt med. I hög servicenivå ingår högkvalitativa och välutvecklade e-tjänster via förvaltningens hemsida. Under den tid då barn väer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på utveckling av ungdomars eget skapande och för en ung kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. Turismverksamheten marknadsför orten och bidrar till att skapa arbetstillfällen och därmed också skatteintäkter. Sammanfattande verksamhetsförändringar L4 L-4 (Lust, Lek, Lär och Lev) är en satsning som kultur- och turismförvaltningen gör under 2010 och 2011 för att öka barn och ungdomars intresse för biblioteks- och kulturverksamhet i framtiden. Invigning under 2011. Tidigare beviljade medel 475 000 kronor. Resterande investeringskostnader under 2011 475 000 kronor. MerÖppet bibliotek Sköldinge Tekniska förutsättningar gör det idag möjligt att förlänga öppettiderna på filialbiblioteken genom att införa s.k. självbetjänande eller MerÖppet bibliotek. Sköldinge bibliotek, kommer om medel beviljas, att utgöra ett försöksprojekt för ett MerÖppet bibliotek. Det är det enda av våra filialer som är renodlad filial och som inte är integrerat med en skola.

17 (33) Ny organisation för fritidsverksamheten (UKF) Kultur- och turismförvaltningen är sedan 2008-01-01 ansvarig för fritidsgårdsverksamheten. Palladiums tidigare verksamhet kommer under 2010 att flyttas över till lokstallet. Kryptan, fritidsgårdsverksamheten, kommer att flytta över sin verksamhet till lokstallet under senare delen av 2011. Genom den nya organisationen kommer en samordning att ske under begreppet Ung Kultur och Fritid (UKF). Investeringskostnaderna för lokstallet är beräknade till 700 000 kronor för inventarier. Skatepark Kommunledningsförvaltning i samverkan med Kultur- och turismförvaltningen utreder möjligheterna till att bygga en skatepark. Blir skateparken av innebär det en kraftig förstärkning av kommunens ungdomsverksamhet. Konstpedagog Omvandling av tjänst inom ram med syfte att stärka samarbetet mellan skolan och kultur samt att arbeta projektinriktat med ungdomar. Tjänstens inriktning är att skapa förståelse för den samtida konsten hos barn och unga. Volymförändringar Lokstallet kommer under ett övergångsskede 2011, att medföra ökade hyreskostnader i samband med att förvaltningen hyr lokaler i såväl AVA huset (UKF) som i lokstallet. I Lokstallet tillkommer även en ökad driftkostnad för el och värme som i dag inte är kända. UKF etablering i lokstallet under slutet av 2011 innebär volymökning gällande lokalyta. Eventuell skatepark innebär viss volymökning i form av vissa driftskostnader. Etableras parken i närheten av lokstallet finns samordningsvinster att göra gällande skötsel och tillsyn. Efterfrågan på bibliotekets tjänster inom ramen för KOMVUX/SFI samt nyanlända flyktingbarn medför volymförändringar (ökat antal brukare med nya behov) inom bibliotekets mediaram. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Budget 2011 Nettokostnad -5 859 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har det omedelbara ansvaret för tillsyn över ett flertal olika verksamheter inom kommunen. Detta innebär att nämnden har direkt operativt tillsynsansvar för miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, förorenade områden, vattenverksamhet, kemiska produkter, avfall och producentansvar, miljöövervakning samt livsmedel. Nämnden ansvarar även för den kommunala energi- och klimatrådgivningen samt samordningen av kommunens klimatinvesteringsprogram. I tillsynen ingår generellt att kontrollera efterlevnaden av miljöbalken och de föreskrifter som följer av balken, angivna domar och beslut samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. I tillsynen ingår även att genom rådgivning, information och liknande insatser skapa förutsättningar för att balkens ändamål uthållig utveckling ska kunna uppnås. Därutöver fullgör nämnden de uppgifter som enligt annan lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet, t.e. tillsyn enligt livsmedelslagen, smittskyddslagen m.fl. lagar. Tillsyn enligt tobakslagen, alkohollagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel ingår numera även i nämndens ansvarsområde.

18 (33) Den lokala tillsynen ska säkerställa miljöbalkens mål, den hållbara utvecklingen, som konkretiseras i de nationella miljökvalitetsmålen. En väl fungerande tillsyn är viktig för att miljömålsarbetet verkligen ska leda fram till de mål som har formulerats. Det är därför angeläget att tillsynen prioriteras och dess strategiska betydelse används i miljömålsarbetet, liksom den epertkompetens som förvaltningen besitter inom området. Tillsynsplaner kan och bör användas som instrument i arbetet med att nå miljömålen. För att följa upp dessa och vidareutveckla tillsynsplanering som modell för nämndens hela verksamhetsområde bör nämnden senast i december månad fastställa budget och verksamhetsplan med minst ett prioriterat miljömål. Syftet med arbetet är i huvudsak att utveckla tillsynsarbetet så att det styrs av de nationella miljökvalitetsmålen. Före år 2020 ska vi gemensamt ha avhjälpt alla stora miljöproblem och lämnat över ett ekologiskt hållbart Sverige till nästa generation. Det beslutade riksdagen våren 1999, då den antog 15 miljökvalitetsmål. I Katrineholms kommun finns Miljöstrategi för Katrineholms kommun antagen av kommunfullmäktige i maj 1996. Strategin är framtagen i syfte att samordna det lokala arbetet med att uppnå åtagandena i Riodeklarationen. Det är nödvändigt att kommunen föregår med gott eempel och startar upp processen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Sammanfattande verksamhetsförändringar Reglering av tillsynsansvar Naturvårdsverket har i Rapport 302B, Fördelning av ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken, nyligen presenterat några förutsättningar som verket menar är nödvändiga för en tydligare reglering av tillsynsansvar. En ändring av reglering i miljöbalken behöver göras för att få bort dubbla tillsynsansvar och för att få en mer fleibel hantering. Ansvar för operativ tillsyn enligt EG-förordningar bör förtydligas. Slutligen skulle en regel kunna föras in i tillsynsförordningen som visar vilken myndighet som ska ha det operativa tillsynsansvaret, om objektet faller under flera punkter i bilagan till förordningen. Verket beskriver några tänkbara modeller för utformningen av tillsynsförordningens bilaga. Ingen av dessa löser nuvarande problem med den otydliga regleringen som finns idag. Innan någon av modellerna väljs behöver därför en omfattande analys göras av ansvarsfördelningen för den operativa tillsynen. Nu krävs att en större utredning görs av regleringen och underställs den politiska prövningen för överväganden hur den operativa tillsynen ska fördelas. Det finns mycket som talar för att förslag på åtgärder för att förtydliga det operativa tillsynsansvaret och det tillsynsvägledande ansvaret enligt miljöbalken läggs fram för beslut under denna period som medför att lokal myndighet får utökade tillsynsuppgifter. Taa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Modellen består av två delar. I den första delen, riskbedömning, värderas verksamhetens faktiska omständigheter, dvs. hur varje verksamheten var för sig utifrån ett påverkansperspektiv ska värderas. Tanken är att tillsyn ska bedrivas där riskerna för effekter på människors hälsa och miljön är som störst och att betalning ska ske proportionellt utifrån denna princip. I den andra delen, resursbedömning, värderas hur den enskilda verksamheten hanterar sina inneboende risker. Här är det värdefullt om verksamhetsutövaren har ett aktivt miljöarbete som på sikt minskar myndighetens tillsynsbehov. Den riskbaserade taan har medfört att många verksamheter fått förändringar i sitt tillsynsbehov. Förändringarna för olika verksamhetsområden har varierat från föregående års statiska taekonstruktioner, men denna taa ska generera en rättvisare bedömning utifrån principen om att förorenaren betalar, Polluters Pays Principle (PPP). Genom SKL:s samordnande roll kommer taekonstruktionen och delar av dess materiella innehåll att redigeras, förtydligas och i vissa delar kompletteras och omarbetas. Detta arbete kommer att

19 (33) fortgå under aktuell planeringsperiod och påverka nämndens behov av att hos fullmäktige begära förändringar i taan. Omvärldsbevakning m.m. Nya regelverk genom regering och riksdag och inte minst Europeiska Unionen beräknas fortsatt få mycket stor påverkan för nämndens utveckling och arbete. Likaså får nationella tillsynskampanjer, vägledande rapporter m.m. samma betydelse. Eempel: EU-regler för bekämpningsmedel, Obligatorisk funktionstest av vätskyddssprutor, Jordbruksverket, (EU-direktiv), Små avlopp ingen skitsak, En tillsynskampanj, Naturvårdsverket, Återför mer fosfor till kretsloppet, Naturvårdverkets förslag till Regeringen, Ett första mål 60 procent till år 2015, Naturvårdsverket och Formas för EPBRS - Europeiska plattformen för en forskningsstrategi om biologisk mångfald, Lägg ribban högt för biologisk mångfald (EU-mål från 2001 som inte uppnås), Uppdrag: Rädda Östersjön, Naturvårdsverkets rapport med 150 aktiviteter, Stor risk för oåterkalleliga förändringar, Läget i miljömålsarbetet om klimat, hav, giftfri miljö och biologisk mångfald är mycket problematiskt, Naturvårdsverkets rapport till regeringen, Antalet biocidprodukter ökar, 1 800 produkter på marknaden, många med negativa hälsoeffekter, Kemikalieinspektionen och SCB:s årliga rapport, Förordning om vätskyddsmedel (EG/1107/2009), Förslag om regler för tatueringsfärger Kemikalieinspektionen m.fl., Förslag om ändrad kemikalietillsyn, 1 januari 2011, Offentlig kontroll (kommunerna) av dricksvatten måste bli mer aktiv, Livsmedelverkets rapport, Ett steg närmare nya märkningsregler, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen har lagt fram en vitbok som beskriver vilka åtgärder som krävs för att stärka EU:s förmåga att klara ett föränderligt klimat. EU:s kemikalielagstiftning Reach, som förväntas få stor genomslagskraft för både verksamhetsutövare och myndighet, trädde ikraft den 1 juni 2007. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Reach är en EG-förordning som ersätter den svenska lagstiftningen på stora delar av kemikalieområdet. Reach börjar gälla stegvis och det är viktigt att alla som hanterar kemikalier skaffar sig kunskap om vad reglerna innehåller och när de olika delarna i Reach börjar gälla. Reach kompletteras med ett direktiv som innehåller följdändringar i regler om klassificering och märkning. EU:s ramdirektiv för vatten ska under en följd av år och i olika etapper fram till år 2010 införlivas i svensk lagstiftning, vilket kan innebära stora nationella förändringar inom lagstiftningsområdet och som idag är svåra att förutsäga. Det primära ansvaret för detta direktiv ligger hos kommunen, dvss fullmäktige. Flera andra nämnder kommer också, i olika grad, att bli berörda. EU:s ramdirektiv för vatten och EG-förordningen om svårnedbrytbara organiska föreningar kommer troligen att ställa ytterligare krav på sanering och efterbehandling av förorenade områden. Omfattande uppdrag Miljöförvaltningen arbetar långsiktigt med ett omfattande uppdrag genom att implementera arbetet med tillsyn av enskilda avloppsanläggningar med stöd av en kommunal policy för Små avlopp. I policyn anges rutiner, principer och riktlinjer för bedömning, krav och handläggning. Grunderna för policyn är hämtade från miljöbalkens hänsynsregler, de allmänna råden om små avloppsanläggningar och från de nationella och regional miljömålen. Lokala miljömål med bäring på detta område saknas. Utredningen Små avlopp i Södermanlands län underlag till kommunal policy, som tagits fram av en gemensam arbetsgrupp för miljökontoren i länet, ligger även till grund för policyn. Då vårt gemensamma mål till 2015 är God ekologisk och vattenkemisk status i allt inlands-, kustoch grundvatten ökar kravet på nämnden att hantera en kraftig volymökning av godkännande av enskilda avloppsanläggningar.

20 (33) Förvaltningen redovisar resursbehovet i en särskild Behovsutredning 2011 för nämndens och fullmäktiges ställningstagande. Nämnden har vidare påbörjat ett omfattande kvalitetsutvecklingsarbete efter modell från Västerås stad. Detta införande av ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö förväntas pågå under ytterligare två år. I en första fas anpassas en digital rutinhandbok till vår egen verksamhet och på sikt ska det inom ramen för ledningssystemet ske en ständig förbättring i syfte att hitta förenklingar och effektiviseringar i verksamheten. Den Cisternpolicy som miljö- och hälsoskyddsnämnden fattat beslut om under slutet av år 2004 kräver fortlöpande och systematiska kontroller för att nå de gemensamma mål som år uppsatta. En översyn behöver dessutom göras för att uppdatera dokumentet liksom en uppföljning och återrapportering av utförda kontroller. Volymförändringar Nämndens tilldelade resurser inom hälsoskyddsområdet är knappa och då särskilt när det gäller ärenden som gäller att hantera tillstånd till enskilda avlopp. Med dagens bemanning beräknas åtgärdstiden för att handlägga inkomna ansökningar till ca setio år. För att leva upp till både internationell och nationell lagstiftning krävs att resursbristen om minst tre heltidstjänster åtgärdas genom nyrekryteringar och att uppdraget slutförs inom en period av tio år. Förvaltningen redovisar resursbehovet i en särskild Behovsutredning 2011 för nämndens och fullmäktiges ställningstagande. Nämnden har genom beslut i kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod fått ett utökat uppdrag i och med överlämnandet av den omedelbara tillsynen enligt tobakslag, alkohollag och lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Överlämnandet skedde utan att tillsynen finansierades med skattemedel. Verksamhetsområdet kräver förstärkning genom nyrekrytering. Förvaltningen redovisar resursbehovet i en särskild Behovsutredning 2011 för nämndens och fullmäktiges ställningstagande. Service- och tekniknämnden Budget 2011 Nettokostnad -160 034 Resursförändringar från 2010 till 2011 Kostnadsreducering pga städentreprenad 2 000 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för verksamhetsområden som riktar sig till kommunens kärnverksamhet eller direkt till kommunmedlemmarna. På uppdrag av nämnden leder förvaltningschefen tillsammans med ledningsgruppen förvaltningens arbete inom ansvarsområdena. Kommungemensam service organiseras under två olika avdelningar. ADA (ADministrativa Avdelningen) som ansvarar för verksamheten städning, väel, mediaservice, personliga ombud, konsumentrådgivning med konsumentpolitik samt bilsamordning. Kost- och transportservice ansvarar för måltidsservice enligt det antagna kostpolitiska programmet, transporter samt verksamhetsvaktmästeri. Uppgifter som riktar sig direkt till kommunens medborgare organiseras i tre avdelningar. Gata och Park sköter driften av väghållning, kommunens ägda skog, parker och grönområden, samt

21 (33) friluftsanläggningar. Sportcentrum ansvarar för driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och för bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Myndighet och nyproduktion hanterar uppgifter enligt lagstiftning trafikuppgifter (trafiknämnd), flyttning av fordon, tillstånds- och registermyndighet enligt lotterilagen, parkeringsövervakning, upplåtelse av salutorg och allmänna platser. Som en följd därav har avdelningen även ansvaret för projektering och genomförande av nyinvesteringar inom sitt område där kommunen har skyldigheter t.e. vägbyggen. Sammanfattande verksamhetsförändringar Nämnden lämnar förslag på förändringar och tillägg i författningssamling som en följd av ändrat ansvar för: driften av kommunens gatubelysning förvaltning av Djulö värdshus planering och genomförande av beredskapsarbeten att kommunens huvudverksamhet får tillagad, serverad och transporterad mat samt posthantering utveckling av det kostpolitiska programmet utvecklingen av kommunens ägda idrottsanläggningar handläggning av bidrag till enskilda vägar Mediaservice utgår som en följd av att AV-centralen avvecklats Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda förändringar i författningssamlingen gällande: den handläggande rollen för föreningsfrågor till att omfatta service- och teknikförvaltningens ansvarsområde väeln, i det fall beslut fattas om att överföra driften till IT-kontoret Volymförändringar Under planperioden bedöms att antalet äldre ökar och så även antalet som behöver service i Katrineholms kommun. Bedömning är att ökningen även omfattar antalet skolbarn som en följd av ökat antal flyktingbarn och fler födda under planperioden. Som en följd av den demografiska förändringen stiger såväl fasta som rörliga driftkostnader. Fler skolbarn och äldre innebär bland annat fler frukostar, mellanmål, luncher, middagar, simskolor, föreningsbidrag och motionsaktiviteter. Men det omfattar även ökad frekvens på städning och städytor, transporter som en följd av ökat behov av varor, behov av upprustade och nya lekplatser samt grönytor. Mot bakgrunden av att såväl den äldre som yngre generationen ökar kan det också komma att ställa särskilda krav på tillgänglighetsanpassande åtgärder som ökar kostnadsnivåerna. Det innebär att den ekonomiska modellen och fördelningen inom förvaltningen ses över. En första preliminär analys indikerar kostnadsökningar motsvarande minst 4 procent av nämndens nuvarande budget. Kostnadsökningar relaterade till demografin (eklusive personal- och kapitalkostnader) kulminerar under 2012-2013. Ytterligare förändringar som kan komma att påverka förvaltningen i en helt annan riktning är friskolorna. Vid stora förändringar kan det leda till kostnadsminskningar. Det innebär att flera verksamhetsområden behöver utredas som en följd av förändringar i demografin. Nämnden föreslår, mot bakgrunden av de demografiska förändringarna som följer av ökat antal äldre och yngre, att förvaltningens verksamhet inkluderas i den demografiska modellen. Baserat på budgeten och personalstatusen inför 2010 har beräkningar baserat på vissa antaganden 4 genomförts. Genomgången visar att det under planperioden finns ett rekryteringsbehov 4 Konjunkturinstitutet bedömde i sin lönebildningsrapport från 2009 att årslönerna under planperioden 2010-2012 ligger på en sådan nivå att tillväten främjas. Beräkningar utgår från att pensionärer inte fullt ut ersätts,

22 (33) motsvarande 17-20 procent för att täcka framtida pensionsavgångar. Det indikerar att personalkostnaderna ökar med drygt 3,5 procent under planperioden med en kulmen under 2013. Genomförda investeringar har medfört ett åtagande som innebär ökade kostnader för såväl kapital som övrig drift. 5 Sammantaget medför ökad övrig drift relaterade till gjorda investeringar och ökad frekvens på underhåll motsvarande 2,0 procent. Hållbar utveckling, åstadkoms delvis i projektform med Vård- och omsorgsförvaltningen och innefattar bland annat ökad användning av ekologiska och närproducerade livsmedel. För förvaltningen kan det under planperioden medföra ökade livsmedelskostnader som en konsekvens av att ekologiskt och närproducerat ökar. Hur stor effekten blir beror på inriktningsbeslut som bereds under 2010. Ökade myndighetskrav som t.e. allergistädning i förskolorna, livsmedelskontroller och miljöavgifter leder till ökade kostnader för förvaltningen. En första bedömning är att detta motsvarar drygt 1 procent av förvaltningens nettokostnadsram 2010. Osäkerheten är stor och baseras på ovanstående första preliminära analyser samt att nämndens åtaganden inte förändras enligt författningssamlingen. Sammantaget innebär volymförändringarna att förvaltningen behöver ytterligare ramförstärkning för övriga driftkostnader under 2011 motsvarande 5 procent, 2012 motsvarande 8 procent och 2013 motsvarande 10 procent. 6 Socialnämnden Budget 2011 Nettokostnad -122 731 Resursförändringar från 2010 till 2011 Ökade resurser till socialnämnden -10 000 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Enligt kommunfullmäktiges reglemente har nämnden ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Till nämndens uppgifter hör även familjerättsliga ärenden, tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Nämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, barnahus, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, familjerådgivning samt budgetrådgivningen. vilket innebär färre antal anställda (STFs förtydligande). Några pensionärer kommer tillbaka för erfarenhetsväling. Personalstatusen är oförändrad. I beräkningarna ingår inte heller justering för förväntade löneökningar. 5 Några eempel är ökade driftkostnader för Lövåsen/Sandbäcken, gatubelysning inklusive elkostnad, höjda priser för till eempelvis grus, asfalt och entreprenadavtal, ökad frekvens vad gäller underhåll samt ökade driftkostnader för tillkommande ytor som en följd av gjorda investeringar (t.e. Östra förbifarten). 6 Basåret för kostnadsvolymen är 2010 (Basår används normalt för att bland annat kunna göra prognoser. En fördel är att samma basförutsättningar används.)

23 (33) Sammanfattande verksamhetsförändringar Förändrade behov och prognoser om framtiden tyder på att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka och insatser för barn och ungdomar i form av institutionsplaceringar visar på tyngre problematik och därmed ökade vårdkostnader. Detta medför att Socialförvaltningen kommer att fortsätta bedriva vårt offensiva arbete, både internt och eternt. Framtida ökade behov av socialtjänstens service samt risken av ett underskott måste mötas med hjälp av utveckling av arbetssätt och olika sociala investeringar. Socialstyrelsen konstaterar att de grupper som är speciellt konjunkturkänsliga, och därmed löper störst risk för fattigdom och andra välfärdsproblem, är ungdomar, ensamstående mödrar samt nyanlända invandrare från utomeuropeiska länder. I dagsläget saknas det utvecklade metoder för att möta behoven hos vuna personer över 25år. I samverkan med andra aktörer kommer därför nya metoder att utvecklas för denna grupp. Det är av stor vikt att handläggarna får fortsatt utrymme att arbeta med ungdomar och personer med utländsk härkomst så att personerna inte hamnar i ett långvarigt bidragsberoende och utanförskap. De befintliga metoderna för ungdomar kommer därför att utvecklas och effektiviseras. För att kunna ge rätt insats, som får önskad effekt, till varje enskild krävs eempelvis att individens resurser och behov har kartlagts. Vårt beroende av omvärlden, gör att vi rustar ungdomar för en arbetsmarknad som inte alltid finns. Socialförvaltningen kommer särskilt att satsa ytterligare på hemmaplanslösningar där förändringen ligger i de interna funktionerna. I dagsläget finns ingen större tendens på fler placeringar eller längre placeringar. Det som framgår av statistiken är att placeringarna har blivit dyrare. För att minska placeringskostnader eftersträvas fler hemma hos lösningar och metoderna inom familjer kommer därför att utvecklas och användningen av kontaktfamiljer och kontaktpersoner kan därmed utökas. Behandlingsgruppen kommer att implementera FFT (funktionell familjeterapi) som en behandlingsinsats på familjeenheten. I vår planering av arbetet 2011 förutsätter vi att vi kommer att kunna fortsätta driva Mansmottagningen, bland annat med medel från Länsstyrelsen. En fortsatt satsning på kvinnofridsfrågor kommer också att ske. Förvaltningen kommer även att satsa på att utveckla och effektivisera både den interna samverkan och eterna samverkanspartners som skola och sjukvård. Beträffande satsning på boende för personer med dubbeldiagnoser, som Socialnämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att utreda, kommer Socialnämnden att avvakta diskussioner i frågan med Vårdförbundet. I samarbete med landsting, försäkringskassa, polis och åklagare samt sju kommuner i länet kommer Katrineholm att gemensamt starta och driva ett barnahus. Barnahus är till för att samordna vård och insatser för barn som har utsatts för våld och övergrepp. I enlighet med vårt arbete med utredningsmetoden Barns behov i centrum (BBIC) kommer vi att fortsätta utveckla insatsen med så kallad oberoende ordförande. Systemet med oberoende ordförande är en förstärkning av barnens ställning i vårdarbetet. En forskningsstation kommer att startas i samarbete med Örebro universitet under år 2010-2011. Under förutsättning att nya verksamhetslokaler hittas kommer detta att innebära förändringar för verksamheten under omställningsperioden samt ökade investeringar, eempelvis i form av möbler och kontorsutrustning. Volymförändringar Antalet vårddygn för barn och ungdomar på institution kommer att vara högt men har minskat i förhållande till åren 2008 och 2009, som ett resultat av en ökad satsning på hemmaplanslösningar och aktiva insatser i ärenden. Huruvida denna nivå kommer att kunna behållas år 2011 är svårt att förutsäga. Familjehemsvårddygnen för barn och ungdomar har ökat jämfört med år 2009. Om ökningen kommer att fortsätta under år 2011 är svårt att förutsäga.

24 (33) Vårddygnen på institution för vuna har ökat jämfört med år 2009 och förväntas fortsätta hålla en hög nivå under år 2011 även om omfördelningar till andra alternativ kommer att göras. Antalet familjehemsvårddygn för vuna har minskats kraftigt under år 2010. Nivån förväntas ligga på samma nivå år 2011 som den har gjort under år 2010. Bilden för antalet vårddygn för barn, ungdomar och vuna är splittrad. I förhållande till år 2010 räknar nämnden med att antalet vårddygn för barn och ungdomar kommer att vara i stort sett detsamma år 2011. När det gäller vuna kommer en mindre ökning av antalet vårddygn att ske i förhållande till år 2009. Däremot har det skett en förskjutning av vårddygn från familjehemsvård till institutionsvård under året 2010. Socialnämnden bedömer att antalet vårddygn år 2011 kommer att vara i paritet med utfallet år 2010. Antalet ärenden inom försörjningsstöd har fortsatt att öka under år 2010. Jämför man antalet bidragshushåll är ökningen 22 procent från jan-juli år 2009 till samma period år 2010. Gör vi samma jämförelse med år 2008 är ökningen 44 procent. Av 820 hushåll i juli månad avser 264 hushåll ungdomar mellan 18-24 år det vill säga 32 procent. Regeringens prognos för 2011 är att arbetslösheten förväntas vara på en fortsatt hög nivå, 8,8 procent. 2010 var arbetslösheten 9,2 procent. Regeringen förutspår också att det djupa fallet i BNP och den relativt höga arbetslösheten innebär att resursutnyttjandet är mycket lågt i dagsläget. Trots en god återhämtning medför detta att resursutnyttjandet inte är tillbaka i ett normalt läge förrän år 2015. Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Katrineholms kommun för maj månad visar att 14,3 procent i gruppen 16-64 år är arbetslösa, andelen ungdomar mellan 16-24 är 18,4 procent och utrikesfödda 22,4 procent. Individerna i dessa grupper kommer att få det svårt även när konjunkturen vänder. Ökar antalet arbetslösa i riket är risken stor att försörjningsstödsärendena kommer att öka även i Katrineholm. Enligt Viadidakt är 135 hushåll klara med sin introduktion år 2011 och risken är stor att de nyanlända flyktingarna blir aktuella för försörjningsstöd om de inte kan få inkomster från annat håll. Antalet beror på hur många som kommer vidare i egen försörjning under introduktionstiden. År 2011 är det ca 530 nya ungdomar som kommer att avsluta gymnasiet. Socialnämnden bedömer att antalet försörjningsstödshushåll kommer att öka under år 2011 med ca 20 procent. Sociala kontrakt avser bostäder där enskilda bland annat på grund av skuld inte har möjlighet att ordna eget boende. Antalet sociala kontrakt har ökat från 40 till 58 under det senaste året vilket kan förklaras med att skuldbördan ökar i Sverige. Det är inte sannolikt att nivån kommer att sjunka bland annat på grund av att enskilda i högre grad skaffar sig betalningsanmärkningar och blir avhysta. En grupp som ökat markant är, enligt kronofogden, unga vuna. Arbetet med att utveckla alternativa lösningar till institutions- och familjehemsplaceringar för barn, unga och vuna pågår fortlöpande. Bland annat har en särskild grupp arbetat under våren för att hitta ytterligare behandlingsalternativ som allteftersom kommer att sättas i verket. Vad gäller försörjningsstödsområdet är utvecklingen väldigt beroende av den samhälleliga utvecklingen av konjunktur, arbetslöshet och förändringar som sker av arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringssystemet. Socialnämnden fortsätter att utveckla det redan väl fungerande samarbetet internt i kommunen och med eterna myndigheter/företag under år 2011. Trots detta är det med tanke på 2010 års budgetprognos och bedömningen av volymförändringen inom Socialnämndens område under nästkommande år, sannolikt att kostnaderna för verksamheten kommer att överskrida den föreslagna ramen.

25 (33) Viadidaktnämnden Budget 2011 Nettokostnad -49 497 Resursförändringar från 2010 till 2011 Minskade medel till arbetsmarknadsprojekt 2 000 tkr Kompensation för minskade intäkter från Migrationverket -500 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Katrineholms och Vingåkers kommuner beslutade 2001 att samverka i en gemensam nämnd för vuenutbildning, integration och arbetsmarknad. Avtal undertecknades den 17 september 2001. Verksamheten startade den 1 januari 2002. Katrineholm är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Katrineholms kommunorganisation. Den gemensamma nämnden har ansvar för följande i de båda kommunerna: Studie- och yrkesvägledning, kommunal vuenutbildning (grundläggande vuenutbildning, gymnasial vuenutbildning och påbyggnadsutbildning), svenskundervisning för invandrare (Sfi), vuenutbildning för utvecklingsstörda (Särvu), eftergymnasial utbildning (samordning av universitets- och högskoleutbildning, yrkeshögskoleutbildning och yrkesutbildningar), uppdragsutbildning, personalutbildning och validering. Vidare, lärmiljöer för utbildning, handledning, telebildkonferenser och kommunikation via webb när det gäller gymnasiala, yrkeshögskole- och högskolestudier, coachning och vägledning av unga som är utanför arbetsmarknad och utbildning, coachning och vägledning av vuna arbetslösa som har behov av särskilt stöd samt samordning av introduktion för flyktingar och andra nyanlända invandrare. Sammanfattande verksamhetsförändringar Tendenser Inom planperioden 2011 till 2013 bedöms Viadidakts verksamheter i hög grad påverkas av konjunkturförändringar med dess effekter på arbetsmarknaden och vuenutbildning. Vidare väntas ett stort antal nyanlända flyktingar och andra invandrare. Detta innebär behov av både introduktionsverksamhet och utbildningar i svenska för invandrare. En ny etableringslag träder i kraft 1 december 2010 den innebär att arbetsförmedlingen kommer att få ett större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare. Under hösten 2010 kommer mer information kring lagen och Viadidakt har tagit initiativ till möten med berörda aktörer för att diskutera hur samarbetet och ansvarfördelning kan komma att se ut. Det nya etableringslagen innebär en förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med berörda aktörer. Den demografiska utvecklingen innebär en utmaning för kompetensförsörjning inom företag och offentlig sektor. Fler unga vuna står utanför studier och den reguljära arbetsmarknaden och därmed utan egen försörjning. Verksamhetsförändringar En utvecklingstendens för finansiering av verksamheterna inom Viadidakt går mot mer tillfälliga projektmedel vilket påverkar långsiktig och kontinuerlig verksamhet.

26 (33) Utveckling av SFI (Svenska för invandrare) och samhällsinformation i samband med den nya etableringslagen kommer att påverka utformningen av verksamheten. Den nya Yrkeshögskolan och utveckling av Yrkesvu kommer att påverka Viadidakts verksamheter. En utmaning för Viadidakt är att vidareutveckla sin roll som den ledande aktören för samordning av verksamheter för lärande, stöd och utveckling i Sörmland. Teknisk kompetens i samverkan (TKS) som innebär att tekniska utbildningar blir tillgängliga och samordnas tillsammans med gymnasieskolorna i KFV-regionen kommer att utvecklas. Större krav på en ökad samverkan med eempelvis socialförvaltning samt individ- och familjeomsorg, arbetsförmedling och försäkringskassa. Fortsatt utvecklingen av Servicekontor i Åbrogården är ett lokalt eempel. Pågående projekt inom Viadidakt är: Palladium (Feb 2009- Dec 2011) inriktning ungdomar och arbetsmarknad Yrkessvenska( Aug 2009-Juli 2012) inriktning integration och arbetsmarknad. Orangeriet (Dec 2008-Okt 2011) inriktning socialt företagande och arbetsmarknad. LC-komp, lärcentra(aug-2009-juli 2011) inriktning lärcentrumutveckling. SFI-bonus (Aug 2009-Mars 2011) inriktning integration. AVA-projektet( Sep 2009-Juni 2011) inriktning integration och arbetsmarknad. Volymförändringar Enligt planeringsdirektivet har nämnderna i uppdrag att redovisa volymförändringar i verksamheten. Volymförändringar kan avse att antalet brukare, elever eller motsvarande förväntas öka eller minska. Volymförändringar kan också avse andra betydande förändringar av verksamhetens omfattning. Det är svårt att i dagsläget bedöma hur stort kommunernas ansvar kommer att bli med den nya etableringslagen både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Största delen av introduktionsverksamheten finansieras idag med statsbidrag. En stor ungdomsarbetslöshet och stora ungdomskullar innebär ett ökat tryck på Viadidakt arbetsmarknad och Viadidakt utbildning samt vägledningsresurser som redan idag är hårt ansträngda. Den pågående utökningen av Yrkesvu innebär ett större studerandeantal inom Viadidakt utbildning. Ett större antal sökande till högskolor, universitet innebär ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan eftersom det idag erbjuds en stor andel studier på distans.

27 (33) Vård- och omsorgsnämnden Budget 2011 Nettokostnad -532 750 Resursförändringar från 2010 till 2011 Demografijustering enl flerårsplan 2010-2012 Bibehållen verksamhet för anhörigstöd Projekt för att utveckla anhörigstöd inkl soc insatser -1 986 tkr -1 281 tkr -500 tkr Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även: Ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år enligt avtal om skatteväling med Landstinget Sörmland. Ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende enligt socialtjänstlagens 5 kap 5 och 7 samt 7 kap 1 och för dem som vistas i dagverksamhet enligt samma lag. Betalningsansvar enligt lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, Prövning av bidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m m samt Prövning av tillstånd till resor enligt lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Vård- och omsorgsnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar även för: Folkhälsoarbete inom äldreomsorg och handikappomsorg Verksamhet med personligt ombud. Valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem (2008:962). (fr.o.m 2011-01-01). Vision Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Trygghet Aktivitet Självständighet

28 (33) Sammanfattande verksamhetsförändringar Vård- och omsorgsnämnden föreslår ramförändringar för 2011 enligt beslut i planeringsdirektivet, med justering för hyror och löneökningar, samt ramjustering med + 1 281 tkr. Ramjusteringen motsvarar det statsbidrag nämnden tidigare erhållit direkt till nämnden för anhörigstödet och som från 2011 ingår i det generella statsbidraget till kommunerna. Ramjusteringen är angelägen för att nämndens, sedan flera år uppbyggda anhörigstöd, ska kunna fortsätta bedrivas. Anhörigstöd finns nu inskrivet som ett skakrav i socialtjänstlagen: Socialtjänstlag (2001:453) Personer som vårdar eller stödjer närstående 5 Kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549). Konsekvenserna av stadsbidragets upphörande innebär en kraftig minskning, alternativt nedläggning, av anhörigverksamheten. Den troligaste konsekvensen är dock neddragning inom annan lagstadgad verksamhet. Övriga förändringar som nämnden föreslår med driftskostnaden inom ram är delning av Tallhedens korttidsboende för barn och unga till två enheter. Detta behov har varit påtalat i flera år och behovet har ökat ytterligare varvid delningen är oundgänglig 2011. Inom ram har nämnden budgeterat drift för gruppboendet Kärnan som beräknas starta redan i november 2010 men budgeteras för helår 2011 ekl. hyra. De 11 500 tkr som nämnden under 2010 använt som engångsbelopp återförs till ramen under 2011. Detta möjliggör att flera av de oundgängliga behov som nämnden har att möta 2011 kan tillgodoses inom ram. Återställning av resterande del av personalreduceringen 2009 är däremot inte möjlig. Om nämnden erhåller en ramökning på 1,5 procent eller 7 879 tkr kan anhörigstödet inkluderas och personalreduceringarna återställas. Avgiftshöjningar, som föreslås för 2011 beräknas ge intäktsökning för äldreomsorgen med 345 tkr och för handikappomsorgen med 54 tkr. Avgiftshöjningar motiveras utifrån nämndens direktiv om att i varje budgetprocess anpassa avgifterna utifrån kostnadsutvecklingen generellt i samhället, en jämförelse med andra kommuner och att öka lite per år istället för en större ökning mer sällan. Hyresjusteringar äldreomsorg, ökade intäkter beräknas till 180 tkr (innebär ökning med 50 kr/månad 300 lgh). Avseende hyresjusteringar för handikappomsorg så indeuppräknas dessa (Konsumentprisinde KPI) enligt tidigare beslut och ingår inte i kommunens författningssamling. Ökade intäkter utifrån inde beräknas till 54 tkr (innebär ökning med 50 kr/månad 108 lgh). Ökade intäkter servicehus 150 tkr (avser hyresnämndens indeökningar som gäller endast för servicehus, beräknat på 2,8 procent ökning) Avgiftshöjningar för färdtjänst 0 kr och arbetsresor 0 kr. Ökning kan inte motiveras då kommunen ligger högt i uttag idag, se nedan. Resor dagverksamhet, ökade intäkter 15 tkr (innebär ökning med 25 kr/mån 54 brukare).

29 (33) Jämförelse för avgifter mellan kommuner 2010 Kommun Matdistribution Mat SÄBO Trygghetslarm Färdtjänst Katrineholm 55 kr/portion 3 000 kr/mån 250 kr/mån 40,50,60 Eskilstuna 42.50 kr/portion 3 116 kr/mån 160 kr/mån 30,40,50 Flen 45 kr/portion 2 820 kr/mån 180 kr/mån 30,40,50 Nyköping 57 kr/portion 2 770 kr/mån Inget svar 35-50 Vingåker 44 kr/ portion 3 300 kr/mån 297 kr/mån Inget svar För 2012 föreslås ingen justering av budgetramarna. Beloppet kan förändras av ev. demografiska ramökningar och andra förändringar i förutsättningarna. För 2012 föreslås avgiftshöjning med 2 098 tkr inom äldreomsorgen och 50 tkr inom handikappomsorgen. För 2013 föreslås en ökning av budgetramarna med 5 293 tkr. Beloppet kan förändras av ev. demografiska ramökningar och andra förändringar i förutsättningarna. Om nämnden erhåller en ramökning 2011 med 1,5 procent eller 7 879 tkr krävs ingen ramökning av nu kända skäl. För 2013 föreslås avgiftshöjning med 1 138 tkr inom äldreomsorgen och 50 tkr inom handikappomsorgen. Omfattande uppdrag beslutade i nämnden Under planperioden, med start 2010, planeras det stora förändringsarbetet med till- och ombyggnation av Lövåsens vårdboende. Det innebär ökade kostnader för hyra, evakuering och drift för kommunen som redovisas av lokalresursplaneraren. Antal platser kommer att öka med 12. I takt med att inflyttning i nya/renoverade lokaler krävs ökade driftsanslag för personal i nämndens budget ekl. hyra. Från den förste januari 2011 införs möjligheten för brukarna inom hemtjänsten att välja utförare enligt Lagen om valfrihet (LOV). I samband med detta införs rambeslut för brukarna i hemtjänsten. Volymförändringar under 2011 Områdeschefernas ansvarsområden är stora och storleken varierar från ca 30 personer till ca 60 personer per chef inom äldreomsorgen. I resultatet av den nyss genomförda medarbetarenkäten ses negativa effekter av de stora personalspannen. De stora ansvarsområdena medför arbetsmiljöbelastningar också för områdescheferna. Äldreomsorgen föreslås utöka antal chefer med 0,5 tjänst som en arbetsmiljöförstärkning. Handikappomsorgens volymökning inom personlig assistans medför behov av utökning med 0,5 områdeschef. Volymökning kan ses inom äldreomsorgen avseende tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning. Däremot ses ingen behovsvolymökning för brukarna under planperioden. Inom handikappomsorgen är volymökningarna mer betydande och behöver åtgärdas för att klara givet resultatmål för 2011. Daglig verksamhet förväntas 2010 och 2011 ta emot 15 nya brukare per år vilket innebär behov av 1-2 nya tjänster per år.

30 (33) 200 150 100 50 0 Antal brukare daglig verksamhet 2006-2010 149 162 170 164 178 181 188 143 150 153 153 162 171 178 2006 aug 2008 jan 2008 aug 2009 jan 2009 aug 2010 april 2010 aug Beslut Närvarande Utbyggt boendestöd inom socialpsykiatrin och neuropsykiatrin behöver kunna ge brukare stöd kvällar och nätter. Tallhedens korttidsboende behöver delas för barn med autism och begåvningshinder. Behovet har ökat och måste åtgärdas. Vaken natt behöver återinföras på ett par av de boenden som berördes av reduceringen 2009. Handledning behöver byggas ut. Personlig assistans ökar sina behovsvolymer. Beräknas motsvara en tjänst per år. Politisk verksamhet bedöms kräva ökat driftsanslag med 50 tkr 2011 pga. utbildningsbehov för den nya nämnden. Övrigt gemensamt. Kostnaderna för verksamhetssystem ökar generellt. Under 2011 införs ett nytt alternativt uppgraderat dokumentationssystem. Projekttjänsten som Informatör permanentas på 75 procent med del av år 2011. Kvalificerad ekonomiassistent 50 procent krävs för en säker ekonomistyrning. Buffert 2 500 tkr för oförutsedda behov permanentas.

31 (33) Volymförändringar inom äldreomsorgen 2007-2011: (Förklaringar se nedan) Äldreomsorg 2007 2008 2009 2010 2011 Hemtjänst Antal ärenden 600 570 536 Färre men tyngre ärenden med fler timmar och mer sjukvårdsinsatser Antal trygghetslarm 670 780 750 Varierar över året Dagverksamhet Antal personer Antal personer med matdistribution 50 55 55 159 170 155 Antal beslut om korttidsplats 315 436 533 Antal personer som ansökt om bostadsanpassningsbidrag 409 397 337 Lika men mer omfattande ärenden, barn och nyskadade Antal personer som ansökt om särskilt boende Antal personer som erhållit särskilt boende 191 212 188 132 138 135 Antal färdtjänstberättigade 1017 985 960 Antal färdtjänstresor 25 000 24 282 22 399 Antal avgiftsdebiterade/mån 1100 1100 1 100 eller Antal betalningsansvarsdagar 0 28 1 eller eller Antal frivilligarbetare 120 120 110 Antal särskilda boendeplatser inkl servicehus och korttidsplatser 479 479 459 Lövåsen =lika =färre men tyngre eller varierar över året =ökar =minskar

32 (33) Volymförändringar inom handikappomsorgen 2007-2011: (Förklaringar se ovan) Handikappomsorg 2007 200 8 Personlig assistans 2009 2010 2011 Antal personer LSS 7 20 20 22 Antal personer LASS 8 72 73 74 Beviljade timmar/vecka LSS 747 645 715 Beviljade timmar/vecka LASS Försäkringskassans finansiering av personligassistans enligt LASS (%) 5638 5384 5553 54 49 47 Bostad med särskild service omsorgsverksamheten Antal platser 99 100 110 121 Mejseln och Kärnan Bostad med särskild service socialpsykiatrin Platser bostad med särskild service socialpsykiatrin 14 19 24 Volymförändringar under 2012 Under 2012 behöver äldreomsorgen börja återställa drift i samband med Lövåsens om- och tillbyggnation. Utbyggnad av kompetensutveckling och handledning. Budgeten för sociala insatser förstärks. Resurser för verksamhetssystemen TimeCare 9 och TES 10 kan bli aktuella. För handikappomsorgen krävs fortsatt utökning enligt 2011 men också metodutveckling via arbetsterapeut/socialpedagog 1,0 tjänst. Nya lokaler för verksamheten Skogsbrynet planeras. Personlig assistans ökar sina behovsvolymer. Beräknas motsvara en tjänst per år. Politisk verksamhet inget ramtillskott. Övrigt gemensamt. En tjänst för fastighets-, säkerhetsfrågor och delvis IT del av år. Utredare utökas med 0,5 tjänst. Informatör på 75 procent del av år till helår. Buffert utökas med ytterligare 2 500 tkr för oförutsedda behov. 7 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 Lag om assistansersättning 9 TimeCare = Schemasystem för personal 10 TES = Planeringssystem för hemtjänsten

33 (33) Volymförändringar under 2013 Under 2013 behöver äldreomsorgen fortsätta återställa drift i samband med Lövåsens om- och tillbyggnation. Utbyggnad av kompetensutveckling och handledning. Senast 2013 krävs återställning av personalreduceringar 2009. Utökning av 2 områdeschefer. För handikappomsorgen krävs senast 2013 återställning av personalreduceringar 2009 samt fortsatt utökning enligt 2011 och 2012. Personlig assistans ökar sina behovsvolymer. Beräknas motsvara en tjänst per år. Politisk verksamhet inget ramtillskott. Övrigt gemensamt. En tjänst för fastighets-, säkerhetsfrågor och delvis IT del av år. Utredare utökas med 0,5 tjänst. Buffert 5 000 tkr för oförutsedda behov (totalt 10 000 tkr eller knappt 2 procent av budget).

Övergripande plan med budget 2011-2013 Bilaga 2 EKONOMIKONTORETS FÖRTECKNING ÖVER GENOMFÖRDA RAMJUSTERINGAR UNDER BEREDNINGSPROCESSEN Nedan redovisas de justeringar som skett i driftbudgeten under beredningsprocessen jämfört med planeringsdirektivet (av nämndernas nettokostnadsramar). Ingående ram är förslag enligt planeringsdirektivet. Alla siffror är i tusentals kronor. Investeringsredovisningens kategorier beskrivs i slutet av avsnittet.

2 (9)

3 (9) NÄMNDER Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt planeringsdirektivet, KS 2010-04-28. Övergripande politisk ledning - 8 652 Tekniska justeringar Justering av resterande hyror avs 2010 KFAB (Div 100) Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 2 Lönekompensation 2010-4 Justering under den politiska beredningen Ökad ram för överförmyndaren -350 Minskad ram för valnämnden (de år då det inte är val) 300 Tillfälliga medel 2011 för utbildning av fullmäktigeledamöter -350 Tillfälligt ökat partistöd under 2011-58 Aktuell ram 2011-9 112 Varav Kommunfullmäktige -4 585 Varav Revision 1-1 213 Varav Överförmyndaren -3 314 Bildningsnämnden -609 893 Tekniska justeringar Överenskomna justeringar mellan BIF, KS, STF 2 196 Hyreskompensation div 200, div 600-843 Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 731 Lönekompensation 2010-9 402 Justering under den politiska beredningen Tillfälliga medel 2011 för satsning på matematik i grundskolan -500 Aktuell ram 2011-617 711 Byggnadsnämnden -6 406 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011-47 Hyreskompensation div 200, div 600-11 1 Ramen oförändrad. Ärendet bereds av kommunfullmäktiges presidium.

4 (9) Lönekompensation 2010-66 Justering under den politiska beredningen Tillfälliga medel 2011 för uteblivna intäkter för skyddrumsbesiktningar -100 Aktuell ram 2011-6 630 Kommunstyrelsen -95 456 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011. -2 693 Hyreskompensation div 200, div 600 netto -2 051 Överenskomna justeringar mellan BIF, KS, STF -1 551 Flytt av medel av marknadsföring från STF till KS -350 Justering pensionärs- och handikapprådet -22 Ökad hyreskostnad KFAB pga högre internränta -600 Lönekompensation 2010-801 Justering under den politiska beredningen Ökade kostnader för kollektivtrafik -3 400 Medel till Räta Linjen-gruppen -11 Driftkostnader för kommunens e-tjänster -144 Projekt Heltid en rättighet och deltid en möjlighet -1 050 Medel till informationskontoret för sponsring -350 Flytt av medel för 75% informatör från STF -450 Utökning av informatörstjänst med 25% -150 Tillfälliga medel 2011för ökat driftbidrag till NFC och Katec, -300 Aktuell ram 2011-109 379 Varav Kommuncentrala -45 193 Varav Kommunledningsförvaltningen -55 889 Varav Näringsliv och tillvät -7 179 Varav KLC (kapitalkostnadsram) -1 118 Kultur- och turismnämnden -34 945 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011. 147 Hyreskompensation div 200, div 600, div 100 2 135 Lönekompensation 2010-321

5 (9) Aktuell ram 2011-33 278 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5 720 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, div 600-11 Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011-3 Lönekompensation 2010-125 Aktuell ram 2011-5 859 Socialnämnden -121 940 Tekniska justeringar Hyreskompensation div 200, div 600 58 Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 53 Lönekompensation 2010-902 Aktuell ram 2010-122 731 Service- och tekniknämnden -155 110 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011-3 488 Hyreskompensation div 200, div 600 103 Överenskomna justeringar mellan BIF, KS, STF -645 Flytt av medel av marknadsföring från STF till KS 350 Lönekompensation 2010-1 694 Justering under den politiska beredningen Flytt av medel för 75% informatör till KLF 450 Aktuell ram 2011-160 034 Viadidaktnämnden -48 499 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 168 Hyreskompensation div 200, div 600 44 Korrigering fördelning Vingåker -183 Lönekompensation 2010-527

6 (9) Justering under den politiska beredningen Kompensation minskade intäkter från Migrationsverket -500 Aktuell ram 2011-49 497 Vård- och omsorgsnämnden -525 254 Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2010 och 2011 231 Hyreskompensation div 200, div 600 576 Justering pensionärs- och handikapprådet 22 Korrigering överhäng 2010 187 Lönekompensation 2010-6 732 Justering under den politiska beredningen Medel för anhörigstöd - 1 281 Tillfälliga medel 2011 för utveckling av anhörigstödet inkl sociala insatser -500 Aktuell ram 2011-532 750 Räddningstjänsten VSR -24 600 (Är 82,4 procent av VSR:s budget)

7 (9) FINANSIERING Medel till kommunstyrelsens förfogande -4 000 Justering under den politiska beredningen Ökad buffert -1 000 Aktuell ram 2011-5 000 Ökade hyreskostnader pga gjorda investeringar 2010-3 400 Ökade hyreskostnader avs planerade investeringar 2011-6 700 Löneuppräkning inkl. överhäng och lönekartläggning -29 200 Justering under den politiska beredningen Reducering av medel till lönekartläggning 2 500 Höjning av övriga ersättningar fr o m 1/4 2011-1 010 Aktuell ram 2011-27 710 Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld 154 496 Sänkning av arbetsgivaravgiften samt högre lönesumma 1 415 NYTT BELOPP 155 911 Pensioner -93 900 Uppdaterad prognos per 31/8 2010-3 000 NYTT BELOPP -96 900 Intäkter från Vingåker för Viadidaktnämnden 9 058 Kapitalkostnadsintäkter 59 334 Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Inför 2011 korrigeras intäkterna mot den preliminära ramen med 2 812 NYTT BELOPP 62 146 Avskrivningar -50 400 För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom; 2010 års investeringar, vilka ännu inte är genomförda. Investeringar som skett under tidigare år kommer att vara avskrivna och klara under år 2011. För de investeringar som nämnderna beslutat om avseende år 2010, så påverkas avskrivningstakten beroende på när investeringarna tas i bruk.

8 (9) Förslaget bygger dessutom på att investeringarna kan fördelas utöver året och på det sättet sprida avskrivningskostnaderna. Skatter och statsbidrag 1 598 596 Uppdaterad skatteprognos 17 750 Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) den 15 oktober 2010 NYTT BELOPP 1 621 335 Finansiering, utdelningar m.m. 32 393 Denna rubrik består av följande poster; Ränteintäkter mot kunder. Momsersättning för äldreboenden. Justerad nettohyra mot KFAB. Räntekostnader och ränteintäkter. Varav tekniska justeringar Högre ränteintäkter från koncernbolag pga högre internränta 600 NYTT BELOPP 32 393 Jobbcentrum -900 Under förvaltningen (VIAN) ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåkers kommun. God ekonomisk hushållning 16 213 I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är 1 procent av skatteintäkterna och statsbidrag.

9 (9) KOMMENTARER TILL INVESTERINGSBUDGETEN Investeringskategorier (enligt planeringsdirektivet) Skattefinansierade investeringar 1. Behovsinvesteringar, skyldigheter och ålägganden Eempelvis ingår här behovsrelaterade strategiska investeringar samt myndighetsinvesteringar. 2. Investeringsbehov hos annan part (eempelvis hos KFAB) för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten, vilket måste ingå i kostnadsanalysen. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådan investering är att den ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. Medlen fördelas efter beslut i Kommunstyrelsen i varje enskilt fall. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses bl.a. IT-investeringar, inventarier och utrustning i verksamheten. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel i angränsningen. Driftkostnadskonsekvenser ska medtas i kalkyler, avseende en ökad infrastruktur som i framtiden ska förvaltas och underhållas. 6. Eploatering/utvecklingsinvesteringar Eploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillvät i regionen, och kategorin avser investeringar i eploateringsområden. Dessa är i princip självfinansierade över tiden, och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring eploateringsprocessen vilket ska vara styrande för hanteringen inom detta område. PRELIMINÄRA RAMAR 2012 OCH 2013 De preliminära ramarna för 2012 och 2013 visar på fortsatta begränsningar i de ekonomiska förutsättningarna. Vi vill poängtera att dessa ramar är mycket preliminära. De justeringar som har skett, sedan planeringsförutsättningarna, är en uppdatering av skatteintäkterna enligt den senaste prognosen.

Kommundoktorerna Katrineholms kommun: Bildande av samhällsbyggnadsförvaltning Björn Jansson Thomas Nerd 1

Kommundoktorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG... 3 2 UPPDRAGETS ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER... 3 3 UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE... 4 4 ATT TÄNKA PÅ VID INFÖRANDE AV NY ORGANISATION... 4 5 RESULTAT AV INTERVJUERNA... 5 5.1 INTERVJUER... 5 5.2 SNABBENKÄT... 5 6 FÖRSLAG TILL NY ORGANISATIONSINDELNING... 6 6.1 FÖRVALTNING (SE BILAGA 1)... 6 6.2 DEN POLITISKA ORGANISATIONEN (SE BILAGA 2)... 7 7 STYRNING PÅ TJÄNSTEMANNANIVÅ... 7 7.1 KOMMUNCHEF... 7 7.2 LEDARSKAPET I SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN... 8 8 FRAMGÅNGSFAKTORER I DET FORTSATTA ARBETET... 8 9 GENOMFÖRANDE AV NY ORGANISATION... 8 9.1 GENOMFÖRANDEPROCESS... 8 9.2 GENOMFÖRANDEORGANISATION... 9 9.3 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR SOM MÅSTE GÖRAS... 9 10 BESLUTSFÖRSLAG... 9 2

Kommundoktorerna 1 Sammanfattning och förslag Den övergripande målsättningen med att bilda en samhällsbyggnadsförvaltning är att förbättra samhällsbyggnadsprocessen i kommunen, ge bättre service åt kommuninvånare och företag samt utveckla de kommuninterna rutinerna inom miljö, fysisk planering och samhällsutveckling. Grundläggande för förändringen är att ta tillvara kompetens, engagemang och de positiva samverkansformer som utvecklats i samband med terminalprojektet. Vi förordar bildande av en gemensam samhällsbyggnadsförvaltning i enlighet med bilaga 1. Förvaltningen skapas genom att de resurser som idag arbetar med samhällsbyggande i ett brett perspektiv sammanförs under en förvaltningsledning och samlad politisk ledning. Därmed skapas goda förutsättningar för att starkare än idag kunna fokusera på några av kommunens absoluta framtida framgångsfaktorer. Rutiner kan bli bättre och interna processer starkare. Resurser hämtas helt eller delvis från nuvarande kommunledningsförvaltning, miljöförvaltning, förvaltning näringsliv och tillvät, service- och teknikförvaltning och stadsarkitektkontor. Vi bedömer att genomförandet av en ny förvaltningsorganisation av den här omfattningen tar ca 6 månader i anspråk. Vid beslut under 2010 kan alltså organisationen starta den 1 juli 2011. Eventuellt ny politisk struktur för samhällsbyggnadsfrågorna kan med fördel träda i samband med att övriga nämnder och styrelser tillträder vid årsskiftet. I vårt uppdrag har det inte primärt ingått att komma med förslag till politisk organisation. Eftersom det emellertid finns vissa förvaltningsrättliga hänsyn att ta vid skapande av en samlad organisation inom samhällsbyggande och teknik, så har vi lämnat ett principiellt förslag med fokus på den politiska hanteringen av myndighetsfrågorna, se bila 2. 2 Uppdragets övergripande utgångspunkter Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd inför 2011. Utredningen ska enligt direktiven omfatta såväl nämndsstrukturen som förvaltningsstrukturen. De förvaltningar som i första hand kan ingå i den nya strukturen är miljöförvaltningen, stadsarkitektkontoret, förvaltningen näringsliv och tillvät samt eventuellt serviceoch teknikförvaltningen. Jävsfrågor ska noga beaktas. Av de övergripande utgångspunkterna för utredningen framgår att det är viktigt att förvaltningsarbetet blir kompetensorienterat med helhetssyn på de projekt och processer man arbetar med, oavsett vilken del av linjeorganisationen man tillhör Införandeprocessen när det gäller ny förvaltning skall också beaktas och förslag till detta ingår i utredningen. Dialog förs med personalorganisationerna och berörd personal. 3

Kommundoktorerna 3 Utredningsarbetets genomförande Arbetet påbörjades efter det avtal tecknats med TJP i mars 2010. Styrgrupp för arbetet har bestått av kommunchef och ekonomichef och delavrapportering har skett till styrgruppen 3 juni och 17 september. Kommunens interna projektledare har varit kommunledningshandläggaren, som också svarat för samordning av praktiska frågor och varit kontaktperson i projektet. Utredningsarbetet har indelats i två etapper: Etapp 1 utarbetande av principförslag. Etapp 1 delades in i två steg där ett första steg innefattar belysande av alternativa förslag och det andra steget innebär utarbetande av ett färdigt principförslag. Etappen innebar analys av skriftlig dokumentation, intervjuer med 20 nyckelpersoner, varav 10 förvaltningschefer eller motsvarande, en snabbenkät till intervjupersoner, inventering av alternativa organisationslösningar och förslag till modell för samhällsbyggnadsförvaltning i Katrineholms kommun. Etapp 2 utarbetande av färdigt detaljförslag. Etapp 2 delades också in i två steg där ett första steg redovisas i form av en muntlig föredragning och PowerPoint bilder i september 2010 och ett andra steg i form av en skriftlig rapport redovisas 15 oktober 2010. Etapp 2 skall innefatta utarbetande av dokument enligt vald modell och förslag till genomförandeprocess. 4 Att tänka på vid införande av ny organisation Vid en så stor förändring som här föreslås är det etra viktigt att genomförandet sker på ett väl genomtänkt och lyhört sätt. En genomförandeorganisation bör skapas med eperter inom administration, ekonomi och personal. Processuellt epertstöd är en viktig framgångsfaktor. Viktiga steg i en sådan är att bilda grupper med berörd personal som blir delaktiga i genomförandet. Aktiviteter som bör läggas in i denna fas är bl a studiebesök i någon/några kommuner som nyligen genomfört större organisationsförändring. Det är av central betydelse att en ny förvaltning får ett brett och tydligt politiskt stöd. Det garanterar ett positivt samverkansklimat med den politiska organisationen och det stärker den allmänna legitimiteten i relationerna mot interna och eterna samverkanspartners. De avgörande principiella besluten som ligger på kommunledningsnivå är besluten om organisation och rekrytering av förvaltnings- och avdelningschefer. Vissa andra funktioner i den kommunala organisationen måste, som en följd av beslut om bildande av samhällsbyggnadsnämnd, bli föremål för översyn och anpassning. 4

Kommundoktorerna 5 Resultat av intervjuerna 5.1 Intervjuer Vi har genomfört intervjuer med 20 tjänstemän i Katrineholms kommun (inkl bolag och kommunalförbund). Av dessa 20 är 10 förvaltningschefer eller motsvarande. Den allmänna bild dessa intervjuer ger kan sammanfattas i följande punkter: Samstämmig uppfattning om att samhällsbyggnadsprocessen behöver förbättras Starkt engagemang och vilja att medverka till kommunens utveckling Stor samstämmighet kring att en förändring måste till i organisationen och god samstämmighet kring förslaget till en gemensam förvaltning inom samhällsbyggnadsområdet Samhällsbyggnadsfrågorna i bred mening har inget gemensamt förhållningssätt och policy till omvärlden och det brister i aktualitet i planeringen Det finns ingen uttalad policy hur mötet med kommuninvånaren och företaget ska ske. Mest problematisk är detta vid hanteringen av myndighetsfrågor Bristfälliga rutiner i interna ärendeberedningar. Runt de mötesplatser som finns råder dålig struktur. Personfrågor har tillåtits få stor betydelse Omsättning på personal skapar brist i kontinuitet och därmed brister mötet med kommuninvånaren och företagen 5.2 Snabbenkät I samband med intervjuer med chefer för förvaltningar och bolag med flera, genomfördes en snabbenkät för att fånga inställningen till ett par centrala frågeställningar. De intervjuade ombads ta ställning till 10 faktorer genom att rangordna dem det som var viktigast skulle ges 10 poäng det som var minst viktigt (men ändå kunde vara viktigt) skulle ges 1 poäng De intervjuade skulle gjorde rangordningen i två omgångar Först hur Läget är i dag Därefter Vad som är viktigt för framtiden 5

Kommundoktorerna Snabbenkät - resultat Läget i dag Framtiden Diff Samspel mellan förvaltningarna och med bolagen 5,8 5,3 0,5 Samspelet mellan de ledande cheferna 5,5 5,1 0,4 Samspelet mellan politiker och tjänstemän 5,4 4,8 0,6 Kvalitet och prioritering på styrningen av kommunkoncernen 3,3 5,1-1,9 Tydlighet i konflikten mellan mål och resurser 2,8 5,4-2,6 Politikernas styrning av kommunen 6,0 6,0 0,0 Förvaltningschefernas/bolagschefernas styrning av den egna verksamhet 7,5 5,1 2,4 Återrapportering till politikerna 6,5 2,6 3,9 Kvaliten i servicen till kommuninvånarna 8,0 9,1-1,1 Medborgarnas och medarbetarnas delaktighet 4,4 6,5-2,1 Snabbenkät tolkning Höga poäng både i dag och för framtiden ges bl a till kvalitén i servicen till kommuninvånarna och politikernas styrning av kommunen Höga poäng ges i dag också för chefernas styrning av den egna verksamheten och Återrapportering till politikerna Intressant är också att notera det som har höga poäng i framtiden men lägre poäng i dag. Det är ju här som man bör söka förbättringar. Tydlighet i konflikter mellan mål och resurser Kvalitet och prioritering på styrningen av kommunkoncernen 6 Förslag till ny organisationsindelning 6.1 Förvaltning (se bilaga 1) Förslaget till förvaltningsorganisation framgår av bilaga 1 och innebär följande principiella indelning: En samhällsbyggnadschef leder förvaltningens arbete Förvaltningschefen ska vara underställd kommunchefen Administrativa resurser i form av resurser inom ekonom, administration, personal och kundtjänst samlas i en stab 6

Kommundoktorerna 3 avdelningar inklusive Näringslivscentrum och KIAB 1. Myndighetsavdelning (bygglov, bygginspektion, hälsoskydd, livsmedel, miljötillsyn, myndighetsutövning inom service och teknik ) 2. Utvecklingsavdelning (fysisk planering, stadsbyggnad, ortsutveckling, miljö, ekologi och NÄT) 3. Teknikavdelning (mark- och eploatering, projektering service och teknik och KIAB) 6.2 Den politiska organisationen (se bilaga 2) Valet av politisk organisation är i huvudsak neutralt i förhållande till föreslagen organisation för samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi förordar dock att förvaltningen får två nämnder: myndighetsnämnd (för myndighetsavdelningen) och kommunstyrelsen (för utvecklings- och teknikavdelningen). Ett av flera, alternativ till att förvaltningen har kommunstyrelse och myndighetsnämnd som nämnder kan vara att styra verksamheten politiskt genom miljönämnd, byggnadsnämnd och tekniknämnd. Alltså en mer traditionell struktur som inte bryter med dagens revir. Myndighetsnämnden kan delas i två delar: en för miljöfrågor och en för byggnadsfrågor. Vi föreslår alltså att samhällsbyggnadsförvaltningen får två politiska nämnder: kommunstyrelsen för utvecklings- och teknikavdelningarnas ärenden och en myndighetsnämnd, under kommunfullmäktige, som hanterar alla myndighetsbeslut. Denna lösning gör det möjligt för myndighetsavdelningen att fullgöra sina myndighetsåtaganden mot den kommunala organisationen. Myndighetsfrågorna, som är problematiska att kombinera med dagens krav på servicekultur, skulle få en mycket god möjlighet till förnyelse och till politisk och samhällelig förankring. 7 Styrning på tjänstemannanivå 7.1 Kommunchef Kommunchefsrollen görs tydligare som chef för förvaltningscheferna genom att kommunchefen inte längre bör vara chef för kommunledningsförvaltningen. Kommunchefsrollen stärks med krav på att samordning och målinriktning inom hela kommunorganisationen blir tydligare uttalade. Chefen kan framöver helt koncentrera sig på kommunövergripande frågeställningar och prioriterar i sitt arbete att få den samlade organisationen att uppfylla de politiska målen. I detta arbete disponerar kommunchefen hela organisationen. I den politiska ärendeberedningen arbetar förvaltningscheferna på uppdrag av den politiska nämndsstrukturen. Därmed tydliggörs att kommunchefens skall samordna de olika förvaltningarna och förvaltningscheferna i frågor där de inte har ett specifikt verksamhetsuppdrag från sin nämnd. Kommunchefens roll fokuseras på samordning av hela kommunkoncernen, även de kommunala bolagen. En in- 7

Kommundoktorerna struktion för kommunchefen bör utarbetas som tydliggör kommunchefens uppdrag och roll i enlighet med ovanstående. Kommunchefen och övriga förvaltningschefer ska inte vara anställda på kommunledningsförvaltningen utan direkt under kommunstyrelsen. 7.2 Ledarskapet i samhällsbyggnadsförvaltningen Vi förordar att samhällsbyggnadschefen rekryteras eternt. Förvaltningschefen behöver ha en bred kompetens inom fackområdet och helst ha erfarenhet som omfattar såväl myndighetsfrågor som utveckling, planering och genomförande. Den kompetensen bedömer vi inte finns i dagens organisation. Diskussioner bör inledas med de chefer och nyckelpersoner som inte önskar följa med in i en ny organisation eller som kommunledningen önskar finna andra arbetsuppgifter åt. Befattningarna som chefer för de tre avdelningarna annonseras på sätt som överenskommes med de fackliga organisationerna. Rekryteringsarbetet bör planeras så att nyckelpersoner finns på plats i samband med att genomförandeprocessen är avslutad och förvaltningen kan börja arbeta. 8 Framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet Vi har i våra intervjuer kunnat konstatera att frågan om ledar- och chefskap intar en central roll i dagens diskussioner. För att underlätta arbetet i den nya samlade förvaltningen måste arbetet med att lösa dessa frågor därför påskyndas. Hur genomförandeprocessen i övrigt läggs upp och hur personalens delaktighet i denna beaktas, är viktiga framgångsfaktorer för ett gott slutresultat. Den övergripande tidplanen bör fastställas i samband med kommunfullmäktiges principbeslut. Den politiska organisationen är en viktig faktor för förvaltningsorganisationen och bör, om möjligt, vara anpassad efter en samlad samhällsbyggnadsförvaltning. 9 Genomförande av ny organisation 9.1 Genomförandeprocess Processen ska präglas av dialog och transparens Arbetsplatsträffar är viktiga mötesplatser där kommunikation kring processen sker Referensgrupp som följer det löpande arbetet skapas med representanter från de fackliga organisationerna Bred politisk information ges under hela processen 8

Kommundoktorerna Under genomförandefasen, från kommunfullmäktiges principbeslut och fram till den nya förvaltningen börjar arbeta och chefsbefattningarna är besatta, bör de delar av organisationen som ska ingå i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen få kommunstyrelsen som anställningsmyndighet. 9.2 Genomförandeorganisation En ledningsgrupp och projektledare för arbetet utses. Vi förordar att projektledaren hämtas utanför den kommunala organisationen. Detta för att få fullt fokus på genomförandet och minimera risken för obalans i genomförandet. Stöd till projektledaren bör ges i form av personalresurser med epertkompetens inom sakområden samt i form av processkunnande kring de rutiner som upplevs som tunga och komplicerade 9.3 Kompletterande utredningar som måste göras En översyn av förvaltningen för service och teknik bör göras. Detta med anledning av att den förvaltningen blir en mer renodlad produktionsorganisation. Kommunchefen föreslås få en huvudsakligt strategisk och samordnande roll med tydlig fokusering på genomförande av politiska uppdrag. Kommunchefen bör därför inte vara operativ chef för kommunledningsförvaltningen. En översyn över kommunledningsförvaltningens funktioner, arbetssätt och dess ledningsfunktion bör göras och kommunchefens uppdrag preciseras och tydliggörs i en instruktion 10 Beslutsförslag Kommunstyrelsens beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa organisation i enlighet med i bilaga 1 för en gemensam förvaltning för samhällsbyggnadsfrågor att fastställa principer och organisation för genomförande i enlighet med förslaget att under genomförandefasen, från kommunfullmäktiges principbeslut och fram till den nya förvaltningen börjar arbeta och chefsbefattningarna är besatta, ska de delar av organisationen som enligt detta förslag ska ingå i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen ha kommunstyrelsen som anställningsmyndighet att en översyn av förvaltningen för service och teknik görs samt att en översyn görs av kommunledningsförvaltning samtidigt som kommunchefens uppdrag tydliggörs och preciseras i en instruktion 9

Kommundoktorerna Bilaga 1 Administration, ekonomi och personal: förvaltningens resurser inom administration, ekonomi och personal samlas i en gemensam stabsenhet Myndighetsavdelning: all myndighetsutövning inom bygg, boende, miljö, hälsoskydd, trafik, torgplatser mm Utvecklingsavdelning: fysisk planering, stadsbyggnadsfrågor, samhälls- och ortsutveckling, miljö och ekologi, näringsliv, tillvätfrågor och näringslivscentrum Tekniskavdelning: mark- och eploatering, projektering service och teknik och industrilokaler (KIAB) 10