Bilaga 5 Dnr. 1.3.1-219/2017 2017-11-07 Utvärdering av målet om Europas ledande hållbara tillväxtregion 2020. Sammanfattning Utvärdering av uppsatta mål för hela regionen är något som bolaget arbetat med i många år. När Stockholm Business Alliance (SBA) bildades för 12 år sedan sattes målet att regionen skulle vara Norra Europas främsta tillväxtregion. Målet ändrades 2012 till att Stockholmsregionen 2020 skulle vara Europas ledande hållbara tillväxtregion. Med hållbarhet avsågs såväl ekonomisk, social, demokratisk som ekologisk utveckling. År 2020 närmar sig och det är därför lämpligt att nu, i slutet på 2017, redovisa en enklare utvärdering av målet om Stockholm som Europas ledande hållbara tillväxtregion. Bolaget har därför sökt lämplig data som svarar på frågan om hur regionen utvecklats avseende ekonomisk, social, ekologiskt och demokratisk hållbar tillväxt. Det bör särskilt noteras att viss data som redovisas avser hela Sverige. Sammanfattningsvis kan konstateras att regionen har haft en hållbar utveckling inom flera områden men att mycket kvarstår att göra. Stockholms ekonomiska motor är stark och ekonomiskt tillhör Stockholm en av de ledande regionerna i Europa. Koldioxidutsläpp per person har minska och det råder en positiv utveckling kring den sociala hållbarhetsaspekten även om det finns mer att göra för att minska ojämlikhet och förbereda befolkningen för framtidens arbetsmarknad. Under jämförelseperioden har även den demokratiska dimensionen förbättrats baserat på valdeltagande och jämställdhet. Stockholms starka ekonomiska motor gör att allt fler engagerats i sysselsättning. Dock har företagsklimatet blivit sämre under perioden 2011-2017, även om ett positivt trendbrott har observeras de sista två åren. Jämfört med övriga EU står regionen stark i den ekonomiska utvecklingen, även om tillväxten i övriga länder och städer i genomsnitt är större. Genom att ytterligare underlätta för, och stimulera till företagande kan Stockholm bibehålla god ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Den ekonomiska hållbara tillväxten behöver gå hand i hand med övriga dimensioner för att vara hållbar och skapa ett Stockholm för alla. För den sociala tillväxten går det i rätt riktning, om än långsamt. GINI-koefficienten som speglar hur välstånd är fördelat inom en befolkning har för Sveriges del haft en något positiv utveckling sedan 2011 trots två mellanår av negativ utveckling. EU länder har i genomsnitt under samma tidsperiod haft en svagt negativ stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 1 (16)
utveckling och därmed ökat den ekonomiska ojämlikheten. Utbildningsnivån i Stockholm har ökat vilket är positivt då utbildning är en av de främsta faktorerna för att skapa ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Ytterligare fokus på utbildning behövs dock för att förbereda befolkningen för framtidens arbetsmarknad. Både Sverige och Stockholm har sedan 2011 minskat sina utsläpp av koldioxid per person och år. Trots nedgången krävs ett fortsatt arbete för att nå miljömål och för att motivera Stockholms tillväxt som ekologiskt hållbar. En positiv aspekt är att kollektivtrafikåkandet i Stockholms län har ökat under perioden. Stockholm kan glädja sig över att överlag ha bra resultat för den demokratiska dimensionen även om Sveriges placering för korruption sjunkit med en placering, dock ligger Sverige kvar på samma resultat. Sverige har det femte högsta valdeltagandet inom EU och jämfört med våra benchmarkingstäder (Amsterdam, Berlin, Hamburg, Köpenhamn och London) ligger Stockholm på en andraplats och trenden är svagt positiv samtidigt som valdeltagande i EU är svagt negativ. EU-ländernas jämställdhet mellan könen har ökat sedan 2010 och det har även Sveriges resultat gjort. Även om Sverige ligger på en förstaplats krävs ett medvetet arbete för att jämna ut de sista skillnaderna mellan könen. Ärendet Utvärdering av uppsatta mål för hela regionen är något som bolaget arbetat med i många år. När Stockholm Business Alliance (SBA) bildades för 12 år sedan sattes målet att regionen skulle vara Norra Europas främsta tillväxtregion. Målet ändrades 2012 till att Stockholmsregionen 2020 skulle vara Europas ledande hållbara tillväxtregion. Med hållbarhet avsågs såväl ekonomisk, social, demokratisk som ekologisk utveckling. Det tidigare målet förändrades då det dels var svårt att definiera vad som ingår i norra Europa samt att det rent ekonomiska tillväxtmålet ansågs vara för snävt. Det kan tilläggas att jämförelserna med Östersjöns största region, Leningradsregionen, tidigt visade sig vara mycket svår då mätmetoder och redovisning av statistik har stora olikheter jämför med EUländer. Stockholm Business Region, och dess två dotterbolag, har väl upparbetade kontakter med flertalet av EU:s viktigare städer och regioner. Det kan konstateras att frågan om utvärderingar är en fråga som alla brottas med mer eller mindre. Vidare finns det huvudsakligen tre skäl till att mäta resultat och konkurrenskraft: 1. Ägarna/bidragsgivarna vill se resultat av sina insatser 2. Positiva resultat används i marknadsföringen 3. Negativa resultat används för att arbeta med förbättringar. För Stockholms del har samtliga dessa skäl varit motiv för att försöka mäta hur Stockholm står sig internationellt. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 2 (16)
De metodologiska problemen är många när man ska jämföra statistik även inom EU-28. Inom EU är Europa indelat i 276 s.k. NUTS 2-regioner (Nomenclature of territorial units for statistics) som är den geografiska enheten som statistik ofta utgår från. För jämförbarhetens skull har därför primärt data på NUTS 2-nivå använts i denna rapport. För Stockholms del motsvarar NUTS 2-regionen geografiskt av Stockholms län. I de fall data inte funnits tillgänglig på NUTS 2-nivå har nationell eller primärkommunal data använts. I vissa fall har ett urval av städer eller regioner använts eftersom det inte funnits, eller bedömts rimligt att inhämta information för hela EU-28. En annan begränsning utgörs av tillgängliga tidsserier för perioden 2011 till idag. Bolaget har strävat efter att använda data från 2011 till idag, men ibland har startåret justerats på grund av avsaknad av data eller metodologiska skillnader i tidsserien. Det senaste tillgängliga året varierar mellan vissa indikatorer trots att en strävan att hitta senast uppdaterad information. Trots alla problem som finns kring mätning och utvärdering av regioners utveckling har bolaget arbetat länge med att finna relevanta mätpunkter för hur Stockholm presterar tillsammans i regionen. Under några år har bolaget använt ett förenklat spindeldiagram med olika statiska uppgifter men även mera mjuka data, t.ex. intervjuer, från olika vederhäftiga klassificeringar och index. Tyvärr blev mätpunkterna i spindeldiagrammet färre med åren då en del av de organ som gjorde mätningarna upphörde med sina undersökningar. År 2020 närmar sig och det är därför lämpligt att nu, i slutet på 2017, göra en enklare utvärdering av målet om Stockholm som Europas ledande hållbara tillväxtregion. Bolaget har därför sökt lämplig data som svarar på frågan om hur regionen utvecklats avseende ekonomisk, social, ekologiskt och demokratisk hållbar tillväxt. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 3 (16)
Sammanfattning hållbar tillväxt i Stockholm jämfört med EU *Resultat indikerar absolut förändring i indikatorns värde. Exempelvis %, indexpoäng, kr, etc. **Resultat indikerar positiv utveckling, dvs minskning av koldioxidutsläpp Område/Indikator Nuvarande placering Utveckling sedan 2011 Placering Resultat* Trend mot jämförelsegrupp Ekonomi Bruttoregionalprodukt Arbetskraftsdeltagande Företagsvänlighet Socialt GINI-koefficient Utbildningsnivå Ekologi CO 2 per capita Hållbara persontransporter Demokrati Valdeltagande Jämställdhet Korruptionsindex 3 + + 8 - + 3 0-4 0 + 53 + + 9 0 +** 9 - + 5 0 + 1 0 + 3-0 Stabilt mot övriga EU, men svagare när köpkraft räknas in. Samma positiva trend som övriga EU, men svagare positiv trend än regioner i toppligan. I genomsnitt ökar företagsvänligheten i EU. Klyftorna inom EU-länderna ökar, Sverige något mot strömmen. Sverige ökar samtidigt som övriga EU. Minskning av utsläpp av CO2 i hela EU, Sveriges minskning i % strax över EU-genomsnitt. I genomsnitt ökar hållbara persontransporter i EU. Valdeltagande på svagt nedåtgående i EU. Sverige ökar i ungefär samma takt som EU-genomsnittet. Korruptionen inom EU minskar något, dock oförändrad i Sverige stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 4 (16)
Arbetskraftsdeltagande i % Ekonomisk tillväxt Det finns många sätt att mäta ekonomisk tillväxt på och frågan blir än mer komplex när hållbarheten i tillväxten också ska mätas. Utvärderingen blir därför inte allomfattande och det finns alltid andra aspekter som går att ta upp, men de tre indikatorerna som används här fokuserar på att med välkända mått spegla ekonomisk tillväxt och bakomliggande faktorer. Därför har utvärderingen valt att fokusera på arbetskraftsdeltagande, ett företagsvänligt klimat, samt bruttoregionalprodukt per capita. Arbetskraftsdeltagande är själva motorn för den ekonomiska utvecklingen för en region, ett företagsvänligt klimat är nödvändigt för den långsiktiga hållbarheten av den ekonomiska tillväxten. Bruttoregionalproduktionen per capita är resultatet av regionens företagande och arbetsamhet. Arbetskraftsdeltagande Stockholms län (NUTS 2) har de senaste åren haft en stadig ökning i arbetskraftsdeltagande, om än något svagare än andra regioner inom EU-28 med redan hög enligt statistik från Eurostat. För år 2016 placerar sig Stockholm på en åttondeplats med 78,5 % av befolkningen mellan 15-64 i arbete. En ökning med 1,9 procentenheter sedan 2011. Stockholms utveckling kan jämföras mot övriga EU som i genomsnitt ökat 2,5 procentenheter under samma period. 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 Arbetskraftsdeltagande NUTS 2-regioner i EU-28 75,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Åland Berkshire, Buckinghamshire and Oxfordshire Niederbayern Tübingen North Yorkshire Oberbayern Schwaben Stockholm stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 5 (16)
Högt index = mer företagsvänligt Källa & definition: Eurostat, september 2017. Jämförelsen beskriver arbetskraftsdeltagande uttryckt i % av befolkning mellan 15 och 64 år för regioner på NUTS 2-nivå inom EU28 åren 2011-2016. Arbetskraftsdeltagande definieras som Antal i arbete dividerat med I arbetskraften. För Antal i arbete räknas inte arbetslösa samt de som varit frånvarande hela veckan. För I arbetskraften räknas inte exempelvis sjukskrivna, pensionärer och studerande. Företagsvänlighet Gällande företagsvänlighet har Världsbankens mått Ease of doing business som jämför företagsvänlighet på nationell nivå valts då inget mått för företagsvänlighet finns som jämför europeiska städer eller regioner över tid. Sverige gör bra ifrån sig på en internationell arena, och även när endast länder inom EU-28 jämförs. Sedan 2011 har Sverige behållit tredjeplatsen även om man 2013 och 2014 låg på en fjärdeplats. Dock har den absoluta företagsvänligheten sjunkit något i Sverige mellan 2011 och 2017. Från 83,17 av 100 till 82,13. Danmark och Storbritannien som ligger över Sverige har också sjunkit under samma tidsperiod, medan många andra länder inom EU-28 har ökat starkt i företagsvänlighet och närmar sig nu Sveriges nivåer. 87 85 83 81 79 77 Företagsvänlighet i EU-28 75 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa & definition: Worldbank, oktober 2017. Jämförelsen beskriver länders företagsvänlighet för åren 2011-2017. Världsbanken mäter för företagsvänlighet flertalet indikatorer kring områden såsom hur det är att skaffa krediter, registrera egendom, ansöka om och få tillstånd, med mera. För varje indikator beskrivs upplevnadsnivån mellan 0 och 100 där 100 beskriver en situation där det är optimalt för att bedriva affärsverksamhet. Denmark United Kingdom Sweden Estonia Finland Latvia Germany Ireland Austria stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 6 (16)
Bruttoregionalprodukt Bruttoregionalprodukt (BRP) beskriver den ekonomiska aktiviteten i en region, dvs värdet av konsumtion av varor och tjänster i regionen. Eftersom BRP ökar med en större befolkning är BRP per capita ett bättre mått och beskriver då genomsnittliga produktionen, eller förädlingsvärdet, per person i regionen. Stockholms län visar sig vara en av de mest högproduktiva regionerna per capita inom EU år 2015, som är det senaste året Eurostat har data från. Av de 276 NUTS 2-regionerna är det endast London West och Luxemburg som har högre BRP/capita än Stockholm. På delad tredjeplats finns förutom Stockholm även London East Därefter kommer Bryssels huvudstadsregion som 2011 höll tredjeplatsen istället för Stockholm som då låg fyra. Även om Stockholm har ökat något i ranking och BRP/capita i absoluta tal, från 60 000 /invånare till 64 300 /invånare har många andra regioner också ökat i sin produktion starkt. Om BRP-måttet köpkraftsjusteras halkar Stockholm ned på en tiondeplats för 2015, vilket är en minskning från 2011 då Stockholm låg som nummer åtta. BRP-måttet kan även kritiseras på grund av arbetspendling då personer reser in i en NUTS 2-region och tillför förädlingsvärde, men bor utanför regionen och räknas då inte in befolkningen för regionen. Något som är vanligt i exempelvis Inner London, men även till viss del till Stockholm. NUTS 2-region Köpkraftsjusterad BRP/capita i BRP/capita i 2011 2015 NUTS 2-region 2011 2015 Inner London West 155 000 212 800 Inner London West 143 700 167 500 Luxemburg 82 500 89 900 Luxemburg 68 800 76 200 Stockholm 60 000 64 300 Hamburg 53 600 59 500 Inner London East 49 300 64 300 Région de Bruxelles Capitale 56 900 59 200 Région de Bruxelles Capitale 62 800 63 300 Bratislavský kraj 48 400 54 400 Hamburg 56 000 61 700 Oberbayern 45 800 51 400 Hovedstaden 54 700 61 600 Praha 45 800 51 400 North Eastern Scotland 41 900 56 900 Île de France 46 400 50 900 Berkshire, Buckinghamshire and Oxfordshire 40 400 55 000 Inner London East 45 700 50 600 Île de France 51 800 54 600 Stockholm 46 200 50 300 Källa &definition: Eurostat, juni 2017. Jämförelsen beskriver BRP/capita för NUTS 2-regioner för åren 2011-2015. För definition av beräknande av BRP, se Eurostat. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 7 (16)
Social tillväxt Två indikatorer valts för att spegla den sociala dimensionen i utvärderingen. Dels GINIkoefficient som är starkt korrelerad med andra sociala faktorer, men även utbildningsnivå som är en viktig faktor för dels privatekonomi, men även sociala förhållanden i livet. Tillsammans kan dessa två mått visa på hur samhället ser ut socialt, men även förutsättningen för att minska sociala klyftor och öka inkluderandet i samhället. GINI GINI-koefficienten (efter den italienska sociologen Corrado Gini) är ett mått på ojämlikhet i välstånd där ett högt värde visar på att färre personer i befolkningen har större tillgång till ekonomiska resurser. Vid lägre GINI-koefficient är samhället mer ekonomiskt jämlikt och vid ett GINI-värde på 0 är samtliga resurser helt jämnt fördelade inom befolkningen. Ett värde på, eller nära noll, behöver i sig inte vara ett mål, utan det viktiga och intressanta med GINImåttet är sambandet mellan GINI och andra sociala faktorer. Exempelvis finns starka samband mellan högre GINI och exempelvis högre brottslighet, större ojämlikhet i hälsa, samt lägre socialt kapital i samhället. Att arbeta för att minska extrema ekonomiska skillnader i ett samhälle kan därför vara lönt för både hög-, mellan-, och låginkomsttagare. GINI-måttet har både risats för att vara ett för enkelt verktyg för att spegla en befolkning, men även rosats för att ge en översiktlig bild över fördelning av välstånd inom befolkningen. Det finns även flera olika sätt att beräkna GINImåttet, bland annat inkomst- eller konsumtionsbaserat. Därför kan det vara svårt att jämföra städer, regioner eller länder med varandra med data från olika källor. Med tanke på detta redovisas Sveriges resultat i jämförelse med övriga länder i EU-28 ur Världsbankens löpande beräkningar av GINI där liknande metodik för länderna eftersträvats. Under de senaste åren har Sverige fluktuerat något för att landa på en fjärdeplats inom EU för 2015. Trenden inom EU som helhet från 2011 till 2015 är dessvärre ökade ekonomiska skillnader inom respektive länder och den stora ökningen av klyftor sker främst i de länder som redan har större klyftor än genomsnittet i EU. För länderna i EU:s topplista minskar klyftorna för de flesta, men Danmark är ett av de främsta undantagen där utvecklingen under flera år gått åt fel håll från en tidigare hög placering. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 8 (16)
GINI-koefficient Lågt GINI = mindre ojämlikhet Utveckling av GINI EU:s toppliga 23,5 24 24,5 25 25,5 26 26,5 27 27,5 28 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Förenta Nationerna, data inhämtad oktober 2017. FN sammanställer i databasen World Income Inequality Database GINI-koefficienter för respektive land. För beräkning av GINI hänvisas till World Income Inequality Database. Utbildning Slovakia Slovenia Czech Republic Sweden Finland Belgium Netherlands Austria Denmark Utbildningsnivån i Europa ökar och så även i Stockholm. Från att 85 % av befolkningen mellan 25 och 65 hade minst en gymnasieutbildning till 87,3 % år 2016. Dock ligger Stockholm långt ifrån någon topposition gällande andel i befolkningen mellan 25-64 med gymnasieutbildning. Prag återfinns i toppen där hela 97,2 % av befolkningen har minst en gymnasieutbildning och Stockholm hamnar på plats 53 av EU:s alla NUTS 2-regioner. Trenden är att länder i öst tillsammans med de nordiska och anglo-saxiska länderna har högre utbildning, medan sydeuropeiska länder har lägre andel ur befolkningen med gymnasieutbildning. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 9 (16)
Placering % gymnasie- Placering Stad ett urval, ej utbildning forts. % gymn.utb. ranking 2016 Stad - forts. 2016 forts. Prag 1 97,2 Hamburg 71 85,8 Bratislava 3 95,7 Köpenhamn 77 85,2 Warszawa 17 92,8 Inner London - East 81 84,9 Inner London - West 27 91,0 Amsterdam 138 80,2 Helsingfors 45 88,3 Paris 139 80,2 Stockholm 53 87,3 Madrid 214 71,1 Berlin 63 86,2 Rom 225 69,1 Ljubljana 67 86,1 Lissabon 257 59,6 Källa & definition: Eurostat, oktober 2016. Jämförelsen beskriver hur många procent som har genomfört en utbildning på motsvarande minst gymnasienivå (minst nivå 3 enligt ISCED 2011). Jämförelsen är gjord på NUTS 2-regioner för åren 2011-2016. I tabellen är NUTS 2-regionernas namn omskrivna till huvudstädernas namn. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 10 (16)
Ekologisk tillväxt För den ekologiska dimensionen har två indikatorer använts - koldioxidutsläpp per capita, samt fördelning av transportsätt för personer inom länet. Koldioxidutsläpp per capita är ett brett mått som inkluderar många olika sorters utsläppsaktiviteter, dock kan förändring av vanor och val av energikällor visas genom att studera koldioxidutsläppen över tid. För att fokusera djupare på Stockholmarnas vanor har utvärderingen även valt att undersöka andelen av persontransporter som sker med olika transportsätt. Koldioxidutsläpp Att jämföra städers, eller regioners koldioxidutsläpp är dessvärre inte något enkel uppgift då det finns allt för lite samlad, publik data och när information finns är definitionerna och beräkningarna ofta mycket olika. Därför kan inte Stockholm jämföras med andra regioner varför vi valt att titta på Sveriges utsläpp per person jämförs med andra EU-länders. För Stockholms del har vi valt att titta på trender som sammanställts av stadens miljöförvaltning. Sveriges utsläpp har minskat från 5,03 ton per person och år 2011 till 4,35 ton år 2014. Längre än så sträcker sig inte Eurostats data, men under samma period har EU-28 i snitt gått från 6,30 till cirka 5,73 ton per person och år i koldioxidutsläpp. Sverige har visserligen lägre utsläpp per person än EU-genomsnittet, men det är fortfarande en lång bit att gå för att nå förstaplatsen. Dock kvalar Sverige in på en niondeplats med de resultaten och en jämförelsevis konkurrenskraftig reducering av utsläppen, 13,6 %, som här något högre än EU28- genomsnittet, men i paritet till många av länderna i toppligan. Land Utsläpp av koldioxid, ton per person och år. Eurostat, maj 2017 2011 2014 Utveckling Kroatien 3,59 3,01-15,9% Rumänien 3,69 3,19-13,6% Lettland 3,65 3,35-8,2% Ungern 3,83 3,40-11,2% Frankrike 3,96 3,50-11,5% Portugal 4,14 3,95-4,6% Italien 5,33 4,20-21,1% Spanien 4,85 4,25-12,5% Sverige 5,03 4,35-13,6% Litauen 4,72 5,07 7,3% EU28 6,30 5,73-9,1% stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 11 (16)
ton per invånare För s del har utsläppen per person gått från 3,17 ton år 2011 och till 2,51 ton 2016. Metodiken för att beräkna utsläppen per person skiljer sig mellan Eurostats och Miljöförvaltningens data, därför går det inte att jämföra utsläppen per person rakt av, men eftersom samma metod har använts för respektive källas olika årtal är det möjligt att försiktigt jämföra den procentuella minskningen av koldioxidutsläppen. Stockholm redovisar en minskning med 20,7 % under tidsperioden, vilket är en större minskning än vad landet som helhet minskat sina utsläpp. Stockholms miljöförvaltning pekar på att en ökande befolkning som lever tätare och kan utnyttja befintlig infrastruktur ligger bakom mycket av nedgången, även om exempelvis fossila bränslen för uppvärmning har minskat stadigt under de senaste åren. Utsläpp av koldioxid i Miljöförvaltningen, september 2017 Utsläpp, 1000 ton CO 2 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Källa & definition: Eurostat, maj 2016. Miljöförvaltningen, september 2017. Jämförelsen från Eurostat beskriver länders koldioxidutsläpp uttryckt per person för åren 2011 till 2014, senare data är inte sammanställd av Eurostat. Miljöförvaltningen i har sammanställt siffrorna för stadens utsläpp för åren 1990 till 2016 (*för 2016 ännu preliminära siffror). Dels uttryckt i ton per person och år, men även uppdelat i antal ton och utsläppskälla. Transporter Uppvärmning Övrig el och gas Transporter ton per invånare European Metropolitan Transport Authorities (EMTA) är en paraplyorganisation för europeiska städer som arbetar för att utbyta information och erfarenheter kring kollektivtrafik och mobilitet. EMTA presenterar årligen statistik kring transportsätt i medlemsstäder som baserar sig på information från medlemsstäderna. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 12 (16)
Statistiken ska representera området som stadens kollektivtrafikområde täcker, för Stockholm blir det då Stockholms län. Dock är statistiken inte helt tillförlitlig på grund av bristande insyn i definitioner, att data saknas för vissa år, samt att vissa städer har rapporterat samma siffror flera år i rad. För att minska felkällor, men ändå jämföra Stockholm och dess utveckling visas ett urval av städer samt åren 2011 och 2015. Mot jämförda städer ligger Stockholm varken bra eller dåligt till när det kommer till hållbara transportsätt (gång, cykling och kollektivtrafik). För Stockholm har andelen som går och cyklar samt reser med bil och övriga motorfordon minskat, samtidigt som andelen kollektivtrafikåkande har ökat. 100% Transportsätt inom kollektivtrafikområde 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Amsterdam 2011-2015 Budapest 2012-2015 Köpenhamn 2011-2015 Frankfurt 2012-2015 Helsingfors 2011-2015 London 2011-2015 Madrid 2011-2015 Stockholm 2011-2015 Warsawa 2011-2015 Gång & cykel Kollektivtrafik Bil & övriga motorfordon Källa & definition: European Metropolitan Transport Authorities (EMTA), februari 2017. EMTA har sammanställt statistik kring transportsätt inom sina medlemsstäder. Statistiken kommer från respektive stad och därför kan inte metodologi säkerställas. För Stockholms del är siffrorna hämtade från Trafikanalys och bygger på årliga intervjuer kring resvanor i Stockholms län. Osäkerhet i statistiken finns därför. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 13 (16)
Demokratisk tillväxt Den demokratiska utveckling behöver gå hand i hand med övrig utveckling för att dels hålla ett starkt förtroende för samhället, men även så att staden styrs och gemensamma resurser används som medborgarna önskar. För att indikera hur utvecklingen inom den demokratiska dimensionen går har valdeltagande, jämställdhet och korruption valts ut som indikatorer. Valdeltagande Valdeltagande används som en av indikatorerna för att utvärdera den demokratiska tillväxten. Denna utvärdering har inte funnit någon källa som sammanställer de senaste årens valresultat för NUTS 2-regioner inom EU. Därför har valdeltagande för fem av SBR:s benchmarkingstäder (Amsterdam, Berlin, Hamburg, Köpenhamn och London) hämtats från respektive valmyndighet. Dessa städers resultat har därefter jämförts med s valresultat och övriga länder inom EU. Det går att konstatera att Stockholm och Sverige har ett högt valdeltagande även om det inte är högst inom EU. För valdeltagande i EU ligger Sverige på femte plats med ett valdeltagande på 89,51 % efter Malta (92,1%), Luxemburg (91,2 %), Belgien (89,4 %) och Danmark (85,9 %). När det kommer till jämförda städer ligger Köpenhamn strax ovanför Stockholm när det kommer till valdeltagande. Trenden kring valdeltagande är svagt positiv för Stockholm från en redan hög nivå, för övriga Europa är trenden svagt negativ de senaste 10 åren, men med stora variationer från land till land. 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Valdeltagande per stad SBR:s benchmarkingstäder 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Berlin Köpenhamn Amsterdam Stockholm London (East+West) Hamburg stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 14 (16)
Källa & definition: The International Institute for Democracy and Electoral (IDEA), information hämtad i oktober 2017. Berlins, Danmarks, Hamburgs, Nederländernas, Storbritanniens, respektive Sveriges valmyndighet eller motsvarande, information hämtad i oktober 2017. För den nationella sammanställningen av valdeltagende har IDEA:s databas Assistance Voter Turnout Database används då Eurostats data inte är uppdaterad längre än till 2014. För respektive lands valmyndighet eller liknande har valdeltagande hämtats för de valkretsar som ingår i definitionen av deras stadsområde. Ett längre spann än 6 år har valts för att kunna analysera trend bättre. Valdeltagande har definierats som antal röster (inklusive poströster och ogiltiga röster) dividerat med röstberättigad befolkning inom det geografiska området. Jämställdhet Med jämna mellanrum har European Institute for Gender Equality släppt rapporten Gender Equality Index. Senaste rapporten släpptes i oktober 2017 och jämför då EU:s länder genom att använda ett ramverk med 31 indikatorer för år 2015. Dessa indikatorer sammanställs därefter i 6 domäner som bygger upp indexet. Sverige har legat i topp samtliga år som indexet publicerats för (2005, 2010, 2012 och nu 2015), Danmark tvåa samtliga år och Finland trea tre av fyra år. Nederländerna har även placerat sig bra. Sverige har inte bara legat på en förstaplats under alla år, utan har även ökat i indexpoäng genom åren. Något som de flesta länder i EU också har gjort, vissa i snabbare takt än andra. Dock är det tydligt att Sverige presterar bättre inom flera domäner, men ett fortsatt arbete behövs för att stärka både svagare domäner, samt för att nå hela vägen på samtliga domäner. Sveriges utveckling 2010-2015 samt Danmark 2015 Gender Equality Index 100 Sverige 2010 HEALTH 90 WORK 80 Sverige 2012 70 Sverige 2015 POWER 60 MONEY Danmark 2015 TIME KNOWLEDGE stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 15 (16)
Högre indexvärde = lägre korruption Källa och definition: European Institute for Gender Equality, oktober 2017. För noggrannare definition av index, se European Institute for Gender Equality. Korruption Korruption underminerar förtroende för politiska och ekonomiska system, institutioner och ledare. Därför är transparensen viktigt i ett samhälle för att upprätthålla en stark demokrati. Sverige ligger på tredje plats vad gällande låg korruption inom EU, och står sig även bra internationellt. Dessvärre har trenden inte varit enbart positiv de senaste åren utan först har korruptionen minskat något, för att därefter öka något så att Sverige är tillbaka till samma nivå som 2012 som är startåret för denna jämförelse då förändring i metodologi skedde mellan 2011 och 2012. Danmark och Finland ligger strax bättre till än för Sverige inom EU, men även för dem har trenden vänt och korruptionen ökat något. För EU i genomsnitt har korruptionen glädjande nog minskat något även om skillnaderna mellan länder är mycket stora. Korruptionsindex Toppligan inom EU-28 2012 2013 2014 2015 2016 92 90 88 86 84 82 80 78 76 74 Denmark Finland Sweden Netherlands Luxembourg Germany United Kingdom Källa och definition: Transparency International (TI), januari 2017. TI inhämtar data från flertalet källor som låter experter och näringsliv uppskatta korruption inom publik sektor i respektive land. Dessa källor vägs därefter samman till deras Corruption Perceptions Index. Mått för varians finns, men för detaljerad beskrivning hänvisas till TI. stockholmbusinessregion.se / investstockholm.com / visitstockholm.com 16 (16)