Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Relevanta dokument
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och nuklearmedicin

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Joniserande strålning

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Föreläggande om åtgärder

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Risker med joniserande strålning och barn

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Strålsäkerhet för strålande läkare

Dosgränser för ögats lins

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Kärnenergi. Kärnkraft

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

De nya dosgränserna för ögats lins

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Stråletisk bedömning Stråletik i forskningen i dag och i morgon

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Föreläggande om åtgärder

Hur påverkar strålning celler och organismer?

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålskyddsreglering

Föreläggande om åtgärder

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

Säkra dosgränser, finns det?

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Föreläggande efter inspektion

Gäller från 1 januari Prislista 2018 Uppsala

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Till dig som är eller vill bli gravid

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Stråldoser vid neuroimaging

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

EXAMENSARBETE. Bidrar datortomografiundersökningar till strålningsinducerad cancer hos barn? En litteraturstudie

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

SSI : BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS S10CKBOIH. novtmbir 1t74

INTRAORAL UNDERSÖKNING

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Strålskyddet för det ofödda barnet och det för tidigt födda barnet. Anhöriga

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Fördjupning medicinska konsekvenser

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Joniserande strålning

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

Modaliteter Val av modalitet och kontrastmedel Erik Hedström Bild och Funktion, SUS IKVL Lund

6WUnOVN\GG. 5LNWOLQMHUI UVN\GGDY RI GGDEDUQRFKVSlGEDUQ VRPH[SRQHUDWVI U MRQLVHUDQGHVWUnOQLQJSn JUXQGDYPHGLFLQVN EHVWUnOQLQJDYI UlOGUDUQD

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi

Tomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi

Transkript:

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning

Röntgenstrålning - risker Direkt påverkan av strålning (deterministisk effekt) Lokal påverkan förekommer vid komplicerade interventionella ingrepp, hudrodnad och tillfälligt håravfall Endast vid höga stråldoser tröskelvärden Tiotal konstaterade fall/år i region Uppsala Effekter på lång sikt (stokastiska effekter) Strålningsinducerad cancersjukdom Slumpmässig effekt sannolikheten relaterad till stråldosens storlek Inget tröskelvärde Lång latenstid, 20-30 år Statistiskt väntevärde s-ind cancersjukdom, tiotal fall/år i Region Uppsala

Stråldoser i sjukvården och i vardagen Strålning finns naturligt på jorden Sjukvården bidrar till hur mycket strålning befolkningen får Vårt sätt att leva & bo

Stråldos Stråldos vid röntgenundersökningar mäts i Sievert, Sv Stor enhet i röntgensammanhang vanligen tusendels Sv = msv Mått på hur mycket strålningsenergi som absorberats i patienten och risken

Medelsvenskens årsdos

Några exempel Naturlig bakgrundsstrålning - 1 msv/ år Medelsvensken årsdos - 3 msv/år Nästan all sjukvårdspersonal < 1 msv/år Mest utsatt sjukvårdspersonal - 5 msv/år Max tillåten stråldos till personal 20 msv/år Flygpersonal långdistans - 5 msv/år Resa T/R Kanarieöarna 0,1 msv

Effektiv dos vid olika röntgenundersökningar 0,01-1 msv Lungor, konventionella skelettundersökningar, mammografi, tandröntgen 1-5 msv Datortomografi av skalle/hjärna, thorax och skelett 5-10 msv Datortomografi av mjukdelar i buken Datortomografi hjärta Diagnostiska angiografier >10 msv Datortomografi i flera faser (med och utan kontrast) Trauma CT Interventionella ingrepp (PCI, Kärlkirurgi, Hjärnans kärl, TIPPS)

Effektiv dos vid olika röntgenundersökningar 0,01-1 msv Lungor, konventionella skelettundersökningar, mammografi, tandröntgen 1-5 msv Datortomografi av skalle/hjärna, thorax och skelett 5-10 msv Datortomografi av mjukdelar i buken Datortomografi hjärta Diagnostiska angiografier >10 msv Datortomografi i flera faser (med och utan kontrast) Trauma CT Interventionella ingrepp (PCI, Kärlkirurgi, Hjärnans kärl, TIPPS)

Förstå risken.. CT-buk: ~ 10 msv Risk (dödsfall) per stråldos population 4 % per Sievert 0,04 % per 10 msv Eller att 2.500 CT buk undersökningar ger ett statistiskt väntevärde på ett strålningsinducerat dödsfall

Förstå risken. Det statistiska väntevärdet för dödsfall i cancer i en population där var och en utsätts för en extra effektiv dos på 10 msv ökar från 25% till 25,04% Det statistiska väntevärdet är 200 strålningsinducerade dödsfall/år p g a röntgenundersökningar i Sverige * 23% för kvinnor, 27% för män enligt Cancerfondsrapporten 2013

Hantering av risker med strålning BERÄTTIGANDE All medicinsk användning av strålning skall vara berättigad! OPTIMERAD De metoder man använder skall vara optimerade! DOSGRÄNSER Personalens stråldoser får ej överskrida dosgränser! PATIENT & PERSONAL PERSONAL För patienter finns inte några dosgränser

Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Berättigade undersökningar vad menas? Med berättigande för medicinska exponeringar avses en bedömning av om en exponering 1. ger en nytta för patienten som, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller det terapeutiska resultatet, är större än den skada som exponeringen beräknas förorsaka med hänsyn tagen till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder som innebär lägre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning, och Strålskyddslagen 2018:396, 3 kap. 2

Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Strålskyddslagen säger Den som bedriver en verksamhet där det används en metod med joniserande strålning för medicinsk exponering eller för att utan medicinskt syfte avbilda en människa, ska se till att metoden är berättigad och att det i varje enskilt fall innan någon exponeras för strålning säkerställs att exponeringen är berättigad. Strålskyddslagen 2018:396, 3 kap. 2

Gravida risker för foster

Gravida risker för foster Abstract: Thousands of pregnant patients and radiation workers are exposed to ionizing radiation each year Lack of knowledge is responsible for great anxiety and probably unnecessary termination of pregnancies For many patients, the exposure is appropriate, while for others the exposure may be inappropriate, placing the unborn child at increased risk

Gravida risker för foster Risk för strålningsinducerad abort Risk för missbildning av organ Risk för påverkan på hjärnans funktion Risk för leukemi och annan cancer i unga år

Gravida risker för foster Risk för strålningsinducerad abort Under de första två veckorna efter befruktning består embryot enbart av ett litet antal celler som inte hunnit specialisera sig Den mest sannolika konsekvensen under denna period är att en skada medför att implantationen misslyckas eller att en spontan abort sker Det är mycket osannolikt att andra typer av skador induceras under de första två veckorna efter befruktning

Gravida risker för foster Risk för missbildning av organ Från tredje veckan efter befruktning finns risk för missbildning av organen, primärt under de perioder respektive organ utvecklas Missbildning av organ har ett tröskelvärde som är 100-200 msv. Vid doser under 100-200 msv har en ökad frekvens av missbildning inte påvisats I intervallet 100-200 msv är risken för missbildningar låg men risken ökar med ökad stråldos

Gravida risker för foster Risk för påverkan på hjärnans funktion Under vecka 8-25 efter befruktning är hjärnan särskilt känslig för strålning Kliniskt detekterbara förändringar av IQ har ett tröskelvärde som är 100 msv Risken för och graden av påverkan ökar med ökad stråldos

Gravida risker för foster Risk för leukemi och annan cancer i unga år Strålning har visat sig öka risken för leukemi och andra typer av cancer hos både vuxna och barn Risken för ett foster är ungefär densamma som för ett barn Risken ökar med ökad stråldos. Det finns inga data som ger stöd för ett tröskelvärde

Stråldoser till foster vid några olika undersökningar Undersökning Typisk stråldos till fostret (msv) Lungröntgen* 0,01 CT Hjärna* 0,0001 CT Thorax* 0,007 CT Lever* 0,4 CT Bäckenmätning** 0,7 CT BÖS** 2,9 CT Urinvägsöversikt** 3,1 CT Buk med K** 9,8 Ländrygg** 2 * Fostret ej i bilden ** Fostret i bilden

Gravida risker för foster < 100 msv till fostret Ingen medicinsk abortindikation 100 500 msv Informera patienten om risken i syfte att patienten själv kan fatta ett individuellt beslut > 500 msv Informera patienten om att risken är relativt stor

Sammanfattningsvis - gravida Vid bedömningen av berättigandet skall graviditeten och risken för fostret vägas in En genomförd röntgenundersökning är mycket sällan en medicinsk abortindikation Viktigt att utan dröjsmål informera en gravid patient som genomgått en röntgenundersökning om risken för att undvika onödig oro många patienter överskattar risken

Patientens frågor om strålning, tips Vad oroar patienten? Varför görs undersökningen? Vad innebär det att undersökningen inte görs? Är stråldosens storlek av betydelse Naturlig bakgrund 1 msv/år Medelsvenskens årsdos 3 msv/år Utrustningen och metoderna är bra och stråldoserna kontrolleras löpande

Patientens frågor om strålning, tips Vad oroar patienten? Varför görs undersökningen? Vad innebär det att undersökningen inte görs? Är stråldosens storlek av betydelse Naturlig bakgrund 1 msv/år Medelsvenskens årsdos 3 msv/år Utrustningen och metoderna är bra och stråldoserna kontrolleras löpande

Patientens frågor om strålning En gravid kvinna skadas i en trafikolycka och genomgår en Trauma CT för att utreda hennes skador. Vid ett senare läkarbesök har kvinnan frågor om hur röntgenundersökningen påverkat risken för det ofödda barnet.

Patientens frågor om strålning En gravid kvinna skadas I en trafikolycka och genomgår en Trauma CT för att utreda hennes skador. Vid ett senare läkarbesök har kvinnan frågor om hur röntgenundersökningen påverkat risken för det ofödda barnet. Vilken av beskrivningarna nedan tycker du är mest relevant formulerad? Röntgenundersökningen som gjordes för två veckor sedan har möjligen dubblerat risken för att ert barn utvecklar cancer före 15 års ålder. (0,6 % vs 0,3 %) Röntgenundersökningen som gjordes för två veckor sedan var viktig för att vi snabbt skulle kunna värdera och behandla dina skador som annars riskerat din och ditt barns hälsa. Risken att barnet påverkas negativt är mycket liten och mest sannolikt är att ditt barn utvecklas som vilket barn som helst. (96,7% vs 96,4 %)

Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker