Del 3 ekonomisk översik t

Strategisk plan och budget 2009 2011

InnehåLLsförtecknIng Gotlands kommun strategisk plan och budget 2009 2011 Del 1 StrateGiSk plan 1. Styrningen av Gotlands kommun...6 1.1 Den strategiska styrningen... 6 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform... 6 1.3 Omvärldsanalys...8 1.4 Analys av resultat och måluppfyllelse...8 1.5 Inriktning för mandat-/planeringsperioden... 9 Gotlands kommuns styrkort...10 Brukare/kunder...11 Ekonomi... 12 Medarbetare & ledare... 13 Processer... 15 Samhälle... 15 1.6 Prioritera resurser och ge uppdrag... 17 2. Planeringsförutsättningar för perioden 2009 2011...20 2.1 Demografins påverkan på kommunens verksamheter... 20 2.2 Samhällsekonomi och skatter...22 2.3 Utdebitering...23 2.4 Kommunalekonomisk utjämning... 24 2.5 Skatteintäkter...25 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag 2009 2011, mkr... 26 2.7 Gotlands kommuns ekonomiska läge...27 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering...28 3.1 Driftbudget... 28 3.2 Investeringar... 29 3.3 Finansiering... 30 3.4 Taxor och avgifter... 31 Del 2 StyrDokument per nämnd/ förvaltning Politikerorganisationen... 36 Kommunstyrelsen Ledningskontoret... 38 Kommunstyrelsen Räddningstjänsten...40 Kommunstyrelsen Lövsta Landsbygdscentrum... 42 Tekniska nämnden... 44 Byggnadsnämnden...46 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 48 Kultur- och fritidsnämnden... 50 Barn- och utbildningsnämnden...52 Folkhögskolestyrelsen... 54 Socialnämnden... 56 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 58 Överförmyndarnämnden...60 Patientnämnden...61 Del 3 ekonomisk översik t Resultatplan 2009 2011... 63 Finansieringsplan 2009 2011...64 Balansplan 2009 2011... 65 Finansieringsbudget 2009 (mkr)...66 Ramberäkning Gotlands kommun 2009 (tkr)...68 Ramberäkning per nämnd/förvaltning 2009 (tkr)... 71 Bilaga till ramberäkning 2009...72 Investeringsbudget 2009 2013...73 4. Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna... 32 4.1 Kommunens styrkort för mandatperioden...32 4.2 Fortsatt omfattande förändrings arbete nödvändigt för att långsiktigt lägga grunden till en stabil ekonomi...33 4.3 Konkurrensutsättning och avknoppning av kommunal verksamhet... 34 4.4 Förlängt anställningsstopp... 34 4.5 Kvittering av budgetramar för 2009... 34 Del 4 protokoll Protokoll...77 Tidplan 2009...86 Gotlands kommuns organisation... 87 Omslagsbilden är från Visby under Almedalsveckan som är Sveriges största politiska mötesplats. De politiska partierna med sina seminarier, presskonferenser och tal från Almedalen utgör basen i evenemanget. Partierna arrangerade tillsammans med 350 andra arrangörer cirka 660 arrangemang under 2008 års vecka. Produktion: Gotlands kommun, ledningskontoret, december 2008 Grafisk produktion: Roine Andersson, Stenströms Information & Marknadsföring Foto omslag: Tommy Söderlund Tryck: Snabba Tryck Visby (omslag), Post & Tryck Gotlands kommun (inlaga) Upplaga: 1 000 ex

kommunstyrelsens ordför ande har orde t Kommunstyrelsens ordförande har ordet Tillväxt för en hållbar utveckling Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Så lyder den vision vi antagit fram till 2025. Visionen handlar om att bo och leva på Gotland, om tillväxt och sysselsättning, vår energiförsörjning och kommunikationer. Vi har satt höga mål för att nå visionen som bland annat innebär att vi måste bli fler gotlänningar så att vi kan upprätthålla den offentliga och kommersiella servicen och också få ett mer diversifierat arbetsliv. För att marknadsföra Gotland och stärka Gotlands attraktions- och konkurrenskraft har vi tillsammans med över 100 gotlänningar tagit fram ett varumärke. Varumärkesplattformen bygger på den vision vi tagit fram. Det är alliansens förhoppning att alla gotlänningar, myndigheter och organisationer, drar åt samma håll så att vi tillsammans gör det bästa av Gotland. För att stärka företagsklimatet bildade Allians för Gotland Tillväxt Gotland, föreningen som drivs av det privata näringslivet och de stora gotländska offentliga aktörerna tillsammans. Föreningen har idag 180 medlemmar. Tillväxt Gotland ansvarar för en mängd aktiviteter bland annat företagardagen, frukostmöten, nätverksträffar mm. Tillväxt Gotland driver och medverkar i flera näringslivsprojekt såsom industriutveckling, kvinnligt företagande, implementering av varumärket och genomförande av det regionala tillväxtprogrammet. Den så kallade lotsverksamheten startade i slutet av 2008. Kommunens projekt Raka Spåret som syftar till att göra det enklare för företagen i deras kontakter med myndigheterna fortsätter för tredje året 2009. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom fyra områden; korta handläggningstiderna, ökad tillgänglighet, bemötande och kommunikation & information. Lågkonjunkturen drabbar Gotland Mer eller mindre dagligen innehåller nyheterna uppgifter om företagsnedläggelser, uppsägningar och varsel. Nationella och globala stabilitetspaket och stimulansåtgärder konstrueras för att mildra effekterna av finanskris och lågkonjunkturen. Hela kommunsektorn påverkas negativt av att arbetslösheten ökar och att skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna minskar. Gotlands kommun beräknades för 2009 tappa ca 100 mkr i skatteintäkter jämfört med tidigare beräkningar. Efter det att kommunfullmäktige i november beslutade om Strategisk plan och budget 2009 2011 har nya prognoser kommit och beräknade skatteintäkter minskat med ytterligare 39 mkr. Ett nytt läge har således uppkommit som kräver åtgärder för att balansera intäktsminskningen. Ett åtgärdspaket skall redovisas och beslutas av kommunfullmäktige i februari 2009. Att sänka den kommunala utdebiteringen är en högt prioriterad fråga för Allians för Gotland. Vi är övertygade om att ett sätt att öka attraktionskraften och därmed även inflyttningen, vid sidan om en bra kommunal service, är att kommunalskatten successivt kan sänkas. Men, med den osäkra ekonomiska utvecklingen vi ser framför oss är det varken ansvarsfullt eller möjligt att driva frågan om skattesänkning för de närmaste åren. 3

kommunstyrelsens ordför ande har orde t Återhållsam budget Det ekonomiska läget för 2009 medger inga nya stora satsningar i budgeten. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att obalans föreligger mellan nämndernas ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. För att bibehålla realismen i nämndernas budgetar har 122 mkr tillförts som kompensation för löne- och prisökningar. I beloppet har beaktats den beräknade minskningen av löneökningskompensation med 20 mkr som kommunfullmäktige beräknas besluta om i februari 2009. Därutöver har ytterligare brutto 31 mkr tillförts nämndernas verksamhet, således sammanlagt 153 mkr. Besparingar har i budgeten lagts ut på nämnderna med 38 mkr. Här utöver måste nämnderna parera den minskade lönekompensationen med 20 mkr. Betingen är visserligen generella men har underbyggts genom att påvisa potentialer i ekonomin genom kostnadsjäm förelser med andra kommuner/landsting, pensionsavgångar och annan personalomsättning, bildandet av en ny serviceförvaltning samt pågående effektiviseringsprojekt. Offensiva investeringssatsningar Om driftbudgeten är något återhållsam beträffande nya satsningar så satsar vi desto mer pengar i investeringsverksamheten för 2009. Inget tidigare enskilt år har vi lagt en så stor investeringsbudget 308 mkr. Budgetens storlek är naturligtvis ett uttryck för de kommunala verksamheternas behov men också ett uttryck för en investeringspolitik som går ut på att gasa lite extra i lågkonjunktur, speciellt beträffande de infrastrukturella investeringarna, och därmed stimulera den lokala arbetsmarknaden. Infrastruktursatsningarna uppgår till betydande belopp och är viktiga för Gotlands utveckling och arbetsmarknad. Exempel på sådana satsningar är utbyggnad av vatten och avloppsverksamhet med 65 mkr, hamninvesteringar med 37 mkr, IT m fl investeringar. Under planperioden tas även upp medel, 20 mkr, för att intensifiera arbetet med energiomställning, i första hand i kommunens egna lokaler, och därmed skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Vissa projekt har ett högt nyttovärde för verksamheten uttryckt i form av ökad kvalitet i de tjänster som utförs och förbättrad arbetsmiljö för personal och brukare. Exempel på sådana projekt är om- och tillbyggnad av förskolor och skolor samt uppförande av musikpaviljong vid Hemse Folkhögskola. En plan finns över ny/ombyggnation av särskilda boenden i Burgsvik, Roma, Katthammarsvik, Hemse och Slite. Under 2009 startas eller pågår ny/ombyggnad av särskilda boenden vid Sudergården, Kilåkern samt Klostergården. Under 2010 beräknas även nyoch ombyggnad ske av Östersol och särskilt boende i Hemse. Eva Nypelius Kommunstyrelsens ordförande 4

del 1 strategisk plan 5

del 1 strategisk plan 1. Styrningen av Gotlands kommun 1.1 Den strategiska styrningen Gotlands kommuns styrprocess består av ett antal planerings- och uppföljningsaktiviteter med syfte att styra kommunkoncernen i önskad rikt ning. Fokus läggs på strategisk styrning av hela kommunkoncernen mot visio ner och uppsatta mål. De ingående aktiviteterna i planeringsdelen av styrprocessen har under 2008 varit följande: Gotlands nya visions- och varumärkesplattform Omvärldsanalys analys av Gotlands framtid och omvärld Analys av resultat och måluppfyllelse Inriktning för mandat- och planerings perioden Prioritera resurser och ge uppdrag Uppföljning av visionen och målen sker i samband med årsredovisningen. Ekonomin följs löpande upp under året i månads- och delårsrapporter. Gotlands nya vision och varumärkesplattform Efter flera års arbete fastställdes i juni 2008 Gotlands nya vision med horisontåret 2025. Visionen är ledstjärnan för vår utveckling och berör alla som lever och verkar på ön. Samtidigt som kommunfullmäktige beslutade om visionen så antogs även Gotlands varumärkesplattform. Även varumärkesplattformen berör alla som lever och verkar på ön. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen är en analys av hur kommunen på verkas av omvärlden och vilka trender som kommer att påverka oss under de närmaste åren. De slutsatser som kan dras av en genomförd omvärldsanalys är en viktig utgångspunkt för kommunens fortsatta planering. Analys av resultat och måluppfyllelse Analys och värdering av årets resultat sker utifrån en avstämning av i vilken grad vi är på väg mot kommunens gemensamma vision och om målen har uppnåtts under året. Utifrån analysen föreslås åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen kommande år. Sammanställning av årets resultat och måluppfyllelsen sker i kommunens årsredovisning. gemensamma vision och varumärkesplattform. Styrkortet, som utgår från fem olika perspektiv: brukare/kunder, ekonomi, medarbetare & ledare, processer och samhälle, används för att få en gemensam struktur för att styra mot och följa upp kommunens gemensamma vision och mål. Nämnderna och enheterna upprättar egna styrkort och verksamhets-/åtgärdsplaner utifrån de gemensamma målen. Prioritera resurser och ge uppdrag För att uppnå den framtida inriktningen fördelas och omfördelas resurser samt ges eventuella uppdrag till nämnderna. För den ekonomiska planeringen upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de fyra åren efter budgetåret. 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform Vision Gotland 2025 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 Gotlands nya vision med horisontåret 2025. Vision Gotland 2025 uttrycker det önskade tillståndet på Gotland år 2025 och sammanfattas med: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025: Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Inriktning för mandat- och planeringsperioden Utifrån Gotlands vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt den genomförda omvärldsanalysen fastställs inriktningen för den kommande mandat- och planeringsperioden. Koncernens målstyrning sker enligt modellen balanserad styrning och utgår från Gotlands 6

del 1 strategisk plan Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Vision Gotland 2025 är det övergripande programmet på Gotland och ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier i Vision Gotland 2025. Gotlands varumärkesplattform Gotlands varumärke är allt det som mottagaren förknippar med namnet Gotland bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett löfte som skapar förväntningar som måste mötas eller överträffas. Ju mer välkänt och omtyckt varumärket är och ju mer kunskap utvalda målgrupper har, desto lättare är det att locka fler besökare, invånare och etableringar och nå Gotlands vision. För att få fler invånare, företag och besökare arbetar hela Gotland för att bredda bilden av Gotland som plats att: bo och verka på (boendeön) etablera verksamhet (näringslivs- och etableringsön) besöka (besöksön) Varumärkesplattformen är ett styrdokument för utveckling av varumärket. Den innehåller fem kärnvärden som utgör Gotlands gemensamma värdegrund och är ledord för vår utveckling och kommunikation samt hur vi uppträder mot varandra och andra. Gotlands kärnvärden är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Plattformen innehåller även ett varumärkeslöfte som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland. Löftet bör genomsyra det som erbjuds och kommuniceras. Införande av visionen och varumärkesplattformen Införandet av Gotlands nya vision och varumärkesplattform efter fullmäktiges beslut i juni, startade för Gotlands kommuns del i september 2008 genom workshops med samtliga nämnder och förvaltningsledningar, och fortsätter inom respektive förvaltning under 2008 09. Syftet är att stimulera hela organisationen till aktiviteter som bidrar till Gotlands vision och stärker Gotlands varumärke. Den nya visionen och varumärket har sin plats i kommunens alla styrkort. Första etappen, bestående av förankring och konkretisering med hjälp av den så kallade lärkartan samt integrering med styrkorten på koncernnivå, är avslutad. Respektive nämnd har fastställt reviderade styrkort som då ska ha anpassats till samhällsperspektivets nya mål: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. I och med att den strategiska planen antas i fullmäktige är implementeringsarbetets första etapp avslutad. Vision Gotland 2025 och varumärkesplattformen för Gotland har fått sin plats i styrsystemet. Styrkorten på nämndnivå är anpassade efter det nya målet i samhällsperspektivet. Nu börjar arbetet med att omsätta målen och framgångsfaktorerna i konkreta aktiviteter. Gotland den magiska ön 7

del 1 strategisk plan 1.3 Omvärldsanalys Syftet med omvärldsanalyserna som årligen genomförs inom Gotlands kommun är att tydliggöra och analysera alternativa framtidsbilder för att skapa insikt och handlingsberedskap i den kommunala organisationen. På ett djupare plan är syftet med omvärldsanalysen också att utveckla den kommunala demokratin och stödja ett lärande arbetssätt. Syftet med omvärldsanalysen inför 2008 års strategiska plan var att ge underlag till arbetet med visionen samt att ta fram de utmaningar som Gotland står inför under den kommande mandatperioden. Följande utmaningar valdes ut som de viktigaste: Förbättra företagsklimatet Utveckla varumärket Gotland Stimulera unga människors framtidstro Skapa förutsättningar för tillväxt Öka förtroendet för kommunen (politiker/ politiken & tjänstemän/verksamheten) genom ökat medborgarinflytande Skapa Gotlands framgångssaga & kommunicera den Inta tydligare position i regionfrågan I samband med omvärldsanalysen inför årets strategiska plan identifierades vilka omvärldstrender som påverkar Gotland nu och i framtiden: Klimatförändringar livsstil, vatten- & energiförsörjning, resande, resultat Balikonferensen Individualism valfrihet, kundinriktning, ökad andel miljömedvetna val, intresse för egna livskvaliteten, mat & hälsa Teknikutveckling kommunikation, medicin Demografi fler äldre, färre unga, rekryteringsutmaning Ökad geografisk rörlighet ökat resande, dubbelt boende Samtliga dessa utmaningar och omvärldstrender har varit i fokus under 2008 och ingår i den nu antagna visionen och varumärkesplattformen. 1.4 Analys av resultat och måluppfyllelse Resultatet och måluppfyllelsen redovisas i årsredovisningen. Så här sammanfattades resultat och måluppfyllelsen i 2007 års årsredovisning: Gotlänningarna blev färre men arbetsmarknaden bättre Den bofasta befolkningen minskade med 175 personer men samtidigt var arbetsmarknaden bättre än på många år med fler sysselsatta och lägre arbetslöshet. Företagarna anser att företagsklimatet kan bli bättre. Samtidigt var antalet nystartade företag högre än riket. Resandet till och från Gotland med färja och flyg ökar liksom antalet destinationer. Ett nytt färjetrafiksavtal säkrar tillfälligt nivån på båttrafiken. Bostadsbyggandet fortsätter ligga på en hög nivå. Medborgarna är nöjda med att bo och leva på Gotland. De är också i huvudsak nöjda med kommunens olika verksamheter men upplevelsen av möjlighet till inflytande ges lägre betyg. Indikatorer när det gäller den allmänna folkhälsan visar i flera fall oroande signaler, speciellt avseende barn och ungdomar. Upplevelsen av trygghet är hos allmänheten relativt hög och Gotland som helhet placerar sig högt när det gäller jämställdhet. Användningen av förnyelsebar eller återvunnen energi ökar i stadig takt. Oro finns dock för grundvattnets kvalitet och för havsmiljön. En ny avfallsplan har antagits för att öka andelen återvunnet material i sophanteringen. Brukarna är nöjda med kvalitet och bemötande Brukarna är nöjda med tjänsternas kvalitet och med bemötandet inom i stort sett alla kommunala verksamheter enligt de brukarundersökningar som genomförs kontinuerligt. Tillgängligheten till verksamheten och tjänsterna anses generellt god. Vårdgarantin inom hälso- och sjukvården uppnås till cirka 80 procent vilket är i nivå med riket. Det nationella målet är 100 procent. När det gäller samhällsbyggarförvaltningarna visar det sig att nästan hälften av företagarna är missnöjda med nuvarande handläggningstider. 8

del 1 strategisk plan Verksamheternas effektivitet För 2007 finns för första gången siffror som pekar på verksamhetens effektivitet. Kostnaderna är till exempel lägre för förskola och äldreomsorg jämfört med riket, men högre inom grund- och gymnasieskola samt hälsooch sjukvård. Andel godkända i årskurs 9 är lägre än i riket, samtidigt som andelen behöriga till högskola samt slutbetygen i gymnasieskolan är högre. Jämförelser av kvalitet inom hälso- och sjukvården visar varierande men i huvudsak sämre resultat än i riket. De ekonomiska målen nåddes Det ekonomiska resultatet var återigen i nivå med de uppsatta målen. Årets resultat uppgick till +62 mkr. Investeringsnivån var hög men kunde egenfinansieras, bland annat via försäljning av fastigheter och ett bra driftsresultat. Låneskulden kunde minskas och avsättningar gjordes för framtida pensioner. Arbetsmiljön är god men kompetensen måste tryggas Medarbetarna anser att arbetsmiljön är god och kan rekommendera andra att jobba på sin arbetsplats. Dock upplevs Gotlands kommun inte vara en attraktiv arbetsgivare. Upplevelsen av trygga anställningar och av ledarskapet förbättrades. Områden att förbättra är kompetens försörjning, utveckling i arbetet samt satsningar för att eliminera osakliga löneskillnader. 1.5 Inriktning för mandat-/ planeringsperioden Majoritetens prioriteringar Den majoritet om tillträde efter valet 2006 bestämde sig för att följande prioriteringar ska gälla för mandatperioden 2007 2010: Kommunikationerna Skattesänkning Företagsklimat och ökad tillväxt Konkurrensutsättning Regionfrågan Miljö och energi Bostadsbyggandet Arenahall Rena stränder Personalpolitiken och ledarskapet Målstyrning med balanserat styrkort I Gotlands kommun används balanserat styrkort som metod för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. Syftet är också att säkerställa att flera perspektiv på vad som skapar värde för kommunen tas med i bedömningen. I Gotlands kommuns styrkort finns perspektiven för brukare/kunder, ekonomi, medarbetare och ledare, processer samt samhälle. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Inom ramen för kommunens balanserade styrkort får anses att begreppet God ekonomisk hushållning innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Samtidigt ska brukarna/kunderna få tjänster av god kvalitet, känna sig delaktiga och bli respektfullt bemötta, och processerna ska vara samverkande och effektiva. Medarbetarna och ledarna ska känna att Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Slutligen ska Gotlands kommun bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Framgångsfaktorerna och styrtalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. 9

del 1 strategisk plan Gotlands kommuns styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för kommunen som kommunfullmäktige antagit att gälla för mandatperioden 2007 2010. *RUP = Regionalt utvecklingsprogram. RTP = Regionalt tillväxtprogram Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform som redovisats ovan. Av verk samhetsidén framgår varför vi finns till. Vidare har kommunfullmäktige fastställt kommunens strategier och grundläggande värderingar. Värderingarna ringar in ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra ord och handling oavsett var vi befinner oss i organisationen. Strategierna anger vilka vägval vi ska göra för att nå visionen. Det finns också ett antal gemensamma mål som beskriver vad kommunen ska uppnå inom varje perspektiv för att nå visionen. Styrkortet bygger på att alla nivåer i kommunen relaterar sin verksamhet till samma vision och övergripande mål. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. Framgångsfaktorerna ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt är avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med så kallade styrtal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (styrtalets målnivå). Målen, framgångsfaktorerna och styrtalen följs upp kontinuerligt årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. Framgångsfaktorerna och styrtalen bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 10

del 1 strategisk plan Gotlands kommuns verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om varför kommunen finns till. Gotlands kommun ska: ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden, erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken, svara för en myndighetsutövning som skapar förtroende och rättssäkerhet, verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. Gotlands kommuns grundläggande värderingar Kommunens gemensamma värdegrund sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var vi befinner oss i organisationen. Kommunens strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att vi ska nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Fyra kommunövergripande strategier har fastställts som ska ta oss till visionen: Nedan beskrivs varje perspektiv och de framgångsfaktorer som av kommunfullmäktige bedömts som avgörande för att uppnå målen. Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som kommunen producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Kommunens övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. För att nå det övergripande målet har följande framgångsfaktorer och styrtal identifierats (framgångsfaktorerna beskriver vad kommunen måste vara bra på och lyckas med medan styrtalen anger vad vi mäter och vilken målnivån år 2010 är). 1. Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland. 2. Vi får hela organisationen att dra åt samma håll. Koncernstyrningen ska stärkas. 3. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. 4. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. Mål per perspektiv Kommunens och alla verksamheters gemensamma mål för de fem perspektiven är: Framgångsfaktorer 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov 2. Ge brukarna/kunderna möjlighet till inflytande 3. Erbjuda tjänster av god kvalitet Styrtal a) Behoven ska kartläggas b) Situationen ska förbättras för barn, ungdomar och unga vuxna i riskzonen (utifrån identifierade mål och faktorer) Brukarna/kunderna ska vara nöjda med inflytandet* Brukarna/kunderna ska vara nöjda med tjänsternas kvalitet* Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare & ledare: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processerna är samverkande och effektiva Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 4. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna Tillgängligheten ska vara i nivå med uppsatta mål & handläggningstider * mäts av förvaltningarna i standardiserade brukarundersökningar 11

del 1 strategisk plan Om framgångsfaktorn inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov En förutsättning för att uppfylla det övergripande målet för brukar-/kundperspektivet är att det finns dokumenterade metoder och rutiner för att kartlägga och bedöma brukarnas/kundernas faktiska behov. Att utifrån sin professionella roll förstå behoven är avgörande för att i nästa steg kunna värdera dessa och utifrån en professionell kompetens ställa behov och förväntningar i relation till de resurser som står till förfogande. Om framgångsfaktorn ge brukarna/kunderna möjlighet till inflytande De olika uppföljningar som görs inom kommunen riktade till brukare/kunder kan ses som grunden till en brukardialog. Dessa ger utrymme till olika slag av inflytande med möjlighet att påverka de tjänster som produceras. Uppföljningarna kan se olika ut för olika tjänster och målgrupper, t ex hearings, enkäter, samtal/ intervjuer, fokusgrupper och/eller sammanställningar av kundförslag/kundklagomål. Brukarna/kunderna kan också ges möjlighet till inflytande inför viktiga beslut genom samråd. Om framgångsfaktorn göra brukarna/kunderna nöjda med tjänsternas kvalitet Det är av stor betydelse att relatera till innebörden i kvalitets begreppet, det vill säga en varas/tjänsts förmåga att tillfredsställa eller helst överträffa brukarens behov och sanna förväntningar. Sanna förväntningar förutsätter ett tydligt kommunicerat åtagande för respektive kommunal tjänst. Om framgångsfaktorn göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna Ytterligare en framgångsfaktor att lyckas med för att nå målet är att ha en god tillgänglighet till de tjänster som kommunen erbjuder. Av detta följer att tydliga mål för tillgänglighet och handläggningstider ska tas fram och uppnås av nämnder och förvaltningar. Ekonomi Ekonomiperspektivet i en kommun motsvarar de resurser som finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för kommunen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt, så kallad god ekonomisk hushållning. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Kommunens övergripande mål för ekonomiperspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. För att nå det övergripande målet har följande framgångsfaktorer och styrtal identifierats (framgångsfaktorerna beskriver vad kommunen måste vara bra på och lyckas med medan styrtalen anger vad vi mäter och vilken målnivån år 2010 är). Framgångsfaktorer 1. Skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaderna 2. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar 3. Egenfinansiera nyinvesteringar* Styrtal a) Årets resultat +80 mkr i genomsnitt per år för mandatperioden b) Årets resultat för år 2009 enligt budget c) Nettokostnadsökning max 3,7 procent d) Strukturella besparingar genomförs inom ramen för Struktur 2007 med minst 120 mkr Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av budgetramen Investeringar egenfinansierade till 100 procent 4. Amortera på låneskulden* Amortering av låneskulden* med 3 procent / år 5. Trygga framtida pensioner Avsättning sker för framtida pensioner 6. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning Förbättrad ekonomisk styrning och uppföljning * avser skattefinansierad verksamhet 12

del 1 strategisk plan Om framgångsfaktorn skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaderna En förutsättning för att ekonomi- och verksamhetsstyrning skall fungera är att budgeten är realistisk. Med realistisk budget menas bland annat att nämndernas verksamhetsmål överensstämmer med tilldelade resurser och att balans råder mellan samtliga verksamhetsmål och det totala ekonomiska utrymmet kommunfullmäktige förfogar över. Det långsiktiga målet är att resultatet skall uppgå till +2 procent av nettokostnaderna vilket innebär en resultatnivå på ca +80 mkr per år i genomsnitt. Vid en sådan resultatnivå skapas en handlingsfrihet och en buffert för oförutsedda kostnadsökningar och intäktsminskningar. Enstaka år är målet att uppnå ett resultat i nivå med av fullmäktige fastställt budgeterat resultat. Om framgångsfaktorn nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar Buffertresonemanget kommer utifrån ett ekonomiskt synsätt som bygger på att ett internt rationaliseringsoch effektiviseringsarbete ständigt måste pågå i verksamheterna för att parera oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Det ekonomiska utrymmet (minskade kostnader) som skapas genom rationaliseringar avsätts som en buffert i budgeten. Bufferten byggs upp under mandatperioden och skall från och med 2010 års budget årligen uppgå till 1 procent av respektive nämnds nettoram. Om framgångsfaktorn egenfinansiera nyinvesteringar i skattefinansierad verksamhet Finansiering av investeringar utan att uppta långfristiga lån kan ske inom systemet genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar. Detta utrymme, det vill säga medel tillgängliga för investeringar, uppgår till knappt 200 mkr. Ur ett generationsperspektiv är det viktigt att nuvarande generation inte vältrar över skuldbördan och betalningsansvaret på nästkommande generationer. Upplåning till investeringar i de affärsmässiga verksamheterna får ske då med investeringen tillhörande ökade driftoch kapitalkostnader belastar respektive kollektiv via avgifter och således inte belastar den skattefinansierade verksamheten. Om framgångsfaktorn amortera på låneskulden Låneskulden kan minskas på två sätt. Det ena är att driftverksamheten genererar ett överskott - ju större överskott desto större är sannolikheten att låneskulden kan amorteras. Det andra sättet är att nettoinvesteringsvolymen hålls nere och att det finansieringsutrymme som skapas av avsättningar och avskrivningsposten delvis används för att amortera på låneskulden. Om framgångsfaktorn trygga framtida pensioner En kostnadspost som kommer att öka dramatiskt är kostnaderna för pensioner. Det är både pensionsutbetalningarna, det vill säga pensioner till pensionerade medarbetare, och avsättning till blivande pensionärer som ökar. Kommunens pensionspolicy innebär att utbetalningstopparna ska kapas de år som påfrestningarna är som störst, år 2015 2031. Placering av pensionsmedlen skall göras så att de värdemässigt matchar pensionsåtagandets utveckling. Om framgångsfaktorn väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning Utgångspunkten för den ekonomiska styrningen är de ramar som kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva verksamhet och nå uppsatta mål. Ramarna utgör den ekonomiska restriktionen. Avvikelserapportering sker i form av månads- och delårsrapportering. Det är viktigt, särskilt vid negativa avvikelser, att det finns tydliga regelverk för hur avvikelserna skall hanteras. Det är också viktigt att samspelet mellan kommunledning, nämnd och förvaltning fungerar. Signaler om att negativa avvikelser inte accepteras skall ges tidigt så att nämnd/förvaltning har möjlighet att vidta åtgärder. I chefsavtalen skall framgå tydligt åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet med personal samt att ta ansvar för ekonomin. Medarbetare & ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Kommunens övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik För att nå det övergripande målet har följande framgångsfaktorer och styrtal identifierats (framgångsfaktorerna beskriver vad kommunen måste vara bra på och lyckas med medan styrtalen anger vad vi mäter och vilken målnivån år 2010 är). 13

del 1 strategisk plan Framgångsfaktorer 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 2. Kommunen ska ha trygga anställningar Styrtal Medarbetarna upplever att kommunen är en attraktiv arbetsgivare & kan rekommendera andra att arbeta på arbetsplatsen* a) Anställningarna upplevs som trygga* b) Minskning av oönskade deltider med 25 procent 3. Arbetsmiljön ska vara god a) Arbetsmiljön upplevs som god* b) Sjuktal max 5,0 procent 4. Ledarskapet ska vara tydligt och coachande 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar * genomsnitt 4,0 på en skala 1 5 Ledarskapet upplevs som tydligt och coachande* a) Integrerade mångfalds- & jämställdhetsplaner b) Eliminera osakliga löneskillnader p g a kön för lika eller likvärdigt arbete a) Medarbetar- och lönesamtal genomförs till 100 procent b) Alla har en individuell kompetensutvecklingsplan c) Förvaltningarna har planer för kompetensförsörjning Om framgångsfaktorn förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare Det skall upplevas vara så attraktivt och utvecklande att arbeta som chef/ledare i kommunen att medarbetare med lust och förmåga tilltalas av att gå in i ett ledarskap. Chefer/ledare måste också kunna rekryteras från andra organisationer. Viktiga är de medarbetare som idag redan arbetar inom kommunen. Deras upplevelser av sin arbetsplats, det bemötande de får och de villkor de har i sin anställning ligger till grunden för de omdömen de ger om kommunen som arbetsgivare i sitt privatliv. Om framgångsfaktorn kommunen ska ha trygga anställningar Utredningar visar att ungdomar vid sitt val av arbetsgivare lägger stor vikt vid värderingar och etiska ställningstaganden som en arbetsgivare ger uttryck för. Ungdomar uttrycker också önskemål om en trygg anställning, i vilket ligger att anställningen skall vara tillsvidare och heltid. Om framgångsfaktorn arbetsmiljön ska vara god Upplevelsen av att arbetsmiljön är god är en bidragande orsak till att vilja stanna hos arbetsgivaren och också kunna rekommendera vänner och bekanta att arbeta i Gotlands kommun. Om framgångsfaktorn ledarskapet ska vara tydligt och coachande Chefens tillgänglighet har stor betydelse för medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation. I Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun talas om chefens/ledarens uppgift att coacha medarbetaren, det vill säga att genom uppmärksamhet och intresse för medarbetarens frågor och problem bidra till att medarbetaren finner egna lösningar. Om framgångsfaktorn mångfald och jämställdhet ska förbättras Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivaren årligen upp rättar en jämställdhetsplan som bygger på en kartläggning av arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Utvärderingen skall ligga till grund för kommande års jämställdhetsplan. I planen skall ingå kartläggning och analys av löneskillnader mellan kvinnliga och manliga arbetstagare och en bedömning skall göras om osakliga löneskillnader finns på grund av kön. Analysen innehåller två jämförelser dels inom grupper mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, dels mellan grupper som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt. Om osakliga löneskillnader upptäcks skall dessa åtgärdas snarast dock senast inom tre år. När det gäller mångfald har en policy och en övergripande handlingsplan för mångfaldsarbetet antagits i kommunen. Kommunen deltar också i ett tillgänglighetsprojekt som bedrivs i samarbete med andra aktörer i det gotländska samhället. Om framgångsfaktorn kompetensförsörjningen ska vara hållbar Kommunen står inför rekryteringsproblem på såväl kort som lång sikt. Det kommer att finnas övertalighet samtidigt som det finns en brist på vissa yrkeskategorier. Det kommer inte heller alltid att vara möjligt att ställa om övertaliga medarbetare till ett arbete inom en bristkompetens. Kommunen måste arbeta för en lösning av övertaligas situation och i möjligaste mån hjälpa till att finna lösningar till ett fortsatt arbetsliv. Båda parter skall kunna känna sig nöjda med genomförda insatser. 14

del 1 strategisk plan Processer Brukare och kunder i Gotlands kommun ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överenskommen kvalitetsnivå. Medborgare ska känna tillit till att kommunen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. Att mäta produktivitet, prestation i förhållande till resursinsats, ger en viss indikation på kommunens effektivitet. Men produktivitetsmätningar behöver balanseras mot mätningar som speglar vad ett högt tempo får för effekter på kvaliteten på tjänster liksom på medarbetarnas hälsa och trivsel. Kommunens övergripande mål för processperspektivet är: Processerna är samverkande och effektiva För att nå det övergripande målet har följande framgångsfaktorer och styrtal identifierats (framgångsfaktorerna beskriver vad kommunen måste vara bra på och lyckas med medan styrtalen anger vad vi mäter och vilken målnivån år 2010 är). Framgångsfaktorer 1. Etablera och utveckla arbetet med processer Styrtal Alla ska ha identifierat och kartlagt sina huvudprocesser 2. Effektiva processer a) Förbättrad produktivitet b) Bibehållen kvalitet c) Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner 3. Fungerande gränssnitt mellan förvaltningar Alla gränsöverskridande processer ska vara identifierade och kartlagda Om framgångsfaktorn etablera och utveckla arbetet med processer En process är en verksamhets flöde av aktiviteter som upprepas över tid och vars syfte är att skapa nytta och värde för en brukare, en kund eller en uppdragsgivare. Genom att kartlägga processer synliggörs vad som görs, hur det går till och hur olika processer hänger ihop. Genom att visualisera processer får verksamheten en gemensam orienteringskarta. Vidare ska kommunens kostnader jämföras och inte överstiga nivån för jämförbara kommuner. Om framgångsfaktorn fungerande gränssnitt mellan förvaltningar Det är välkänt att kostsamma kvalitetsbrister är vanliga när ärenden överlämnas från en person till en annan, när fler avdelningar och förvaltningar är inblandade. Den ene tror att den andra gör och tvärt om. Att identifiera de viktigaste processerna som löper över förvaltningsgränserna och kartlägga dessa är en grundförutsättning för att senare kunna skapa så smidiga övergångar som möjligt med tydlig roll- och ansvarsfördelning. Samhälle Samhällsperspektivet speglar dels kommunens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet dels kommunens ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna ekonomi, ekologi och miljö måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Gotland med sitt läge mitt i Östersjön ska vara den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. Kommunens övergripande mål för samhällsperspektivet är: Gotlands kommun ska bidra till att de övergripande målen i Vision Gotland 2025 uppnås och att Gotlands varumärke stärks. För att nå de övergripande målen i koncernen har följande framgångsfaktorer och styrtal identifierats. De bygger på målbilder och strategier i Vision Gotland 2025 (framgångsfaktorerna beskriver vad kommunen måste vara bra på och lyckas med medan styrtalen anger vad vi mäter och vilken målnivån år 2010 är). Om framgångsfaktorn effektiva processer Avgörande för att nå ett bra resultat i all verksamhet är att befintliga resurser används på bästa sätt. I syfte att nå dithän och för att kunna utveckla verksamheten och sättet att arbeta krävs effektiva processer. Metoder ska utvecklas för att mäta om processerna är effektiva, om produktiviteten förbättras till minst bibehållen kvalitet. 15

del 1 strategisk plan Framgångsfaktorer 1. Fler medborgare. Nöjda medborgare. 2. Förutsättningar ska finnas för tillväxt och sysselsättning i privat sektor genom att ett positivt näringslivsklimat skapas. 3. En långsiktigt hållbar trafik till och från fastlandet. En infrastruktur som motsvarar Gotlands utvecklingsbehov. Styrtal Medborgarupplevelse*: region/kommun/inflytande. Fler folkbokförda. Andel sysselsatta (i privat & offentlig sektor)*. Företagsklimat*. Nyföretagande*. Ökad tillväxt. Ökad andel verksamhet i alternativ regi. Ökad skattekraft. Ökat antal resande. Fler destinationer. Bevarad turtäthet, kapacitet, tid och pris. 4. Höjd utbildningsnivå Utbildningsnivå*. Åk 9: Andel godkända *, förbättrade utbildningsresultat. Andel som går vidare till högskola* 5. Bibehållen inomregional balans 6. Tryggad bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov 7. Gotland ska vara ett socialt hållbart och tryggt samhälle 8. Gotland ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle 9. Gotland ska vara ett hälsofrämjande samhälle 10. Gotland är den naturliga mötesplatsen * i nivå med riksgenomsnittet Andelen boende på landsbygden skall bibehållas. Bostadsplanering: uppnådda mål Jämställdhetsindex*. Andel utrikes födda i sysselsättning*. Upplevelse av trygghet Gröna nyckeltal* Folkhälsotal (inkl upplevd hälsa)* Fler gästnätter. Fler möten. Om framgångsfaktorn fler medborgare och nöjda medborgare En förutsättning för en hållbar utveckling på Gotland är att invånarantalet stiger. Genom att regionens intäkter via kommunalskatt och skatteutjämningssystem är direkt kopplat till antalet mantalsskrivna på Gotland får en reducering av invånarantalet ett direkt genomslag på kommunens finanser. En annan framgångsfaktor är att medborgarna är nöjda med att bo och verka på Gotland, med kommunens verksamhet och med sitt inflytande. Uppföljning av detta sker genom en nationell enkätundersökning där gotlänningarna tillfrågas om nöjdhet med kommunen i dessa avseenden. Om framgångsfaktorn förutsättningar ska finnas för tillväxt och sysselsättning i privat sektor genom att ett positivt näringslivsklimat skapas Gotlands kommun har ansvaret för att leda och samordna arbetet med hållbar ekonomisk tillväxt i hela regionen, det så kallade regionala utvecklingsansvaret. En hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd kan på lång sikt bara upprätthållas med god hushållning av och investering i de gemensamma resurserna. Fler anställda inom privat sektor är viktigt för att ge fler människor försörjning på Gotland och på så sätt, genom ett ökat skatteunderlag, möjliggöra en fortsatt balanserad finansiering av offentlig service. Kommunens roll är att skapa de bästa förutsättningar för och aktiviteter som kan leda till att framgångsfaktorn uppnås. Förslag till konkreta åtgärder finns i Tillväxtprogrammet, Landsbygdsutvecklingsprogrammet och Kulturprogrammet. Uppföljning sker av sysselsättningsgraden och inkomster (skattekraften), bruttoregionalprodukten, andel av verksamheten som utförs i alternativ regi, nyföretagande samt företagsklimatet (ranking i olika nationella mätningar). Om framgångsfaktorn en långsiktigt hållbar trafik till och från fastlandet. En infrastruktur som motsvarar Gotlands utvecklingsbehov Kommunikationssystemen (trafiken och infrastrukturen) är avgörande för gotlänningarnas tillgänglighet till arbete, studier, service och fritid, liksom för det gotländska näringslivets tillgänglighet till marknader och produktionsområden. Trafiken till och från Gotland har också en avgörande betydelse för hur turismnäringen kan utvecklas. Resorna på Gotland och till och från Gotland är följaktligen viktiga för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxt som i sin tur skapar sysselsättning och välfärd. Förslag till konkreta åtgärder finns redovisade i Infrastrukturplanen. Mätningar görs av antalet resande, destinationer m m. Om framgångsfaktorn höjd utbildningsnivå Utbildningen spelar en central roll för hur Gotland ska kunna utvecklas. Förutom tillgången till arbetskraft med rätt kompetens har den betydelse också för folkhälsan samt demokrati och inflytande. En kvalitativt bra skola kan också attrahera fler att flytta till Gotland. Andelen elever som fortsätter att studera efter gymnasieskolan har ökat på Gotland de senaste åren. Konkreta åtgärder redovisas i skolplanen och Skola 2008. Mätningar ska göras av utbildningsresultat och andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier. 16

del 1 strategisk plan Om framgångsfaktorn Bibehållen inomregional balans För att utveckla hela Gotland måste olika områden för stad och land förstärkas. Målet är att öka befolkningen på hela ön och att även göra landsbygden till en kreativ miljö för företagande, boende och turism. Kommunen har en viktig roll för att skapa förutsättningar för denna utveckling. Förslag finns att nivågruppera ett antal så kallade serviceorter. Konkreta åtgärder redovisas i översiktsplan, landsbygdsutvecklingsprogram, bostadsförsörjningsprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan. Uppföljning sker bland annat av andelen boende i Visby och på landsbygden. Om framgångsfaktorn Tryggad bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov Tillgången till bostäder är av stor betydelse för att bland annat locka till inflyttning och rekrytering av arbetskraft. Tidigare bostadsbrist i Visby börjar elimineras och kommunen planerar för ytterligare byggnation i attraktiva områden. Kommunen måste också särskilt bevaka tillgången till anpassade bostäder för olika gruppers behov. Konkreta åtgärder beskrivs i översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram. Mätning görs genom jämförelser av de mål som satts upp för bostadsförsörjningen. Om framgångsfaktorn Gotland ska vara ett socialt hållbart och tryggt samhälle I begreppet ingår att kommunen ska skapa förutsättningar för en god folkhälsa, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Dessutom ska kommunen bidra till trygghet och säkerhet på ön. Konkreta åtgärder redovisas bland annat i folkhälsoprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan samt säkerhetspolicy. Vi mäter med hjälp av jämställdhetsindex och sysselsättningsnivån bland utrikes födda samt upplevelsen av trygghet. Om framgångsfaktorn för Gotland ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle Gotland har som mål att 2025 ha en lokal energiförsörjning som är klimatneutral och bygger på en hög andel av lokalt producerad förnyelsebar energi. Gotlands kommun är sedan flera år en ekokommun med regionalt utvecklingsansvar varför kommunen är en viktig aktör för att driva miljöarbetet både i regionen och i den egna koncernen. Konkreta handlingsplaner är Energiplan och Miljöprogram. Uppföljning sker av gröna nyckeltal som självförsörjandegraden av energi och hur väl de nationella miljömålen uppfylls. Om framgångsfaktorn Gotland ska vara ett hälsofrämjande samhälle Några av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna är möjligheter till delaktighet och inflytande, en god utbildning, social och ekonomisk trygghet och en fysisk och social miljö som underlättar ett hälsosamt liv. Tillgång till rekreation och natur, fysisk aktivitet och kulturupplevelser är också viktigt. Grundläggande faktorer som kommunen måste beakta i all samhällsplanering. Konkreta åtgärder redovisas i stort sett i alla handlingsplaner men särskilt lyfts frågorna fram i Folkhälsoprogrammet. Mätningar görs av ett flertal så kallade folkhälsotal men också av hur gotlänningarna upplever sin hälsa. Om framgångsfaktorn Gotland är den naturliga mötesplatsen Gotlands unika läge i Östersjön ska utnyttjas som plats för hela samhällets behov av mötesplats. Visionen strävar mot att Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats. Här ska finnas möjligheter för nationella och internationella samarbeten inom alla politikområden. Framgångsfaktorn ingår också som ett av de fem övergripande målen i Vision Gotland 2025. 1.6 Prioritera resurser och ge uppdrag I samband med det årliga arbetet fördelas och omfördelas resurser för att uppnå den framtida inriktningen samt ges uppdrag till nämnderna. Kommunfullmäktige beslutar i november varje år om ekonomiska ramar för nämnderna i form av dels en driftbudget, dels en investeringsbudget. För den ekonomiska planeringen upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de fyra åren efter budgetåret. Budgeten för de närmaste åren redovisas i kommande avsnitt. 17

del 1 strategisk plan Gotlands kommuns styrkort per perspektiv Fastställt av kommunfullmäktige 2008-11-24 BRUKARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov 2. Ge brukarna/kunderna möjlighet till inflytande 1a) Behoven ska kartläggas 1b) Situationen ska förbättras för barn, ungdomar och unga vuxna i riskzonen (utifrån identifierade mål och faktorer) 2. Brukarna/kunderna ska vara nöjda med inflytandet 3. Erbjuda tjänster av god kvalitet 3. Brukarna/kunderna ska vara nöjda med tjänsternas kvalitet* 4. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna 4. Tillgängligheten ska vara i nivå med uppsatta mål & handläggningstider * mäts genom enhetliga frågor i brukarundersökningar EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2% av nettokostnaderna 2. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar 1a) Årets resultat +80 mkr i genomsnitt per år för mandatperioden 1b) Årets resultat för år 2009 enligt budget 1c) Nettokostnadsökning max 3,7% 1d) Strukturella besparingar genomförs inom ramen för Struktur 2007 med minst 120 mkr 2. Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1% av budgetramen 3. Egenfinansiera nyinvesteringar* 3. Investeringar egenfinansierade till 100% 4. Amortera på låneskulden* 4. Amortering av låneskulden* med 3% per år 5. Trygga framtida pensioner 5. Avsättning sker för framtida pensioner 6. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning 6. Förbättrad ekonomisk styrning och uppföljning * avser skattefinansierad verksamhet MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 1. Medarbetarna upplever att kommunen är en attraktiv arbetsgivare & kan rekommendera andra att arbeta på arbetsplatsen* 2. Kommunen ska ha trygga anställningar 2a) Anställningarna upplevs som trygga* 2b) Minskning av oönskade deltider med 25% 3. Arbetsmiljön ska vara god 3a) Arbetsmiljön upplevs som god* 3b) Sjuktal max 5,0% 4. Ledarskapet ska vara tydligt & coachande 4. Ledarskapet upplevs som tydligt & coachande* 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 5a) Integrerade mångfalds- & jämställdhetsplaner 5b) Eliminera osakliga löneskillnader p g a kön för lika eller likvärdigt arbete 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar 6a) Medarbetar- och lönesamtal genomförs till 100% 6b) Alla har en individuell kompetensutvecklingsplan 6c) Förvaltningarna har planer för kompetensförsörjning 18 *genomsnitt 4,0 på en skala 1 5 i medarbetarenkäten

del 1 strategisk plan PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Etablera och utveckla arbetet med processer 1. Alla ska ha identifierat och kartlagt sina huvudprocesser 2. Effektiva processer 2a) Förbättrad produktivitet 2b) Bibehållen kvalitet 2c) Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner 3. Fungerande gränssnitt mellan förvaltningar 3. Alla gränsöverskridande processer ska vara identifierade och kartlagda SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Fler medborgare. Nöjda medborgare. Medborgarupplevelse*: region/kommun/inflytande. Fler folkbokförda. 2. Förutsättningar ska finnas för tillväxt och sysselsättning i privat sektor genom att ett positivt näringslivsklimat skapas. Andel sysselsatta (i privat & offentlig sektor)*. Företagsklimat*. Nyföretagande*. Ökad tillväxt. Ökad andel verksamhet i alternativ regi. Ökad skattekraft. 3. En långsiktigt hållbar trafik till och från fastlandet. En infrastruktur som motsvarar Gotlands utvecklingsbehov. Ökat antal resande. Fler destinationer. Bevarad turtäthet, kapacitet, tid och pris. 4. Höjd utbildningsnivå Utbildningsnivå*. Åk 9: Andel godkända *, förbättrade utbildningsresultat. Andel som går vidare till högskola* 5. Bibehållen inomregional balans Andelen boende på landsbygden skall bibehållas. 6. Tryggad bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov 7. Gotland ska vara ett socialt hållbart och tryggt samhälle 8. Gotland ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle 9. Gotland ska vara ett hälsofrämjande samhälle Bostadsplanering: uppnådda mål Jämställdhetsindex*. Andel utrikes födda i sysselsättning*. Upplevelse av trygghet. Gröna nyckeltal* Folkhälsotal (inkl upplevd hälsa)* 10. Gotland är den naturliga mötesplatsen Fler gästnätter. Fler möten * i nivå med riksgenomsnittet 19

del 1 strategisk plan 2. Planeringsförutsättningar för perioden 2009 2011 2.1 Demografins påverkan på kommunens verksamheter 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 0-19 20-64 65-79 80- Summa 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Diagram: Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland. Index år 2008 = 1,0. Källa: SCB befolkningsstatistik och prognos Demos (jan 08 LA). Antalet invånare i åldersgruppen 65 79 år beräknas öka med ca 20 procent under de närmaste fem åren. År 2022 är ökningen cirka 50 procent jämfört med år 2008. Först från och med år 2016 väntas ökningen av åldersgruppen äldre-äldre (80 år och äldre) ta fart. Den minskning av ungdomsgruppen, 0-19 år, som konstaterats under de senaste åren beräknas fortsätta till år 2015 då en svag ökning väntas inledas. För gruppen 20 64 år, normalt förvärvsarbetande åldrar, kan vi de närmaste åren vänta oss en svag minskning och från och med 2015 en tilltagande minskning om nuvarande förutsättningar står sig. Den så kallade försörjningskvoten, antalet äldre dividerat med antalet i förvärvsarbetande åldrar, kan då snabbt komma att öka. Totalt beräknas antalet invånare i huvudsak oförändrat under perioden. Tabell: Antal invånare i olika åldersklasser år 2008 och den beräknade förändringen åren 2009 2011 År 0 6 7 15 16 18 19 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 w S:a 2008 3 748 5 555 2 702 33 681 3 522 2 510 2 092 1660 1 094 423 134 57 122 Förändring jämfört med 2008 2009 1 204 190 114 127 133 41 2 24 2 5 0 2010 22 370 289 46 383 280 43 8 46 35 1 2 2011 101 501 475 211 634 368 76 31 64 55 5 8 20

del 1 strategisk plan Resursbehov för kommunala verksamheter fram till år 2025 Diagrammet nedan visar förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2004 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting oktober 2005. Resursbehoven bygger på följande förutsättningar: Med totalt menas kostnader för egentlig verksamhet exklusive socialbidrag (affärsverksamhet etc ingår inte). Hälso- och sjukvården är en rent demografisk framskrivning.* I barnomsorgen och skolan ingår effekten av de riktade statsbidrag som höjer personaltätheten. Handikappomsorgens utveckling förklaras av att vi fram till och med 2009 har antagit en extra volymtillväxt på 3 procent per år. I övrigt bygger behovsframskrivningen på befolkningsutvecklingen i relevanta åldersgrupper. * Hälso- och sjukvårdens behovskurva saknar koppling till efterfrågan och den medicintekniska utvecklingen eftersom osäkerhetsfaktorn är alltför stor för att en prognos ska vara meningsfull. Kommentarer till utvecklingen enligt diagrammet: Grund- och gymnasieskolan står för de största svängningarna de närmaste åren. Resursbehovet inom grund skolan väntas minska med 25 procent åren fram till 2012. Behovet inom gymnasieskolan ökar kraftigt åren 2005 2007 för att därefter stagnera ett par år innan en kraftigare minskning väntas 2009 2014 då drygt 30 procent av resursbehovet väntas försvinna. En ökning av antalet födda de närmaste åren väntas medföra en ökad efterfrågan av barnomsorg från och med år 2010. Handikappomsorgens resursbehov förväntas öka med drygt 10 procent åren 2005 2009 för att därefter minska svagt under de kommande åren. Behovet av äldreomsorg väntas öka under hela perioden med cirka 10 procent under åren 2005 2015 och med ytterligare 30 procentenheter åren 2015 2025. Den senare ökningen beror på att antalet äldre-äldre ökar dramatiskt under åren 2015 2025. Behovet av hälso- och sjukvård är svårt att beräkna. I modellen ovan har enbart hänsyn tagits till demografiska faktorer. De senaste åren har dock såväl efterfrågan som den medicintekniska utvecklingen styrt resursbehovet. Osäkerheterna är dock för stora för att bygga in detta i modellen. Diagram: Förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2004 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting oktober 2005. 21

del 1 strategisk plan Enligt beräkningarna från Sveriges kommuner och Landsting väntas det totala resursbehovet, utifrån demografiska faktorer, vara relativt oförändrat under de närmaste åren (2004 2009). En svag minskning av resursbehoven väntas åren 2010 2014 varefter en svag ökning inleds fram till horisontåret 2025. Resursbehovet för de olika kommunala verksamheterna varierar dock i hög grad utifrån de demografiska faktorerna. Utifrån de förändringar som kommer att ske framöver i demografins sammansättning kommer krav ställas på att omfördelning och prioritering av resurser sker inom och mellan nämnder och verksamheter. Detta kräver en ständigt pågående bevakning av förändringar i omvärlden och demografin. Det finns ett flertal omvärldsfaktorer som kommer att påverka inriktningen av behoven/ verksamheterna inom kommunen, bland annat lagstiftningar, utjämningssystem, politiska prioriteringar samt eventuella förändringar i det kommunala uppdraget. 2.2 Samhällsekonomi och skatter Regeringens bedömning av samhällsekonomin I budgetpropositionen för 2009 förutser regeringen att konjunkturförsvagningen i Sverige blir djupare och mer långvarig jämfört med bedömningarna i 2008 års vårproposition. Därmed växer BNP långsammare 2008 och 2009 och utvecklingen på arbetsmarknaden blir svagare framöver. Den fortsatta finansiella turbulensen och den svagare omvärldskonjunkturen som följt i dess spår leder till en svagare exporttillväxt. När den finansiella oron bedarrat och den internationella konjunkturen börjat återhämta sig finns förutsättningar för tillväxten att ta fart 2010 och 2011. Under 2010 och 2011 bedömer regeringen att BNP ökar med 3,1 respektive 3,5 procent. Flera faktorer har bidragit till att hushållens konsumtion dämpats. Börsen har fallit och inflationen tagit fart. Dessutom väntas, enligt regeringen, sysselsättningen stagnera efter flera års uppgång. Osäkerheten på bostadsmarknaden dämpar hushållens konsumtionsbenägenhet ytterligare. Enligt regeringen väntas hushållen öka sin konsumtion kraftigt under 2010 och 2011 när den finansiella oron avtagit och inflationen dämpats. Den svagare tillväxten under slutet av 2007 och början av 2008 har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft växer långsammare. Den avtagande arbetskraftsefterfrågan speglas sedan en tid i flertalet indikatorer. Indikatorerna tyder sammantaget, enligt regeringen, på en svag sysselsättningsutveckling mot slutet av 2008 och början av 2009. Den allt svagare konjunkturen väntas också leda till att antalet arbetade timmar börjar minska, enligt regeringen. I takt med att sysselsättningen vuxit snabbare än arbetskraften de senaste åren har arbetslösheten minskat snabbt. När sysselsättningen sjunker framöver så stiger arbetslösheten, för att återigen sjunka 2011 när efterfrågan på arbetskraft tilltar. Löneökningstakten var oväntat låg 2007 och uppgick till 3,3 procent enligt nationalräkenskaperna. Regeringen bedömer att löneökningstakten uppgår till 4,7 procent 2008 och 4,4 procent 2009. Inflationen är för närvarande hög till följd av höga räntekostnader för egna hem, höga energipriser och höga livsmedelspriser. Det svagare efterfrågeläget bedöms dock få relativt stort genomslag på inflationen nästa år, vilket i kombination med sjunkande energipriser medför en snabbt sjunkande inflation enligt regeringen. Tabell: Valda nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges BNP, kalenderkorrigerad Hushållens konsumtion Kommunal konsumtion Antal sysselsatta, 16 64 år 2007 2008 2009 2010 2011 2,9 1,2 1,4 2,8 3,4 3,0 1,8 2,3 3,2 3,2 1,7 0,9 1,2 0,5 0,4 2,4 1,2 0,0 0,2 0,9 Arbetskraften, 1,4 1,0 0,4 0,0 0,3 16 64 år 1 Reguljär sysselsättningsgrad 16 64 år 2, 3 75,0 75,7 75,5 75,1 75,8 Arbetslöshet 1, 4 6,2 6,0 6,4 6,6 6,0 KPI, årsgenomsnitt Arbetade timmar, kalenderkorrigerad Timlön, NR-definition 2,2 3,8 2,4 1,3 2,7 3,5 1,7 0,5 0,1 0,9 3,3 4,7 4,4 3,7 4,0 Offentligt finansiellt 3,5 2,8 1,1 1,6 2,5 5 sparande 1 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-definitionen). 2 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp 3 Exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. 4 I procent av arbetskraften. 5 I procent av BNP. Källa: Budgetpropositionen för 2009, prop. 2008/2009:1 22

del 1 strategisk plan 2.3 Utdebitering Utdebiteringen för Gotlands kommun uppgår för år 2009 till 33,10 procent (= procent av skatteunderlaget). I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Gotlands kommun och riket för åren 1971 2009. Den totala kommunala utdebiteringen 2009 varierar mellan kommunerna inom intervallet 28,89 34,17 procent (inklusive landstingsskatt). År 2009 har preliminärt 51 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 89 mkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2009 är 31,52 procent. Utdebiteringen för Gotlands kommun är således 1,58 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Tidigare planerad sänkt utdebitering i kommunen med 0,15 procentenheter 2009 och ytterligare 0,20 procentenheter 2010 beräknas inte genomföras på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Diagram: Total kommunal utdebitering i riket och Gotlands kommun 1971 2009 (exklusive avgift till församlingarna) Utdebitering Gotlands kommun kontra riksgenomsnitt 23

del 1 strategisk plan 2.4 Kommunalekonomisk utjämning Ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med 2005. Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en reviderad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skattesatserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls i huvudsak men med vissa ändringar, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag. Särskilda införandebidrag gäller för åren 2005 2010. Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden till högst 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 procent för landsting. Vidare tillämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Från och med 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen, för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader. Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk utredning med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Från och med 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift ska vara 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid införandet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med 12 060 mkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens 24

del 1 strategisk plan 2.5 Skatteintäkter Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2009, (taxeringsåret 2008) beräknas enligt prognosen (RSV oktober 2008) öka med 5,5 procent för riket. För Gotlands kommun ökar skatteunderlaget med 4,8 procent och beräknas uppgå till 80 374 000 skkr. Kommuner och landsting får besked om det slut liga taxeringsutfallet först i slutet av november må nad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxe ringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjäm ningsbidraget. Det slutliga taxeringsutfallet för taxeringsåret 2008 innebär ökning med 5,64 procent för riket och 4,94 procent för Gotlands kommun jämfört med föregående år. Regeringen har i september 2008 fastställt uppräkningsfaktorer för 2008 och 2009. Faktorerna inne bär att skatteunderlaget för 2007 räknas upp med 10,2 procent för att er hålla nivån för 2009. Enligt en gemensam prognos från Sv Kommuner och Landsting i oktober 2008 ska skatteunderlaget för 2007 räknas upp med 8,9 procent för att erhålla nivån för år 2009. Enligt prognosen beräknas skatte underlaget därefter öka 2010 och 2011 med 3,9 respektive 4,7 procent. Om skattekraften för Gotlands kommun antas öka i samma takt som medel skatte kraften och antalet invånare ökar i takt med genomsnittet för riket kan kommunens intäkter av det egna skatteunder laget beräknas enligt tabellen: Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatte underlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efterföljande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxerings utfallet är känt görs en slutreglering. Tabell: Intäkter av eget skatteunderlag 2008 2011, mkr 2008 2009 2010 2011 Uppräknat skatte underlag 88 572 90 941 95 215 Beräknad för ändring ( procent) (5,5) 3,2 3,9 4,7 Fastställda uppräkningsfaktorer (6,0) 4,0 Utdebitering ( procent) 33,10 33,10 33,10 33,10 Skatteintäkt exkl slutavräkning 2 932 3 004 3 141 Slutavräkning (prognos) ( 12) 39 (Antal invånare på Gotland 30 juni 2008 uppgår till 57 049.) 25

del 1 strategisk plan 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag 2009 2011, mkr Tabell: skatteintäkter och generella bidrag 2009 2011 (mkr) 2009 2010 2011 Egna skatteintäkter 2 932 3 004 3 141 Bidrag Kommun Inkomstutjämning 599 615 643 Kostnadsutjämning 80 81 81 Strukturbidrag 75 76 76 Reglering 28 34 47 Summa 566 576 591 Landsting Inkomstutjämning 237 236 239 Kostnadsutjämning 31 31 30 Strukturbidrag 85 82 80 Reglering 7 5 0 Summa 298 292 289 Slutavräkning 39 0 0 LSS 18 19 19 Fastighetsavgift 92 95 98 Totalt* 3 867 3 986 4 138 * Differens på cirka 10 mkr jämfört med belopp enligt resultatplan på grund av preliminära prognosvärden i resultatplanen. Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 68 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska centralbyrån minskade antalet invånare på Gotland med 120 personer år 2008 (nov nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 8 mkr. I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på 65 000 invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 33 mkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 530 mkr år 2025 jämfört med 2008. Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Även rimligt anta att ekonomin växer. Med en volymökning på en procent per år för kommunal verksamhet så ökar nivåhöjningen på skatteintäkterna från 530 mkr år 2025 till 627 mkr. Således en ytterligare ökning med nästan 100 mkr. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses dock problem för kommuner och landsting efter 2015 pga svagare skattebaser och åldrande befolkning. Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2005 till cirka 80 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2006 uppgick skattekraften för Gotland till 84,2 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mkr. (Förutsatt att nuvarande utjämningssystem och utdebitering inte ändras.) Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. 26

del 1 strategisk plan 2.7 Gotlands kommuns ekonomiska läge Utvecklingen av den kommunala ekonomin har kraftigt försämrats från och med 2008. För 2008 prognostiseras enligt delrapport 2 ett positivt resultat på cirka 24 mkr före bokslutsdispositioner. Den finansiella framgångsfaktorn skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaderna uppnåddes i bokslutet 2007 men bedöms inte kunna uppnås i bokslutet för 2008. I planen för 2009 2011 kommer resultatnivån inte att uppgå till 2 procent av nettokostnaderna. För åren 2009 2011 budgeteras Årets resultat till 12 mkr, 12 mkr samt 6 mkr. Från och med 2008 skall nämderna reservera medel för oförutsedda händelser, så kallade buffertar. Bufferten skall 2010 uppgå till 1 procent av nämndens driftbudgetram. Resultatet kan alltså förbättras om nämndernas buffertar inte behöver utnyttjas. Jämfört med planen för 2009 i Strategisk plan och budget 2008 10 så har prognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag försämrats med 90 mkr. Betydande besparingsbeting har lagts ut på nämnderna (se sida 68 ramberäkning) och tidigare planerad sänkning av utdebiteringen har slopats. Bruttoinvesteringarna 2003 2007 uppgår till 1 600 mkr. För 2008 bedöms investeringsutgifterna bli cirka 240 mkr. I investeringsplanen för 2009 2013 uppgår investeringarna till drygt 984 mkr. Nivån kommer dock att bli högre då beloppet endast avser beslutad investeringsbudget för 2009 samt pågående projekt samt potter för övrig utrustning 2010 2013. Enskilda år, som 2009, råder osäkerhet om målet för egenfinansiering kan klaras. Kommunens totala låneskuld minskar och uppgår i november 2008 till 718 mkr. Skulden hänförlig till den skattefinansierade verksamheten uppgår till 460 mkr (november 2008). Amortering skall årligen ske med 3 procent av skulden för den skattefinansierade eller med cirka 20 mkr. Under planperioden bedöms det vara möjligt att nå målet. Det finns inget underskott kvar från tidigare år enligt kommunallagens balans krav. Avsättning har gjorts för ökade pensionskostnader och omstruktureringskostnader med 90,2 mkr. I takt med att pensions- och omstruktureringskostnaderna ökar kan medel ur reserven lösas upp och ingå i balanskravsutredningar för kommande år. Kommunen har beslutat att avsätta 150 mkr i extern pensionsförvaltning under 2005 2009. Avsättningen skall användas för att kapa utbetalningstopparna under de år påfrestningarna är som störst, år 2015 till 2031. Placering av pensionsmedel skall göras så att de värdemässigt matchar pensionsåtagandets utveckling. Pensionsmedelsförvaltningen uppgår till cirka 80 mkr och placering har skett i räntebärande papper och aktieindexfonder. Vid en samlad bedömning är förutsättningarna mycket svåra att under 2009 infria alla framgångsfaktorerna i styrkortets ekonomiperspektiv. För perioden 2003 2008 har inga långfristiga lån upptagits för att finansiera investeringarna. Finansieringen har skett med försäljnings- och avskrivningsmedel. Framgångsfaktorn är att investeringar i skattefinansierad verksamhet skall egenfinansieras. 27

del 1 strategisk plan 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering 3.1 Driftbudget Nämndernas budgetramar för år 2009 utgår ifrån 2008 års justerade budget, 3 715 mkr, minskade med 11 mkr för så kallade engångsanslag (tillfälliga ramökningar under 2008) och flerårseffekter av beslut tidigare år. Budgetramarna har ökats med 30 mkr för att kompensera för ökade lokalkostnader och för externa avtal. Vidare har budgetmedel med totalt 13 mkr reserverats centralt för att kompensera för justerade interna priser för de resultatenheter som överförs till ny serviceförvaltning samt för effekter av att ägandet av datorer överförs till den nya förvaltningen. Nämndernas budgetramar har ökats för nya ramtillskott med 31 mkr, varav 1 mkr reserverats centralt, samt minskats netto minskats med 6 mkr för diverse ramjusteringar och omdisponeringar. Se mer nedan. Omfattande besparingsbeting har lagts ut på nämnderna kommande år. Totalt har beting med 38 mkr lagts ut år 2009 se nedan. Vid kommunfullmäktiges behandling av budgeten i november är vissa poster reserverade centralt för senare utfördelning. För uppräkning av personalkostnader till följd av kommande löneökningar har 125 mkr avsatts centralt varav 25 mkr avser löneökningar från 2008 som ännu inte utfördelats till nämnderna. Huvuddelen av dessa medel kommer att fördelas till nämnderna av kommunstyrelsen i december utifrån antaget utfall av löneförhandlingar m m. Nämndernas budgetramar kommer att minskas netto med 55 mkr år 2010 samt ytterligare 6 mkr år 2011 enligt förslaget på grund av ytterligare besparingsbeting, effekter av resursfördelningsmodellen, ökade lokalkostnader vid flytten till Visborg samt flerårseffekter av årets beslut. Ramtillskott budget 2009 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2008 att ge ramtillskott för följande: Barn- och utbildningsnämnden: ramjustering demografi, 5,2 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: effekt av arbetstidsavtal, 6,0 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: nytt OB-avtal, 1,6 mkr Socialnämnden: nytt OB-avtal, 7,3 mkr Flera nämnder: ökade hyror vid flytten till Visborg, 6,0 mkr* Kommunstyrelsen/Lövsta: Lärcentra, 1,3 mkr Folkhögskolestyrelsen: ersättning för bortfall av statsbidrag, 0,6 mkr * Föreslås ändras p g a försenad flytt till 1 mkr vid budgetavstämningen. Inför kommunfullmäktige föreslås ytterligare ramtillskott enligt följande: Tekniska nämnden: kompensation för indexavtal kollektivtrafiken, 1,5 mkr Barn- och utbildningsnämnden: införande av vårdnadsbidrag, 1,0 mkr Barn- och utbildningsnämnden: upphandling skolskjutsar, 4,0 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: premiehöjning LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag), 1,1 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: nationell sjukvårdsrådgivning (1177), 0,2 mkr Övriga ramjusteringar Kommunfullmäktige beslutade i juni om följande ramjusteringar: Budgetmedel upptas för 2009 års EU-val med 1,25 mkr under politikerorganisationen. Detta finansieras via en ramminskning netto för kommunstyrelsen/ ledningskontoret (ökad hyra arkivcentrum, kongresshallen, tjänsteman i beredskap, besparing Arbetscentrum med mera) Socialnämnden: ramminskning, 5,0 mkr Inför kommunfullmäktige föreslås ytterligare ramjusteringar enligt följande: Ägandet av datorer som har överförts från nämnderna till kommunstyrelsen medför att nämndernas ramar minskas med 3,5 mkr, vilket motsvarar tidigare inköp via driftbudgeten. För att finansiera en arkivarietjänst överförs 0,6 mkr från nämndernas ramar till kommunstyrelsen. Flera nämnder får ökade ramar för generella statsbidrag, 0,8 mkr. Då ansvaret för Europa Direktkontoret överförs från kommunstyrelsen/ ledningskontoret till kultur- och fritidsnämnden omdisponeras 0,1 mkr. 28

del 1 strategisk plan Besparingsbeting kommande år Utöver tidigare beslutade besparingar med anledning av Struktur 2007 på 10 mkr (5 mkr avser ledningskontorets organisation och 5 mkr samordnad ekonomi- och personaladministration*) föreslås följande besparingar kommande år: Generellt beting per nämnd utifrån kostnadsjämförelser och beräknade pensionsavgångar och personalomsättning, 20,2 mkr år 2009 och ytterligare 42,8 mkr år 2010. Beting ny serviceförvaltning*, 6 mkr år 2009 och ytterligare 20,1 mkr år 2010. Samordnad löneadministration och sänkt internpris*, 1,5 mkr år 2009. * Besparingen hämtas hem i samband med fastställande av interna priser för ny serviceförvaltning och justering av nämndernas ramar. Specifikation över respektive nämnds ramar finns i Del 3 Ekonomisk översikt. 3.2 Investeringar Investeringarna i skattefinansierad verksamhet skall enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar och avsättningar. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 308 mkr varav de skattefinansierade investeringar uppgår till 220 mkr. Investeringar i affärsdrivande verksamhet uppgår till 88 mkr. Investeringsvolymen är mycket hög och bedöms vara fortsatt hög de kommande åren med om- och tillbyggnad av skolor och äldreboenden, investeringar i hamnar samt i vatten och avloppsverksamhet. Tabell: Total investeringsbudget per nämnd/förvaltning (tkr) 2009 Kommunstyrelsen ledningskontoret 9 300 Kommunstyrelsen Lövsta 7 800 Kommunstyrelsen räddningstjänsten 2 500 Kommunstyrelsen konsult o servicekontoret 18 500 Byggnadsnämnden 600 Miljö och hälsoskyddsnämnden 250 Kultur och fritidsnämnden 4 350 Barn och utbildningsnämnden 30 100 Folkhögskolan 5 750 Socialnämnden 11 400 Hälso och sjukvårdsnämnden 39 500 Tekniska nämnden 90 200 Tekniska nämnden affärsdrivande 87 700 Summa 307 950 Stora delar av kommunens centrala förvaltning kommer, under slutet av 2009 samt första halvåret 2010, att flytta till gemensamma lokaler vid Visborgsslätt. De nyrenoverade lokalerna på det tidigare militärområdet skall förhyras av Vasallen AB och kommunen kommer att investera drygt 31 mkr i lokalerna. Denna investering utgörs huvudsakligen av upphandling av inventarier, IT, lås och larminstallationer. För närvarande genomförs en förändrad skolorganisation vilken innebär att det krävs ombyggnad av ett antal skolor, bland annat Stenkyrka och Fole skola samt Romaskolan. Socialnämnden har en strukturplan för särskilda boenden som omfattar boenden i Burgsvik, Slite, Roma, Katthammarsvik och Hemse. Huvudinriktningen är att investeringar görs av andra aktörer än kommunen, sedan hyr kommunen genom så kallad blockförhyrning. Detta medför inga större investeringsutgifter förutom för utrustning. Inom hälso- och sjukvården finns behov av omflyttningar och ombyggnader av folktandvården och vårdcentralen på Gråbo, investeringar i psykiatrisk klinik samt omflyttning inom lasarettet av bland annat medicin och infektionskliniken. Medel finns också upptaget för utbyte av röntgenutrustning, 17 mkr. Under 2009 kommer om- och tillbyggnad av hamnen i Slite att ske, både av Apotekskajen och av den så kallande krokiga kajen. I Visby hamn planeras investering i nya sidofendrar samt ombyggnad av hamnterminalen vad gäller energiförsörjning och ventilation. För hamnverksamheten föreslås en omstrukturering där godstrafiken på sikt flyttas från Visby till Slite och Klintehamn vilket kommer att medföra stora investeringar. 29

del 1 strategisk plan Stora investeringar har skett och kommer att ske i vatten- och avloppsverksamhet, cirka 50 mkr per år. För närvarande pågår ett stort investeringsprojekt i avloppsreningsverket i Slite. Under 2009 byggs VA-ledningar ut mellan Hangvar, Ire och Lickershamn. Investeringar sker också i Fårösunds vattenverk. Tabell: Stora investeringsprojekt 2009 (tkr) Inventarier/utrustning lokaler Visborg Romaskolan ventilation/ ombyggnad Utgift 2009 Total utgift 18 000 31 000 10 300 10 300 Stenkyrka skola 5 300 9 300 Fole skola och förskola 7 500 7 500 Folkhögskolan entré, musiklokaler 5 000 21 000 Kilåkern boende, Slite 6 600 13 000 Klostergården, säljs till GotlandsHem Konvertering oljeelberoende 40 000 60 000 7 000 26 000 Ventilation enligt OVK 10 000 15 000/år Linjehamnar: Visby hamn 20 700 - Övriga hamnar: Slite hamn 15 200 30 200 Vatten- och avloppsverksamhet Summa 195 600 50 000 50 000/år Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 3 Ekonomisk översikt, Investeringsbudget och plan 2009 2013. Perioden 2010 2013 får ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskanden ställs i relation till ekonomiskt utrymme och uppsatta mål. 3.3 Finansiering Finansiering av verksamheten De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2009 har generellt försämrats genom att skatteintäkterna och generella statsbidrag beräknas minska till följd av försämrad konjunktur. I jämförelse med reviderad budget 2008 ökar de prognostiserade skatte- och statsbidragsintäkterna med 90 mkr (skattesatsen oförändrad). I planen för 2010 2011 beräknas motsvarande intäkter öka i jämförelse med 2009 med 126 mkr respektive 277 mkr. De egna skatteintäkterna beräknas 2009 uppgå till 2 897 mkr, en ökning med 67 mkr (exklusive slutavräkning) jämfört med beräknat utfall för 2008. För 2010 och 2011 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 110 mkr respektive 246 mkr jämfört med 2009. I regeringens höstproposition sker inga nya större satsningar på den kommunala sektorn. Årets resultat enligt budget för 2009 uppgår till 12 mkr. Det är en låg resultatreserv som inte är tillräckligt för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av nettokostnaderna vilket innebär cirka 80 mkr. Den budgeterade utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan ändras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolkningsutvecklingen. För 2007 minskade befolkningen med netto 165 personer och per november 2008 har befolkningen preliminärt minskat med ytterligare 120 personer. Finansiering av investeringar Finansiering av investeringar kan ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till cirka 200 mkr. Investeringsbudgeten för 2009 uppgår totalt till 308 mkr varav 220 mkr avser skattefinansierad verksamhet och 88 mkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten för skattefinansierad verksamhet är på en relativt hög nivå men ryms ändå inom ramen för avskrivningar och avsättningar. Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna. Ramen för nyupplåning 2009 uppgår till 100 mkr. Långfristig upplåning direkt kopplad till planerade investeringar 2009 uppgår till cirka 108 mkr (totalt investeringsbudget 308 mkr beräknad egenfinansiering 200 mkr). Detta indikerar att ramen för nyupplåning inte räcker för att finansiera investeringar enligt plan. Bedömningen är dock att investeringarna blir lägre än planerat och att finansieringen då är tillräcklig. 30

del 1 strategisk plan 3.4 Taxor och avgifter Taxor och avgifter allmänt I 2009 års budget svarar externa taxor och avgifter för cirka 10 procent av finansie ringen av kommu nens driftbudget. I jämförelse med skatteintäkter och utjämningsbidrag är avgif ternas finansi eringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda kommunala verksam heter. För affärsdrivande verksamheter bör målet vara att avgifterna i så hög grad som möjligt ger full kostnadstäckning. Avgifterna har även stor betydelse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täcknings grad av för delningspolitiska eller andra skäl inte kan sättas så högt. Vid sidan om finansieringsaspekten är avgifterna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av kommunala tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur kommuninvånarna och övriga konsumenter värderar olika kommunala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har kommunens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldreomsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården. Interna priser Inom kommunen finns ett antal resultatenheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framför allt inom tekniska förvaltningen och den nya serviceförvaltningen. Tekniska förvalt ningen administrerar kommunens internhyror. Den nya serviceförvaltningen som bildas under 2009 kommer att finansieras fullt ut av interna intäkter utifrån bland annat tecknade överenskommelser med beställare/kunder. I serviceförvaltningen kommer bland annat ingå städverksamheten och de administrativa verksamheterna från konsult- och servicekontoret, vilka tidgare finansierats via ett system med interna priser och avtal med de interna kunderna. Externa taxor och avgifter Hamnar Tekniska nämnden är huvudman för hamnarna i Visby och Kappelshamn (linjehamnar) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn och Kappelshamns hamn ska drivas och särredovisas skilda från övriga kommu nala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kost naderna. Nytt avtal för linjetrafiken har träffats med Destination Gotland - Rikstrafiken för 2009 2015. Avtalet är delvis incitamentbaserat. Övriga taxor ses över med inriktning att höja intäkterna med 7 procent. Vatten- och avloppshantering (VA) VA-taxan höjdes med 10 procent 2007 samt 15 procent 2008. Ytterligare höjning med 10 procent sker från årsskiftet. Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. Avfallshantering Taxan ändrades hösten 2007 inför omläggning till tvåfraktionshantering som innebär att sortering och insamling ska ske i en komposter bar och en brännbar fraktion. En stor förändring är att avgiften för behandling av avfall kommer att baseras på mängden avfall i kilo. Det nya systemet håller på att införas över hela ön. Sedan 2006 sköts insamling av hushållssopor av en extern entreprenör. I avvaktan på beslut om den nya förvaltningen reserveras medel för ökade interna priser centralt. Justering av nämndernas ramar på grund av ny serviceförvaltning och nya interna priser och överenskommelser sker senare. Vid fastställande av nya interna priser ska hänsyn tas till beslutade besparingar för dessa verksamheter. 31

del 1 strategisk plan 4. Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Gotlands kommuns verksamhetsidé är att: Ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden. Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en myndighetsutövning som skapar förtroende och rättssäkerhet. Verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. För att klara detta är det av största betydelse att kommunen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Gotlands kommun tillämpar principerna för målstyrning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än ekonomi använder kommunen balanserad styrning som metod. Kommunfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden och skall regelbundet följa upp framgångsfaktorer och styrtal. 4.1 Kommunens styrkort för mandatperioden Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är: Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Gotlands kommuns gemensamma mål för de fem perspektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är: Brukare/kunder får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare & ledare: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processerna är samverkande och effektiva Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Brukare/kunder Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. För att kunna jämföra med andra kommuner och internt inom kommunen med hjälp av ett nöjd-kund-index ska tre enhetliga frågor användas i alla brukarundersökningar. Vidare uppmanas nämnderna ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna samt, de nämnder som har myndighetsuppdrag, fastställa och följa upp mål avseende handläggningstider i form av servicegarantier. Ekonomi Balanskravet och finansiella mål Balans skall föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt kommunens styrkort utgör således grundläggande restriktioner för drift- och investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och restriktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna skall bedrivas. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten, för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, kan successivt byggas upp men skall i 2010 års budget uppgå till 1 procent av nämndens nettobudgetram. Vid befarad negativ avvikelse skall nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att återställa balansen. 32

del 1 strategisk plan Investeringar och finansiellt igångsättningstillstånd Kommunen skall ha ett positivt finansiellt flöde och skall samtidigt sträva efter att minimera den långfristiga upplåningen. Styrning av de finansiella flödena ska ske genom att nämnd före igångsättande av investering skall inhämta finansiellt igångsättningstillstånd. För byggnads- och anläggningsprojekt överstigande 1 mkr skall finansiellt igångsättningstillstånd inhämtas hos kommunstyrelsen. Konflikt mellan verksamhetens mål och resurser Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen. Ekonomin är således den restriktion som sätter gränser för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Nämnderna skall löpande revidera mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Nämnd har ansvar för att rapportera om den ej kan uppfylla de mål och åtaganden som kommunfullmäktige beslutat om och därvid också föreslå åtgärder. Medarbetare & ledare Alla nämnder skall löpande bedriva förändrings- och utvecklingsarbete inom personalområdet. Arbetet styrs dels av lagar och avtal, dels av politiska styrdokument. Alla nämnder skall arbeta för att uppnå det övergripande målet Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Framgångsfaktorerna för att uppnå målet är: 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 2. Kommunen ska ha trygga anställningar 3. Arbetsmiljön ska vara god 4. Ledarskapet ska vara nära & tydligt 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar Nämnderna rekommenderas att i samarbete med ledningskontoret aktivt arbeta med att skapa effektiva arbetsplatser där medarbetarna trivs och upplever arbetsglädje, se över bemanningssituationen och marknadsföra de kommunala yrkena. Ett led i detta är att ta fram och genomföra åtgärdsplaner utifrån medarbetarenkäterna. Ledarnas åtagande har förtydligats. I ledarkontrakten framgår tydligare åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet och personal samt ta ansvar för ekonomin. Processer Nämnderna uppmärksammas på att huvudprocesserna ska kartläggas och utvecklas samt att de gränsöverskridande processerna ska prioriteras. Nämnderna ska aktivt arbeta med att effektivisera processerna. Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner. Åtgärder ska vidtas för att förbättra produktiviteten samt ta fram och redovisa mått som beskriver verksamhetens produktivitet och kvalitet. Nämnderna ska även redovisa hur kostnader samt mått förändras över tiden och i jämförelse med andra kommuner, landsting och nationella mål. Samhälle Nämnderna uppmanas att fastställa framgångsfaktorer och vidta erforderliga åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att uppnå målet Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Nämnderna uppmanas även att aktivt implementera i verksamheten övergripande program antagna av kommunfullmäktige, exempelvis Miljöprogram för Ekokommun Gotland, Folkhälsopolitiska programmet med flera program. Nämnderna uppmanas att bidra till att skapa en utvecklad och mer samordnad företagsservice genom arbetet med Raka Spåret. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom fyra områden: handläggningstider, tillgänglighet, bemötande samt kommunikation och information. Vidare uppmanas nämnderna att vidta åtgärder utifrån medborgarnas upplevelser enligt medborgarundersökningen, bland annat avseende former för förbättrad dialog och inflytande. 4.2 Fortsatt omfattande förändringsarbete nödvändigt för att långsiktigt lägga grunden till en stabil ekonomi Den långsammare ökningstakten av skatteunderlaget, bland annat beroende på konjunkturella förändringar, får till följd att de framtida intäktsökningarna får svårare att balansera mot framtida kostnadsökningar. I kommunens Strategiska plan och budget 2009 2011 görs en kraftig nedrevidering av skatte- och bidragsintäkter för hela perioden. 33

del 1 strategisk plan Behov av stora besparingar föreligger för att parera intäktsbortfallet, dels genom fullföljande av effektiviseringar i serviceförvaltningen, flytten till Visborg och Skola Gotland 2008, dels genom nya besparingar som fördelats på respektive nämnd. Ledningskontoret har i promemorian Minskade skatteintäkter försämrar kommunens ekonomi förslag till åtgärder för att åstadkomma balans gett indikationer på att det i ekonomin finns en potential som utgår från kostnadsjämförelser, effektiviseringar i samband med pensionsavgångar, bildandet av serviceförvaltning som kan användas i effektiviseringsarbetet för att uppnå de besparingskrav som nämnderna åläggs. Kommunfullmäktiges direktiv till nämnderna i effektiviserings- och besparingsarbetet är följande: Bildande av serviceförvaltning samordning av servicefunktioner utgör i sig en potential för att minska kostnaderna, därutöver medges att serviceförvaltningen i samråd med beställarna anpassar verksamhetens service- och kvalitetsambitioner samt utbud av tjänster till en sådan nivå att beslutat effektiviserings- och besparingsbeting uppnås 2009 och 2010. Nämnderna skall omedelbart påbörja arbetet med att se över arbetsprocesser och bemanning för att säkra att rationaliseringseffekter och därmed ålagda besparingsbeting kan hämtas hem. Nämnderna skall utnyttja serviceförvaltningens tjänster för effektivisering av egna arbetsprocesser och för undvikande av suboptimering. Nämnd/förvaltningsledning skall samordnat för hela förvaltningen beakta potentialen i pensionsavgångar och naturlig rörlighet i rationaliseringsarbetet. Ledningskontoret får i uppdrag att löpande följa utvecklingen av återbesättning av tjänster i relation till pensions- och övriga tjänsteavgångar. 4.3 Konkurrensutsättning och avknoppning av kommunal verksamhet Kommunfullmäktige har fattat beslut om att konkurrensutsättningen bör öka för verksamheter där marknad finns. Kommunen ska också bidra till att marknader bildas till exempel genom utformningen av upphandlingsunderlagen. Nämnderna är ansvariga för att verkställa konkurrensutsättningen och bereda medarbetare möjlighet till avknoppning. Konkurrensutsättning ska i princip prövas för all verksamhet. Första steget inför konkurrensutsättning, alternativt avknoppning i förekommande fall, är att nämnden fattar beslut om vilken verksamhet som ska konkurrensutsättas. Underlag för detta beslut ska vara en utredning där förutsättningarna för konkurrensutsättning och eventuella alternativ genomlyses. Utredningen ska alltid innehålla en marknadsanalys samt motiv till upphandlingen. Behovet av råd, stöd och praktiskt och kompetent agerande i konkurrensupphandlingar kommer i allt högre grad att efterfrågas av förvaltningarna och därför har förstärkning skett av den centrala upphandlingsfunktionen med en upphandlartjänst till och med utgången av 2009. Nämndernas genomförda åtgärder och planerade åtgärder för att konkurrensutsätta/avknoppa den egna verksamheten kommer att följas upp i samband med årsredovisningen samt i samband med det årliga planeringsarbetet. 4.4 Förlängt anställningsstopp Med anledning av de stora strukturella förändringsprojekten kopplat till kraven på besparingar för planperioden ska nämnderna generellt inta en restriktiv hållning till nyanställningar och återbesättning av tjänster. Det särskilda anställningsstopp som gällt under 2008 avseende kökspersonal, personal och chefer inom administrationen samt alla kategorier sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter förlängs att gälla under 2009. Beträffande uppföljning av återbesättning i samband med pensions- och övriga tjänsteavgångar har särskilt uppdrag givits ledningskontoret. 4.5 Kvittering av budgetramar för 2009 Kommunstyrelsens ordförande skall tillsammans med regiondirektören formellt överlämna 2009 års budgetramar till varje nämnd (ordförande och förvaltningschef). 34

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning nämnder & förvaltningar 35

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Politikerorganisationen Kommunfullmäktige Ordförande: Lilian Edwards (m) Kommunstyrelsen Ordförande: Eva Nypelius (c) Revision Ordförande: Jan Lundgren (s) Valnämnd Ordförande: Thomas Thomasson (c) Patientnämnd Ordförande: Bengt Hallgren (c) Överförmyndarnämnd Ordförande: Börje Lundberg (c) Verksamhetsidé Kommunfullmäktige är en folkvald församling. Ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år. I Gotlands kommun har kommunfullmäktige 71 ledamöter. Kommunfullmäktige fattar beslut i frågor som är av stor vikt för kommunen och dess invånare. Kommunfullmäktige beslutar om skatt, taxor och andra avgifter, bestämmer kommunens budget, större investeringar, samt planer och mål för verksamheten. Kommunfullmäktige avgör också hur kommunens nämndorganisation med mera ska se ut och utser ledamöter i nämnderna. Ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska vara förberedda av den nämnd som svarar för den verksamhet frågan gäller. Kommunstyrelsen ska alltid yttra sig över förslagen till kommunfullmäktige. Ledamöterna kan genom motion väcka ärenden i kommunfullmäktige. De kan också ställa frågor om aktuella händelser genom interpellation och enkel fråga. Medborgarförslag är infört på prov i kommunen som ett enkelt sätt för folkbokförda gotlänningar att väcka ärenden i kommunfullmäktige. Försöksperioden (som efter utvärdering har förlängts) gäller under tiden 1 juli 2004 till och med 31 december 2008. Under mandatperioden 2006-11-01--2010-10-31 har Centerpartiet 17 ledamöter Folkpartiet 4 ledamöter Vänsterpartiet 7 ledamöter Moderata samlingspartiet 14 ledamöter Kristdemokraterna 1 ledamot Socialdemokraterna 24 ledamöter Miljöpartiet de gröna 4 ledamöter Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och följer övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall bereda eller yttra sig i alla ärenden som behandlas i fullmäktige. Styrelsen handhar den ekonomiska förvaltningen och medelsförvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut om det inte uppdragits åt annat organ. Kommunstyrelsen skall initiera, leda och samordna kommunens planeringsverksamhet inklusive den översiktliga fysiska planeringen. Kommunstyrelsen och dess utskott fullgör kommunens centrala uppgift för den personaladministrativa verksamheten, tillika kommunens löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen utgör även arbetslöshetsnämnd, svarar för räddningstjänsten och fullgör de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten. Sedan den 1 juli 1997 finns försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i fyra län. Från och med 2003 kan samtliga kommuner inom ett län bilda så kallad samverkansorgan. Detta innebär att samverkansorganet Gotlands kommun övertagit statliga befogenheter från länsstyrelsen, bland annat det regionala utvecklingsansvaret och användningen av regionalpolitiska medel, länstrafikplanen och fördelningen av statsbidrag till kulturinstitutioner. Kommunstyrelsen ansvarar för verkställigheten av detta uppdrag. Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. 36

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Revisorernas uppdrag finns beskrivet i kommunallagen. All verksamhet inom kommunen ska granskas. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas interna kontroll är tillräcklig. I revisionsberättelsen redovisas resultatet av revisorernas sammanvägda bedömning och ansvarsfrihet för styrelser och nämnder tillstyrks eller avstyrks. De förtroendevalda revisorerna är ingen nämnd eller styrelse, utan var och en har rätt att ha en egen uppfattning i ansvarsfrågan. För perioden 2009 2012 har revisorerna upphandlat revisionskonsulter genom Komrev, som ingår i Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Kommunen är enligt lag skyldig att genomföra de allmänna valen, eventuella folkomröstningar samt val till EU-parlamentet. Den nämnd som sköter detta är valnämnden som består av sju ledamöter. Till valnämndens uppgifter hör bland annat att utse röstmottagare, vallokaler och tillhandahålla valmaterial. Valnämnden sköter sina uppgifter i nära samarbete med länsstyrelsen. Patientnämnden, lagstyrd verksamhet sedan 1992, har som uppgift att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Detta uppfylls genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som tvångsvårdas inom psykiatrin. utreda behov av nämnda insatser för huvudmän som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Vidare ska överförmyndarnämnden utse god man dels till barn som kommer ensamma till Sverige och dels till så kalllade herrelösa fastigheter. Utöver detta ska överförmyndarnämnden ta emot uppgifter från vägverket när barn registreras som fordonsägare och från kronofogden när barn där registreras för skulder. Patientnämnden och överförmyndarnämnden har egna styrkort vilka redovisas på sidorna 60 61. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008 18 542 Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 0 Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott 1 250 Omdisponering/ramjusteringar 80 Generell besparing 200 = Prel driftbudgetram 2009 19 512 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Valnämndens budget har utökats med 1,25 mkr mot bakgrund av valet till EU-parlamentet 2009. Ett generellt besparingsbeting om 0,2 mkr är upptaget för 2009. Överförmyndarnämnden är en kommunal myndighet med ansvar för en statlig reglerad verksamhet. Huvuduppgiften är att utöva tillsyn över ställföreträdares (förmyndare, förvaltare och gode män) sätt att utföra sina uppdrag mot sina huvudmän och att detta sker enligt gällande regler. Överförmyndarnämnden ska särskilt se till att ställföreträdaren på ett tillfredställande sätt förvaltar den enskildes egendom. Dessutom ska överförmyndarnämnden efter ansökan eller anmälan 37

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Ledningskontoret Ordförande: Eva Nypelius (c) Förvaltningschef: Bo Dahllöf Verksamhetsidé Med utgångspunkt från en helhetssyn på aktuella samhällsfrågor ansvarar ledningskontoret för att på uppdrag av regiondirektören stödja kommunstyrelsen att leda, styra och samordna Gotlands kommuns verksamheter och den regionala utvecklingen. Centrala åtaganden är att sakkunnigt bereda ärenden och strategiskt planera, stödja genomförande, följa upp och analysera Gotlands kommuns verksamhet, ekonomi, personal och regional utveckling. Ledningskontoret strävar efter att skapa ett förtroendefullt, delaktigt och öppet klimat, samt ett gott samspel i alla relationer. Strategiska frågor Arbetet som redan har inletts, med implementering av Vision Gotland 2025, samt varumärkesarbetet för att stärka Gotlands attraktion, är under 2009 ett fortsatt viktigt fokusområde. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Kontoret har i arbetet med internbudgeten för 2009 att hämta hem besparing om 5,6 mkr. Den organisationsförändring som kontoret arbetat med under 2008 för att gälla från och med 2009-01-01 ger en god förutsättning för att lyckas med besparingen. Utöver ramjusteringar enligt tidigare plan för bland annat FINSAM 1,0 mkr, helårseffekt ÄDIT 1,3 mkr har ledningskontoret tillförts ytterligare medel genom att få behålla en tänkt besparing om 4,25 mkr hänförlig till arbetscentrums nedläggning. Dessa medel har använts för att täcka ökade kostnader för kongresshall 2,4 mkr, 2009 års val (EU) 1,25 mkr, hyra arkivcentrum 0,325 mkr och kostnader för tjänsteman i beredskap 0,2 mkr. Större investeringar En större del av investeringsramen avser medel för kommun övergripande IT-investeringar såsom Meritprojektet (7 mkr). För att nå visionen behövs en kraftsamling, få alla att dra åt samma håll, både inom kontoret och i koncernen. Som ett stöd för detta gäller det att under 2009 slutföra organiseringen av den nya serviceförvaltningen, samt samlokaliseringen av förvaltningarna till Visborgs slätt. Ett särskilt fokus under de närmaste åren ligger på befolkningsutveckling och tillväxtskapande åtgärder. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008...138703 Justering enligt flerårsplan... 1961 Indexuppräkning...424 Personalkostnadsuppräkning...787 Ramtillskott... 1250 Omdisponering/ramjusteringar...96 Generell besparing... 5600 = Prel driftbudgetram 2009... 135121 Investeringsram 2009... 9300 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. 38

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Ledningskontoret bruk are/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Säkra och möjliggöra att kommunens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Leverera beslutsunderlag av hög kvalitet i rätt tid 1. Uppnådda framgångsfaktorer i kommunens styrkort 2. Beslutsunderlag av hög kvalitet, ändamålsenligt och i rätt tid (7,5) 3. Ha rätt kompetens tillgänglig 3. Upplevelse av kompetens och tillgänglighet (7,5) 4. KS beslut verkställs och resultat återrapporteras 4. Upplevelse av offensivt arbetssätt samt löpande återrapportering (7,5) EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Säkra och möjliggöra att kommunens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Budget och bokslut i balans 2. Årets resultat > 0 1. Uppnådda framgångsfaktorer i kommunens styrkort 3. Fungerande ekonomisk styrning och uppföljning 4. Skapa en buffert motsvarande 1 procent av budgetramen 3. In- och utbetalningsrutiner fungerar fullt ut. Hög prognossäkerhet 4. Buffert uppgående till 1 procent av budgetramen MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Säkra och möjliggöra att kommunens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Åtgärda förbättringsplan som upprättas utifrån medarbetarenkät, medarbetarsamtal mm 1. Uppnådda framgångsfaktorer i kommunens styrkort 2. Uppföljning och rapportering av åtgärdade förbättringsområden 3. Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid 3. Alla medarbetare/ledare har ett medarbetarkontrakt inklusive individuell kompetensutvecklingsplan. Kontoret efterlever sin kompetensförsörjningsplan PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Säkra och möjliggöra att kommunens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Fortsätta att etablera och utveckla den kommunövergripande styrprocessen 3. Verkställa intentionerna i den nya organisationen med särskilt fokus på kontorets roll gentemot den nya serviceförvaltningen 4. Identifiera, kartlägga och skapa en gemensam syn på kontorets processer 1. Uppnådda framgångsfaktorer i kommunens styrkort 2. Upplevelse av väl fungerande kommunövergripande styrprocess (7,5) 3. Upplevelse av ett optimalt fungerande ledningskontor (7,5) 4. Identifierade samt kartlagda processer SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Säkra och möjliggöra att kommunens styrkort följs och får avsedd effekt 1. Uppnådda framgångsfaktorer i kommunens styrkort 2. Verkställ intentionerna i Raka spåret 2. Följa uppsatta mål för handläggningstider, upplevelse av gott bemötande och tillgänglighet, samt tillräcklig information 3. Vara goda ambassadörer för Gotland den magiska ön 3. Upplevelse av att medarbetarna har en gemensam syn och förhållningssätt till vision och varumärke. (7,5) Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 39

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Ordförande: Eva Nypelius (c) Tf förvaltningschef: Jan-Olof Henriksson Verksamhetsidé Räddningstjänstens kunder skall känna trygghet, säkerhet och tillförlitlighet under alla förhållanden i samhället. Medarbetarna inom räddningstjänsten utvecklar, tar ansvar och är delaktiga i verksamheten genom att: Analysera och medvetandegöra hot och risker Förebygga olyckors uppkomst Begränsa konsekvenserna vid inträffade olyckor Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Behov av justering på hyrorna, då dessa är beräknade på felaktiga grunder. Större investeringar Behov av nytt höjdfordon till 2011, cirka 6 500 tkr. Beslut om anskaffning behövs då det är cirka 2 års leveranstid. Räddningsinsatsorganisation 2008 bör utvecklas snabbt för att nå bra effekt och besparingar på sikt. Strategiska frågor Utveckling av ny insatsorganisation med tydligare uppgiftsfördelning mellan styrkorna. Modernisering och anpassning av fordon till uppgifterna. Rekryteringsproblem i deltidsorganisationen. Utveckling av krisledninglokaler på Visborg. Säkra Världsarvet Visby innerstad ur brandskyddssynvinkel. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008... 44354 Justering enligt flerårsplan... 0 Indexuppräkning...114 Personalkostnadsuppräkning...694 Ramtillskott... 0 Omdisponering/ramjusteringar... 259 Generell besparing... 300 = Prel driftbudgetram 2009...44603 Investeringsram 2009... 2 500 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. 40

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Räddningstjänsten BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Hög tillgänglighet till förvaltningens olika verksamheter. 2. Personalen har hög kompetens inom sina verksamhetsområden 3. Bemötandet skall ske på ett förtroendeingivande sätt 4. Information och beslut är tydliga och lätta att förstå ur ett kundperspektiv 5. Korta insats-/svarstider samt handläggningstider. 1. 80% av kunderna anser att tillgängligheten är hög. 2. 80% av brukarna upplever att de blir professionellt bemötta 3. 80% av kunderna känner förtroende för räddningstjänstens medarbetare 4. 80% av kunderna anser att information och beslut är tydliga 5. Handläggningstid på max 10 dagar vid yttrande/räddnings- insatser påbörjas inom 30 minuter vid 90% av insatserna. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning 2. Ökad medvetenhet och kunskap bland medarbetarna om förvaltningens ekonomi 1a. Ekonomi i balans. 1b. Träffsäkerhet i prognoserna med +- 1% 2. Ekonomin återkopplas till medarbetarna 4 ggr/år i samband med arbetsplatsträffar MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. God arbetsmiljö präglad av trivsel och delaktighet 2. Tydligt och nära ledarskap 2. 1,2,3. Minst 90% skall uppnå 4 på en femgradig skala i kommunens medarbetarenkät 3. En väl fungerande intern kommunikation 3. 4. Behålla och utveckla kompetens 4a. Det skall finnas en övergripande kompetensutvecklingsplan för förvaltningens samtliga verksamheter 4b. Samtliga medarbetare har individuella kompetensutvecklingsplaner under 2009 5. Ledar- och medarbetarkontrakt för samtliga anställda 5. 5a. Senast 2009-05-31 har alla ledare reviderade ledarkontrakt 5b. Senast 2009-12-31 har alla heltidsanställda medarbetare reviderade medarbetarkontrakt PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Kvalitetssäkrade och effektiva processer. 1. Under 2009 utveckla revisionssamarbete med andra förvaltningar 2.Väl genomarbetad verksamhetsplan. 2. Uppfyllda mål enligt verksamhetsplanen 3. Ett väl fungerande verksamhetssystem 3. 80% av ledare/medarbetare upplever att ledningssystemet håller en hög kvalitet SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Trygg och säker kommun 1a. Genomfört risk- och sårbarhetsanalyser på samtliga förvaltningar före 2009-12-31. 1b Lika eller högre betyg i medborgarundersökningar i jämförelse med andra och motsvarande kommuner. 1c Under 2009 skall RT medverka i fortsatt utv av handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Arbetet klart senast 2010-12-31. 2.Stärka den enskildes förmåga att genomföra egen åtgärd vid brand/räddning 3. Vidmakthålla geografisk närhet till alla boende/besökande på Gotland 2. Antal utbildnings-/informationsinsatser. Främst skall boende utanför 30-minuterszonen utbildas/informeras senast 2010-12-31. 3. Mäta insatstider. 90% av boende/besökare skall nås med insats inom 30 min. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 41

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Lövsta Landsbygdscentrum Ordförande: Eva Nypelius (c) Förvaltningschef: Lennart Blom Verksamhetsidé Lövsta Landsbygdscentrum skall bidra till utvecklingen och tillväxten på Gotland. Lövsta Landsbygdscentrum (Lbc) i Roma, centralt belägen på Gotland, är en kommunal förvaltning under kommunstyrelsen/förvaltningsutskottet och har till uppgift att inspirera och stödja näringslivets utveckling på landsbygden. Detta arbete sker huvudsakligen genom tre insatsområden: att bedriva utbildning och kompetensutveckling, att utgöra en mötesplats för organisationer och företag, att genomföra utvecklingsprojekt. Stor flexibilitet är avgörande för att möta de växlande behoven i näringslivet och hos Gotlands befolkning. Till sitt förfogande har Lövsta Lbc kunnig och erfaren personal, undervisningslokaler, en väl rustad gård, en modern konferensanläggning med KRAV-certifierat kök, goda resurser för distansoberoende kommunikation i Roma, Fårösund, Hemse och i Visby samt ett stort antal fastigheter för uthyrning till organisationer och företag. Hur verksamheterna skall gestaltas in i en ny organisation för Vuxnas Lärande skall utredas och presenteras i mars 2009. Strategiska frågor Ständigt följa efterfrågan av utbildning och utveckling med prioritering på landsbygdens behov allt för att främja utveckling och tillväxt. Eleverna i år 2 på gymnasieprogrammet skall ge skolan ett sammanfattande omdöme på minst 3,1 på en 5-gradig skala. I samverkan med landsbygdens näringar skall nya koncept på utvecklingsprojekt tas fram och genomföras med extern finansiering. Konferensanläggningens verksamhet med fullt utrustad konferenslokal och KRAV-certifierat kök skall så långt möjligt anpassas till den efterfrågan som finns inom Gotlands kommun och bland de organisationer som naturligt har sin mötesplats på Lövsta Lbc. Konkurrensutsättning av konferens och kök utreds för närvarande. Alla fastigheter inom Lövsta Lbc skall nyttjas i än högre utsträckning. Mjölkproduktionen skall ligga i den bästa kvartilen av ekologiska mjölkproducenter. Smågris- och slaktsvinproduktionen skall ligga i den bästa kvartilen i Bolexringen, den suggring som Lövsta gård tillhör. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008...6810 Justering enligt flerårsplan... 0 Indexuppräkning... 0 Personalkostnadsuppräkning... 241 Ramtillskott...1 300 Omdisponering/ramjusteringar... 154 Generell besparing... 200 = Prel driftbudgetram 2009... 7997 Investeringsram 2009...7 800 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Personalen har minskats, från 38 personer 2002 till 30 tillsvidareanställda 2008. Arbetet med att på olika plan öka intäkterna i uppdragsutbildningar, uthyrningar och gårdsverksamheten pågår ständigt. För 2009 har Lövsta Lbc beviljats ett tilläggsanslag på 1 300 tkr för driften av LärCentrum Gotland. Större investeringar Lövsta Lbc förvaltar fastigheter och anläggningar på Lövstaområdet. Investeringsbudget för 2009 uppgår till 7 800 tkr varav 6 300 tkr skall användas till energi- och miljöinvesteringar i form av pannbyte, värmekulvertar, värme- och ventilationsstyrutrustning. Detta innebär att olja i uppvärmningssystemen kan fasas ut. 1 500 tkr skall användas till maskin- och utrustningsinvesteringar. Nyanskaffningsvärdet av maskinparken uppgår till närmare 30 mkr. 42

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kommunstyrelsen Lövsta Landsbygdscentrum BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av hög kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Inhämta och förstå studerandebehov 1. Studerandebehov skall ytterligare kartläggas 2. Våra studerande har inflytande och känner delaktighet 2. Studerandeupplevelse skall ytterligare tas till vara 3. God förmåga att anpassa verksamhet utifrån kundbehov med hög kvalitet och tillgänglighet. 4. Samarbeta med organisationer inom näringslivet 3. Elev- och kundinflytande skall stärkas 4. Nätverksdokumentation 5. Marknadsföring 5. Sprida Lövstas plusvärden EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans 1. Positivt driftresultat 1. Positivt resultat med en budgetbuffert om 1% 2. Väl fungerande ekonomisk styrning & uppföljning 2. Utvärdering av ekonomisk styrning och uppföljning 3. Användning av närproducerad energi/ råvaror 3. Byte av uppvärmningssystem 4. Energideklaration av samtliga fastigheter 4. Minskad energikonsumtion 5. Högre lokalutnyttjande 5. Fler hyresgäster till Lövstaområdet MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsplats och för en bra personalpolitik 1. Gott rykte 1. Medarbetarsamtal genomförs 2. Former finns för delaktighet, påverkan och systematiskt arbetsmiljöarbete 2. Medarbetarupplevelse (80 % nöjda avseende delaktighet, arbetsmiljö, trivsel) 3. God arbetsmiljö präglad av trivsel, delaktighet i en inspirerande miljö 4. Långsiktig kompetensförsörjning och samarbete med andra Yrkesprogram 3. Arbetsmiljö är en stående punkt på samverkansgruppens dagordning. Framtagande av Hälsostrategi 4. Kompetensutvecklingsplaner för alla 5. Tydligt, engagerande, nära ledarskap 5. Tillgängliga coachande ledare PROCESSER Gotlands kommun har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete 1. Processförståelse, få ut det mesta möjliga av insatta resurser 1. Kartlagda processer (huvudprocesser, stödjande processer och ledningsprocesser) 2. Tydliga lednings- och styrprocesser 2. Identifierade gränssnitt mellan verksamhetsområden för att öka produktiviteten 3. Bedriva verksamhet som uppfyller nationella och lokala mål 3. Uppfyllda verksamhets- och nationella mål SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. 1. Nöjda medborgare 1. Andelen boende och verksamma på landsbygden skall bibehållas 2. Höjd utbildningsnivå, tillgång till utbildning på hela ön 2. Ökad andel som går vidare till högskola och erbjuda individer och näringsliv nödvändig och kartlagd kompetensutveckling 3. Stor kunskap om omvärlden & näringslivet med medborgar- och näringslivsinflytande 4. Skapa förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning genom utbildning 5. Förstärka Eko-kommunen genom miljö- & energiinriktade utvecklingsprojekt 3. Öka datakunskaperna och företagarkompetens 4. Skapa nätverk med elever som går/gått utbildningar inom samma intresseområden 5. Omställning av energisystem och utbyte av fordon som inte är miljövänliga enligt en upprättad avvecklingsplan. Se på Lövsta som ett föredöme inom Energi, Miljö och småskalig livsmedelsproduktion Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 43

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen Ordförande: Kjell Skalberg (c) Förvaltningschef: Bertil Klintbom Verksamhetsidé Med medborgare och näringsliv i centrum förvaltar och utvecklar tekniska förvaltningen infrastruktur av god kvalitet, med hög leveranssäkerhet och med siktet mot ett hållbart samhälle inom områdena fastigheter, vatten, avlopp, avfall, busstrafik, samhällsbetalda resor, hamnar och offentlig miljö. Strategiska frågor Utveckla förvaltningens planering och styrning Fortsatt utveckling av verksamhetsledningssystemet och processorientering Kundinriktning utveckla metoder för kommunikation med kunder/intressenter internt och externt mätning Nya och utökade åtagande föregås av beslut om finansiering Säkra kompetensförsörjning medarbetarutveckling arbetsmiljöarbete Prioritera energiomställning och energibesparande åtgärder Medborgarnas och kundernas bästa genomsyrar förvaltningens arbete Prioritera åtgärder för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen och utveckla varumärket Gotland Arbeta med alternativa finansieringslösningar Medverka till samordnad planering och genomförande av samhällsutvecklingen. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008...122 119 Justering enligt flerårsplan... 0 Indexuppräkning*...314 Personalkostnadsuppräkning*...1 395 Ramtillskott... 1500 Omdisponering/ramjusteringar... 844 Generell besparing... 1000 = Prel driftbudgetram 2009...123 484 Investeringsram 2009...177900 varav affärsdrivande verksamhet... 87700 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott De affärsmässiga verksamheterna är alla under stark utveckling. Kostnadstrycket ökar i takt med höjda investeringar och förändrade åtganden. Anpassning av taxor och avtal har gjorts med inriktning på ett resultat i balans, vilket bedöms möjligt att uppnå 2009 för både VA-verksamhet, avfallshantering och linjehamnar. Vad avser de skattefinansierade verksamheterna har i budgetprocessen de av tekniska nämnden begärda ramtillskotten inte bifallits utöver en kompensation för indexutvecklingen inom kollektivtrafiken. Förvaltningen har i förslag till tekniska nämnden presenterat olika modeller för att minska driftkostnaderna. Kollektivtrafiken går in i ett nytt skede med ny entreprenör och med inriktning på ny miljöanpassad teknik. Åtgärderna som kommer att aktualiseras innefattar främst följande verksamheter: indragning av linjer och turer inom kollektivtrafiken för att kompensera för minskade intäkter. Översyn av taxorna samt uppdragets omfattning inom gata och parkverksamheten. Utöver detta måste fortsatt omprövning, effektivisering och rationalisering inom samtliga verksamheter göras för att lösa ålagt besparingsbeting med 1 mkr. Större investeringar Investeringsramen uppgår till 177,9 mkr. Av dessa planeras 87,7 mkr inom de affärsmässiga verksamheterna. Inom hamnverksamheten inleds stora projekt i Visby, Slite och Klintehamn och VA-utbyggnaden fortsätter enligt planen och en uppgradering av avloppsreningsverket i Slite. För lokalförvaltningen utförs stora insatser främst vad gäller äldreboende och skolor. Miljö och energioptimering är också starkt prioriterade områden. I investeringsbudgeten finns också medel för utrustning i de nya förvaltningslokalerna på Visborg. 44

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov 2. Andel nöjda kunder skall vara minst 85% utifrån parametrarna tillgänglighet, bemötande, dialog/inflytande och kvalitet. 1. Behoven ska kartläggs och analyseras 2. Årlig mätning av hur stor andel av kunderna som är nöjda utifrån parametrarna tillgängighet, bemötande, dialog/inflytande och kvalitet. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Skapa en realistisk budget 1a. Årligt resultat för tekniska förvaltningens driftbudget ca + 2 mkr. 1b Hålla tilldelad investeringsbudget 2. Tekniska nämnden ska verka för en god ekonomiska hushållning genom att införa en buffert inom sina budgetramar 2. Tekniska nämnden har en buffert motsvarande 1% av budget ramen och för resultatenheter 1% av kostnaderna 3. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning 4. Uppdrag och åtgärder startas inte utan ekonomisk täckning 3. Varje avdelning ska lämna månatliga bokslutsprognoser. Negativa avvikelser ska kommenteras och åtgärdsplaneras 4. Uppföljning av verksamhets- och projektplaner gentemot finansieringsbeslut MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Gott anseende som arbetsgivare 1a Medarbetare upplever att Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare*. 1b Medarbetare rekommenderar andra att arbeta på arbetsplatsen 2. Färre oönskade deltider 2. Minskning av oönskade deltider med 25% 3. God arbetsmiljö 3a Arbetsmiljön upplevs som god*. 3b Sjuktal max 5% 4. Coachande och tydliga ledare som ger medarbetarna möjlighet till inflytande 4a Ledarskapet upplevs som tydligt och coachande* 4b Medarbetar- och lönesamtal genomförs till 100% 4c APT genomförs minst 10 ggr/år 5. Delaktiga och ansvartagande medarbetare 5. Medarbetare deltar obligatoriskt på arbetsplatsträffarna. Träffarna upplevs som meningsfulla* * Genomsnitt 4.0 på en skala 1 5, mäts i medarbetarenkät. 6. Mångfald och jämställdhet 6a Upprätta planer för ökad mångfald och jämställdhet. 6b Eliminera osakliga löneskillnader pga kön för lika eller likvärdigt arbete 7. Ledar- och medarbetarutveckling 7. Alla har individuell kompetensutvecklingsplan 8. Kompetensförsörjning 8. Förvaltningen har planer för kompetensförsörjning på kort och lång sikt PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Etablerade och utvecklade processer 1. Verksamheterna ska implementera sina processer så att de är kända och efterlevs av samtliga berörda medarbetare 2. Effektiva processer 2a Regelbundna revisioner av förvaltningens processer, bl a med fokus på förbättrad produktivitet och bibehållen kvalitet 2b Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner 3. Fungerande gränssnitt mellan tekniska förvaltningen och andra förvaltningar och inom tekniska förvaltningen 3. Alla gränsöverskridande processer ska vara identifierade och kartlagda SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Tekniska nämnden ansvar i samhällsbyggarfrågor är klartgjort gentemot kommunstyrelse och byggnadsnämnd 2. Hållbart samhällsbyggande med arbetssätt som gynnar miljö och klimat 3. Tryggad VA-försörjning i takt med Gotlands utvecklingsbehov 1. Klargörande av ansvarsfrågorna 2. Uppföljning av att fastställda kriterier för hållbart samhällsbyggande efterlevs och att planerna följs 3. Uppföljning av fastställd VA-utbyggnadsplan 4. Trygg och attraktiv offentlig miljö 4. Verksamhetsplaner ska omfatta åtgärder för att bidra till en trygg, säker och attraktiv offentlig miljö 5. Ökad anslutningsgrad till och nyttjande av kommunal sophämtning 5. Ökat antal abonnenter 6. Goda lösningar för kollektivt resande 6. Tydliggöra resandes behov och skapa alternativa transportlösningar 7. Säkrad hamnkapacitet för en utökning av linjer och fler anlöp 7. Uppföljning av nya linjer, anlöp, gods- och kryssningstrafik Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 45

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Byggnadsnämnden Stadsarkitektkontoret Ordförande: Lars Thomsson (c) Förvaltningschef: Carin Johanson Verksamhetsidé Byggnadsnämnden ansvarar för planering av markanvändning, bygglovhantering och tillsyn över byggande samt teknisk mätning och kartframställning. Privatpersoners, konsulters och förtagares behov och önskemål i plan- och bygg frågor hanteras professionellt och serviceinriktat. Medborgarhänsyn och kraven på att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle avvägs mot den enskildes intresse. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Förvaltningen planerar i huvudsak för en oförändrad verksamhetsvolym under 2009. Generella besparingar avses tas hem inom pågående omstrukturering. Större investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 600 tkr. Investeringar avser uppdatering av det rikstäckande höjdsystemet RH 2000 på Gotland och uppgradering av teknisk utrustning och system. Strategiska frågor Under mandatperioden utveckla tjänstegarantier. Identifiera och åtgärda hinder i planeringsprocessen i syfte att öka genomströmningshastigheten. Under mandatperioden färdigställa Översiktsplan inklusive en heltäckande plan för vindkraft, FÖP Visby, Fårö, Östergarnslandet och Sudret. Initiera samråd med tekniska förvaltningen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för att medverka till att utveckla infrastrukturen över hela Gotland vad gäller vägar och VA. Inta ett öppet förhållningssätt inför nya lösningar rörande boendemiljö, byggnadsteknik, arkitektur och exploateringsformer i syfte att bidra till en positiv utveckling av Gotland. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008... 17369 Justering enligt flerårsplan... 300 Indexuppräkning...30 Personalkostnadsuppräkning...370 Ramtillskott... - Omdisponering/ramjusteringar... 301 Generell besparing... 200 = Prel driftbudgetram 2009... 17292 Investeringsram 2009... 600 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. 46

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Byggnadsnämnden Stadsarkitektkontoret BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Tillgänlighet - Vi är nåbara och har rimliga handläggningstider 2. Tydlig information om ärendeprocessen och välmotiverade beslut som är lätta att förstå 1a. Allmänna ärenden: 80% får kontakt med handläggare inom 24 timmar 1b. Specifika ärenden: 80% får kontakt med handläggare inom 3 arbetsdagar 1c. 2009 finns servicegarantier för 5 st. tjänster (införs mellan 1/1 och 1/3). 1d. 2009 finns synpunkts- och klagomålshantering för servicegarantierna 2a. Andelen kunder som uppfattar att de får en tydlig information skall vara minst 90% 2b. Andelen kunder som uppfattar att de får beslut som är välmotiverade och lätta att förstå ska vara minst 90% 3. Kunnigt och respektfullt bemötande 3a. Andelen kunder som uppfattar att bemötandet är kunnigt och respektfullt ska vara minst 90% EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Bokslut i balans 1. Resultat i förhållande till budget + - 1% 2. Väl fungerande uppföljning och styrning 2. Träffsäkerhet i prognos + - 2% 3. Täckning för kostnader vid planläggning 3. Intäkter som motsvarar utgifter MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling 2. En arbetsplats som välkomnar de nya och slår vakt om de erfarna 1a. 100% av medarbetarna får kompetensutveckling enligt individuell kompetensplan 1b. Bibehållet positivt resultat i medarbetarenkät 2. Bibehålla trenden i förvaltningens resultat i den kommungemensamma enkäten 3. Engagerade ledare och medarbetare 3a. Bibehållet positivt resultat i den kommungemensamma enkäten 3b. Andelen medarbetare och ledare som har fått återkoppling om sitt engagemang skall vara 100% PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Effektiva och rättsäkra processer 1. Leveranser enligt servicegarantin, se brukarperspektivet 2. Kontinuerligt förbättrings- och utvecklingsarbete 2a. Processer som förändrats är dokumenterade och förankrade i verksamheten 2b. De viktigaste processerna följs årligen upp och jämförs mot tidigare år och/eller med andra utförare 3. Förbättra samarbete över gränssnitt med fokus på samsyn, kvalitet och snabbhet 4. Anpassa byggnadsnämndens arbetsprocess till förändring i efterfrågan av stadsarkitektkontorets tjänster 3. Interna gränssnitt och gränssnitt i förhållande till konsulter, länsstyrelsen, MHK och TF ska kommuniceras och utvecklas 4a. Byggnadsnämndens arbetsprocess skall leva upp till servicegarantins utfästelser, se brukarperspektivet 4b. Andelen förtroendevalda som upplever att det finns tid och förutsättningar för uppdraget i byggnadsnämnden ska vara minst 90% SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Kunskap och förståelse för medborgarnas behov 2. Strategisk planering av Gotlands bebyggelse med hänsyn till miljö, klimatpåverkan och hållbar utveckling 1. Dialog med medborgarna enligt kommunikationsplan 2. Kontoret har tillgång till en aktuell översiktsplan med tydlig styrning 3. Satsning på utåtriktad information 3. Informationsmaterial finns framtaget enligt kommunikationsplan 4. God och kvalitativ planberedskap 4. En fördjupad översiktsplan och ett planprogram/bebyggelsestrategi antas per år 5. Verka för att Gotland förknippas med attraktiv arkitektur, friska hus och goda boendemiljöer 5a. Årligt utdelande av Goda hus pris 5b. Antalet artiklar om Gotländsk arkitektur och boendemiljö ökar Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 47

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Ordförande: Mats-Ola Rödén (fp) Förvaltningschef: Per-Eric Edlund Verksamhetsidé Genom tillsyn, rådgivning och information se till att lagstiftningen inom miljö och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs så att en långsiktigt god livsmiljö för människor och djur säkerställs. Strategiska frågor Följande miljömål ska prioriteras: Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Giftfri miljö Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Högst prioritet ges för grundvattenmålet. Samverkan med länsstyrelsen och vattenmyndigheten skall eftersträvas. Insatser inom God bebyggd miljö bör inrikta sig på långsiktigt hållbar VA-försörjning. Inom förvaltningens ordinarie arbete med löpande ärenden och tillsyn skall skyddsåtgärder för mark och vatten ges stor vikt. Inriktning tillsyn/åtgärder/projekt Åtgärder enligt styrkort och verksamhetsplan Fokus på egenkontroll (eventuellt övergripande temaarbete). Tillsyn över vattenverk. Arbete med att godkänna och registrera befintliga livsmedelslokaler enligt nya lagstiftningen. Tillsyn inomhusmiljö med tonvikt på skolor. Ett tillsynsprojekt mot något av de prioriterade miljömålen bör utföras tillsammans med länsstyrelsen. Tillämpning av ny policy om förhållningssätt med anledning av nya allmänna råd för avlopp. Inventeringsprojekt och förbättring av enskilda avlopp. Tillsyn enligt PCB förordning Fortsatt arbete med överföring av tillsynsregister till miljöreda. Utnyttjandet av miljöreda skall utökas (övergripande temaarbete) Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008...9 727 Justering enligt flerårsplan... 0 Indexuppräkning...26 Personalkostnadsuppräkning...178 Ramtillskott... 0 Omdisponering/ramjusteringar... 115 Generell besparing... 200 = Prel driftbudgetram 2009...9616 Investeringsram 2009... 250 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott För att bibehålla en god verksamhetskvalitet och kunna möta nya förväntade arbetsuppgifter krävs omfattande prioriteringar och fortsatt arbete mot att effektivisera förvaltningens interna och externa processer. Fördelningen av finansiering från skattemedel respektive avgifter för olika verksamhetstyper skiljer sig åt. Under förutsättning att denna process blir framgångsrik bör inga ramtillskott behöva tillföras förvaltningen under 2009. Större investeringar Förvaltningens investeringar är blygsamma och utgörs av kostnader för uppdatering av data samt inköp av mätinstrument och förbättringar av arbetsmiljön. Totalt uppskattas kostnaderna till cirka 300 tkr per år. 48

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Sprida information om MHKs ansvars- och kompetensområde 2. Kommunicera med, respektera och göra brukaren delaktig i hela handläggningskedjan 3. Göra brukarna / kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna 4. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov 1. Andelen brukare som är nöjda med informationen är minst 80% 2. Andelen brukare som känner sig delaktiga och respektfullt bemötta är minst 80% 3. Andelen brukare som är nöjda med tillgänglighet och handläggningstider är minst 80% 4. Träffar med näringen för samråd vid två tillfällen per kalenderår EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Väl fungerande ekonomistyrning 1.1 Balanserat resultat 1.2 Budgetbuffert 1% under mandatperioden 2. Kontinuerligt arbete med uppföljning och prognoser 2. Prognossäkerhet 3. Medarbetare har översiktlig kunskap om MHKs ekonomiska villkor 3. Andelen medarbetare som känner sig översiktligt insatta i de ekonomiska villkoren skall vara minst 80% MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Tydligt ledarskap 1. Andelen medarbetare som uppfattar ledarskapet som tydligt skall vara minst 80% 2. Skapa ett arbetsklimat som präglas av sammanhållning, öppenhet och trivsel 2. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Arbetets värde och trivsel samt arbetsmiljö skall vara minst 80% 3. Erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och kompetenshöjning 4. Öka möjligheten för medarbetarna att påverka och ha inflytande på verksamhetens utformning och utveckling 5. Driva löneutveckling som leder till att medarbetarnas löner är likvärdiga med motsvarande tjänster på fastlandet 3. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Kompetensutveckling skall vara minst 80% 4. Andelen nöjda medarbetare under avsnitten Påverkan och inflytande skall vara minst 80% 5. MHKs medarbetare har likvärdiga löner med motsvarande tjänster på fastlandet (kommuner med mer än 50 000 invånare) PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Genomföra aktiviteterna i åtgärdsplanen 1. Minst 75% av aktiviteterna i åtgärdsplanen skall vara genomförda 2. Effektiva och rättssäkra verksamhetsprocesser 2. 2008 är processen för tillsyn, tillståndsgivning och rådgivning tydliggjord inklusive tillhörande administrativa processer. Roll- och ansvarsfördelningen är tydlig 3. Utveckla samarbetet över ämnesgränserna 3. Under mandatperioden skall minst ett ämnesgruppsövergripande temaarbete/projekt genomföras per år SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö på Gotland 2. Delta i ekokommun Gotlands miljö och klimatarbete 1. 2010 ska de prioriterade regionala delmålen för miljö vara uppnådda. De lokala målen för livsmedel och hälsoskydd skall likaledes uppnås 2. Gröna nyckeltal 3. Tillgång till rent vatten överallt 3. Uppnå miljömålet grundvatten av god kvalitet till 2020 4. Kreativt förhållningssätt till nya hållbara lösningar 4. Minst 3 förslag till nya hållbara lösningar skall behandlas varje år Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 49

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Ordförande: Inger Harlevi (m) Förvaltningschef: Lars Danielson Verksamhetsidé Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stärka livskvalitet, folkhälsa och kulturell identitet hos människor på Gotland. Verksamheten ska bidra till regional utveckling, hållbar tillväxt, utveckla mötesplats Gotland, främja demokrati, jämställdhet och mångfald. Barns och ungdomars behov och delaktighet beaktas särskilt. Vi tillhandahåller: Kompetens och rådgivning Initiativ, information och kontakter Anläggningar, lokaler och utrustning Ekonomiskt stöd Badhus Bibliotek Öppen ungdomsverksamhet och fritidsgårdar Konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning Kulturverksamhet Strategiska frågor Såväl det gotländska samhället som omvärlden genomgår stora och snabba förändringar vilket ställer stora krav på anpassningsförmåga i hela tjänsteutbudet som avser region, landsting och kommun. Nedanstående dokument är vägledande i denna anpassning: Vision 2025 och Varumärket Gotland politiska program avseende biblioteks-, fritids-, kultur-, och ungdomsverksamhet kultur- och fritidsnämndens styrkort organisationsöversyn av kultur- och fritids för valtningen inklusive arbetsformer och samverkan med externa aktörer Bland enskilda större strategiska frågeställningar kan nämnas: framtida länsmusiken arenahall, badhus och kulturhus mötesplatser genomföra ett omfattande sparbeting vilket kommer att medföra konsekvenser inom alla förvaltningens verksamheter men där länsinstutionerna och stöd till barn- och ungdomsverksamhet så långt som möjligt undantas Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008... 128 776 Indexuppräkning...718 Löneökningar 2009...1 120 Omdisponering/ramjustering... 609 Besparing... 1 200 = Driftbudgetram 2009...128 805 Investeringsram 2009...4350 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott I driftsbudgeten för 2009 ingår ett besparingsbeting på 1 200 tkr och inför 2010 ytterligare 2 800 tkr, totalt 4 000 tkr. Följande omdisponeringar/förändringar planeras under året: Nämndens ram minskas med 190 tkr avseende att ägande av datorer överförs till kommunstyrelsen samt med 25 tkr för att finansiera central arkivarie. Europa direkt kontoret, 100 tkr, och Filmfonden förs över till nämnden från kommunstyrelsen. Skötsel av anläggningar och konsumentvägledningen övergår till nya serviceförvaltningen IP-skogen övergår till serviceförvaltningen alternativt knoppas av. Större investeringar Ny bokbuss 3 200 tkr, återlämningsmaskin Almedalsbiblioteket 900 tkr och övrig mindre investeringspott att fördela mellan förvaltningens alla verksamheter på 250 tkr. Total investering 4 350 tkr. 50

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. 1. Att vi lyssnar på och för dialog med brukare (barn och vuxna) och med potentiella brukare samt turister. 2. Ökad kunskap om barns och ungdomars behov. 1. Andelen brukare (90%) känner sig hörda. 1. Utveckla former för regelbundna dialoger med brukare inom respektive verksamhetsområde. 2. Utveckla ett system för analys och återkoppling av brukarenkäter och vaneundersökningar. 3. God tillgänglighet och flexibilitet. 3. Lista åtgärder som syftar till ökad tillgänglighet. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God tillgång för verksamhets-ansvariga till ekonomisk information. 2. Utvecklad samsyn och engagemang för att skapa ekonomiska handlings- utrymmen och utvecklingsmöjligheter. 3. Effektivt resurs utnyttjande med budget och verksamhet i balans. 1 Andelen verksamhets- ansvariga (100%) anser att ekonomisystemet är ett stöd i det dagliga ledarskaps arbetet. 2. Mer inträngande budget- och uppföljningsprocesser som engagerar all personal och ger ledningsgruppen underlag för omprövning. 3. Optimerat resurs utnyttjande genom ökad samverkan med andra, inom och utom förvaltningen. MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. 1. Tydligt, öppet, tillgängligt och lyhört ledarskap. 2. Skapa resurser för strukturerad kompetensutveckling. 3. Löner och anställningsformer som är i nivå med likvärdiga verksamheter inom och utanför Gotland och där även genusperspektiv och deltidsproblematik beaktas. 1. Andel medarbetare (80%) som anser att ledarskapet är tydligt, tillgängligt, öppet och lyhört. 2. Andel medarbetare (100%) som har skriftlig, individuell kompetens-utvecklingsplan. 3. Skapa förutsättningar för ökat löneutrymme i förvaltningen 4. Generationsväxlingen 4. Kompetensförsörjningsplan för generationsväxling. PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva. 1. Förståelse för och kunskap om processer och individens plats i dessa. 2. Gott samarbete med samverkanspartners med tydliga samverkanspunkter, tydliga krav och förväntningar på varandra. 3. Öka integrering av avdelningarnas verksamheter. 1. Utbildning i process- tänkande för förvaltningens alla ledare (100%). 2. Utveckla en uppföljning inkl. återkoppling av samverkan med de viktigaste samverkansparterna och gemensamma processerna. 3. Se över avdelningarnas interna samarbete. SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. 1.Dialog med alla. (medborgare, föreningar, näringsliv, fria utövare) 1.Utifrån de kultur- fritids och ungdomspolitiska programmen samt biblioteksplanen inbjuda till rutiniserade dialogmöten mm. 2. Systematisk omvärldsanalys. 2.Framtagen metod för förvaltningens omvärldsbevakning - analys på och utanför Gotland. 3. Medverka till att skapa finansiering till en arenahall. 4. Bevara och utveckla mötesplatser runt om på Gotland. 5. Utveckla och koordinera nationella och internationella kontakter och samarbeten inom våra verksamhetsområden. 3. Plan för finansiering av en arenahall (multiarena, kulturhus för scenisk konst och för ett nytt inomhusbad). 4. Definiera strategiska mötesplatser dokumentera behov av insatser 5. Upprätta nulägesanalys och utvecklingsplan Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 51

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Ordförande: Lena Celion (m) Förvaltningschef: Peter Molin Verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn, ungdomar och vuxenstuderande på Gotland ges en nationellt likvärdig utbildnings- och omsorgsverksamhet som vilar på demokratiska värderingar. Som huvudman, utifrån en tilldelad ekonomisk ram, fördelar Barn- och utbildningsnämnden resurser och skapar förutsättningar som möjliggör att de nationella kraven följs och de nationella och lokala målen nås inom den kommunala förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, kulturskolan och vuxenutbildningen. Uppdraget till verksamheterna är att ge kunskaper och färdigheter i livslångt lärande, samt i dialog med hemmen, främja barns och ungdomars utveckling till trygga, harmoniska och ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Barn och elever med särskilda behov har rätt till särskilt stöd. Verksamheten skall genomsyras av en hälsofrämjande skola och att Gotland är en ekokommun. Strategier Tillämpa kriterierna för framgångsrika skolor i SOU 2004:116 och tydligt arbeta mot läroplanens mål Förändringsarbetet enligt Skola Gotland 2008 skall genomföras och följas upp Arbetet skall präglas av stark resultatorientering, tydliga mål och kunskapskrav samt en tydlig redovisning av resultaten Ökat fokus på arbetsro och trygghet, ordning och reda samt en hälsofrämjande skola Engagerad och kompetent personal som leds av coachande och beslutsmässiga chefer Genom konkurrensutsättning och alternativa driftsformer skall kvalitet och valfrihet öka. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008... 1 228 418 Justering enligt flerårsplan... 22 200 Indexuppräkning...9 892 Personalkostnadsuppräkning... 25 577 Ramtillskott...10 200 Omdisponering/ramjusteringar... 5856 Generell besparing... 6 000 = Prel driftbudgetram 2009...1240031 Investeringsram 2009... 30 100 Kompensation för uppräkning av interna priser och personalkostnadsökningar 2009 sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Budgetåret 2009 kommer att bli ett ekonomiskt ansträngt år, med stora anpassningar av verksamheten till de budgetramar som beslutats. Antalet elever fortsätter att minska i både grund- och gymnasieskolan, medan antalet barntimmar i förskolan ökar. Elevminskningen i skolan och konsekvenser av Skola Gotland 2008 har medfört att budgetramen minskats för perioden med 17 mkr, vilket får både verksamhets och personalorganisatoriska förändringar till följd. Ekonomisk kompensation för ökad förskoleverksamhet har inte medgivits, varför prestationsmåttet antal barn per tjänst, i förskola och skolbarnsomsorg kommer att öka under perioden. Bland nyheter under år 2009 finns bland annat införandet av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng samt nationella ämnesprov i år 3, 5 och 9 för vilka finansiering sker med kommunala medel och statsbidrag. Under 2009 kommer eventuellt ytterligare omställningar, av BUN:s verksamheter, att bli nödvändiga med hänsyn till förändrade ekonomiska villkor på grund av friare skolval i grundskolan, konkurrens för ökad kvalitet, friskoleetableringar och utredningen om lika villkor för kommunala och fristående skolor samt nya statliga utredningar och aviserade reformer. Större investeringar Inom ram för Skola Gotland 2008 har medel upptagits för att bygga ut Stenkyrka skola till en F-år 6 skola för att ta emot Tingstäde skolas elever till läsåret 2009/2010. Vidare har medel avsatts för ombyggnad av Romaskolan för att ta emot elever från Roma kyrkskola när den stängs till höstterminen 2009. Fortsatt utbyggnad av förskoleavdlningar i Fole, Väskinde och Västerhejde samt tillskott av lokaler i Västerhejde skola kommer att genomföras under 2009. 52

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Kriterierna för framgångsrika skolor i SOU 2004:116 och läroplanens mål skall styra verksamheten. 2. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande möts av professionella medarbetare. 3. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande är delaktiga och har inflytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund 4. Varje barn och elev möts utifrån sina förutsättningar och behov. 1.2.3.4 Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 3. Informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas 3. 4. Slutbetygen i grundskolan skolår 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena 4. Arbetet skall beskrivas i kvalitetsredovisningen 5. Kulturskolan skall utvecklas 5. Utvecklingsplanen skall implementeras och vidareutvecklas. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. God hushållning med resurser på alla nivåer. Det innebär att alla beslut baseras på kunskap om de ekonomiska konsekvenserna, långsiktig ekonomisk planering med beredskap till förändringar, bra ekonomisk styrning och uppföljning samt ett transparent resursfördelningssystem. 1. Ekonomi i balans, minst +/- 0 i resultat 1. Avvikelser skall rapporteras 1. 1% i buffert inom nämndens ekonomiska ram 1. Samtliga chefer förstår resursfördelningssystemet MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. 1. Tydligt ledarskap på alla nivåer med delaktighet och inflytande för personalen 2. God arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och jämställda arbetsplatser 3. Välutbildade och kompetenta medarbetare med kontinuerlig kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov 1. Minst resultatet 3,8 avseende områdena Ledarskap och Inflytande och delaktighet i medarbetarenkäten 2. Minst resultatet 3,8 avseende området Arbetsmiljö i medarbetarenkäten. 2. Minska andelen oönskade deltidsanställningar. 2. Nollvision kring kränkande särbehandling och sexuella trakasserier 3. Samtliga medarbetare skall ha en individuell kompetensutvecklingsplan. 3. Förvaltningens kompetensplan uppdateras årligen 4. Individuella och resultatbaserade löner 4. Lönesättningen skall vara differentierad och individuell. Individuell lönesättning utifrån resultatet i förhållande till uppsatta mål. PROCESSER Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete 1. Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål. 2. Ledare och medarbetare agerar efter och tillämpar skolans värdegrund 3. Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både vad gäller särskilt stöd och utmaningar 4. Arbetsro och trygghet, ordning och reda samt en hälsofrämjande skola. Nolltolerans mot mobbning 5. Fungerande överlämningar och samverkan med andra skolformer och förvaltningar. 1. Förskola: Arbetet med barnens språk- och matematikutveckling skall redovisas. Grundskola/Gymnasieskola: Arbetet med elevernas kunskapsutveckling skall redovisas. 2. Arbete skall redovisas i årsredovisningen 3. Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna. Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP. Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssam tal. För barn och elever i behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram utarbetas. 4. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar 5. Utveckla rutiner för överlämningar 5. Utveckla samverkan med andra förvaltningar SAMHÄLLE Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här 1. Attraktiva skolor och förskolor med gott anseende som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv 2. Informationen och marknadsföringen av den gotländska skolan/förskolan skall stärkas 3. Former för ökad samverkan mellan arbetslivet och BUFs olika verksamheter skall utvecklas 4. Ett brett utbud av gymnasieutbildningar anpassade både till ungdomarnas önskemål och arbetsmarknadens behov 1. De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år 1. Resultatet skall överstiga medelvärdet för de tre föregående åren för godkänt i kärnämnena resp alla ämnen år 9, andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier och uppnår ev branschkrav. 1. Slutbetygen i grundskolan år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena 2. Informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas. 2. En markandsföringsplan skall utarbetas. 4. Andelen ungdomar som får sitt förstahandsval till gymnasieskolan skall redovisas. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 53

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Folkhögskolestyrelsen Gotlands folkhögskola Ordförande: Gösta Hult (c) Förvaltningschef: Thomas Nilsson Verksamhetsidé Nämnden/styrelsen har ett verksamhetsområde, att driva folkhögskoleutbildningar. Folkhögskolan vänder sig till studerande från 18 år. I undantagsfall kan skolan anta yngre studerande efter överenskommelse med ansvarig skolmyndighet. Studier vid skolans allmänna linje kan ge behörighet till högskolestudier. De utbildningar som skolan erbjuder är allmänna kurser, särskilda kurser (foto, musik, textil m m), yrkesutbildningar samt korta kurser där ett antal sommarkurser ingår. Skolan rekryterar studerande både lokal och nationellt. Folkhögskolan tilldelas statsbidrag som baseras på antal deltagarveckor (en deltagare som går på kurs under en vecka). Folkbildningsrådet är den myndighet som reglerar folkbildningsuppdraget. Strategiska frågor Folkhögskolans målgrupper är människor som vill komma vidare i sin utveckling; komplettera sin grundutbildning, uppnå behörighet för högre studier, få en yrkesutbildning eller utveckla sitt intresse. Efterfrågan på skolans kurser ligger på en tämligen stabil nivå. Samhällets konjunktursvängningar har betydelse för efterfrågan på utbildningar, särskilt på allmänna linjen. Inriktningen på delar av skolans verksamhet styrs av regionala behov, på det sättet utgör folkhögskolan en betydande kraft i den regionala utvecklingen. Bland folkhögskolans målgrupper finns ett ökat kvalitetskrav på utbildningen och krav på komfort och miljö. För att kunna vara konkurrenskraftig i förhållande till andra folkhögskolor i landet är det av största vikt att skolan kan möta olika gruppers önskemål och krav på bland annat lokaler. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008... 15197 Justering enligt flerårsplan... 0 Indexuppräkning...62 Personalkostnadsuppräkning... 389 Ramtillskott... 600 Omdisponering/ramjusteringar... 241 Generell besparing... 300 = Prel driftbudgetram 2009... 15707 Investeringsram 2009...5 750 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Budget för 2010 och framåt är svår att överblicka bero ende på beslutet gällande omorganisation för förvaltningen/nämnden. Driftbudget - planerade förändringar och ramjusteringar Folkhögskolan har inga planerade förändringar gällande driften för 2009 den är enligt plan. Större investeringar Under flera år har folkhögskolan beskrivit behovet av musikhus, ny entré och renovering av elevhem. Medel har beviljats till byggande av nytt musikhus under 2009. Entré och receptionslokaler för skolan inrymmer kundoch studeranderelaterad administration. Idag befinner sig administrationen i oventilerade och svårtillgängliga lokaler. Genom att tillskapa detta utrymme kommer tillgänglighetskravet att tillgodoses. 54

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Folkhögskolestyrelsen Gotlands Folkhögskola BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Kursdeltagarna upplever att våra kurser håller en generellt hög kvalitet. 2. Kursdeltagarna upplever en kvalitativ förbättring av kunskap, förmåga och självtillit. 3. Ett demokratiskt förhållningssätt som tillvaratar och efterfrågar deltagarnas synpunkter och erfarenheter 4. Utveckla bra boende och god social miljö så att deltagarna trivs. 5. Kursdeltagarna upplever sig ha fått en ökad genuskunskap. 6. Förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder. 1. Minst 90% av kursdeltagare som rekommenderar andra att studera vid våra skolor * 2. Minst 75% av kursdeltagare som upplever sig ha fått en kvalitativ förbättring av kunskap och stärkt självkänsla *. 3. Kursdeltagare ger minst värdet 7,0 (10-gradig skala) på att de upplever att deras synpunkter och erfarenheter tas till vara. 4.. Värdet 7,5 (10-gradig) nöjda internatelever * 5.. Värdet 7,0, att kursdeltagarna upplevt ökad kunskap om genus. 6. Successiv anpassning av lokaler genom bl a ombyggnation och andra åtgärder. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Ekonomi balans 1. Månadsperiodisering per verksamhet/ansvar och kostnadsbild per verksamhet. Uppföljning per månad 2. Skapa en ekonomisk buffert 2. En buffert motsvarande 1% av kommunanslaget * 3. Skapa ett större ekonomiskt handlingsutrymme. 3. Skapa alternativ finansiering och minska bidragsberoende 4. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning 4. Förbättrad ekonomisk styrning och uppföljning MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Ett rakt och tydligt ledarskap 1. Medarbetarna ger minst värdet 4,0 (3,89, 2007) gällande förvaltningens ledarskap 2. God stimulerande arbetsmiljö (yttre och inre) 2. Medarbetarna ger minst värdet 3,9 (3,87, 2007) gällande upplevelsen av sin arbetsmiljö 3.. Medarbetare mår bra och arbetar mot samma mål 3. Medarbetarsamtal genomförs till 100% 4. Medarbetarna har utbildning för sitt uppdrag 4. Medarbetarna har individuella utvecklingsplaner 5. Mångfaldsarbetet förbättras kontinuerligt 5. Minst ett utbildningstillfälle varje år 6. Arbetet med genus och jämställdhet förbättras kontinuerligt 6. Minst ett utbildningstillfälle varje år PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Med nöjda elever och medarbetare, en ekonomi i balans samt kurser som håller hög nivå skapar vi en effektiv huvudprocess med låg avbrottsfrekvens. 1. Antalet avbrott bör inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % särskilda linjer. 2. Konkurrenskraftiga utbildningar 2. Söktrycket är minst 1,4 på allmänna kurs och 2,0 på särskilda 3. Effektiva processer både för lång- och kortkursverksamheten. 3. Kontinuerligt utvärdera processerna 4. Utveckla arbetet med stödprocesser 4. Identifiera brister, upprätta åtgärdsplan. 5. Ett medvetet genusperspektiv genomsyrar utbildningarna, genuskunskap i kursplanerna. 5. Genuskunskap finns i samtliga kursplaner. SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Bli erkänd som Östersjöregionens centrum för kompetenshöjande aktiviteter, såsom studier, nätverk och kompetensutveckling. 1. Antal uppdrags- och samverkansutbildningar ska vara minst 10 under ett verksamhetsår. Skolan deltar i minst ett utvecklingsprojekt/år i östersjöregionen. 2. Att aktivt rekrytera studerande. 2. Utvärdera marknadsföringsinsatserna en gång/år. 3. Aktivt arbeta för att få studerande från fastlandet att bli gotlänningar. 3. Aktiva informationsinsatser under introduktionsveckorna. 4. Vara ett kulturcentrum 4. Aktiva informationsinsatser under introduktionsveckorna. 5. Arbeta för hållbar utveckling 5. Vidarutveckla miljöprofilen, erbjuda minst en utbildning/år 6. Höja bildningsnivån i samhället 6. Mäta andelen studerande som söker vidare till annan utbildning. Vid antagning till allmänna linjen prioritera sökande med lägre utbildning. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 55

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Socialnämnden Socialförvaltningen Ordförande: Gustaf Hoffstedt (m) Förvaltningschef: Lena Lager Verksamhetsidé Nämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att utifrån givna mål och resurser ansvara för, leda, utveckla och utvärdera äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Nämnden skall svara för en rättssäker myndighetsutövning som skapar förtroende hos medborgarna. Strategiska frågor Följande faktorer kommer att påverka nämndens verksamhetsområden de närmaste åren: Ökad konkurrensutsättning av nämndens verksamheter ger fler aktörer på marknaden (se nedan). Brukarna får fler valmöjligheter, egenregin utvecklas men får minskade stordriftsfördelar. Äldreomsorgen och boendet för äldre blir alltmer integrerat i annan samhällsutveckling och nämnden blir medaktör i frågor kring tillgänglighet, service, boendeformer m m ur ett helhetsperspektiv Utvecklad diagnostisering leder till ökade behov främst inom neuropsykiatrin och ställer krav på mer individualiserat stöd. Kraftigt ökat flyktingmottagande ställer krav på samordning med utbildningsanordnare, arbetsförmedling och bostadsbolag. Ökade krav på samordning med andra myndigheter för att ge personer med komplexa behov möjlighet till egen försörjning genom olika insatser såsom rehabilitering, arbete och sysselsättning. Snabb nationell och internationell kunskapsutveckling medför krav på ökad systematik och nya arbetsmetoder. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2009... 939311 Indexuppräkning...9 114 Personalkostnadsuppräkning... 21 649 Ramtillskott... 7300 Omdisponering/ramjusteringar... 10854 Generell besparing... 4 000 = Prel driftbudgetram 2009... 962520 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Budgetramen för 2009 minskas med 9 mkr, varav 4 mkr avser del av generella besparingar. Genom kompensation för kostnadsökningar avseende personal, externa avtal mm förväntas nämnden kunna bibehålla balansen mellan uppdrag, mål och resurser i verksamheten totalt sett 2009. Den ökade besparingen medför troligen att nämndens buffert kommer att behöva ianspråktas i större utsträckning. För resterande del av perioden kommer nämnden att behöva resursförstärkning avseende förändringarna i boendet för äldre samt för personer med psykiska funktionshinder, totalt 27 mkr 2010 och ytterligare 3,5 mkr 2011. Nämnden har beslutat att konkurrensutsätta följande verksamheter 1. Familjerådgivningen har övergått till privat utförare 1 september 2008 2. Bostad med särskild service i Klintehamn beräknad driftstart januari 2009 3. Särskilt boende i Burgsvik beräknad driftstart september 2009, 30 platser i nybyggda lokaler 4. Särskilt boende i Katthammarsvik beräknad driftstart januari 2011, 30 platser i nybyggda lokaler 5. Personlig assistans för vuxna i Visby beräknad driftstart januari 2010 Övrig utveckling och anpassning av verksamheterna kan endast genomföras genom omdisponering inom ram. En del av åtgärderna medför dock utökat behov av investeringsanslag för lokaler och utrustning. Större investeringar För ombyggnad till 20 särskilda boendeplatser med heldygnsomsorg i Slite upptas 6 mkr år 2009, totalt 13 mkr. För om- och tillbyggnad av 50 särskilda boendeplatser i Hemse vårdcentrum upptas 53 mkr 2010. Investeringsram 2009... 11 400 56

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Socialnämnden Socialförvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Biståndsbeslut och verkställighet präglas av professionalism och rättssäkerhet. 2. Brukare/anhöriga känner sig respekterade, trygga, har inflytande och får sina individuella behov tillgodosedda. 3. Beviljade insatser ska tillgodoses och vara flexibla. 1. Brukare/anhörigas upplevelser mäts årsvis. Minst 90 % skall vara nöjda. 2. Årsvis mätning av att beviljade insatser utförs. Minst 95 % skall vara utfört inom given tidsram (ej vid frivilligt avstående) 3. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Positivt driftresultat med god ekonomisk hushållning. 2. Väl fungerande ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering. 1. Årets resultat > 0. 2. Utvärderingsresultatet av samtliga verksamheter i jämförelse med andra jämförbara kommuner utifrån nyckeltal ska vara bättre än genomsnittet. MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Nära och tydligt ledarskap där medarbetarna har inflytande genom ökat medansvar och medskapande. 1. Årsvis mätning av ledar- och medarbetarskap, samt utvärdering av verksamhetschefer i relation till mål och roll. 2. God arbetsmiljö. 2. Löne- och medarbetarsamtal varje år. 3. Långsiktig personal- och kompetensförsörjning. 3. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i varje delårsrapport. 4. Mångfald och jämställdhet. 4. Minskat sjuktal. 5. Andel personal med kompetenssplan är 100 % och genomförd plan 80 %. 6. Andelen män i kvinnodominerade yrken ska öka och vice versa. PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. Tydligt ansvar och mandat. 1. Verkställighet utförd inom given tidsram. 2. Brukarna i centrum även vid gränsöverskridande samverkan. 2. Tydliga och fungerande rutiner. 3. Tydliga ansvarsgränser och fungerande samverkan. 3. Avvikelserapportering kring de som hamnar mellan stolarna. 4. Kvalitetsgarantier. 4. Årlig redovisning av intern samverkan, samt förbättringsområden. 5. Kontrollprogram för rättelse av brister. SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Tillgänglighet och god servicenivå över hela Gotland. 1. Goda resultat i medborgarenkäten. 2. Förebyggande och tidiga insatser. 2. Externa och interna granskningar. 3. Samverkan med andra verksamheter och ideella organisationer. 4. Bostadsförsörjning och planering utifrån våra gruppers behov. 5. Medborgarna har kunskap om och känner trygghet i sociala frågor. 6. Många har arbete och försörjning. 7. Mångfald och integration. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 57

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ordförande: Per-Olof Jakobsson (c) Förvaltningschef: Ann-Christin Kullberg Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsobefrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolk ning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och be handling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ska ges företräde. Verksamheten präglas av god kvalitet, bygger på respekt för patientens själv bestämmande och integritet, tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet, och är lätt tillgänglig. Rätt patient ska få rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt till rätt kostnad. Strategiska frågor Genomföra omstrukturering av all verksamhet i syfte att tillgodose rätt vård på rätt nivå inom den ekonomiska ramen. Ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med SOSFS 2 005:12 finns. Planera och styra verksamheten enligt Framtidsutredningens inriktning. Initiativ tas till samverkan med andra aktörer i arbetet med förebyggande folkhälsoarbete. Driftbudget planerade förändringar och ramtillskott Äskandet i den strategiska planen uppgick till 1 091 500 tkr. Ytterligare 5 500 tkr äskades för omständigheter som tillkommit efter vårens budgetberedning vilka dock endast delvis beviljades. Ett intensivt om ställningsarbete pågår inom förvaltningen för att nå de budgetmässiga målen 2008, neddragen verksamhet motsvarande 40 miljoner kronor. Förutsättningen för planperioden är att målet nås. Dessutom måste ytterligare neddragning och effektivisering genomföras för att nå budgetramen under 2009. Större investeringar Magnetröntgenkamera Utrustning till tandvården Korpen Primärvårdens övergång till TakeCare (journalsystem) Ultraljud. Drift- och investeringsram 2009, tkr Justerad driftbudget 2008...1067112 Justering enligt flerårsplan...9 350 Indexuppräkning... 9345 Personalkostnadsuppräkning...17 094 Ramtillskott... 8900 Omdisponering/ramjusteringar... 6 060 Generell besparing... 6 000 = Prel driftbudgetram 2009... 1099741 Investeringsram 2009...39500 Kompensation för uppräkning av interna priser sker senare. Budgetramarna kommer också att justeras för verksamheter som förs över till ny serviceförvaltning. 58

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Rätt vård på rätt nivå 1. a) Vårdprogram och vårdöverenskommelser finns för de vanligaste sjukdomarna och följs. b) Vid årlig uppföljning av öppna jäm förelser skall en förbättring ske för områden som inte ligger på en grön nivå jäm fört mot tidigare år. Prioritering sker i FLG. c) Andel utförda riskrapporter ska årli gen öka i förhållande till tillbud och skaderapporter. d) 2009 har det påbörjats att använda de nationella/regionala modeller som finns för uppföljning att patienter får vård som är jämlik (genus,ålder). 2. God Tillgänglighet 2. a) Minst 85 % av verksamhetens pati enter upplever att sjukvården och tandvården är tillgänglig. 3. Vårdgarantin skall vara uppfylld 3. a) Alla patienter erbjuds vård enligt vårdgarantins tidsgränser (0, 7, 90, 90). b) Andelen patienter som väljer vård i annat landsting ska minska mot fö regående år. 4. All personal arbetar efter syfte att säkerställa ett gott bemötande 4. a) Patienter ska uppleva att bemötandet är respektfullt och professionellt. Förbättringsutrymmet skall vara under 5%. b) Patienter är delaktiga i planering av sin egen vård. Förbättringsutrymmet skall vara mindre än 15%. 5. Patientsäker hälso- och sjukvård 5. a) Antalet vårdskador skall minska. b) Genomföra nationella patientsäkerhetssatsningen inom alla sex områden. c) Resultat av genomförda händelseanalyser skall redovisas öppet i förvaltningen EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Rätt kostnad för rätt insats 1. a) Minst nollresultat mot bud get varje år. b) HSFs kostnader motsvarar kostnaderna för jämförbara lands ting. 2. Väl fungerande ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering 2. a) Ekonomisk redovisning skall följa fastställda riktlinjer och planer. 3. Nämnden, verksamhetschefer och medarbetare ska ha god kun skap om den aktuella eko nomiska situationen. 3. a) Ekonomiskt redovisning skall ingå kontinuerligt i nämnd, ledningsgrupper, samverkansgrupper och apt. MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Nära, tydligt och coachande ledarskap (enligt Gotlands Kommuns policy för chefsutbildning) 1. a) Medarbetarna upplever att ledarna är kompetenta, tydliga och tillgängliga. Minst 4.0 på en skala 1-5. b) Alla chefer har genomfört Gotlands Kommuns coach utbildning. 2. Tydlig politisk ledning 2. a) Alla i förvaltningens ledningsgrup p upplever att den politiska ledningen är tydlig genom ett aktivt arbete med styrkortet. b) Alla medarbetare känner till sina egna verksamhets-, förvaltnings- och Gotlands Kommuns mål. 3. Delaktiga och motiverade medarbetare 4. Osakliga löneskillnader förekommer inte 5. God arbetsmiljö och goda utbildnings möjligheter 3. a) Medarbetare som upplever delaktighet skall minst vara 4.0 på en skala 1-5. b) 100% ska ange att de haft medarbetarsamtal/utveck lingssamtal samt löne grundandesamtal. 4. a) Årlig genomgång av löner i samband med löneöversyn. b) Alla lönenivåer skall kunna motiveras utifrån kommunens lönekriterier. 5. a) Alla medar betare har en individuell kompe tensutvecklingsplan utifrån verksamhetens nuvarande och kommande behov. b) Alla verksamheter har uppdaterade handlingsplaner för arbetsmiljöåtgärder. c) Resultatet av arbetsmiljöarbetet skall vara bättre än förra året. Minst 4.0 på en skala 1-5 i medarbetarenkäten. 6. Jämställdhets planen efterlevs 6.a) Minst 4.0 på en skala 1-5 PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1.a Identifierade och kartlagda processer 2. Smidiga och välfungerande gränssnitt på alla nivåer (internt - externt) 3. Samtliga verksamheter använder aktuella nationella och lokala vårdprogram. 4. Nya evidensbaserade medicinska behandlingar och utredningsmetoder följs, redovisas och prioriteras öppet. 1. a) Huvudprocesser och de viktigaste stödprocesserna identifie rade och kartlagda 2009. b) Alla processavvikelser av större betydelse skall leda till en plan för förbätt ringsarbeten 2. a) 2009 har HSF tagit initiativ till att kommunicera och ut veckla gränssnitten inom nämnder, förvaltningar och avdelningar. 3. a) Alla vårdprogram är kända, uppdaterade och an vänds inom berörda verk samheter. 4. a) Kostnadskrävande nya medicinska behandlingar och undersökningar värderas av arbetsgrupp/specialistgrupp och beslutas av HSN/FLG. Hälsovinstmätningar skall om möjligt läggas till värderingen. b) 80 % av patienterna skall känna sig informerade och förstå vilka behandlingsmetoder som kan erbjudas. SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. God hälso- och sjukvård. 1. a) På Gotland finns en lång siktigt planerad, offentligt finansierad hälso- och sjuk vård b) Andelen medborgare som upplever att tillgängligheten är hög och att de har tillgång till och förtroende för vår den ska vara minst värde 4 av 5 på enkäten. 2. Samverkan med andra aktörer i arbetet med förebyggande folkhälsoarbete 2. a) Under 2009 tas initiativ till samverkan med berörda förvaltningar inom områden där Gotland ligger under riksgenomsnittet. 3. Riskanalys och åtgärdsplan skall finnas för sjukvårdens specifika miljöområden. 3. a) Minskade inköp av läkeme del som har stor miljöpåver kan där alternativ finns. 59

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Överförmyndarnämnden Ordförande: Börje Lundberg (c) Överförmyndare: Barbro Forslund Verksamhetsidé Överförmyndarnämnden ansvarar för tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen ska garantera rätten åt personer som inte kan ta hand om sig själva, förvalta sin egendom eller på annat sätt tillvarata sina rättigheter. Strategier Samverkan, utbildning, kvalitetssäkring. Överförmyndarnämnden BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Åtaganden skall vara tydliga och utgå ifrån huvudmannens behov 1. Andelen nöjda huvudmän skall vara minst 90 % 2. 2. Det finns rutiner för klagomålshantering EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Ekonomi kopplad till verksamheten 1. Årligt balanserat resultat 2. Arvodeskostnaderna skall hållas inom ram 2. Årlig utvärdering av prognossäkerhet 3. Medel avsätts för utbildning 3. Återkoppling MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Gode män/förvaltare är välutbildade och har god kompetens för sitt uppdrag 1. Samtliga ställföreträdare skall erbjudas en grundutbildning/information. Utbildningen bör eftersträvas att genomföras varje halvår PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. God omvärldsbevakning lära av andra 1. En omvärldsanalys är genomförd 2. Gränssnitt mellan olik instanser tydliggörs 2. Processernas gränssnitt mot socialtjänsten är kommunicerade 3. Mål för handläggningstiderna följs 3. Handläggningstiderna uppnår uppsatta SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Gott rykte 1. Överförmyndarverksamheten har deltagit i samverkan mellan olika instanser 2. Medborgarna har god kunskap om överförmyndarverksamheten 2. Samhällsinformation i form av överförmyndarnämndens broschyr bör sändas ut till olika institutioner Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 60

del 2 styrdokument per nämnd/ förvaltning Patientnämnden Ordförande: Bengt Hallgren (c) Verksamhetsidé Patientnämnden skall främja patientsäkerheten och arbeta för god kontakt mellan vårdtagare och vårdgivare samt bidra till kvalitetsutveckling genom återkoppling till vården. Patientnämnden skall utse stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Strategier Patientnämnden skall arbeta för: att utöka sysselsättningsgraden för nämndens kansli, för att nämnden skall kunna uppfylla sin verksamhetsidé och nämndens reglemente. Effektiv information till patienter, vårdgivare och allmänheten. Patientnämnden BRUK ARE/KUNDER Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Pan skall verka för att utöka expeditionstiderna vid kansliet för att öka tillgängligheten och korta handläggningstiderna 2. Pan skall verka för att patienterna bemöts på ett professionellt och rättssäkert sätt. 1. Kansliet har öppet fyra timmar per dag. 2. Utredningen av patientens ärende har påbörjats inom fem arbetsdagar. 3. 3. Vis socialstyrelsens tillsyn framkommer inga anmärkningar. EKONOMI Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. PAN erhåller medel för att uppfylla målen för verksamheten. 1. Systematiska arbetsmetoder för prioritering och kontroll av tilldelad budget. MEDARBETARE & LEDARE Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Pan har inte några anställda utan köper tjänsten att bemanna PANs kansli från Konsult och servicekontoret. PAN hänvisar till kommunservice styrkort. 1. PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva 1. PAN skall kontinuerligt förbättra de processer som kansliet har att utföra. 2. PAN skall identifiera och kartlägga nämndens processer som inte rör handläggning för att tydliggöra roller och ansvar. 1. Under mandatperioden skall befintliga processer riskanalyseras. 2. Under mandatperioden är processerna reviderade och tillhörande rutiner framtagna. SAMHÄLLE Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. PAN skall verka för att medborgarna känner sig trygga genom god återkoppling till sjukvården. 2. PAN skall verka för bättre bemötande inom hälso- och sjukvården. 3. PAN skall tydligt informera om sin verksamhet. 1. PAN ger återkoppling till hälso- och sjukvården inom tre veckor från att klagomål behandlats av PANs kansli. 2. PAN har tagit initiativ till utbildning i bemötande för hälso- och sjukvårdens personal. 3. PANs informationsmaterial har reviderats och distribuerats till berörda enheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 61

del 3 ekonomisk översik t 62

del 3 ekonomisk översik t Resultatplan 2009 2011 Resultatplan 2009 2011, mkr (löpande priser) Bokslut 2007 Prognos* 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 1 Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar 3 340 3 544 3 631 3 752 3 901 2 Avskrivningar 228 183 195 200 205 Verksamhetens nettokostnader 3 568 3 727 3 826 3 952 4 106 3 Skatteintäkter 2 689 2 830 2 897 3 007 3 143 4 Bidragsinkomster 968 957 980 996 1 011 5 Finansiella intäkter 6 5 13 13 13 5 Finansiella kostnader 33 41 52 52 55 6 Årets resultat 62 24 12 12 6 I det följande kommenteras de poster som redovisas i resultatplanen 1. Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar: Verksamhetens nettokostnader justerade för interna poster mellan huvudprogrammet Finansiering och nämnderna. Posten finansförvaltningen omfattar intäkter och kostnader i finansieringsbudgeten under rubriken övriga intäkter och kostnader. Se sidan 66 Finansieringsbudget 2009. nämnderna** 3 583 3 730 3 804 3 754 3 749 kapitalkostnader 286 289 289 289 289 finansförvaltningen 43 103 85 116 120 prisökningsreserv 0 34 68 personalkostnadsreserv 31 143 259 Centralt reserverade poster*** 0 6 6 summa 3 340 3 544 3 631 3 752 3 901 Avskrivningar: Planenliga avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Skatteintäkter: Egna kommunalskatteintäkter. Se sidan 25. Bidragsinkomster: Omfattar inkomstutjämning, kostnadsutjämning, sysselsättningsstöd, LSS- utjämningsbidrag, strukturbidrag och reglering samt fastighetsavgift. Se sidan 26. Finansiella intäkter och kostnader: Här redovisas ränteintäkter på utlånade medel och aktieutdelning samt räntekostnader för kommunens upplåning samt ränta på avsättning till pensioner. Årets resultat: Årets resultat är liktydigt med förändringen av eget kapital. * Enligt Delårsrapport 2 2008 (januari augusti). ** Total budgetram för nämndernas verksamheter 2009 uppgår till 3 804 mkr. *** Centralt reserverade ej utfördelade poster 2009: indexuppräkning (adm tjänster 1,6, städ 1,1, grundabonnemang IT 9,1), besparingar (ekonomi och personaladministration 5,0, löneadministration 1,5, ny serviceförvaltning 6,0), ökad hyreskostnad Visborg ( 1,0). 2010: ytterligare besparingar (ärendehanteringssystem 3,8), serviceförvaltning 20,1), ökad hyreskostnad Visborg ( 18,0). 63

del 3 ekonomisk översik t Finansieringsplan 2009 2011 Finansieringsplan 2009 2011, mkr (löpande priser) Bokslut 2007 Prognos* 2008 Budget 2009 Den löpande verksamheten Resultat 62 24 12 12 6 Avskrivningar 221 183 195 200 205 Avsättningar för pensioner 22 29 44 45 42 Övriga avsättningar 46 7 20 5 5 Realisationsvinster 77 30 35 20 20 Realisationsförluster 0 0 0 0 0 Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster 1 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 275 199 196 232 238 Plan 2010 Plan 2011 Förändringar i rörelsekapital exkl likvida medel 157 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 118 199 196 232 238 Investeringar Förvärv av materiella anläggningstillgångar 353 240 308 266 252 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 10 10 10 10 10 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 215 141 90 50 50 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 8 0 0 0 Övriga investeringsinkomster 61 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 87 101 228 226 212 Finansiering Förändring av långfristiga skulder, ökning 0 0 50 10 0 Förändring av långfristiga skulder, minskning 23 85 15 15 15 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 23 85 35 5 15 Årets kassaflöde 8 13 3 1 11 * Enligt Delårsrapport 2-2008 (januari augusti) 64

del 3 ekonomisk översik t Balansplan 2009 2011 Balansplan 2009 2011, mkr (löpande priser) Bokslut 2007 Prognos* 2008 Budget 2009 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 950 3 008 3 121 3 187 3 234 Omsättningstillgångar 420 200 200 200 200 Summa tillgångar 3 371 3 208 3 321 3 387 3 434 Plan 2010 Plan 2011 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 530 1 554 1 566 1 578 1 584 därav årets resultat 62 24 12 12 6 Avsättningar Avsättningar till pensioner 232 261 305 350 392 Övrig avsättning 101 94 74 69 74 Summa avsättningar 333 355 379 419 466 Skulder Långfristiga skulder 796 711 696 681 666 Kortfristiga skulder 711 588 680 709 718 Summa skulder 1 507 1 299 1 376 1 390 1 384 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 370 3 208 3 321 3 387 3434 Soliditet, %** 45 48 47 47 46 Soliditet, %*** 21 24 25 25 25 * Enligt Delårsrapport 2-2008 (januari augusti) ** Exkl pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 *** Inkl pensionsförpliktelser intjänade före år 1998. (2 324 mkr 2008, 2 390 mkr 2009, 2 418 mkr 2010, 2 439 mkr 2011). 65

del 3 ekonomisk översik t Finansieringsbudget 2009 (mkr) Konto Övriga intäkter Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 3215 Interndebiterad garantipension 0,5 0,7 0,5 3213 Återvunna fordringar 0,1 0,0 0,0 382 Realisationsvinster (fastighetsfsg) 66,2 28,0 35,0 862 Avkastningskrav resultatenheter* 10,0 10,0 10,0 862 Minskad kompensation kapitalkostnader 5,5 Övrigt 11,2 Summa 88,0 38,7 51,0 Kostnader 56121 Interndeb arbetsgivaravgift 668,4 677,0 691,5 56122 Utbet arbetsgivaravgifter 648,9 668,0 670,0 56131 Interndebitering individuell del 92,3 96,0 105,0 56132 Pensionsutbetalning individuell del 77,5 82,0 89,0 56133 Löneskatt individuell del 16,5 20,0 22,0 5633 Löneskatt utbet pensioner 14,3 18,0 20,0 5635 Löneskatt pensionsavsättning 11,4 8,0 9,0 5721 Förändring pensionsavsättning 43,3 26,0 19,0 5722 Förändr garantipensionskuld 0,3 0,0 0,0 5731 Pensionsutbetalningar 62,8 66,0 73,0 5733 Förvaltningsavgift pensioner (SPP) 1,1 1,5 1,5 5151 Förändring semesterlöneskuld 2,4 16,0 16,5 7351 Kundförluster 0,0 1,0 1,0 7398 Förändring premiereserv LÖF 1,8 5,0 4,5 796 Intern ränta Geab, AB GotlandsHem 0,8 1,0 1,0 6443 Ekologiska livsmedel 1,0 1,0 1,0 4531 Fornsalen 0,7 0,7 0,0 782 Realisationsförlust 0,6 0,0 0,0 5051 Personalkostnadsreserv 0,0 25,0 30,5 5052 Reserv oförutsett 0,0 20,0 5,0 Övrigt 10,5 Summa 132,6 186,2 166,5 Skatter 801 Kommunalskatt 2 648,5 2838,0 2936,0 8051 Skatteavräkning, prognos 41,1 13,0 39,0 Summa 2 689,6 2 851,0 2897,0 Generella statsbidrag 66

del 3 ekonomisk översik t 8210 Inkomstutjämning 775,7 827,0 836,0 822 Strukturbidrag 157,2 165,0 160,0 823 Införandebidrag 10,8 0,0 0,0 824 Regleringsbidrag 58,2 0,0 13,0 826 Bidrag LSS utjämning 34,8 23,0 18,0 834 Regleringsavgift 0,0 21,0 28,0 835 Kostnadsutjämning 68,8 94,0 111,0 828 Fastighetsavgift 0,0 75,0 92,0 Summa 967,9 975,0 980,0 Finansiella intäkter 8411 Utdelning på aktier och andelar 0,2 0,0 8,0 8421 Ränta utlämnade lån 0,1 0,1 0,1 8422 Ränta på utlåning 0,3 0,2 0,2 8423 Ränta likvida medel 1,3 0,8 1,0 8425 Ränta pensionsmedelsförvaltning 1,6 1,5 2,0 843 Räntebidrag 0,1 0,0 0,0 845 Ränta på kundfordringar 0,6 0,3 0,3 8495 Avgift borgensåtagande 1,0 0,7 1,0 Övrigt 0,3 Summa 5,5 3,6 12,6 Finansiella kostnader 8424 Kreditivränta 1,6 1,5 2,0 8521 Ränta långfristiga lån 16,8 27,0 30,0 8522 Ränta beräknad upplåning 0,0 1,0 1,0 8523 Ränta kortfristiga lån 0,0 1,0 1,0 8524 Ränta avräkningskonto 2,2 1,3 1,3 8525 Ränta långfristiga lån, affärsdrivande 6,6 0,0 0,0 8531 Ränta årets pensionsavsättningar 4,1 6,0 16,0 8532 Ränta lån pensionsinlösen 3,9 4,0 4,0 857 Bankkostnader 0,0 0,4 0,4 Övrigt 0,8 Summa 32,8 39,2 51,7 Totalt 3 585,6 3 642,9 3 722,4 Nämnderna 3 583,0 3 712,0 3 804,4 Fördelade kapitalkostnader 286,0 286,0 289,0 Avskrivningar 228,0 190,0 195,0 Centralt reserverade poster* 0,0 0,0 0,3 Årets resultat 61,6 28,0 11,7 *Centralt reserverade ej utfördelade poster 2009: indexuppräkning (adm tjänster 1,6, städ -1,1, grundabonnemang IT 9,1), besparingar (ekonomi- och personaladministration 5,0, löneadministration 1,5, ny serviceförvaltning 6,0), ökad hyreskostnad Visborg ( 1,0). 2010: ytterligare besparingar (ärendehanteringssystem 3,8), serviceförvaltning 20,1), ökad hyreskostnad Visborg ( 18,0). 67

del 3 ekonomisk översik t Ramberäkning Gotlands kommun 2009 (tkr) Specifikation över förändringar som påverkar nämndernas ramar Kommunstyrelsen 2008-12-09 Integrerad budget 2008 3 712 243 Justering för kapitalkostnader (inv tom 2007-12-31), exkl finansförv 3 147 Justering för löneökningar 2008 21 372 Omdisp 2008: Sjuksköterskeinsatser m m 3 937 tkr, från HSN till SON Omdisp 2008: Mat från tillagningskök, 669 tkr, från HSN till BUN (49) & SON (620) Justerad budget 2008 3 736 762 Justering enligt plan 2009 KS/LK: Finsam 1 000 KS/LK: engångsanslag flytt arkiv försvinner 300 KS/LK: ÄDIT projekt 2009 1 261 BN: engångsanslag kustnära zoner försvinner 300 BUN: resursfördelningsmodell 22 200 HSN: resursfördelningsmodell 8 000 HSN: röntgenutrustning 1 350 11 189 Indexuppräkning Indexuppräkning interna prisökningar internhyra (utfördelat till nämnderna) 11 167 Indexuppräkning externa avtal LK 380 Indexuppräkning externa avtal BUN (inkl skolskjutsar) 5 000 Indexuppräkning externa avtal SON 7 236 Indexuppräkning externa avtal HSN 6 256 Indexuppräkning interna prisökningar för adm tjänster (fördelas ut senare) 1 612 Indexuppräkning interna prisökningar för städavgifter (fördelas ut senare) 1 144 Indexuppräkning interna prisökningar för it tjänster (fördelas ut senare)* 9 055 Justering av nämndernas ramar p g a ny serviceförvaltning & nya interna priser 0 Summa indexuppräkning 41 850 * Består av två poster, inköp av pc via drift, 3,5 mkr (finansiering se nedan) samt omdisponering av kapital kostnader, 5,5 mkr (finansieras när nya kapitalkostnader avseende 2008 års investeringar fördelas ut) Personalkostnadsuppräkning 2009 100 000 Ramtillskott våren BUN, ramjustering demografi 5 200 HSN, arbetstidsavtal 6 000 HSN, nytt OB avtal 1 600 SON, nytt OB avtal 7 300 KS/Lövsta, lärcentra 1 300 FHS, ersättning för bortfall av statsbidrag 600 Nämnderna, ökade hyror vid flytt (reserverade centralt)* 1 000 Summa ramtillskott 23 000 * Justerades under budgetavstämningen från 6 till 1 mkr pga försenad flytt. 68

del 3 ekonomisk översik t Ramtillskott hösten TN, kompensation indexavtal kollektivtrafik 1 500 BUN, upphandling skolskjutsar (halvårseffekt 2009) 4 000 BUN, vårdnadsbidrag 1 000 HSN, nationell sjukvårdsrådgivning 1177 200 HSN, premiehöjning LÖF 1 100 Summa ramtillskott 7 800 Övriga ramjusteringar Politikerorg, EU-val 2009 1 250 KS/LK, ramjustering netto (hyra arkiv, kongresshall, TIB, besp AC m m) 1 250 BUN, generellt statsbidrag för barnomsorgspeng 850 BUN, generellt statsbidrag för nationella ämnesprov åk 3, 5, 9 350 SON, ramminskning 5 000 SON, generellt statsbidrag för höjt förbehållsbelopp avgifter SoL 600 HSN, generellt statsbidrag för pneumokockvaccin 950 Nämnderna, arkivarie finansieras av nämnderna (netto = 0)* 0 Nämnderna, MERIT inköp av pc via drift överfört till ITC 3 555 Nämnderna, sänkta arbetsgivaravgifter med 1 procentenhet*** 19 472 Summa ramjusteringar 25 277 * HSN 150. TN, BUN & SON 90. Övriga nämnder/förv (inkl LK) 25. KS/LK +595. ** Enligt underlag från hösten 2007: Pol 30, BN 100, TN 350, KFN 190, BUN 1 000, FHS 50, SON 390, HSN 1 200, LK 220, Lövsta 25. Centralt reserveras 3 555, se ovan. *** Pol 50, LK 254, RT 234, Lövsta 104, TN 404, BN 176, MHN 90, KFN 394, BUN 6 218, FHS 166, SON 5 974, HSN 5 408 Omdisponeringar mellan nämnder Logoped 252 tkr, från HSN till BUN (KS 081209) Generell besparing KS/LK, STRUKTUR 2007 5 000 Nämnderna, STRUKTUR 2007 ekonomi och personaladministration* 5 000 Nämnderna, samordnad löneadministration och sänkt internpris** 1 500 Nämnderna, STRUKTUR 2007 beting serviceförvaltningen** 6 000 Nämnderna, generellt beting 2009 fördelning per nämnd se nedan*** 20 200 37 700 Nämndernas ramar, totalt 3 835 246 * Fördelas till nämnderna senare efter beslut om vilka tjänster som ej ska vara kvar. ** Fördelas per nämnd senare efter beslut om nya internpriser och justerade ramar. *** Fördelning av generellt beting 2009 2010 per nämnd. Besparing per år, d v s totalt 20,2 mkr ska sparas år 2009 och ytterligare 42,8 mkr år 2010. 69

del 3 ekonomisk översik t Fördelning av generellt beting per nämnd 2009 2010 Totalt Politikerorg 200 300 500 KS/LK 600 1 400 2 000 KS/Lövsta 200 300 500 KS/RT 300 700 1 000 TN 1 000 2 000 3 000 BN 200 300 500 MHN 200 300 500 KFN 1 200 2 800 4 000 BUN 6 000 14 000 20 000 FHS 300 700 1 000 SON 4 000 6 000 10 000 HSN 6 000 14 000 20 000 20 200 42 800 63 000 Ramjusteringar åren 2010 2011 (jmf med budget 2009) 2010 2011 Politikerorg, Val 2009 2010 100 1 350 KS/LK, upphandlare konkurrens projekt 2009 500 500 KS/LK, besparing Arbetscentrum 2 250 2 250 KS/Lövsta, effekt av miljöinvesteringar 870 870 BUN, resursfördelningsmodell* 16 700 30 400 BUN, upphandling skolskjutsar helårseffekt 4 000 4 000 BUN, generella statsbidrag barnomsorgspeng 550 550 BUN, generella statsbidrag allmän förskola 3 åringar 1 400 2 800 HSN, resursfördelningsmodell 8 000 16 000 TN, sanering av förorenad mark 500 500 Nämnderna, hyra Visborgsslätt 18 000 18 000 Nämnderna, generellt beting 2010 se ovan! 42 800 42 800 Nämnderna, ÄDIT besparingar** 3 786 3 786 Nämnderna, MERIT färre tjänster it support/tjelvar*** (netto 0) (netto 0) Nämnderna, beting serviceförvaltningen**** 20 100 20 100 55 456 61 206 * Består av: färre elever grundskola 9 800 17 800 Skola Gotland 2008 1 100 1 300 färre elever gymnasieskola 5 800 11 300 16 700 30 400 ** ÄDIT-projektet specificerar grunden för besparingen som senare fördelas på nämnderna *** Besparing BUN & HSN med 3,1 mkr för att täcka ökade kapitalkostnader **** Fördelas på nämnderna senare efter att internpriser för 2010 fastställts 70

del 3 ekonomisk översik t Ramberäkning per nämnd/förvaltning 2009 (tkr) Kommunstyrelsen 2008-12-09 Just eradbudget 2008 se bilaga Justering enligt plan Indexuppräkn* se bilaga Pers. kostn 2009 Ramtillskott Ramjusteringar ** se spec Omdisponeringar Besparing se spec Budget 2009 Plan 2010 jmf 09 Plan 2011 jmf -09 Kommunstyrelsen Politikerorganisation 18 542 0 1 250 80 200 19 512 200 1 650 Ledningskontor 138 703 1 961 424 787 1 250 96 5 600 135 121 4 150 4 150 Lövsta 6 810 0 241 1 300 154 200 7 997 1 170 1 170 Räddningstjänst 44 354 114 694 259 300 44 603 700 700 KSK/Serviceförvaltning 0 0 0 0 Teknisk nämnd 122 119 314 1 395 1 500 844 1 000 123 484 2 500 2 500 Byggnadsnämnd 17 693 300 30 370 301 200 17 292 300 300 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 9 727 26 178 115 200 9 616 300 300 Kultur- och fritidsnämnd 128 776 718 1 120 609 1 200 128 805 2 800 2 800 Barn- och utbildningsnämnd 1 228 418 22 200 9 892 25 577 10 200 6 108 252 6 000 1 240 031 24 750 37 050 Folkhögskolan 15 197 62 389 600 241 300 15 707 700 700 Socialnämnd 939 311 9 114 21 649 7 300 10 854 4 000 962 520 6 000 6 000 Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 067 112 9 350 9 345 17 094 8 900 5 808 252 6 000 1 099 741 6 000 2 000 Summa nämnder/förvaltn 3 736 762 11 189 30 039 69 494 29 800 25 277 0 25 200 3 804 429 49 570 55 320 Gemensamt/finansförv 0 11 811 30 506 1 000 12 500 30 817 5 886 5 886 Totalt inkl gemensamt 3 736 762 11 189 41 850 100 000 30 800 25 277 0 37 700 3 835 246 55 456 61 206 * Kompensation för ökade hyror samt för externa avtal har fördelats. Centralt reserveras medel för adm tjänster och städ. Ingen generell kompensation för övriga prisökningar. Justering av nämndernas ramar p g a ny serviceförvaltning och nya interna priser och överenskommelser sker senare. Nollsummespel exkl besparingar. ** Nämndernas ramar minskas bl a med 3,5 mkr med anledning av att pc-ägande överfördes till ITC 2008. Dessa reserveras för att kompensera höjning av grundabonnemanget. Vidare har ramarna minskats med 20 mkr till följd av sänkta arbetsgivaravgifter. Fördelning per nämnd/förvaltning framgår av Specifikation. 71

del 3 ekonomisk översik t Bilaga till ramberäkning 2009 Justering av budget 2008 samt indexuppräkning Justeringar budget 2008 Budget 2008 KF 071126 Kapitalkostnader just 071231 Omdisponeringar 2008 Löneökningar 2008 Justerad budget 2008 KS Politikerorg 18 542 18 542 LK 138 941 495 257 138 703 Lövsta 6 575 40 275 6 810 RT 44 904 965 415 44 354 KSK/SF 0 0 0 0 TN 121 471 462 186 122 119 BN 17 422 53 324 17 693 MHN 9 474 5 248 9 727 KFN 127 994 70 852 128 776 BUN 1 220 661 823 49 6 885 1 228 418 FHS 14 650 132 415 15 197 SON 931 994 342 4 557 3 102 939 311 HSN 1 059 615 3 690 4 606 8 413 1 067 112 Summa 3 712 243 3 147 0 21 372 3 736 762 Indexuppräkning, tkr KSK: adm tjänster* Hyror ** Städ TF *** Externa avtal S:a indexuppräkning KS Politikerorg 0 LK 44 380 424 Lövsta 0 RT 114 114 KSK/SF 0 TN 314 314 BN 30 30 MHN 26 26 KFN 718 718 BUN 4 892 5 000 9 892 FHS 62 62 SON 1 878 7 236 9 114 HSN 3 089 6 256 9 345 Summa 0 11 167 0 18 872 30 039 Gemensamt 1 612 1 144 2 756 Totalt 1 612 0 1 144 0 32 795 * Adm tjänster KSK, exkl justeringar med anledning av MERIT ** TN, internhyror +3% samt för externt inhyrda lokaler enligt avtal *** TN, städ- och fastighetsservice 72

del 3 ekonomisk översik t Investeringsbudget 2009 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Kommunstyrelsen Ledningskontoret Merit 7 000 3 000 10 000 Nationell IT strategi 1 400 1 400 Digital långtidslagring förstudie 300 300 Växeltelefoni Hemse 550 550 PA system 7 500 7 500 Maskiner och inventarier 50 50 50 50 50 250 Summa LK 9 300 10 550 50 50 50 20 000 Lövsta Landsbygdscentrum Flispanna 3 900 3 900 Kulvert, värmeväxlare 1 400 1 400 Reglerteknik 1 000 1 000 Masiner och inventarier 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 7 500 Summa LLC 7 800 1 500 1 500 1 500 1 500 13 800 Räddningstjänsten Fordon, utrustning 2 500 2 370 3 070 4 870 370 13 180 Summa RT 2 500 2 370 3 070 4 870 370 13 180 Konsult- och servicekontoret/serviceförvaltningen Pc (ägs av ITC) 15 500 18 500 9 500 13 500 13 500 70 500 Reinv i gem befintlig IT infrastruktur 3 000 4 800 4 800 4 800 4 800 22 200 Masiner och inventarier 200 200 200 200 800 Summa KSK/SF 18 500 23 500 14 500 18 500 18 500 93 500 Byggnadsnämnden Maskiner och inventarier 600 300 300 300 300 1 800 Summa BN 600 300 300 300 300 1 800 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Maskiner och inventarier 250 250 250 250 250 1 250 Summa MHN 250 250 250 250 250 1 250 Kultur- och fritidsnämnden Bokbuss 3 200 3 200 Återlämningsmaskin bibliotek 900 900 Maskiner och inventarier 250 500 500 500 500 2 250 Summa KFN 4 350 500 500 500 500 6 350 73

del 3 ekonomisk översik t Barn- och utbildningsnämnden 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Stenkyrka skola 5 300 5 300 Romaskolan 2 700 2 700 Romaskolan, utrustning 500 500 Fole skola 3 000 3 000 Fole förskola 4 500 4 500 Förskolan Väskinde skola 1 000 1 000 Väskinde skola paviljong 800 800 Förskola Västerhejde paviljong 1 100 1 100 Norrbackaskolan 1 200 1 200 Utrustning/bygginvesteringar/verkssamhetsanpassning 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 50 000 Summa BUN 30 100 10 000 10 000 10 000 10 000 70 100 Folkhögskolestyrelsen Musiklokaler Hemse 5 000 16 000 21 000 Utrustning nya/ren lokaler 500 500 Maskiner och inventarier 750 240 240 240 240 1 710 Summa FHS 5 750 16 740 240 240 240 23 210 Socialnämnden Projektledning särskilda boenden 400 500 200 200 200 1 500 Kilåkern Slite ombyggnad 6 000 6 000 Kilåkern Slite utrustning 600 600 Klostergården Roma inkomst 40 000 40 000 Klostergården Roma utgift 40 000 40 000 Hemse vårdcentrum 53 000 53 000 Utrustn nya blockförhyrda boenden Burgsvik 900 900 Roma 1 500 1 500 Katthammarsvik 900 900 Hemse 1 500 1 500 Boende personer psyk funktionshinder 200 200 Maskiner och inventarier 3 500 2 610 2 610 2 610 2 610 13 940 Summa SON 11 400 57 810 5 210 2 810 2 810 80 040 74

del 3 ekonomisk översik t Hälso- och sjukvårdsnämnden 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Folktandvård till Korpen byggfas 4 500 4 500 Mindre lokalförändringar, parkering 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 25 000 Röntgen inkl ombyggnad 10 000 10 000 Övriga maskiner och inventarier 20 000 17 000 17 000 17 000 17 000 88 000 Summa HSN 39 500 22 000 22 000 22 000 22 000 127 500 Tekniska nämnden Gemensam verksamhet, ledning, IT 200 200 200 200 200 1 000 Bygg och projektverksamhet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 5 000 Väghållning 10 250 10 250 Parker, bad o rastplatser 1 550 1 550 Övriga hamnar 16 200 16 200 Exploateringsverksamhet 500 500 500 500 500 2 500 Kollektivtrafik 1 400 1 400 Fastighetsförvaltning exkl OVK 5 000 5 000 Avveckling oljeberoende 4 000 4 000 8 000 Avveckling elberoende 3 000 3 000 4 000 4 000 14 000 Yttre miljö skolgårdar 2 000 4 000 4 000 4 000 14 000 Ventilation (OVK) 10 000 15 000 15 000 15 000 15 000 70 000 Romaskolan ventilation/ombyggnad 7 100 7 100 Fole skola ombyggnad 6 500 6 500 Visborg lokaler utrustning 14 000 13 200 27 200 Visborg lokaler frikyla 4 000 4 000 Fastighetsservice 500 500 Teknisk service, fordon/maskiner 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 15 000 Summa TF (ej affärsdrivande) 90 200 43 900 27 700 27 700 19 700 205 200 Affärsdrivande Linjehamnar 20 700 20 700 Vatten/avlopp (inkl utbyggn VA områden) 50 000 60 000 50 000 50 000 50 000 260 000 Vatten/avlopp Gnisvärd utbyggnad 15 000 16 000 31 000 Avfallshantering 2 000 0 5 500 1 500 1 500 10 500 Kommersiella fastigheter 500 500 500 500 2 000 Summa affärsdrivande 87 700 76 500 56 000 52 000 52 000 324 200 Summa TF 177 900 120 400 83 700 79 700 71 700 529 400 Summa totalt 307 950 265 920 141 320 140 720 128 220 984 130 Summa totalt ej affärsdrivande 220 250 189 420 85 320 88 720 76 220 659 930 Summa affärsdrivande 87 700 76 500 56 000 52 000 52 000 324 200 75

del 4 protokoll 76

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 Strategisk plan och budget 2009-2011 - Nämndernas (äskanden) underlag till strategisk plan och budget med kompletteringar - Ledningskontoret 2008-05-21 - Kommunstyrelsen 2008-05-29, 125 samt arbetsutskottet 2008-05-21-14, 16, 120 Utvecklingsdirektören Per Lindskog informerade om kommunens arbete med strategisk plan och budget, det balanserade styrkortet, visionsarbetet med Vision Gotland 2025 och regionalt utvecklingsprogram, det regionala tillväxtprogrammet och varumärkesarbetet. Han belyste deras beröringspunkter och förklarade hur de olika planerna och programmen hänger ihop. Allmänt Kommunstyrelsen har överlämnat förslag till strategisk plan och budget 2009-2011 till kommunfullmäktige. Arbetsutskottets beredning och förslag framgår av dess protokoll, 120, som bifogas. Av protokollet framgår också utskottets särskilda beslut och kommentarer. Ekonomidirektör Göran Gyllenkrok informerade om de överväganden som hade gjorts inför kommunstyrelsens förslag. Styrkort Förslaget till styrkort: Kommunstyrelsen har framlagt förslag till ändring av styrkort för perioden 2007-2010. Koncernkontroller Anders Gripne informerade om arbetet med koncernens styrkort samt presenterade det liggande förslaget till styrkort. Y r k a n d e : Jennie Andersson (v) yrkade att Gotlands vision 2025 skulle formuleras enligt följande: Kommunstyrelsen Jennie Andersson (v) Gotlands vision 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av Gotlands vision 2025: Ett jämställt, jämlikt och solidariskt Gotland i ekonomisk, ekologisk och social balans. livslust. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 88 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. Jennie Andersson (v) yrkade vidare dels att ett av visionsmålen skulle ändras enligt följande, dels att en av strategierna skulle ändras och att två ytterligare strategier skulle införas: Kommunstyrelsen Jennie Andersson (v) VISIONSMÅL Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Alla gotlänningar är delaktiga och tar ansvar för utvecklingen av Gotland till ett hållbart samhälle. STRATEGIER Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland Vi får hela organisationen att dra åt samma håll. Koncernstyrningen ska stärkas. Vi skapar kraft genom att utveckla den kommunala verksamheten så att de anställdas delaktighet ökar och deras kompetens bättre tas tillvara. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. Vi prioriterar förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vi låter barns och ungdomars bästa genomsyra verksamheten och arbetar utifrån barnkonventionen. Stefaan De Maecker (mp) instämde i ändringen av den mening i strategierna som börjar med: Vi skapar kraft genom att utveckla. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 89 77

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. Jennie Andersson (v) yrkade, med instämmande av Björn Jansson (s), att Framgångsfaktorerna för perspektivet Medarbetare och ledare skulle kompletteras med ytterligare en. MÅL PERSPEKTIVET MEDARBETARE OCH LEDARE 7. De anställda känner delaktighet och har möjlighet att påverka sitt arbete. Matias Lundström (mp) yrkade att målet för processerna i styrkortet skulle ändras enligt följande: Kommunstyrelsen Matias Lundström (mp) PROCESSER Processerna är samverkande och effektiva. Processerna är samverkande och effektiva och kommunen bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete P r o p o s i t i o n o c h o m r ö s t n i n g : Ordföranden ställde proposition på dels kommunstyrelsens förslag till styrkort, dels Jennie Anderssons, dels Jennie Anderssons och Björn Janssons ändringsförslag och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Därefter ställde ordförande proposition på kommunstyrelsens förslag och Matias Lundströms ändringsförslag och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Kommunfullmäktige hade således beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag till styrkort. Investeringsbudget Kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget omfattar 267,1 miljoner kronor, varav 72,7 miljoner kronor avser ej skattefinansierade investeringar. Y r k a n d e : Björn Jansson (s) yrkade med instämmande av Jennie Andersson (v) och Stefaan De Maecker (mp), att investeringsförslaget skulle kompletteras med 15 miljoner kronor för investeringar i förskolor och 1,1 miljoner kronor för projektering av ombyggnad av Gråbo vårdcentral. P r o p o s i t i o n : Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag och Björn Janssons yrkande och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 90 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. Driftbudget Kommunstyrelsens förslag till driftbudget: Kommunstyrelsens förslag till ramar innebär att nämnderna kompenseras, dock ej till fullo, för höjningar av kommuninterna priser. För faktiska prishöjningar kompenseras vissa nämnder. Ramarna ökas enligt följande (inkl. extern priskompensation): R a m f ö r ä n d r i n g a r Ramen för KOMMUNSTYRELSEN/LÖVSTA LANDSBYGDSCENTER ökas med 1,3 miljoner kronor. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 5,2 miljoner kronor. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN ökas med 0,6 miljoner kronor. Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 2,3 miljoner kronor. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 7,6 miljoner kronor. Ramarna för nämnderna ska sammanlagt minskas med 4 miljoner kronor. Inarbetade förändringar av ramarna för anslag av engångskaraktär och för förändringar till följd av tidigare fattade beslut: Det antecknas att ramarna för 2009 också reviderats av dessa skäl. Sammanlagt har ramarna justerats med ca 11,2 miljoner kronor netto: I den strategiska planen för 2009 och 2010 ska, enligt kommunfullmäktiges beslut ( 349/2007) upptas förslag om skattesänkning med 15 respektive 20 öre (14 miljoner kronor 2009). Kommunstyrelsens ram har justerats för Gotlands kommuns andel av finansieringen av Finsam, 1 miljoner kronor och anslag för ÄDIT-projektet 2009, ca 1,2 miljoner kronor. Enligt resursfördelningsmodellerna för beräkning av ramarna för barn- och utbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden skulle barn- och utbildningsnämndens ram 2009 minska med 22,2 miljoner kronor och hälso- och sjukvårdsnämndens öka med 8 miljoner kronor, vartill kom ca 1,3 miljoner kronor för röntgenutrustning. Ö v r i g a r a m f ö r ä n d r i n g a r Personalkostnadsreserv. Under finansförvaltningen upptas 108 miljoner kronor avseende personalkostnadsökningar för senare fördelning till nämnderna. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 91 78

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. Prisökningar: Nämnderna kompenseras för höjning av internhyror och interna priser med sammanlagt 15 miljoner kronor: (Internhyror 11,2 miljoner kronor, städ- och fastighetsservice, 1,6 miljoner kronor, samt konsult- och servicekontorets tjänster 2,2 miljoner kronor). Barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen ledningskontoret, och social- och omsorgsnämnden kompenseras för prisökningar i externa avtal med sammanlagt 18,9 miljoner kronor. Årets resultat beräknas till +2 miljoner kronor. A n f ö r a n d e : Anförande hölls av Eric Martell (s) och Carina Lindberg (v). Y r k a n d e n : Eva Nypelius tillstyrkte, med instämmande av Lars Thomsson (c), Lena Celion (m) och Inger Harlevi (m), kommunstyrelsens förslag. (Kolumn A). Björn Jansson (s) yrkade, med instämmande av Stefaan De Maecker (mp), att förslag om skattesänkning skulle utgå ur planen vilket motsvarade 14 miljoner kronor. Resultatet skulle därmed bli 16 miljoner kronor. (Kolumn B). Jennie Andersson (v) yrkade att tekniska nämndens ram skulle ökas med 3 miljoner kronor för satsningar på kollektivtrafiken, att barn- och utbildningsnämndens ram skulle ökas med dels 2,5 miljoner kronor för anordnande av barnomsorg på obekväm arbetstid, dels 2,5 miljoner kronor för att genomföra modersmålsundervisning och modersmålsträning i enlighet med Skolverkets krav, och att kommunstyrelsens (ledningskontoret) ram skulle ökas med 1 miljoner kronor för anordnande av sommarjobb för unga 2009, samt att förslaget om skattesänkning skulle utgå ur planen. Resultatet skulle därmed bli 7 miljoner kronor. (Kolumn C). forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 92 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. miljoner kronor A Kommunstyrelsen B B Jansson (s) och Stefaan De Maecker (mp) C Jennie Andersson (v) Kommunstyrelsen: L e d n i n g s k o n t o r e t (Ramökning enligt tidigare beslut ca 2,2 miljoner kronor: Finsam och ÄDIT-projektet) Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 0,4-0,4-0,4 Ramökning: Sommarjobb för unga - 1 Kommunstyrelsen: L ö v s t a l a n d s b y g d s c e n t r u m Ramökning. Lärcentra 2009-1,3-1,3-1,3 T e k n i s k a n ä m n d e n Ramökning: Kollektivtrafik - 3 B a r n - o c h u t b i l d n i n g s n ä m n d e n (Ramminskning enligt tidigare beslut 22,2 miljoner kronor) Ramökning: Korrigering p.g.a. elevförändringar (Skola Gotland 2008) - 5,2-5,2-5,2 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 5,0-5,0-5,0 Ramökning: Barnomsorg obekväm arbetstid - 2,5 Ramökning: Modersmålsundervisning m.m.: - 2,5 F o l k h ö g s k o l e s t y r e l s e n Ramökning - 0,6-0,6-0,6 S o c i a l n ä m n d e n Ramökning: Effekter avtal om OB - 7,3-7,3-7,3 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal - 7,2-7,2-7,2 Ramminskning + 5 + 5 + 5 H ä l s o - o c h s j u k v å r d s n ä m n d e n (Ramökning enligt tidigare beslut ca 9,3 miljoner kronor) Ramökning: Effekter avtal om arbetstid och OB - 7,6-7,6-7,6 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 6,3-6,3-6,3 forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 93 79

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. Ö v r i g t Samtliga nämnder: Ramökning för personalkostnadsökningar (3,5 %) - 108-108 - 108 Samtliga nämnder: Ramminskning som effekt av Struktur 2007 + 10 + 10 + 10 Samtliga nämnder: Ramökning för höjning av internpriser - 15-15 - 15 Samtliga berörda nämnder: Ramökning för höjda hyror förvaltningslokaler Visborg - 6-6 - 6 Ingen skattesänkning 2009 + 14 + 14 P r o p o s i t i o n o c h o m r ö s t n i n g Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag, Björn Janssons och Jennie Anderssons yrkande och förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes. Ordföranden ställde proposition på Björn Janssons och Jennie Anderssons yrkanden och förklarade sig anse att Björn Janssons yrkande antagits som motförslag. JA för kommunstyrelsens förslag och NEJ för Björn Janssons yrkande. 36 ledamöter röstade ja. 35 ledamöter röstade nej. Av bilaga till protokollet framgår hur var och en röstade. Kommunfullmäktige hade således beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut S t y r k o r t Upprättat förslag till ändringar i styrkort för 2007-2010 fastställs. Nämnderna får i uppdrag att med utgångspunkt i koncernens styrkort upprätta egna styrkort för mandatperioden. Investeringar I n v e s t e r i n g a r upptas med 267 100 miljoner kronor. Av dessa avser 72 700 miljoner kronor ej skattefinansierade investeringar. Planeringsramar De föreslagna p l a n e r i n g s r a m a r n a för beräkning av 2009 års budget och strategiska plan för perioden 2010-2011 fastställs. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 94 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-06-18 Kf 72 forts. R a m f ö r ä n d r i n g a r Ramen för KOMMUNSTYRELSEN/LÖVSTA LANDSBYGDSCENTER ökas med 1,3 miljoner kronor. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 5,2 miljoner kronor. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN ökas med 0,6 miljoner kronor. Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 2,3 miljoner kronor. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 7,6 miljoner kronor. Ramarna för nämnderna ska sammanlagt minskas med 4 miljoner kronor. Ö v r i g a r a m f ö r ä n d r i n g a r Personalkostnadsreserv. Under finansförvaltningen upptas 108 miljoner kronor avseende personalkostnadsökningar för senare fördelning till nämnderna. Prisökningar: Nämnderna kompenseras för höjning av internhyror och interna priser med sammanlagt 15 miljoner kronor: (Internhyror 11,2 miljoner kronor, städ- och fastighetsservice, 1,6 miljoner kronor, samt konsult- och servicekontorets tjänster 2,2 miljoner kronor). Barn- och utbildningsnämnden, hälsooch sjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen ledningskontoret, och socialnämnden kompenseras för prisökningar i externa avtal med sammanlagt 18,9 miljoner kronor. Årets resultat beräknas till +2 miljoner kronor. Expedieras: Alla nämnder Ledningskontorets ekonomienhet Justerande: Utdragsbestyrkande: 95 80

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 Strategisk plan och budget 2009-2011 - Kommunfullmäktige 2008-06-18, 72 - Framställningar om ramförändringar och kompletterande uppgifter: - Tekniska nämnden 2008-09-24, 230 och tekniska förvaltningen 2008-09-15 - Ledningskontoret 2008-09-15, Lövsta 2008-09-10, Räddningstjänsten 2008-09-03 och - Konsult- och servicekontoret 2008-09-15 - Barn- och utbildningsnämnden 2008-09-10, 75 och barn- och utbildningsförvaltningen 2008-09-03 (vårdnadsbidrag) 2008-09-25 (komplettering till budgetunderlag) - Gotlands folkhögskola 2008-09-15 - Ledningskontoret 2008-09-19 PM om åtgärder p.g.a. minskade skatteintäkter Dnr KS2008/454 - Ledningskontorets rapport 2008-10-14 om införandet av Vision Gotland 2025 och Gotlands varumärkesplattform - Kommunstyrelsen 2008-10-23, 229 Kommunstyrelsen har överlämnat förslaget till strategisk plan och budget för åren 2009-2011 till kommunfullmäktige. Göran Gyllenkrok, kommunens ekonomidirektör, inledde med att översiktligt informera om det minskade skatteunderlaget och annalkande lågkonjunktur. Han beskrev även de åtgärder som vidtagits med anledning av detta och den besparingspotential som man lyckats identifiera (närmare beskrivet i PM 2008-09-28, se ovan). Därefter redogjorde han närmare för de bakomliggande tankegångarna i höstens budgetberedning. Slutligen redogjorde han för kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget och driftbudget. I n v e s t e r i n g s b u d g e t Förslaget till investeringsbudget omfattar ca 307,9 miljoner kronor (mnkr), varav 87,7 mnkr (Gnisvärd) avser ej skattefinansierade investeringar. Investeringsplanen 2010 och 2011 upptar enbart pågående investeringsprojekt och potter för maskiner och inventarier. D r i f t b u d g e t Förslaget till driftbudget innebär i förhållande till av kommunfullmäktige beslutade ramar följande (netto): ytterligare ramhöjningar på totalt 7,8 mnkr. Ramnedskärning i form av besparingsbeting införs på ca 20,2 mnkr 2009 och ytterligare ca 42,8 mnkr 2010. Intäkter från realisationsvinster vid försäljning av fastigheter upptas med 35 mnkr (i st f. 10 mnkr) och som personalkostnadsreserv upptas 100 mnkr (i st f 108 mnkr). forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 191 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. Årets resultat (enligt resultatbudget) beräknas uppgå till + 12 mnkr. Mot bakgrund av uppdaterade kalkyler för projektet MERIT och centraliseringen av ägandet av datorer/pc till IT-centrum har kommunstyrelsen beslutat att uppta 5,5 mnkr för höjning av internpriset för hyra av datorer. Nämndernas kapitalkostnader ska reduceras med motsvarande belopp. A n f ö r a n d e n : Anföranden hölls av Lars Thomsson (c), Gustaf Hoffstedt (m), Stefan Nypelius (c), Åke Svensson (s), Carina Lindberg (v), Per-Olof Jacobsson (c) och Torgny Lihnell (mp). Y r k a n d e n : Eva Nypelius (c), Lena Celion (m) och Mats-Ola Rödén (fp) tillstyrkte kommunstyrelsen förslag. (Se nedan, kolumn A.) Björn Jansson (s) tillstyrkte förslaget men yrkade, med instämmande av Stefaan De Maecker (mp) och Eric Martell (s) att följande förändringar dessutom skulle vidtas: Tekniska nämnden tillförs 1 mnkr för Bussiga kortet. Socialnämnden tillförs 1 mnkr för sommarjobb till ungdomar och barn- och utbildningsnämnden 2 mnkr för att inrätta förskoleverksamhet under obekväm arbetstid. Som intäkt från parkeringsavgifter upptas 3 mnkr. Som intäkt från realisationsvinster upptas 45 mnkr i stället för 10 mnkr. Ramminskningarna genom besparingsbeting ska vara 11 mnkr 2009 och ytterligare 40 mnkr 2010 d.v.s. totalt 51 mnkr 2010. Resultatet skulle därmed bli 12,5 mnkr. (Yrkandet framgår nedan under B.) forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 192 81

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. Brittis Benzler (v) tillstyrkte Björn Jansson förslag med tilläggsyrkanden om att: 1) Barn- och utbildningsnämndens ram ökas med 4 miljoner kronor för ökade kostnader för privatskolor. (se nedan B + ramökning för BUN) 2) Barn- och utbildningsnämnden erhåller kompensation för merkostnader för nya privatskolor (driftstart 2008 eller 2009), när dessa är kända. 3) Inom vård, skola och omsorg bör en uppbromsning ske av konkurrensutsättning/avknoppning. Dessa verksamheter bör inte i ökad utsträckning bedrivas i privat regi, det ger för dålig insyn och kontroll av hur verksamheten bedrivs och hur skattepengarna används. Privat verksamhet inom dessa områden ger också sämre totalkostnadskontroll och minskade möjligheter till regional styrning av serviceutbudet. Stefaan De Maecker (mp) yrkade, med instämmande av Björn Jansson (s) och Matias Lundström (mp) att förslaget till kommunfullmäktiges uttalande skulle kortas ned och sluta med punkt efter Gotland 2025. (Se nederst i kommunfullmäktiges beslut) P r o p o s i t i o n o c h o m r ö s t n i n g : Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag till ramförändringar (A) och Björn Janssons yrkande (B) och Brittis Benzlers yrkande (B+ BUN) förklarade sig anse att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes. Ordföranden ställde proposition på om Björn Janssons yrkande eller Brittis Benzlers yrkande skulle antas som motförslag och fann att Björn Janssons yrkande hade antagits som motförslag. Inför omröstningen godkände kommunfullmäktige följande proposition. JA för kommunstyrelsens förslag. NEJ för Björn Janssons yrkande. 36 ledamöter röstade ja. 33 ledamöter ledamot röstade nej: 2 ledamöter var frånvarande. Av bilaga till protokollet framgår hur var och en röstade. Kommunfullmäktige hade således bifallit kommunstyrelsens förslag till driftbudget. Därefter ställde ordföranden i tur och ordning proposition på Brittis Benzlers yrkanden om kompensation för privatskolor och uppbromsning av konkurrensutsättningen och fann att dessa hade avslagits. Därefter ställde ordföranden proposition på Stefaan De Maeckers tilläggsyrkande om att uttalandet skulle förkortas och fann att kommunstyrelsens förslag vunnit majoritet. Slutligen ställde ordföranden proposition på kommunstyrelsens övriga förslag och förklarade sig anse att dessa hade vunnit majoritet. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 193 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. Beloppen i miljoner kronor KF:s planeringsram KS förslag till förändringar A E Nypelius (c) L Celion (m) M-O Rödén (fp) Yrkade förändringar B B Jansson (s) B Benzler (v) S De Maecker (mp) K o m m u n s t y r e l s e n P o l i t i k e r o r g a n i s a t i o n e n Valnämnden 1,25 mnkr EU val 2009, allmänna val 2010-1,25 A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0,3 2010 + 0,2 B: Besparingsbeting: 0,5 2009 + 0,5 L e d n i n g s k o n t o r e t (Ramökning netto enligt tidigare beslut ca 2,2 mnkr: Finsam och Ädit-projektet). Ökad hyreskostnad Arkivcentrum, drift och ledning av system för tillbuds- och skaderapportering, drift kamerabevakning, tjänst som arkivarie (se nedan), komplettering av anslag för driftbidrag kongresshallen, inrättande av funktion som tjänsteman i beredskap, TIB, kontor i Bryssel, samt ändrad periodisering av besparing Arbetscentrum + 1,25 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsv. - 0,4 Omdisponering Europa-direkt-kontor + 0,1 + 0,1 A: Besparingsbeting: 0,6 2009 1,4 2010 + 0,6 B: Besparingsbeting: 2,0 2009 + 2,0 L ö v s t a Ramökning. Lärcentra 2009-1,3 Ramminskning 0,9 2010 (sänkt energikostnad) A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0,3 2010 + 0.2 B: Besparingsbeting 0,5 2009 + 0,5 forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 194 82

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. R ä d d n i n g s t j ä n s t e n Besparingsbeting: 0,3 2009, 0,7 2010 + 0,3 + 0,3 T e k n i s k a n ä m n d e n Kompensation indexavtal kollektivtrafik - 1,5-1,5 Besparingsbeting: 1,0 2009, 2,0 2010 + 1,0 + 1,0 B: Kompensation Bussiga kortet - 1,0 B: Parkeringsavgifter inkl boendeparkering + 3,0 B y g g n a d s n ä m n d e n Besparingsbeting: 0,2 2009, 0,3 2010 + 0,2 + 0,2 M i l j ö - o c h h ä l s o s k y d d s n ä m n d e n A: Besparingsbeting: 0,2 2009, 0,3 2010 + 0,2 K u l t u r - o c h f r i t i d s n ä m n d e n Omdisponering Europa-direkt-kontor - 0,1-0,1 A: Besparingsbeting: 1,2 2009, 2,8 2010 + 1,2 B: Besparingsbeting: 1,4 2009, 2,6 2010 + 1,4 B a r n - o c h u t b i l d n i n g s n ä m n d e n (Ramminskning enl. tidigare beslut 22,2 mnkr) Ramökning: Korrigering p.g.a. elevförändringar (Skola Gotland 2008) - 5,2 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsvarande - 5,0 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,2) (- 1,2) Införande av vårdnadsbidrag - 1,0 Skolbussar (halvårseffekt) - 4,0-4,0 A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14,0 2010 + 6.0 B: Besparingsbeting: 15,0 2010 B: Barnomsorg under obekväm arbetstid - 2,0 Justerande: Utdragsbestyrkande: forts. 195 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. F o l k h ö g s k o l e s t y r e l s e n Ramökning (bortfall statsbidrag) - 0,6 A: Besparingsbeting: 0,3 2009, 0,7 2010 + 0,3 S o c i a l n ä m n d e n Ramökning: Effekter avtal om OB - 7,3 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal - 7,2 Ramminskning + 5 Nya statsbidrag 2009 * (- 0,6) (- 0,6) A: Besparingsbeting: 4,0 2009, 6,0 2010 + 4,0 B: Besparingsbeting: 5,0 2009, 10,0 2010 + 5,0 B: Sommarjobb ungdomar - 1,0 H ä l s o - o c h s j u k v å r d s n ä m n d e n (Ramökning enligt tidigare beslut ca 9,3 mnkr) Ramökning: Effekter avtal om arbetstid och OB - 7,6 Ramökning: Kompensation kostnader externa avtal motsvarande - 6,3 Sjukvårdsrådgivning 1177-0,2-0,2 Höjd premie LÖF - 1,1-1,1 Nya statsbidrag 2009 * (- 1,0) (- 1,0) A: Besparingsbeting: 6,0 2009, 14,0 2010 + 6,0 B: Besparingsbeting: 10,0 2010 forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 196 83

del 4 protokoll GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. Ö v r i g t Samtliga nämnder: Ramökning för personalkostnadsökningar (3,5 %) - 108 + 8 + 8 Samtliga nämnder: Ramminskning som effekt av Struktur 2007 10 mnkr (5 mnkr avser ekonomi- och personaladministration. Ramminskning ledningskontoret 5 mnkr upptaget under ledningskontoret) + 5 Samtliga nämnder: Ramökning för höjning av internpriser - 15 Samtliga nämnder: Ramökning för höjda hyror förvaltningslokaler Visborg - 6 + 5 + 5 Samtliga nämnder: Besparing löneadm. + 1,5 + 1,5 Serviceförvaltning: Besparing: 6,0 2009, 26,1 2010 + 6,0 + 6,0 Samtliga nämnder: Driftanslag datorer omdisponeras till kommunstyrelsen (+ - 3,5) (+ - 3,5) Samtliga nämnder: Omdisponering för arkivarie (+ - 0,6) (+ - 0,6) Realisationsvinster fastighetsförsäljning (10 mnkr) + 35,0 + 45,0 Ingen skattesänkning 2009 + 14,0 + 14,0 * Anslag under Finansförvaltningen minskas med motsvarande belopp. Kommunfullmäktiges beslut Föreliggande förslag till budget för år 2009 fastställs. Föreliggande förslag till strategisk plan för perioden 2010-2011 förklaras upprättad. Kommunalskatt: Kommunalskatten för 2009 fastställs till 33:10 kr per skattekrona. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: 197 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2008-11-24 Kf 148 forts. Personalkostnadsreserv: De avsatta medlen för personalkostnadsökningar ska fördelas av kommunstyrelsen. Interna prisökningar: De för interna prisökningar avsatta medlen, 3,8 mnkr (städ- och fastighetsservice och konsult- och servicekontorets tjänster) och 3,5 mnkr (driftanslag inköp datorer), samt 5,5 mnkr (kapitalkostnader datorer) sammanlagt 12,8 mnkr, upptas under kommunstyrelsen och ska fördelas av styrelsen. Arbetsgivaravgifter: Kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera medel (ca 22 mnkr) avseende personalomkostnadspålägg till följd av sänkta arbetsgivaravgifter. Lånefinansiering: Ramen för upptagande av långfristiga lån fastställs till 100 mnkr. Tillfälliga lån: Beloppsramen för tillfälliga lån, som kommunstyrelsen äger rätt att ta upp, bestäms till 300 mnkr. Långfristiga lån: Kommunstyrelsen får rätt att omsätta långfristiga lån för 300 mnkr Kommunstyrelsens bemyndigande: Kommunstyrelsen bemyndigas att inom en ram av 5 mnkr anvisa medel ur Gotlands kommuns eget kapital. Styrkort 2007-2010: Av kommunstyrelsen föreslagen revidering av styrkortet (perspektivet Ekonomi) antas. Anta de förslag till direktiv som kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog 11 november. Kommunfullmäktige uttalar följande: Mot bakgrund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna är det angeläget att betona målen i Vision Gotland 2025 och att nämnderna har ett särskilt fokus på befolkningsutveckling och tillväxtskapande insatser. Expedieras: Alla nämnder Justerande: Utdragsbestyrkande: 198 84

tidsplan 2009 Tidplan 2009 Inlämningstider till ledningskontoret Frågor styrkort 2009-01-12 Årsredovisning 2009-02-13 Kompletteringsbudget investeringar 2009-02-13 Nämndernas budgetmaterial 2009-04-14 KSau 2009-05-04 06, 11 Delårsrapport 1 mars 2009-04-20 KSau 2009-05-04 06, 11 Månadsrapport maj 2009-06-08 KS 2009-06-11 Ev komplettering budgetmaterial 2009-09-16 KSau 2009-10-05 07, 09 Delårsrapport 2 2009-09-21 KSau 2009-10-05 07, 09 Månadsrapport september 2009-10-12 KS 2009-10-26 Material strategisk plan & budget 2009-10-23 KF 2009-11-23 Månadsrapport oktober 2009-11-13 KS 2009-11-19 Detaljbudget 2009, integrerad 2010-01 Avstämningsmöten och dylikt Bokslut/årsredovisning 2009-02-17, koncernmöte Prel beredning investeringar Dialogtillfällen 2009-03-16, 18 KLG budgetdiskussion 2009-04-16 Budget, delårsrapport 1 Budget, delårsrapport 2 Omvärldsseminarium 2009-05-11, koncernmöte 2009-10-09, koncernmöte 2009-12-17, koncernmöte Budgetberedning/-avstämning Våren: Budgetberedning KSau 2009-05-04 06, 11 Hösten: Budgetavstämning KSau 2009-10-05 07, 09 85

86

gotlands kommuns organisation Gotlands kommun strategisk plan och budget 2009 2011 Gotlands kommuns organisation Serviceförvaltningen* Socialnämnden Socialförvaltningen *Konsult- och servicekontoret finns fram till 2009-03-31 var efter det övergår till Serviceförvaltningen. 87

Gotlands kommun 2009 Folkmängd (antal 1 nov 2008)... 57 012 Kommunal utdebitering (kr)...33:10 Driftbudget nettokostnad... 3 835 mkr Budgeterat resultat...12 mkr Investeringsbudget nettoutgift... 308 mkr Ledningskontoret Klosterplan 2, 621 81 Visby Telefon växel: 0498-26 90 00 E-post: gotlands.kommun@gotland.se Hemsida: www.gotland.se/lk