Vad kan påverka en elev i gymnasievalet?

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Vad kan påverka en elev i gymnasievalet? What can affect a student in secondary school choice? Frida Dagsberg Lina Greek Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Thomas Persson Datum för slutseminarium: 2012-12-14 Handledare: Hilma Holm

2

Sammanfattning Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen. För att ta reda på vad som påverkar elever i sitt gymnasieval genomför vi sex semi-strukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Vi intervjuar tre killar och tre tjejer från två olika klasser. Resultatet analyseras utifrån Hodkinsons och Sparkes teori Careership och Gottfredsons teori. Resultatet visar att eleverna påverkas av den omgivning och miljö som de växer upp i. Föräldrarna är de personer som är mest betydelsefulla för majoriteten av informanterna. När det gäller andra faktorer fick vi fram att man lägger vikt vid framförallt status och trivsel. Resultatet visar en brist på kunskap om yrken och gymnasieprogram vilket vi tolkar begränsar eleverna i deras väljande. Nyckelord: Gymnasieval, Påverkan, Föräldrar, Social bakgrund, Habitus 3

4

Förord Vi vill ge ett stort tack till rektorn men särskilt till studie- och yrkesvägledaren på den skola där vi genomförde vår studie för all hjälp vi fick. Vi tackar lärarna i de berörda klasserna för ert tålamod men vill framförallt tacka alla härliga informanter som ställde upp och hjälpte oss med vårt examensarbete genom att dela med sig av sina tankar kring gymnasievalet! Vi vill även tacka vår handledare, Hilma, för ditt tålamod och ditt varma mottagande under våra möten! Arbetet fördelades på så vis att vi båda läste och skrev om varsin teori och varsin del av den tidigare forskningen. Intervjuerna transkriberades av oss båda, tre var och sedan bytte vi med varandra och sorterade transkriberingarna utifrån de teman som vi ville ha. Vi delade upp analysen då Frida tog två teman, var av det ena var det längsta och Lina tog de resterande tre. När Frida hade skrivit en del tittade Lina på den och tvärt om för att lägga till eller dra ifrån det som passade in samt inte passade in. Resultat, metod, diskussion och resten av uppsatsen skrev vi tillsammans. Vi vill också tacka varandra för ett mycket gott samarbete! Det har varit mycket slit och motgångar men alla fina och minnesvärda stunder vi har haft under utbildningens gång och under tiden med examensarbetet gör det hela mycket värt det. 5

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förord... 5 1. Inledning... 9 1.1 Syfte... 11 1.2 Disposition... 11 2. Tidigare forskning... 13 2.1 Vägen efter grundskolan... 13 2.1.1 Mognad... 14 2.1.2 Vem påverkar eleverna?... 14 2.2 Utbildningssegration och självsortering... 15 2.3 Modell för barns karriärutvecklingsprocess... 16 2.4 Ungdomars pragmatiska val... 17 2.5 Studie kring unga människors karriärval... 17 2.6 Sammanfattning... 18 3 Teori... 20 3.1 Careership... 20 3.1.3 Habitus styr personens val... 20 3.1.2 Pragmatiskt och rationellt val... 21 3.1.5 Tre olika brytpunkter... 21 3.2 Gottfredson... 21 3.3 Sammanfattning... 22 4. Metod... 23 4.1 Metodval och metoddiskussion... 23 4.2 Urval av undersökningsenheter... 23 4.3 Datainsamling... 24 4.4 Analysmetod... 25 4.5 Etiska ställningstaganden... 26 6

5. Resultat & Analys... 27 5.1 Presentation av informanterna... 27 5.2 Funderingar och känslor inför gymnasievalet... 28 5.3 Analys av funderingar och känslor kring gymnasievalet... 28 5.4 Viktiga personer för informanterna i valet... 29 5.4.1 Föräldrar... 29 5.4.2 Syskon... 29 5.4.3 Andra vuxna... 30 5.4.4 Kompisar... 30 5.5 Analys av viktiga personer... 31 5.5.1. Rationella val... 31 5.5.2 Pragmatiskt val... 32 5.5.2 Handlingshorisont och Habitus... 32 5.5.4 Fält... 33 5.6 Faktorer som påverkar informanterna i valet... 34 5.6.1 Trivsel... 34 5.6.2 Rykte & Status... 34 5.6.3 Avstånd... 35 5.6.4 Fritid... 36 5.6.5 Jobb efter gymnasiet... 36 5.6.6 Kunskap om gymnasieprogram... 37 5.7 Analys av faktorer som påverkar informanterna i valet... 37 5.8 Värderingar och åsikter... 40 5.9 Analys av värderingar och åsikter... 42 5.10 Hur mycket information har mottagits och hur mycket önskas inför gymnasievalet?... 44 5.11 Analys av hur mycket information har mottagits och hur mycket önskas inför gymnasievalet?... 46 7

5.12 Sammanfattning av resultat & analys... 46 6. Diskussion... 48 6.1 Återknytning till syftet... 48 6.2 Reflektion över vårt tillvägagångssätt... 48 6.3 Teori och tidigare forskning... 49 7. Referenslista... 52 8. Bilagor... 53 8.1 Intervjuguide... 53 8.2 Personer jag diskuterar med... 55 8.3 Andra faktorer... 56 8

1. Inledning Ett flertal pedagogiska och sociologiska studier har kommit fram till att social bakgrund, kön och etnicitet styr elever vid gymnasievalet. Sociologiska utbildningsforskare har tittat på vilken utbildningsinriktning och gymnasieskola ungdomar väljer och analyserat det utifrån tillgången på kulturellt kapital och ekonomiskt kapital (Ekström, Frisell Ellburg & Kallstenius, 2012). I Skolverkets rapport Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet (Ekström m.fl, 2012) kan man läsa att ungdomar saknar kunskaper om hur och var de kan hämta information för att själva kunna granska och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. De mönster som återfinns i den behandlade litteraturen är att valet till gymnasieskolan ställer krav på att ungdomarna ska kunna orientera sig bland alla valmöjligheter som finns. En del elever upplever svårigheter i att överblicka all tillgänglig information och en del elever upplever sig inte ens mogna att välja. Till följd av den osäkerhet som finns hos eleverna ställs det krav på att deras omgivning ska kunna hjälpa dem i sitt beslutsfattande. Studie- och yrkesvägledaren förväntas ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå (Eklund m.fl, 2012). Ungdomar upplever det svårt att värdera olika alternativ och sålla bort överflödig information. Det är flera aktörer som är aktiva i valprocessen. Ungdomar diskuterar med sina kompisar om olika gymnasieprogram och skolor. Kompisarna är också en viktig del av ungdomars identitetsbildning och vid social frigörelse från föräldrarna. Samtidigt som ungdomarna frigör sig från sina föräldrar är det deras stöd som är viktigast för ungdomarna i gymnasiet (Ekström m.fl, 2012). Författarna till rapporten menar också att det finns olika begränsningar och möjligheter för ungdomar när det kommer till gymnasievalet beroende på deras sociala bakgrund, kön och den lokala/regionala kontexten. Författarna menar även att ungdomars intressen och livsstil kan vara avgörande för hur man gör sina val (Ekström m.fl, 2012). Rapporten pekar också på att gymnasievalet handlar om social självsortering och att valet till gymnasieskolan följer ett klassreproducerande mönster. Genom sitt val av gymnasieprogram och skola visar man vem man är och för en del elever innebär deras gymnasieval ett klassöverskridande val som möjliggör nya saker. Något som också påverkar 9

eleverna i gymnasievalet är utbudet av skolor på orten och antalet gymnasieprogram som erbjuds i elevernas närhet. Kön begränsar elevernas valutrymme. Men det finns det elever som väljer utbildning som domineras av motsatt kön. Författarna till rapporten (Ekström m.fl, 2012) förklarar könsstereotypa val med att det finns föreställningar om vad som anses passande yrke för tjejer respektive killar. Med detta kan vi se att det är många olika faktorer som spelar roll för ungdomar när de gör sitt gymnasieval. Det är därför inte alltid enkelt för alla när de ska göra sitt val. För att få djupare förståelse för vad det är som är betydelsefullt för ungdomar i valsituationen har vi valt att undersöka det från ungdomars perspektiv. Det ungdomarna kan bidra med är deras syn på vilka faktorer de tycker har störst betydelse när det kommer till gymnasievalet. Vilka personer är det som påverkar dem mest och vilka andra saker eller faktorer i omgivningen spelar roll? För studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor menar vi att det är högst relevant att känna till den osäkerhet som finns hos många ungdomar och vad osäkerheten beror på. Vi menar också att det är viktigt för studie- och yrkesvägledare att ha kunskaper om vilka faktorer det är som anses vara betydelsefulla för ungdomarna när de ska fatta beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja. 10

1.1 Syfte Syftet med vår uppsats är att belysa olika påverkningsfaktorer som finns när elever i årskurs nio gör sitt gymnasieval. Genom att se på det ur ungdomars perspektiv vill vi ta reda på om könstillhörighet, intressen, kompisars och föräldrars åsikter påverkar elever i gymnasievalet. Vi vill även ta reda på om det finns andra faktorer som kan möjliggöra eller begränsa studieval för elever t.ex. hur elever påverkas av den information de tar till sig. Våra frågeställningar: På vilket sätt kan intressen, kompisars samt föräldrars åsikter påverka elever när de gör valet till gymnasiet? Hur ställer de sig till informationen de får och finns det andra faktorer som påverkar? Hur ser elever på könsfördelningen på gymnasieprogrammen och varför tror dem att det ser ut som det gör? 1.2 Disposition Uppsatsen följs nu av kapitel två till sex. Kapitel två tar upp tidigare forskning inom ämnet. Den tidigare forskningen handlar om hur elever påverkas av samhället och omgivningen när de gör sitt val till gymnasiet. I kapitel tre tar vi upp två teorier som vi använder för att förstå vårt resultat. I kapitel fyra går vi genom den metod vi valt att använda samt argumenterar för vilka fördelar samt nackdelar vi hittar med den. Skolan där det empiriska materialet samlades in på presenteras och vi förklarar hur det gick till när informanter valdes ut. Kapitel fem innefattar både vårt resultat och vår analys. Resultatet delas in i teman och efter varje tema gör vi en analys av det empiriska materialet. I det sjätte kapitlet diskuterar vi studiens resultat och jämför det med den tidigare forskningen. Vi reflekterar över vårt tillvägagångssätt samt framför vad vi har lärt oss under arbetets gång. Vi ger också förslag på fortsatt forskning inom området. 11

som väljer utbildning som domineras av motsatt kön. Författarna till rapporten (Ekström m.fl, 2012) förklarar könsstereotypa val med att det finns föreställningar om vad som anses passande yrke för tjejer respektive killar. Med detta kan vi se att det är många olika faktorer som spelar roll för ungdomar när de gör sitt gymnasieval. Det är därför inte alltid enkelt för alla när de ska göra sitt val. För att få djupare förståelse för vad det är som är betydelsefullt för ungdomar i valsituationen har vi valt att undersöka det från ungdomars perspektiv. Det ungdomarna kan bidra med är deras syn på vilka faktorer de tycker har störst betydelse när det kommer till gymnasievalet. Vilka personer är det som påverkar dem mest och vilka andra saker eller faktorer i omgivningen spelar roll? För studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor menar vi att det är högst relevant att känna till den osäkerhet som finns hos många ungdomar och vad osäkerheten beror på. Vi menar också att det är viktigt för studie- och yrkesvägledare att ha kunskaper om vilka faktorer det är som anses vara betydelsefulla för ungdomarna när de ska fatta beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja. 12

2. Tidigare forskning Forskningen som vi nedan kommer att presentera anser vi vara relevanta för vår studie med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar. Dresch och Lovén (2010) har gjort en studie där de undersöker vilka påverkningsfaktorer som finns hos eleverna när de gör sitt val till gymnasiet. Sandell (2007) har gjort en studie där hon tittar på vad som kan begränsa ungdomar i sitt gymnasieval utifrån segregationsproblemet i samhället. Hon tittar på hur ungdomar begränsas i sitt väljande beroende på kön och klasstillhörighet. Då båda studierna riktar in sig på ungdomars val till gymnasiet och det också är vad vår studie kommer handla om anser vi det vara relevant att fördjupa oss i dessa studier för att sedan jämföra med det resultat vi kommit fram till. Sedan valde vi att ta med It s for the rest of your life (2005) och Children s Conceptions of Career Choice and Attainment: Model Development (2011) som handlar om hur processen går till när ungdomar gör sina val och att omgivningen påverkar dem på olika sätt. Även artikeln Young people's career choices and careers guidance action planning: A case-study of training credits in action (1993) handlar om hur omgivningen påverkar på olika sätt när det kommer till ungdomars karriärval, men den handlar även om pragmatiska och rationella val. 2.1 Vägen efter grundskolan James Dresch och Anders Lovén (2010) har gjort en enkätundersökning med elever som går i Nian för att ta reda på vilka faktorer som påverkar dem i valet till gymnasieskolan. De har följt eleverna under två års tid samt gjort fördjupade intervjuer. De kom fram till att valet till gymnasiet var ett viktigt val för eleverna och att hela 83% tyckte detta. Det visade sig också att många av eleverna vill tala med någon om sitt val och främst var det då föräldrarna, efter det kom studie- och yrkesvägledare och sedan kompisarna. Nästan hälften av eleverna tyckte det var ett svårt beslut. De fick också fram att eleverna tyckte det var svårt att hantera informationen och reklamen de fick. Nästan 40 % tyckte till och 13

med att det var för mycket information. Studien fick också fram att flickor var mer osäkra på både sina val och framtiden än pojkarna (Dresch & Lovén, 2010). 2.1.1 Mognad James Dresch och Anders Lovén (2010) om elevers mognad och om de är mogna att fatta dessa beslut om framtiden när man är runt femton. De menar att elever idag inte är lika mogna som ungdomar var förr i tiden. Eleverna går till vägledaren och ställer enkla frågor, som de själva skulle lätt kunna hitta på internet eller i en tidning. Detta beror enligt Dresch och Lovén på inlärd hjälplöshet, och med det menar de att eleverna är så vana vid att få allt serverat och bli omhändertagna i skolan att eleverna förväntar sig att få svaren direkt istället för att själva behöva söka upp dem. Eleverna förväntar sig att studie- och yrkesvägledaren har alla rätta svar och vet vad som är bäst för varje elev. 2.1.2 Vem påverkar eleverna? När det är dags att börja bestämma sig så menar Dresch och Lovén (2010) att omgivningen påverkar väldigt mycket, både medvetet och omedvetet. I undersökningen har man kommit fram till att eleverna själva inte är medvetna hur mycket de blir påverkade, detta kom de fram till genom att eleverna svarade motsägelsefullt på vissa frågor. De blir socialiserade in i samhället och tar till sig omgivningens normer och värderingar som sina egna. Enligt enkäterna har föräldrarna mest inflytande, efter det kommer kompisar och studie- och yrkesvägledaren. Lärare hade inte lika stor betydelse. Ungefär hälften av eleverna svarade att föräldrarna var mycket engagerade i sitt barns val till gymnasiet. Hela 85 % av eleverna ville att föräldrarna skulle känna sig stolta över vilket program de har valt. Cirka hälften av eleverna menade att de hade stora förväntningar på sig och att det var viktigt att lyssna på föräldrarna. De fick också fram genom enkäten att information, studiebesök och utbildningsmässor spelade en ganska stor roll i väljandet. Däremot så hade inte informationsbroschyrer, tv, tidningar och internet lika stor betydelse. 90 % av eleverna uppgav att de valt gymnasieprogram som intresserar dem. Gymnasievalet påverkas av elevens egna uppfattningar, men även av de närmsta personernas handlingar och sin omgivning. Just vid denna ålder är eleverna kanske lite 14

vilsna och håller på att gå från barndomen ut i vuxenvärlden. Därför är ungdomar i den här åldern extra mottagliga för andras värderingar, åsikter och förväntningar. I den här processen där man försöker skapa sig en egen identitet kan det då vara svårt att skilja på sin egen eller samhällets värderingar och normer. Personer i barnets närhet för över både omedvetet och medvetet sina normer och värderingar (Dresch & Lovén, 2010). 2.2 Utbildningssegration och självsortering Anna Sandell (2007) vill med sin avhandling utbildningssegregation och självsortering analysera och undersöka hur segregationsproblemet i samhället påverkar ungdomars gymnasieval och hur de medvetet och omedvetet begränsas i sitt väljande beroende på kön och klasstillhörighet. Sandell (2007) vill titta på och analysera den svenska skolans relation till genus, individualisering och unga människors positioner i samhället och utifrån den utbildningssegregation som finns. I avhandlingen finns statistik med elevers betyg, olika sociala klassers vanligaste val till gymnasieskolan och hur könsfördelningen på de olika gymnasieprogrammen är med mera. Sandell (2007) vistades på en skola i en mindre industridominerad stad med låg övergångsfrekvens till högre studier, där deltog hon som observatör under undervisningen med 60 elever under en tid. I staden var andelen invånare med traditionella arbetarklassyrken hög. Dit räknas arbeten inom utvinning, tillverkning och sjukvård. Staden var inte allt för nära liggande en ort med högre utbildning. Efter observationerna på skolan genomförde hon gruppintervjuer med 35 elever och sedan genomförde hon också enskilda intervjuer med 13 elever. Med studien framkom att i en mindre industridominerad kommun visade tydligare könssegregation och könsrelaterade mönster för gymnasievalet och andra framtidsval än vad som kunde återfinnas i nationella beskrivningar. Endast 14 procent av alla gymnasieelever gick då studien genomfördes på könsjämna program. I Sandells (2007) studie tittade hon på elever som går Naturvetenskapliga programmet och i den klassen återfanns könsmönster som inte brukar finnas i studier av genus och skola. I NV-klassen var genuslikheterna framträdande. Detta beror dels på att klasser som en sådan ofta karaktäriseras av elever som kommer från familjer med utbildningstraditioner. Förutom den speciella NV-miljön skiljde sig tjejerna och killarna från varandra i val av gymnasieutbildning, föreställningar om yrken och om man ser till 15

skolvardagen. Vardagen i skolan styrdes av killarnas uppfattning av hur man skulle se ut, bete sig och vilka åsikter som var rätta. Sandells (2007) avhandling pekar på att den yngre generationen fortsätter upprätthålla kvinnors och mäns olika sfärer och värden. Den bilden tjejer hade av tjejer var väldigt stereotyp och inget de ville identifiera sig med. Gemensamt för eleverna som deltog i studien var att de alla distanserade sig från det som räknats traditionellt som kvinnligt. Kvinnligt beteende rankades som lågt men samtidigt avfärdade inte tjejerna idén om att vara tjej men de avfärdade de föreställningar och stereotyper som omhägnade deras kön. Istället relaterade de sig mot en manlig norm och de togs i uttryck i att några av eleverna menade att de föredrog att umgås med killar och att de själva inte var så tjejiga av sig. Sandells (2007) forskningsområde knyter an till utbildningssociologin där begreppet kulturellt kapital är det mest utforskade. Olika kapitalformer i samstämmighet med habitus och fält formar människor till olika positioner. Sandell (2007) skriver i sin avhandling att Bourdieu menar att endast elever med rätt habitus har förmågan att ta till sig den information och träning som sker i skolorna. Alltså etableras en segregation mellan eleverna utifrån deras bakgrund. De elever som är mest kulturellt priviligierade hittar rätt väg genom systemet och detta gör att segregationen förstärks. Maktförhållanden mellan klasser och tillgången till olika typer av kapital är det som förklarar sorteringen och segregationen i utbildningssystemet. De klasser som har störst mängd kulturellt kapital har den största benägenheten att satsa på sina barns utbildning. 2.3 Modell för barns karriärutvecklingsprocess Kimberly A. S. Howard och Mary E. Walsh skriver i Journal of Career Development (2011) att de tycker att tidigare forskning och teorier kring karriärutveckling koncentrerar sig på de senare ungdomsåren och glömmer bort de tidigare åren i barns utveckling. Författarna menar att barn formar och bedömer vilka yrken som kan passa dem redan vid fyra års ålder. Författarna menar att man därför måste gå tillbaka till tidigare ålder för att förstå karriärutvecklingen. De koncentrerar sig också på hur själva processen går till när barn gör val. Det är viktigt för barnen att veta hur man gör sitt val. Meningen med artikeln är att beskriva en modell för att förstå barns föreställningar om karriärutvecklingsprocesser. Modellen har sex steg och efter varje steg kommer man 16

närmre och förstår lättare vilket yrke som passar personen bäst. De tittar först på det hela stora och saker som kan påverka i omgivningen och sedan mer på personliga saker som kan påverka. 2.4 Ungdomars pragmatiska val Anthea Taylor (2005) menar att dagens arbetsmarknad är rörlig och det krävs en flexibilitet bland arbetarna och en ständig kompetensutveckling. Hon menar också att det fortfarande finns personer som inte är intresserade av den marknaden utan gärna stannar inom samma område. Hon har gjort en undersökning med australiska ungdomar och deras väg in i byggbranschen där det framkom att ungdomarna gör pragmatiska val. Ungdomarna letar kunskap och information från släktingar och familj eller andra personer i deras närhet. De skapar sig en bild av hur det ska vara att arbeta i byggbranschen och att det finns en gemenskap där som de vill komma åt. Ungdomarna söker en trygghet och har långsiktiga karriärambitioner. Författaren ställer därför sig frågan om att det är rätt att förbereda alla människor inför den flexibla arbetsmarknaden. 2.5 Studie kring unga människors karriärval Phil Hodkinson & Andrewe C. Sparkes (1993) gjorde en undersökning som handlade om hur unga människor gör sina karriärval. I undersökningen intervjuade dem sammanlagt 115 ungdomar, varav 59 killar och 56 tjejer. De intervjuade också 10 yrkesofficerare och 8 karriärlärare. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. De kom fram till att ungdomarna påverkas av familj, kultur, deras egna erfarenheter och lyssnar på personer som de litar på. Många av de ungdomar som visste vad de skulle göra i framtiden hade påverkats av nära släktingar, grannar eller vänner som jobbade inom samma område. Detta visar att de gör rationella val som grundar sig på egna erfarenheter och att de lyssnar på personer de kan lita på. Valen är också pragmatiska då de bygger på bara mindre delar av all information. Väljandet är kontext relaterat och därför kan man inte bortse från att familjebakgrunden, deras kultur och deras livshistoria påverkar. Då känslor kan spela en 17

stor roll så är valen i vissa fall delvis rationella. Tajmingen är också en viktig del för ungdomarna gör sina val när de är redo för det och när tillfälle ges. Sedan är det så att det som är viktigt idag inte behöver vara viktigt i morgon. CGAP process är en modell med fyra steg som ska lära ungdomarna att göra ett systematiskt val. De ska bland annat lära känna sig själva och sina färdigheter, ta reda på sina karriärmål och vilka färdigheter de behöver för de målen. De får också lära sig hur de gör ett bra val. Det är yrkesofficerarna och yrkesvägledarna som håller i dessa möten med ungdomarna. När Phil Hodkinson & Andrewe C. Sparkes (1993) utvärderade modellen kom de fram till att det går att använda de olika stegen på olika sätt. De kom också fram till att ungdomarna behöver lära sig tidigt hur de ska tänka när de gör sina karriärval. Få dem mer medvetna om vad som kan påverka dem, få dem att se mer och att kön inte ska spela någon roll när man väljer sin framtid. Försöka öka ungdomars självförtroende och självkänsla. 2.6 Sammanfattning Dresch och Lovén (2010) kom i sin studie fram till att elever påverkas av sin omgivning både medvetet och omedvetet. De socialiseras in i samhället och tar efter andras normer som sina egna. I valet till gymnasiet är det föräldrar som är de som har mest inflytande på ungdomarna. Även Anthea Taylor och Kimberly A. S. Howard och Mary E. Walsh skriver om hur omgivningen kan påverka hur man gör sina val. Sandell (2007) kom i sin studie fram till att ungdomar i dag fortsätter upprätthålla normer och värderingar om manligt och kvinnligt och att tjejerna i hennes studie tog avstånd från vad som traditionellt sätt räknades som kvinnligt. Hon kom fram till att det är maktförhållanden mellan klasser och tillgången av olika typer av kapital som förklarar sorteringen och segregationen i utbildningssystemet. Hodkinson och Sparkes (1993) har i sin undersökning kommit fram till att ungdomar tidigare i livet behöver lära sig hur man gör de rätta karriärvalen och att ungdomar behöver jobba med att lära känna sig själva på olika sätt. Den tidigare forskning vi berört handlar om hur elever gör val och vad som påverkar dem, t.ex. Sandell som fokuserar på hur uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt kan påverka ungdomar. Då vårt syfte med studien är att belysa 18

vilka faktorer som kan påverka elever i gymnasievalet ansåg vi det vara relevant att belysa tidigare forskning som behandlar på vilket sätt ungdomar kan påverkas av exempelvis sin omgivning och sina föräldrar. 19

3 Teori 3.1 Careership Hodkinson och Sparkes (1997) har forskat och fått fram att faktorer som social klass, kön och etnicitet påverkar personer när de ska göra olika val. De har använt sig av Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. De har skapat teorin Careership där de menar att personer gör pragmatiska- rationella val utifrån sitt habitus och sina resurser. Med detta menar de att personen gör sina val utifrån kulturella och sociala faktorer. Här kan även känslor spela in. Dessa beslut fattas inom personens handlingshorisont. Habitus, kön, klass och etnicitet begränsar eller möjliggör handlingshorisonten. På så vis filtrerar man bort olika delar som man tycker är ointressanta, olämpliga eller omöjliga. Alltså så beror det inte på vad som verkligen finns tillgängligt, utan vad man själv vet och upplever som bra eller dåligt (Hodkinson, Sparkes, 1997) 3.1.3 Habitus styr personens val Hodkinson och Sparkes (1997) teori bygger bland annat på Bourdieus begrepp habitus. Författarna menar att habitus innebär individens inlärda sätt att strukturera sina handlingar. Personers värderingar, tankar och preferenser påverkas av individen själv, men samtidigt påverkas man av omgivningens sociala nätverk och kulturella traditioner. Det är personens habitus som hjälper individen värdera om det är bra eller dåligt med mera. Under livets gång upplever man nya saker och på så vis ändras personens habitus. Habitus styr i sin tur individens handlingshorisont. Med handlingshorisont menar dem att individen gör sina val efter sina erfarenheter och blir då påverkad av olika saker i omgivningen. Handlingshorisonten är det individen ser och den kan både begränsa och möjliggöra saker. För att sammanfatta, det som blir sett av ungdomarna och på så vis blir valt beror på deras handlingshorisont. Det som påverkar är bland annat habitus. Inom denna handlingshorisont är det där dem gör sina pragmatiskt rationella val. 20

3.1.2 Pragmatiskt och rationellt val Hodkinson och Sparkes (1997) menar att ungdomar gör delvis rationella val. Deras val bygger på egna erfarenheter av bland annat jobb, men även råd som de har fått från vänner eller familj. Men även känslor kan spela in i deras val. Hodkinson och Sparkes (1997) menar också att ungdomar även gör pragmatiska val, vilket innebär att de gör sina val på information som de har plockat på olika håll och information som de själva känner till. Istället för att välja mellan många yrken handlar det mer om att accepterar ett yrke. Valet får man analysera utifrån det stora hela och det hänger ihop med deras bakgrund, kultur och livshistorier. Med kultur menar Hodkinson och Sparkes (1997) den socialt konstruerade- och historiska kunskap, värderingar och normer som personer växer in i och som tar en naturlig plats i ens liv. Valen genomfördes när personen kände sig redo för det och var reaktioner på olika möjligheter man stött på eller upplevt. Men valen kan påverkas av känslor och på så vis kan valet bli till en viss del rationellt bara. 3.1.5 Tre olika brytpunkter Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver livet som ett förlopp som består av tid med rutin, där allt flyter på som sedan bryts upp av vändpunkter. De här vändpunkterna eller brytpunkterna kan vara av tre olika sorter. Strukturella brytpunkter vet man om i förväg så som övergången mellan grundskola och gymnasiet där eleverna måste bestämma vilken väg de ska gå. Det kan också vara när man går i pension. Frivilliga brytpunkter är när personen själv väljer att göra en förändring. Sist har vi påtvingade brytpunkter som orsakas av yttre handlingar eller andras handlingar som t.ex. när du blir avskedad. Personen fattar beslutet i vändpunkten, men bygger beslutet på det som händer före och efter brytpunkten, det vill säga den rutinmässiga tiden. Antingen så kan det kännas bra eller kan det bli konflikt till tidigare fattade beslut och på så vis bekräftar eller bidrar detta till en förändring. 3.2 Gottfredson Linda S. Gottfredsons teori är kombinerad av psykologiska och sociologiska utgångspunkter. Hon arbetade i ett forskningscenter hos John Holland och blev 21

inspirerad av hans teori. När hon blev medveten om de olika perspektiv sociologer och psykologer hade på karriärutveckling började hon själv på arbetet att skapa en teori som kombinerade de båda synsätt från de båda perspektiven (Lovén, 2000). Centralt i teorin är begreppet socialt rum, eller social space och med det menas det valutrymme som en enskild individ har där individen reflekterar kring valalternativ som anses som acceptabla och rimliga utifrån den bilden som individen har av sig själv. En individs social space påverkas och formas av egenskaper och förmågor en individ har men också av utseende, könstillhörighet, värderingar och social bakgrund (Gottfredson, 2002). Centralt i teorin är också strävan efter självförverkligande och hur människor formas av sin omgivning och på så sätt begränsas i sitt väljande. Gottfredson menar att valet av utbildning eller yrke sker i tre steg och utifrån tre kriterier: genus, social tillhörighet och intresse (Gottfredson 2002). Individen har blivit medveten om kriterierna i barndomen och det återspeglas i väljandet där det viktigaste för individen är könstillhörighet. Ett steg i teorin är en process där individen kompromissar och gör sitt val utifrån vad som är önskvärt respektive realistiskt för individen. Det kan medföra att även önskvärda alternativ välja bort om de inte skulle anses som realistiska då individen blir begränsad i sitt väljande på grund av bilden de skapat av sig själva. 3.3 Sammanfattning Hodkinson och Sparkes (1997) menar att man gör pragmatiska rationella val, alltså att ungdomar bygger sina val på egna erfarenheter men även påverkas av omgivningen. De pratar även om handlingshorisont och det kan medföra att individer begränsas i sitt handlande men också möjliggöra saker då handlingshorisont är vad en person vet och känner till. Världen vi lever i är uppdelade i olika fält. Personer inom samma fält har saker gemensamt. Hodkinson och Sparkes (1997) talar också om olika typer av brytpunkter i sin teori. Det centrala i Gottfredsons teori är begreppet social space, alltså att individer gör sina val och handlar utifrån den bilden de har av sig själva. Centralt är också det Gottfredson talar om självförverkligande och hur människor formas av sin omgivning och blir begränsade i sitt väljande. Begreppen som kommer användas i analysen är: pragmatiska rationella val, handlingshorisont, habitus, fält, strukturella brytpunkter, social space, självförverkligande, genus, social tillhörighet och intresse. 22

4. Metod I detta kapitel kommer metoden till studien presenteras. Vi förklarar hur vi valde ut den metod som använts, vilka fördelar respektive nackdelar vi anser att det finns med den och hur vårt urval gick till samt en kort presentation av var studien genomfördes. Vi har också förklarat hur vi ställer oss till etiska aspekter kring studien. 4.1 Metodval och metoddiskussion Efter att vi hade formulerat syftet till vår studie ansåg vi att semi-strukturerade intervjuer passade då vi kände att det skulle kunna ge en djup förståelse och en bra bild av hur elever tänker och varför de handlar som de gör. Det var viktigt för oss att kunna ställa relevanta följdfrågor och ville känna efter hand vad som passade bra att fråga efter utifrån de svar vi fick. Nackdelar med kvalitativ metod kan vara att resultatet inte kan svara för hela populationen och därför kan man inte generalisera svaren, något som man hade kunnat göra om man valt en enkätstudie (Larsen, 2009). 4.2 Urval av undersökningsenheter Då vi ville ta reda på hur elever tänker kring sitt gymnasieval valde vi att intervjua dem som är mitt uppe i tankarna kring valet, alltså elever i klass nio. Då vi är intresserade av både se hur tjejer och killar tänker ville vi ha lika delar tjejer och killar till intervjuerna. Detta gjorde vi för att få ett bredare resultat och få en inblick i hur båda könen tänker och om det finns någon skillnad mellan dem. När vi genomförde intervjuerna var det oktober månad och valet görs i februari. Urvalet till studien gick till dels genom självselektion. Självselektion innebär att de blivande informanterna själva väljer att delta i undersökningen. Det kan gå till så att frågan ställs i en grupp och de som är intresserade anmäler sig då själva (Larsen, 2009). Vi valde att gå till två klasser där vi 23

presenterade oss och vår undersökning. Vi lämnade ut lappar med information om vårt arbete till eleverna som de skulle ta med hem till målsman. Vi hade fått godkännande av rektorn att genomföra intervjuerna, men ville ändå få skriftligt godkännande av målsman. Ville eleverna sedan vara med i vår undersökning fick de ta med lappen, som skulle vara påskriven av målsman, tillbaka till skolan. Då gensvaret på lapp- utskicket inte gav det resultat som vi önskat, valde vi att göra ett nytt urval på återstående informanter. Vi valde att göra enligt slumpmässigt urval, vilket i vårt fall innebär att vi frågade elever i korridorerna som hade det kön vi var ute efter och frågade om de ville delta. Slumpmässigt urval innebär enligt Larsen (2009) att man exempelvis hejdar folk på gatan och ställer frågor. De informanternas målsman som ännu inte hade gett sitt godkännande vid intervjutillfället kontaktades via brev hem om att deras barn hade deltagit i en intervju och om de då hade några invändningar om det bad vi dem kontakta oss. Till slut deltog tre kvinnor och tre män i undersökningen. Skolan som valdes ut till att genomföra studien på ligger i en mindre kommun i södra Sverige. I kommunen finns inga gymnasieskolor och eleverna som går på högstadieskolan som vi genomförde studien på kommer dels från orten men också från andra småorter runt omkring. Eleverna som deltog i studien kommer från två klasser på högstadieskolan och det var endast två av informanterna i vår studie som umgicks i samma kompisgäng. Kommunen som studien genomfördes i är industridominerad och den största näringsgrenen är tillverkning och utvinning följt av vård och omsorg. 4.3 Datainsamling Vi genomförde sex semi-strukturerade intervjuer som vardera höll på i cirka en halvtimme. Frågorna arbetades fram genom att vi undersökte exempelvis tidigare forskning och teorier som vi sedan kopplade samman med våra frågeställningar. För att ta reda på vilka personer elever pratar med samt vilka faktorer de påverkas av i sitt väljande skrev vi ner olika faktorer utifrån våra frågeställningar och vårt syfte på två papper. De två papperna valde vi att diskutera under intervjuerna. Den sista delen av intervjun valde vi att döpa till tankar om valet. Där ställde vi frågor som handlade om hur mycket intervjupersonerna talade med sina kompisar i skolan om valet. Vi ställde 24

också frågor som handlade om könstillhörighet och uppfattningar om gymnasieprogram. Vi bedömer tillförlitligheten i vår undersökning som god eftersom att vi under arbetets gång anpassat och justerat frågorna efter att vi insett att det fanns andra detaljer som var viktiga för frågeställningen. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de i sin helhet för att inte materialet skulle blandas ihop. Vi valde att delta båda två både under insamlingen av materialet och under kodningen av det för att få en så enhetlig bild som möjligt. Just för att situationer under intervjuerna kan upplevas och tolkas olika är det bra om man är fler deltagare under hela processen (Larsen, 2009). Vi kan diskutera huruvida det hade varit bättre att genomföra intervjuer med elever i årskurs ett på gymnasiet istället. Men vi anser att eleverna i årskurs nio har en mer verklighetstrogen bild då de är mitt uppe i väljandet. Vi tror att eleverna i årskurs ett på gymnasiet påverkas av saker och kan ha glömt hur det var när de genomförde sitt val då de har börjat gymnasiet och tagit del av alla intryck där. Då vårt syfte är att se vilka faktorer som påverkar elever i deras val till gymnasiet anser vi därför att elever i årskurs nio är bättre lämpade för vår studie. 4.4 Analysmetod Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Då vi hade sex intervjuer delade vi upp dem och transkriberade tre var. När det var färdigt bytte vi sedan intervjuer med varandra och påbörjade analysen. Anledningen till att intervjuerna spelades in var för att vi i efterhand skulle kunna gå tillbaka och stämma av vad som sagts under intervjuerna och kunna ta ut det relevanta för vår studie. Vi båda deltog i intervjuerna och det var för att vi båda skulle få så lika uppfattning av informanten och svaren på våra frågor som möjligt. Då vi bytte transkriberingarna med varandra fick vi båda en bättre helhetsbild av intervjumaterialet och kunde undvika att detaljer glömdes bort. När vi hade bytt intervjuer med varandra skrev vi ner transkriberingarna i fem olika teman som vi hade kommit överens om att vi skulle ha med utifrån vad som passade till vårt syfte och våra frågeställningar (Larsen, 2009). Därefter sammanfattade vi det viktigaste från intervjuerna så att vi skulle få en överblick och sedan lättare skulle kunna jämföra alla informanternas svar med varandra och få en överblick över alla 25

temans innehåll. De ursprungliga transkriberingarna sparades ändå så att vi skulle kunna gå tillbaka och se mer på djupet vad det var som skiljde dem åt. 4.5 Etiska ställningstaganden Till en början informerades alla i elever i de två berörda klasserna om vad syftet med undersökningen var. När sedan det stod klart vilka informanterna var och intervjun ägde rum tog vi återigen upp syftet med undersökningen. Då klargjorde vi även att deras medverkan var helt frivillig och att deras föräldrar hade kontaktats då de var under 15 år. Vi berättade också att de hade rätt att under tiden intervjun ägde rum avbryta. Vi berättade också att informanterna varken skulle nämnas vid namn eller att inte skolans namn skulle framgå i undersökningen. Vi berättade också att de hade rätt att efter intervjun avbryta sin medverkan. Det inspelade och transkriberade materialet förvarades utan att någon annan än vi kunde ta del av det och när vi hade transkriberat intervjuerna raderade vi ljudinspelningarna. De uppgifter vi fick fram om informanterna användes endast i undersökningen och användes inte på något annat sätt. Då vi gjorde intervjuerna på skolan fanns det en risk att personal och andra på skolan kunde se vilka våra informanter var och det var vi medvetna om och därför var vi extra noga med att man inte skulle kunna urskilja vem som sagt vad i resultatdelen därför fick informanterna fiktiva namn i uppsatsens resultat där det empiriska materialet presenteras. Vi anser att vi tagit hänsyn till de fyra riktlinjerna från Vetenskapsrådet: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). 26

5. Resultat & Analys 5.1 Presentation av informanterna Felix: Är en kille som bor utanför orten tillsammans med sin pappa och sina syskon. Pappan har högskoleutbildningen, ett av syskonen har gymnasieutbildning och två av syskonen läser praktiska utbildningar. Felix ägnar sig åt sina intressen på sin fritid och umgås med sina kompisar. Simon: Är en kille som bor utanför orten med båda sina föräldrar och ett syskon. Han har även ett syskon som inte bor hemma. Båda föräldrarna har högskoleutbildning. Ena syskonet går teoretisk gymnasieutbildning och andra syskonet hoppade av gymnasiet och arbetar istället. Simon är väldigt aktiv på sin fritid och sportar mycket. Signe: Är en tjej som bor utanför orsten tillsammans med båda sina föräldrar, två syskon och ett halvsyskon. Båda föräldrarna har gymnasieutbildning och ett av syskonen har gymnasieutbildning. Ett av syskonen går en praktisk gymnasieutbildning. Signe har en aktiv fritid med ett stort fritidsintresse. Klara: Är en tjej som bor utanför orten tillsammans med sina båda föräldrar och ett syskon. Pappan har gymnasieutbildning och mamman har högskoleutbildning. Tydliga mönster i yrkesvalen fanns i släktledet. Klara har en aktiv fritid där hon sportar mycket och umgås med familjen hund. Anton: Är en kille som bor utanför orten tillsammans med båda sina föräldrar och ett syskon. Mamman har gymnasieutbildning och är egen företagare, utifrån pappans yrke antar vi att han har högskoleutbildning. Anton ägnar en del tid åt ett fritidsintresse och han umgås även med kompisar. Alice: Är en tjej som bor tillsammans med sina båda föräldrar och ett syskon i orten. Båda föräldrarna är högskoleutbildade och syskonet läser en teoretisk gymnasieutbildning. Alice har en väldigt aktiv fritid där hon sportar mycket, umgås med kompisar och familjen. 27

5.2 Funderingar och känslor inför gymnasievalet De flesta av informanterna hade blandade känslor inför sitt val till gymnasiet men de flesta hade en positiv syn på det och flera av dem såg fram emot att gå från grundskolan till gymnasiet. Klara och Anton tyckte att det enbart skulle bli kul och skönt att byta skola. Några av informanterna menade att det kändes skönt att börja på en ny kula och att eftersom att alla gör det kändes det inte så nervöst, alla hamnade i nya klasser. Klara menade att hon helst av allt ville börja i en klass där hon inte kände någon sedan tidigare. Simon tyckte det skulle bli skönt att lämna grundskolan bakom sig och den gamla klassen och börja i en klass där alla hade liknande intressen. Själva valet påfrestade informanterna på olika sätt. Flera av dem poängterade att valet till gymnasiet var det första egna valet de får göra själva och andra menade att pressen är stor på att valet skulle bli rätt och en rädsla för att göra fel val fanns. Klara, Signe, Alice och Simon hade sedan många år tillbaka funderat över till gymnasieval, allt ifrån tredje klass till sjätte klass. De menade att de ville ha valet väl genomtänkt och därför började de fundera i tidig ålder, alla informanter var inställda på att läsa på gymnasiet. 5.3 Analys av funderingar och känslor kring gymnasievalet Våra informanter ska gå från grundskolan till gymnasiet. Livet har sin gång och de kan inte själva påverka saker som detta, utan får följa med i vad samhället har bestämt. Alltså står den inför en strukturell brytpunkt vilket enligt Hodkinson och Sparkes (1997) innebär att personen lever under en period av rutin där allt flyter på och sedan händer det något och det dyker upp en brytpunkt som kommer förändra livet på något sätt. En strukturerad brytpunkt kan vara när man går från grundskolan till gymnasiet. Vi fick fram av vårt resultat att informanterna har blandade känslor kring valet till gymnasiet, men de flesta hade en positiv syn på det och såg fram emot gymnasiet. Det var några som tyckte att det skulle bli roligt att träffa nya kompisar och att få börja på ny kula, men det fanns också en viss oro över att man skulle göra fel val. Detta tolkar vi som att våra informanter tycker att det är ett ganska stort val, att man har ett visst ansvar och att 28

det är ändå ett stort kliv i livet. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan en brytpunkt kännas både bra och mindre bra. Våra informanter har en positiv syn på det hela och att det känns bra, även om lite oro fanns. 5.4 Viktiga personer för informanterna i valet 5.4.1 Föräldrar Enligt majoriteten av informanterna var det föräldrarna man lyssnade mest på, gällande deras åsikter men också dem man i första hand vände sig till om det var något man ville veta. Likadant var det föräldrarna man ville göra nöjda med sitt val och många av informanterna såg det som extra viktigt vad föräldrarna tyckte gällande deras val, men samtidigt poängterade dem att valet var deras eget. Klara sa För att jag tycker att jag har en väldigt bra relation till mina föräldrar. Så för mig är det ändå viktigt vad de tycker. Klara använde sina föräldrar som ett bollplank. När de diskuterade gymnasieprogram hemma och hon lyfte fram positiva saker med ett program argumenterade föräldrarna för nackdelar och tvärtom. Att de lyssnade på föräldrarna menade de var för att föräldrarna kände sina barn och kunde avgöra vad som var bra för dem. Informanterna var också ute efter föräldrarnas erfarenheter av skola och arbetsliv som de själva saknade kunskaper om. En del av informanternas föräldrar hjälpte sina barn med att leta information och var aktiva i valprocessen medan andra informanters föräldrar mest frågade sina barn hur de tänkte och om de visste vad de ville än. Informanterna som diskuterade valet till gymnasiet med sina föräldrar hade tänkt mer på vad de skulle välja än de som inte hade pratat med sina föräldrar. Alice och Klara nämnde båda att de förmodligen kommer välja samma gymnasieprogram som sina mammor. Klara berättade att hennes mamma har visat saker för henne som tillhör mammans jobb och på så vis har hon blivit inspirerad. 5.4.2 Syskon När det kommer till syskon pratade de informanterna som hade äldre syskon med dem medan de informanter som hade yngre syskon inte kände att de kunde diskutera med dem då de saknade erfarenhet. Klara sa: hade jag haft en storebror hade jag pratat med 29

honom. Felix berättade om vad hans föräldrar och syskon arbetade med och vad de studerade till och sa själv att han antagligen skulle välja samma yrke som sin bror. Han svarade också att om hans bror inte valt den linjen hade han själv nog inte valt den heller. 5.4.3 Andra vuxna Vi kan också se att de som pratar med sina föräldrar även pratar med andra vuxna. Informanterna nämner olika släktingar, men även syskons kompisars föräldrar, lägerledare eller tränare. Varför informanterna väljer att prata med vuxna personer är för att de har erfarenheter och har varit med om saker och kan därför berätta och svara på frågor. Jag tycker det är bra att prata med andra människor också så som mina syskon eller föräldrar eller några andra äldre personer som har erfarenheter. Då kan dom berätta hur dom tyckte att det var. Alice Felix berättade att han hade pratat om gymnasievalet med sin kusin. Klara berättade att hon diskuterade gymnasievalet med sin morbror som hade väldigt starka åsikter om olika programs och yrkens status. Alltså, mamma säger hela tiden att jag ska välja det jag tycker är roligast. Alltså i en del familjer tycker man att det är väldigt viktigt att tjäna pengar, till exempel som min morbror, han är jätteinriktad på att han ska läsa femårig utbildning sen efter gymnasiet då för han vill bli någon ingenjör. För han tycker det är viktigt med pengar, men riktigt så kanske inte min familj är, man ska trivas liksom! Klara 5.4.4 Kompisar När det kommer till kompisar kan vi se att två tredjedelar av informanterna bara pratar lite löst om gymnasievalet med sina vänner, kanske hör sig för lite vad dem andra har tänkt välja för gymnasieprogram. Felix: Nej vi frågar varandra vad dem ska gå bara. Bygg eller NV typ. Simon: Kompisar, bara lite smått liksom, vad ska du gå Det har inte så stor betydelse vad kompisarna tycker. 30

Kompisarna lyssnar jag inte på för det känns ganska meningslöst. Alltså de tycker om den skolan men den vill inte jag gå på så ja men jag ska inte göra det så då tänker jag skit i dom. Alice Anton berättade att han pratade mycket med sina kompisar och diskuterade olika gymnasieprogram, samt hörde sig för vad andra skulle välja. Anton: Jag har kompisar som går på bygg och dem har jag pratat med. Han pratade inte om gymnasievalet med sina föräldrar. Något som alla hade gemensamt var att alla var noga med att poängtera att de själva inte valde som sina kompisar med att andra gjorde det. Alltså man försöker ju tänka framtid, alltså framtiden står på spel så det handlar inte om vilka vänner man har för alla vet ju att när man börjar gymnasiet så är det ju ändå, alltså oftast är det nytt för alla. Alice 5.5 Analys av viktiga personer 5.5.1. Rationella val Genom vårt resultat fick vi fram att majoriteten av våra informanter tyckte att föräldrarna är några av de viktigaste personerna som de diskuterar sitt val med. Föräldrarna hade erfarenheter av både skola och arbetsliv och kände sina barn bäst och kunde på så vis dela med sig av sina erfarenheter. Vi kunde även se att informanterna pratade med kompisar, släktingar, syskon och andra vuxna i sin närhet. Felix skulle antagligen välja samma program som sin bror, då han har pratat gott om det programmet. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) gör ungdomar rationella val genom att gå efter sina egna erfarenheter men även att fråga personer i sin omgivning så som föräldrar, vänner eller andra runt omkring. 31