Bandugnsverket firar 40 år

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 5 # SEPTEMBER 2013 4 Starkare råkulor spar miljoner 5 Ordning och reda bland sprängämnen 8 Nya energi- och miljömål 15 Fokus på säkerheten Bandugnsverket firar 40 år - 125 miljoner ton pellets Sid 09 11 FOTO: Fredric Alm Konstruktiv och öppen dialog Markus Petäjäniemi, sid 2

LKAB är ett fantastiskt företag med en stor majoritet mycket kompetenta, engagerade och ansvarstagande medarbetare som gör sitt yttersta i vardagen. Samarbete och dialog Under min första tid som produktionsdirektör har jag hunnit med att träffa många goda ledare och fantastiska medarbetare. De jobbar varje dag för LKAB:s bästa och bidrar till trivsamma och säkra arbetsplatser så att vi kan nå våra mål. Men för att ta tillvara allt engagemang krävs också en konstruktiv och öppen intern kommunikation mellan medarbetare, fack och chefer. Det är så vi bygger laganda och lever upp till våra värderingar, Engagerad, Nytänkande och Ansvar. Om var och en bestämmer sig för att agera schysst gentemot sina kolleger kan vi också ha tydliga förväntningar på varandra. Jag tycker till exempel att en rimlig förväntning är att alla gör sitt bästa utifrån sin förmåga och att var och en följer de spelregler som vi gemensamt bestämt i företaget. Jag tycker också vi ska förvänta oss av varandra att söka samförstånd istället för konflikter och personstrider. Det finns de som vill hävda att vi i LKAB inte har en konstruktiv dialog mellan facken och företaget. Jag menar att det i grunden är fel. Visst finns frågor där vi inte alltid är helt överens. Det hör till rollerna. Men vår väg framåt handlar om att med öppenhet hitta samarbete och kompromisser. För det är bara så vi tillsammans värnar om LKAB:s framtid. Det handlar om delaktighet. Från idrottsvärlden har vi lärt oss att alla i laget måste vara med på plan och lira istället för att sitta på läktaren och titta på. Laget på läktaren blir aldrig vinnare.värderingarna är ledstjärnor i vår vardag i LKAB. Några som verkligen bidrar till vårt lagbygge och värnar om företagets framtid är våra skyddsombud. De gör stora insatser för arbetsmiljön dagligen. Det arbete som bedrivs är konkret säkerhetsarbete som är till gagn för alla i LKAB. Jag tycker att skyddsombudens arbete är ett gott exempel på hur vi genom samverkan blir starkare och säkrare. För vi är många goda krafter som vill framåt och utveckla LKAB. Låt oss göra det tillsammans. Väl mött där ute och tänk på säkerheten först! Vår väg framåt handlar om att med öppenhet hitta samarbete och kompromisser. Markus Petäjäniemi, Direktör Mining Johan Kyrö, Luleå: Hade en lång semester, köpte hus och så fick vi besked att vi väntar barn i december. Det är stort. Nominerad som en av Sveriges fem bästa personaltidningar. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Veckobladet prisnomimerat LKAB. En av Sveriges fem bästa personaltidningar enligt Svenska Publishingpriset. Veckobladet har nominerats till Svenska Publishingpriset som en av Sveriges fem bästa personaltidningar. Det är andra året i rad som LKAB:s tidningar nomineras till priset, i fjol nominerades kundtidningen LKAB Magazine. Krav på handsfree i LKAB LKAB:s skyddskommitté har infört krav på handsfree i tunga fordon inom LKAB:s industriområde. För lättare fordon bör handsfree användas. Som tunga fordon räknas fordon som väger mer än 3,5 ton. Där ska handsfree användas till mobilprat under körning. I fordon om är lättare än 3,5 ton, exempelvis personbilar och lätta lastbilar, bör handsfree användas. Föraren måste ha sin uppmärksamhet på fordonet under körning och därmed minska risken för olyckor inom industriområdet, skriver skyddskommittén som poängterar allvaret i reglerna och att överträdelser beivras. Vilket är ditt bästa sommarminne i år? Nils Persson, Malmberget: Resan till Köpenhamn var fin. Gick på Strøget och såg på stan. Danskarna är trevliga. tummen upp för personalen på Bandugnsverket i Malmberget som producerat 125 miljoner ton pellets sedan starten 1973. Vi är många goda krafter som vill framåt och utveckla LKAB. Låt oss göra det tillsammans Markus Petäjäniemi, Direktör Mining Mats Karlberg, Malmberget: Veckan på Rhodos, Grekland, var toppen. Det blev mycket sol och bad. Efter regn kom det sol LKAB. Efter ett besvärligt första halvår med dålig tillgång på rågods och störningar i pelletsverken på norra systemet syns nu en ljusning. Idag ligger LKAB:s leveranser i nivå med fjolåret, medan pelletsproduktionen ligger under. Vår störningsbild har minskat och tillgängligheten har förbättrats kraftigt i sommar, säger Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik, i en kommentar till produktionsläget. I Kiruna är produktionsläget vid sovring, anrikning och pelletsverk stabilt just nu. Vi har genomfört en rad åtgärder i år, och åtgärdsprogrammet fortsätter under det planerade underhållsstoppet som börjar 23 september, säger Nils Thuuri, förädlingschef, Kiruna. Anders Henriksson, förädlingschef i Svappavaara och Malmberget, ser ljust på höstens produktion. Vi har fått bukt med problemen och har alla förutsättningar att hålla produktionen enligt plan, säger Anders Henriksson. Ulrika Westerberg Strategiplan till år 2020 LKAB. En sammanfattning av LKAB:s strategiplan som sträcker sig till år 2020 finns nu att tanka hem på Insidan. Det är en sammanfattning av LKAB-koncernens fördjupade strategiska plan och kompass för arbetet de kommande åren. Strategin stödjer vår affärsidé och det är min förhoppning att den ska klargöra vad vi vill åstadkomma på ett tydligare sätt i din vardag, säger Lars-Eric Aaro. CITATET strategi LKAB-KONCERNEN 2013 2020 Justering av inriktning samt FördJupningar augusti 2013 02 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 03

Lars Eriksson, Malmberget: Det är viktigt att hålla saker och ting på sina platser. Det spar tid och gör det lättare att arbeta. MALMBERGET. Sprängämnesförrådet i Malmbergsgruvan får toppbetyg av myndigheterna. Enligt den har vi den bästa ordningen av alla sprängämnesförråd i Sverige. Vi tycker inte att vi har gjort något märkvärdigt men lyckats bra, säger förrådsföreståndare Benny Sjödin. Hur håller du ordning och reda i ditt arbete? Markus Tillberg, Malmberget: Jag försöker hålla ordning på papper och i datorn. Det underlättar i arbetet och man blir mer effektiv. Daniel Krigsman, Malmberget: Genom att ha struktur och allt på rätt ställe. Försöker hålla ordning efter mig i fikarum och kopiering. Toppbetyg till sprängämnesförrådet Håkan Emlén, Seija Forsmo, Jaska Tamminen, Kristina Andersson, Sten Forsmo och Elin Nylund jobbar för starkare råkulor i pelletsverken. I projektet ingår också Moa Falk, kvalitetsingenjör. foto: Mauritz Magnusson Starkare råkulor ger effektivare process Malmberget. Starkare råkulor är en nyckel till ökad hållfasthet i pellets, effektivare produktionsprocess, högre kvalitet och produktionsvolym. Därför har vi startat ett utvecklingsprojekt som kan spara mångmiljonbelopp i NYTÄNKANDE minskade kostnader, säger Kristina Andersson, processingenjör vid pelletsverken i Malmberget och projektledare för PIR, starkare råkulor. Projektet är inriktat på att mäta och förbättra fyra områden inom den kalla sidan av pelletstillverkningen, det vill säga hur man bakar de bästa och starkaste råkulorna innan ton pellets och fines levererades av LKAB under första halvåret 2013. Under samma period 12,1miljoner i fjol levererades 12,3 miljoner ton. de åker in i pelletsugnen i Mk3 i Malmberget. Vi kopplar LKAB:s moderna forskningsresurser till utvecklingsarbetet, säger Seija Forsmo, pelletsexpert i LKAB på pellets och doktor i ämnet. Projektet letar helt enkelt svagheter i processen. Det vi vill veta är var råkulorna är som svagast och vad de tål innan de går sönder. Dit koncentrerar vi utvecklingen, säger Kristina Andersson. Med forskarnas hjälp får vi ett bättre grepp om hur vi ska trimma processen, säger Håkan Emlén, processingenjör. Tillverkning av råkulor börjar redan i blandaren, där bentonit blandas i malmsligen. Nästa försök handlar om att styra rullkretsarna för att få en snävare siktanalys. Jämnare kulor betyder mycket för processen. Vår stora utmaning är att tillverka fyra miljoner ton pellets i Malmberget i LKAB 37. Det är en ökning med en miljon ton per år. För att lyckas med det måste maskinen gå snabbare och produktionen per timme öka. Det kräver i sin tur starkare råkulor. Bättre råkulor kan minska LKAB:s kostnader motsvarande tre kronor per ton. Sparpotentialen är åtskilliga miljoner i slutändan, säger Kristina Andersson. Mauritz Magnusson kronor blev LKAB:s ekonomiska resultat under årets sex första månader, en minskning med 3,7 miljarder kronor 2,9miljarder jämfört med samma period ifjol. Ordning och reda är ledorden i sprängämnesförrådet i LKAB:s gruva i Malmberget. Det känns naturligt att hålla ordning här. Det tar längre tid att göra allting om det är stökigt. Tillsammans har vi försökt hjälpas åt att komma på förbättringar, säger Benny Sjödin. Bland annat knyter han och kollegan Lars Mosesson salvor och buntar ihop kapslar för att underlätta för sina kunder. Det gör faktiskt att de kan skjuta minst en salva extra på grund av det, säger Benny Sjödin. Inne i förråden står var sak på sin plats och det är rent och städat. De har sett till att få bort tomma kartonger från golvet och staplat dem prydligt vikta för att de ska ta så liten plats som möjligt. De sorterar också upp olika slags avfall i olika typer av behållare. Förr fick de hämta kartonger mer än en gång i veckan. Nu behövs det bara göras en gång varannan vecka, säger Lars Mosesson. Sprängämnesförrådet höll tidigare till på 815-metersnivån och var då obemannat. Nu jobbar fyra förrådsföreståndare i förrådet som tagit plats i nya lokaler på 972-metersnivån. I det förra förrådet hade alla egna nycklar och ingen något huvudansvar. Det gjorde ju att ordningen blev därefter. När vi fick ett nytt förråd bestämde vi oss för att hålla perfekt ordning och reda, säger Benny Sjödin. Förrådsföreståndarna Benny Sjödin och Lars Mosesson är stolta över den goda ordning och reda som råder i sprängämnesförrådet i Malmbergsgruvan. Sprängämnesinspektionens betyg vid sitt senaste besök var bästa ordningen av alla sprängämnesförråd i hela Sverige. FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Det känns naturligt att hålla ordning här Lokaler byggdes om inför sprängämnesförrådets inflyttning. Vi fick städa mycket här efter ombyggnaden. Det lämnas alltid järnskrot och annat när det byggs, som ingen känner ansvar att ta reda på. Men nu har vi det trivsamt och fint, säger Lars Mosesson. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND 04 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 05

Maritha Mossberg: Möte med öppet hav Verksamheten i Mertainen kan inte starta ännu. Bilden tagen vid provbrytningen. Gruvstarten i Mertainen fördröjs Svappavaara. 250 jobb påverkas. Samtidigt vill LKAB:s kunder köpa mer produkter, men för det krävs malm. Mark- och miljööverdomstolens ändrade beslut stoppar nu förberedelserna av gruvverksamhet i Mertainen. Något som ställer till det inte bara för bolaget, utan hela regionen. Mertainen är den största av LKAB:s tre planerade gruvor i Svappavaara-området utanför Kiruna. Den 3 juli i år fick LKAB positivt besked från mark- och miljödomstolen att förberedande arbeten kunde startas. Domen överklagades dock från flera håll, och mark- och miljööverdomstolen beslutade om inhibition av det verkställighetsförordnande som gav LKAB rätt att starta arbetena. Nu står verksamheten stilla och framtiden är oviss. Det är en tvåmiljardersinvestering som blir uppskjuten. Vissa av de förberedande arbetena måste utföras sommartid. Det innebär att de skjuts upp till nästa sommar, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. Det är en tvåmiljardersinvestering som skjuts upp till nästa sommar Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. Foto: Åsa Poromaa Vinstbortfallet är 100 miljoner kronor i månaden. 250 jobb berörs direkt i gruvverksamheten. Det är självklart mycket tråkigt. Vi tycker att vi har bra lösningar på de sakfrågor som har varit föremål för diskussion, så det känns väldigt tufft att tvingas avbryta de arbeten som pågick, säger Per-Erik Lindvall. Ärendet ska nu prövas i nästa instans, men det är ännu oklart när nästa juridiska steg kommer att tas. Samtidigt efterfrågar LKAB:s kunder mer produkter men för att kunna mätta behovet behövs mer malm. Vi hoppas det sker så fort som möjligt då det här är ett projekt som betyder mycket för både regionen i stort och för LKAB som bolag. Förseningarna gör att vi har svårare att veta vilka förutsättningar som råder längre fram vad gäller prisnivåer och andra faktorer, säger Per-Erik Lindvall. LKAB har idag högre kapacitet i förädlingsverken än bolaget kan utnyttja. Därför ligger stort fokus på att starta nya gruvor. JOHANNA FOGMAN Knut Sjaunja och Tomas Strömberg med nya gruvtaggen. Foto: Mauritz Magnusson Du har väl taggat upp! LKAB. Den 1 oktober inför LKAB ett nytt system för ökad personlig säkerhet för dem som arbetar under jord i Malmberget. Det kräver en ny gruvtag. Från och med den 16 september har du som är entreprenör eller anställd kunnat hämta din nya tag vid inpasseringen vid LKAB:s industrivakt i Malmberget. Om du inte hunnit se till att göra det nu. Den 1 oktober stängs det gamla systemet. Bli inte stående utanför gruvan hämta din tag i tid, säger Tomas Strömberg, huvudskyddsombud. Säkerheten är LKAB:s viktigaste område. För att förstärka personsäkerheten ytterligare i LKAB:s gruva i Malmberget uppgraderas vårt nuvarande säkerhetssystem. Därför byts gruvtaggar till en ny typ som kan läsas av det nya systemet. Om du redan har en tag för gruvan i Kiruna skall behörighet registreras även för gruvan i Malmberget. Sedan kan samma tag användas i båda underjordsgruvorna. Utan registrering fungerar inte detta, då blir du avvisad som obehörig i MUJ. Se till att du och dina kolleger fått en ny gruvtag i tid innan dagen för övergången. En fungerande gruvtag är obligatorisk för att få arbeta under jord i Malmberget. Om du inte har en ny tag kan du inte åka ned i gruvan efter 1 oktober. Undvik köer och väntetider hämta din gruvtag i tid från den 16 september. Taggar för Kirunagruvan kan användas om de registreras för behörighet i Malmberget. De gamla taggarna återvinns släng dem i blått kärl för elektronikåtervinning. arje dag ger nya upplevelser och möten. En del passerar Vganska obemärkt förbi medan andra dröjer sig kvar i själen. Alla gånger jag stått vid havet finns kvar i mitt sinne. Det är något särskilt med öppet hav där inget land syns. När jag summerar mina drygt 400 mil med bil genom Sverige och Danmark den här sommaren upptäcker jag att sökandet efter havet har väglett mig. Jag har kunnat köra omvägar bara för att få köra längs kusten och se vattnet. Det mest fascinerande var Danmarks nordligaste udde. Där möts de två haven Skagerrak och Kattegatt. Vågorna slår in över sanddynen från var sitt håll och möts. Vilken förtrollande känsla att stå med fötterna i två olika hav, det ena lite varmare än det andra. I nordväst de vilda och skummande bränningarna från Skagerrak och i sydost de långa, mjuka och rullande dyningarna från Kattegatt. Med uppkavlade byxben stod jag där och lät jag havsströmmarna dra i benen och fötterna som sjönk långt ner i sanden. Bruset från vågorna kändes oändligt och upphörde aldrig. Längs de kilometerlånga sandstränderna på Jylland kan du hitta bärnsten om du har tur. Jag plockade flera guldgula stenar som faktiskt också visade sig vara just sten. En dansk äldre herre som jag träffade längs stranden, lärde mig att bärnstenen har ett mjukt ljud när man knackar på den, jämfört med stenens klang som är hårdare och vassare. De salta haven har en stor plats i mitt hjärta. En del människor som jag mött har också fått en speciell vrå i mitt minne. Något av det vackraste jag fått höra var när en vän för många år sedan lovade mig; Det kommer alltid att finnas ett rum för dig i mitt hjärta! Under livet samlar vi upplevelser och möten som dröjer sig kvar. Jag vill minnas de vackra mötena som solnedgångarna vid havet och ljudet av mjuka vågor som rullar in mot land. Vilken förtrollande känsla att stå med fötterna i två olika hav 06 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 07

Energimål med systematiskt sparande Malin Fors och Johan Granberg arbetar med minskade utsläpp och lägre energiförbrukning för at höja LKAB:s miljöprofil. Foto: Fredric Alm KIRUNA. LKAB ska minska energiförbrukningen med 100 GWh, gigawattimmar, per år. Det kan jämföras med 7 000 villors sammanlagda värmeförbrukning under ett år. Det är dags för alla att ta på sig energiglasögonen, säger Johan Granberg, utvecklare för energiledningssystemet och Malin Fors, projektledare för miljöledningssystemet. År 2003 beslutade LKAB att införa miljö- och energiledningssystem som följer internationella standarder. LKAB har därefter arbetat med miljö- och energifrågor i ständiga förbättringar. Från och med i år sker energiarbetet mer fokuserat genom den nya energienheten som leds av Anders Kitok. LKAB:s miljö och energimål handlar bland annat om att minska utsläppen av olika ämnen. Det är ett stort arbete men också en spännande utmaning, säger Malin Fors. Det är viktigt att vi alla tar ansvar och att var och en ställer sig frågan vad man kan bidra med för att LKAB ska nå målen. En sak kan vara så enkel som att släcka lampan när man går hem från arbetet för dagen, säger Johan Granberg. Foldern Att sätta miljö- och energimål är ett stöd och för att få igång diskussionerna i verksamhetsplaneringen. I den finns tips och trix på hur en avdelning kan förbättra rutiner för en bättre miljö. LKAB arbetar systematiskt med hjälp av miljö- och energiledningssystemet och kommer att bidra till en bättre miljö. Nu skall arbetet ut på på verksamhetnivå, säger Malin Fors. I slutändan ska arbetet leda till mer effektiv användning av energi och material, renare miljö och mer välmående människor, ökad trovärdighet hos kunder, myndigheter och media men också förutsättningar att klara framtida lagar och krav. Miljö- och energiarbetet är ett högt prioriterat område. Har du frågor eller funderingar är man välkommen att höra av sig till oss, säger Johan Granberg. Ulrika Westerberg Har du energifrågor? Ring Johan Granberg: 8388. Har du miljöfrågor? Ring Malin Fors: 2664. Foldern Att sätta miljö- och energimål finns på LKAB Insidan eller i tryckt form via Malin Fors. LKAB:s miljö och energimål: Svaveldioxid 2015: 50 procent (2 000 ton 2011). Stoft 2015: 10 procent. Koldioxid 2020: 37 procent (27 kg/ton 2011). 1 Gwh = 1 gigawattimme = 1 miljon kilowattimmar. Bandugnsverket 40 år i sitt livs form! Malmberget: I september 1973 startade Malmbergets första bandugnsverk. 40 år har gått, och sedan dess har 125 miljoner ton pellets tillverkats i verket. Det motsvarar 18 300 fullastade malmtåg av dagens storlek eller malmtåg på mer än hela sträckan Malmberget Kapstaden i Sydafrika, eller 1 370 mil sammankopplade malmtåg. Malmberget 1 370 mil Kapstaden 08 VECKOBLADET # NR 5 2013 Foto: FREDRIC ALM VECKOBLADET # NR 5 2013 09

Produktionsvolymen är imponerande. Bandugnsverket har gått som ett urverk i alla år. Hemligheten är planerat förebyggande underhåll och ständig utveckling, säger Håkan Emlén, processingenjör och en av dem som varit med sedan starten. LKAB:s pelletshistoria började i Malmberget med ett schaktugnsverk 1954. En ny anläggning byggdes 1973 och döptes kort och gott till BUV, Bandugnsverket. Verket byggdes för att tillverka två miljoner ton pellets. Idag siktar personalen på att producera dubbelt så mycket. Man borde säga att BUV är 40 år ungt, säger Anders Henriksson, förädlingschef. I Bandugnsverket finns sju anställda som varit med alla 40 åren. En av dem är Holger Gustafsson. Jag trivs väldigt bra. 1973 var ju allting nytt, så jag tänkte att det här är nog framtidens arbetsplats. Och det stämde. En gång försökte jag byta jobb, men det blev aldrig av. Det här jobbet har blivit mer omväxlande sedan arbetsrotation infördes. Ingen dag är den andra lik, säger Holger Gustafsson. Han får medhåll av en av de yngre anställda, Lina Storm, operatör, som jobbat vid pelletsverken i några år: Tre veteraner och tre ungdomar vid pelletsverken i Malmberget. Holger Gustafsson, Roland Paulsson och Håkan Emlén har alla jobbat 40 år vid Bandugnsverket. I bakre raden Peter Forsberg, Emil Rapp och Lina Storm. Även Bertil Eriksson, Håkan Johansson, Roland Martinsson och Ulf Ohlsson har jobbat alla 40 åren vid Bandugnsverket, ej med på bilden. Foto: FREDRIC ALM Bertil Eriksson, veteran. Jag kan gott tänka mig att stanna här i 40 år, som Holger och de andra. Det är ett bra och utvecklande jobb. LKAB är framtiden för mig, säger Lina. Roland Waara, sektionschef för pelletsverken, var med vid starten för 40 år sedan, men har hunnit med en del annat under tiden. Nu skall vi producera dubbelt så mycket som verket byggdes för, fyra miljoner ton. Vi vet att det går. Vi har redan producerat i den takten på dygnsbasis. Två saker är avgörande. Dels tillgången på rågods från gruvan, dels vår egen drifttillgänglighet. Vi ligger bra till tack vare ett mycket bra planerat och förebyggande underhåll. Att maskinen alltid är i skick är något vi själva svarar för och där är vi mycket långt framme, säger Roland Waara med stolthet. Håkan Emlén tycker att den största förändringen är det datoriserade styrsystemet som kom på 1980-talet, uppgraderat flera gånger. Vi hade lika många rattar och reglage vi kunde justera även på den gamla manuella tiden. Men idag styrs allt av datoriserade system. Det ger suverän överblick, processkontroll och jämnhet i produktionen, säger Håkan Emlén. Som 40-åring har Bandugnsverket många framtidsfrågar att brottas med. Produktionsökningen står i fokus. Tre saker krävs för att vi ska nå målet. Ett underhåll som ger verket hög driftklarhet är ett villkor. Vi måste också få 30 grader varma råkulor vintertid för en högre produktionstakt. Dessutom krävs förstås mer rågods från gruvorna. Som komplement till malmbergsmalmen ska rågods från Leveäniemi användas. Framtiden är här redan om två år, 2015, i utvecklingsplanen LKAB 37, säger Anders Henriksson. Bandugnsverket har stått för en ständig utveckling under de 40 åren, inte minst med hjälp från LKAB:s forskning och utveckling som har ett intimt samarbete med produktionen. Några utvecklingssteg är historiska, som effektivare energianvändning. Idag är Bandugnsverket och MK3 två av världens energisnålaste pelletsverk. På miljösidan har utvecklingen gått framåt stegvis. I år infördes rökgasrening och stoftrening. Nu har vi nästan inga stof- tutsläpp eller utsläpp av miljöfarliga ämnen. Rökgasreningen är mer än 95-procentig på månadsbasis, säger Anders Henriksson. Säkerheten vid Bandugnsverket är hög och antalet olycksfall har varit få. Säkerhetsmedvetandet är högt. Det har både med ordning och reda, ett bra underhållsarbete och den mänskliga inställningen att göra, säger Anders Henriksson. Personal som stannar och trivs är också en viktig framgångsfaktor. Personalomsättningen är låg och blandningen av yngre och äldre är bra. Här finns gedigen erfarenhet, säger Roland Waara. Mauritz Magnusson Anders Henriksson. Roland Waara. Nu har vi nästan inga stoftutsläpp eller utsläpp av miljöfarliga ämnen Bandugnsverket i Malmberget fyller 40 år. Fakta om BUV: Total produktion: 125 miljoner ton/40 år. Årskapacitet 1973: 2,5 miljoner ton. Årsproduktion 2012: 3,5 miljoner ton. Produktionsmål 2015: 4 miljoner ton. Drifttillgänglighet: Mål 94%. Produktivitetsökning: 50 procent/40 år. Processenergi 1973: 12 kg olja/ton pellets. Processenergi 2013: 5 kg olja/ton pellets. Förbättringar: Slurryprocess: 1970-talet. Processvatten: 1970-talet. Flödeskontroll. Varma råkulor: 1990-talet. Ny rullkrets. Nya rullsiktar: 1989. Fläktkapacitet: 1970-talet, 2013 nyinvestering. Datoriserad styrning: 1985. Elektrostoftfiler: 2013. Rökgasrening: 2013. 10 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 11

GLOBAL GRUVKARRIär Magnus kom från vietnam och usa till LKAB i malmberget MALMBERGET. För Magnus Johansson Jänkänpää inleddes LKAB-karriären på ett internetkafé i Vietnam för sju år sedan. Magnus är kreativ och målinriktad och jobbar för att utveckla LKAB:s konkurrenskraft. Internationellt arbete hägrar men han vill vara trogen LKAB. Magnusson Johannson Jänkenpää startade resan mot gruvan i Vietnam. foto: Maritha Mossberg Vi är beroende av varandra för att utföra ett säkert arbete Vilka är dina arbetsuppgifter? 1 Jag arbetar med att göra inköpsavdelningen effektivare och redo att möta morgondagen. Mitt jobb syftar till att öka LKAB:s konkurrenskraft. Målet för mig är att LKAB:s inköpsavdelning ska vara något som andra sneglar på. Hur hamnade du på tillredningen 2 under jord i LKAB? I slutet av en längre resa i Sydostasien besökte jag ett internetcafé i Vietnam. Där sökte jag jobbet som tillredare på LKAB via webben. Det är fortfarande ett av de bästa jobb jag någonsin haft! Men jag kände att jag ville tillbaka till skolan och vidareutbilda mig. Genom ett fantastiskt helhjärtat stöd från mina chefer och LKAB började jag läsa internationell ekonomi på Luleå tekniska universitet. Jag fortsatte som utbytesstudent i Duluth vid University of Minnesota i USA under två år. Under din studietid i USA drömde 3 du om ett arbete utomlands för LKAB. Hur har drömmen förändrats? Den drömmen är kvar och jag vill stanna kvar i LKAB. Efter studierna i USA fick jag ett erbjudande om jobb hos ett kanadensiskt gruvbolag som jag tackade nej till. Det ångrar jag inte. Drömmen är ett arbete i Europa eller USA. En önskan som redan gått i uppfyllelse är att min flickvän, Holly, som jag träffade i USA, har flyttat hit. Hur har du påverkats av studierna 4 vid universitetet i Minnesota? Det är att allt inte är svart eller vitt. Vistelsen där har ökat min ödmjukhet. Du sprudlar av energi, vad är 5 häftigast med det här jobbet? Här finns viljan att utveckla, att ta sig framåt. Det finns en stark teamkänsla och alla bollar idéer med varandra. Vad är skillnaden mellan att 6 arbeta på tillredningen jämfört med inköpsavdelningen? På tillredningen är gemenskapen stor med fokus på säkerheten. Vi är beroende av varandra för att utföra ett säkert arbete. Arbetet på inköp ger stort ansvar, teamkänsla och utrymme för kretivitet. Skillnaden är väl snöbollarna som retsamt träffar mitt fönster här i Frejahuset när mina tidigare skiftkamrater går hem för dagen. Vad betyder ENA för dig? 7 Engagerad är att hitta nya vägar och kontakter som inte andra redan har tagit. Nytänkande är att hitta förändringar i organisationen utanför Sverige. LKAB kan lära av en stor hamburgerkedja istället för andra i samma bransch. Det är att se utanför det konventionella. Ansvar för mig är att landa ett projekt. Men framförallt är det att ha på sig LKAB-hatten och visa respekt för vårt företag. Hur ser dina närmaste framtidsplaner ut? 8 Först och främst att installera Holly i Sverige. Därefter att fortsätta arbeta med projekten. Min framtid handlar om affärsutveckling men främst om riskhantering. Maritha Mossberg Namn: Magnus Johansson Jänkänpää. Ålder: 29 år. Yrke: Verksamhetsutvecklare på inköpsavdelningen. Anställd inom LKAB sedan: 2006, tillredningen under jord. Bor: Lägenhet i Koskullskulle. Familj: Sambo. Fritid: Resor, snöskoter, fiske, styrketräning och ser gärna på hockey. Bästa egenskaper: Kreativ. Villig att prova på nya saker och är social. Sämsta egenskaper: Dåligt tålamod i vissa situationer. ENGAGERAD 12 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 13

Kommer du att gå på festen som firar M 1250 i Malmberget? Vad gör du för säkerheten? Urban Lindgren, Malmberget: Det har jag tänkt göra. Här finns möjligheten att skapa nya kontakter och ha en trevlig kväll. Jan Gundmalm, Malmberget: Ja, helt klart. Det brukar vara roliga och välordnade fester med bra underhållning. Susanne Östman, Malmberget: Ja det har jag tänkt. Det blir roligt att träffa andra kollegor inom LKAB än dem jag jobbar med. Leif Salomonsson, Kiruna: Jag arbetar med att besikta bland annat fallskyddsutrustningar. Det är såklart ett viktigt arbete som kräver noggrannhet. Simon Unga, Kiruna: Jag har alltid säkerheten i fokus. Samtidigt är säkerhetsarbete ett samarbete. Det är viktigt att tillbudsrapporter skrivs. Kent Sammelin, Kiruna: Min arbetsuppgift är att avgastesta våra fordon och det för att säkerställa luften i gruvan. Jag använder alltid skyddsglasögon. Första båten i oljehamn LULEÅ. Den första båten med eldningsolja 1 anlände till LKAB:s nyrenoverade oljehamn i Uddebo i augusti. En av de nyrenoverade cisternerna i oljehamnen kunde fyllas upp med 16 000 kubikmeter olja. Därmed togs första steget i LKAB:s nya strategi för försörjning av tunn eldningsolja och diesel. Sedan ifjol har fyra av LKAB:s nio cisterner i Uddebo Oljehamn renoverats. De var tidigare rivningshotade, men när LKAB ändrade strategi till egna inköp på spotmarknaden blev en renovering aktuell, och projektet inleddes förra året. Vi räknar med att spara 25 miljoner per år, säger Ingela Lindqvist, inköpare på LKAB som är van att leta oljelaster LKAB:s förbrukning: Eldningsolja 1: 30 000 kubikmeter/år. Diesel: 20 000 kubikmeter/år. LKAB 37, diesel: 100 000 kubikmeter/år. och båtar på spotmarknaden. Den aktuella lasten är den första i det nya systemet. Att införa egna inköp för de tunnare oljorna spar pengar, säger Ingela. Den första båten anlöpte hamnen den 24 augusti. Staffan Keskitalo, sektionschef för oljehamnen som numera ingår i LKAB:s energienhet, är nöjd med den första lasten: Lossningen gick mycket bra. Cisternen rymmer 20 000 kubikmeter, så vi sparade lite utrymme av säkerhetsskäl tills vi fått testa systemet, säger han. De andra cisternerna blir klara under hösten, och då väntas båtar med både eldningsolja och diesel till LKAB:s Uddeboteminal. Jag avvaktar tills prislägena är de rätta. Men när alla cisternera är klara att tas i drift har vi möjlighet till strategiskt och ekonomiskt goda oljeaffärer, säger Ingela Lindqvist. Staffan Keskitalo är mycket nöjd med renoveringsjobbet på cisternerna. Kristina Nordhamn har varit projektledare. Mauritz Magnusson Himla bra, säger Staffan Keskitalo, mitten, Till vänster Kristina Nordhamn, projektledare och till höger Jerry Wikman, vid terminalen. Foto: Lennart Jönsson Samverkan grunden för Säkerheten först LKAB. Trots engagerat och målmedvetet arbete med att uppnå friska och säkra arbetsplatser inom LKAB har Säkerheten först-arbetet inte nått hela vägen ut. Därför tas nu ett omtag i säkerhetsarbetet. Jag ser väldigt positivt på det här omtaget och det är givetvis viktigt att vi samverkar, säger Christer Öhbom, huvudskyddsombud i Kirunagruvan. Sedan arbetet med Säkerheten först initierades i mitten på 2000-talet har samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare varit en avgörande faktor för en positiv utveckling när det gäller att förebygga olycksfall och ohälsa inom LKAB:s verksamheter. Så också den långa traditionen med skyddskommittéer och att med gemensamma insatser förebygga ohälsa och olycksfall ute på LKAB:s arbetsplatser. I våras beslutade LKAB:s skyddskommitté att ett omtag är nödvändigt. LKAB har nått en platå som kräver en kvalitetssäkring av Säkerheten först. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet kommer även fortsättningsvis bygga på ett tydligt linjeansvar genom grunden i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och ordning & reda, säger Henrik Magnusson, nytillträdd ordförande för Säkerheten först utvecklingsgrupp tillika verksamhetsutvecklare på LKAB:s Företagshälsovård. Efter semestrarna har en ny utvecklingsgrupp tagit form och ett första arbetsmöte har genomförts. En central kugge i utvecklingsarbetet är just utvecklingsgruppen som är en partsammansatt med fackliga Christer Öhbom, huvudskyddsombud och Henrik Magnusson, utvecklare inom Säkerheten först, jobbar hårt för att minska olycksfallen. foto: G. Rúnar Gudmundsson Det är samarbetet som är nyckeln i säkerhetsarbetet NYTÄNKANDE representanter, representanter från kärnverksamheterna och stödfunktionerna. Och vi vet att det är samarbetet som är nyckeln i säkerhetsarbetet. Genom god samverkan och öppen dialog mellan parterna kan vi lösa de sista pusselbitarna som krävs för att nå hög effekt och de högt satta mål som ställs inom LKAB för Säkerheten först, säger Henrik Magnusson. Det viktigaste nu är att vi får en tydligare struktur i Säkerheten först-arbetet och att vi får fram budskapet till medarbetarna på golvet så att de kan bli mer delaktiga och har möjlighet till feedback, säger Christer Öhbom. Ulrika Westerberg 14 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 15

Alvar Niemelä, Kiruna: För min del blir det närmare till jobbet, vilket är positivt. Hoppas det blir en trafiksäker korsning mot E10. Vad tycker du om LKAB:s nya infart? Anders Holstensson, Kiruna: Jag har ännu inte sett påfarten, men jag tror att det blir bra. Vägen måste dras om, det är en självklarhet. Mikael Winsa, Kiruna: Helt okej. Jag har varit uppe på Luossatoppen och spanat in den nya vägen ovan ifrån. Det ser bra ut. Ulrika Hesselstål, projektkoordinator, Tony Nordqvist, projektledare, och Lars-Ola Särkimukka, sektionschef verksamhetsservice, vid infarten till den nya vägen. FOTO: Johanna Fogman Ny infart till LKAB i Kiruna tar form KIRUNA. LKAB anlägger en ny infart som ansluts från väg E10. Deformationerna påverkar marken vid nuvarande gruvvägsbrons fästen. Det är en lämplig tidpunkt att stänga av och flytta infarten ur ett säkerhetsperspektiv, säger Lars-Ola Särkimukka, sektionschef verksamhetsservice och ordförande i LKAB trafikgrupp. Infarten som anläggs är tillfällig och planeras vara i drift fram till 2018. Det är prognoser för miljövillkor, det vill säga påverkan på mark, som medför detta tidsperspektiv, säger Lars-Ola Särkimukka. LKAB utreder redan idag framtida trafiklösningar bortom 2018. Enligt tidplan ska den nya sträckan trafikeras från och med 1 oktober i år. Vid samma tidpunkt tas den gamla infarten och därmed Gruvvägsbron ur drift. Bron kommer att rivas i september nästa år. I och med öppnandet av den nya infarten kommer all fordonstrafik LKAB:s nya infartsväg markerad i svart. In- och utfart ansluts från väg E10. överstigande bruttovikten fem ton att hänvisas till södra infarten vid Nikkaluokta-vägen, säger Ulrika Hesselstål, projektkoordinator och samordningsansvarig för information. JOHANNA FOGMAN Fakta om projektet: 700 meter asfalterad vägsträcka inom LKAB:s industriområde. Ombyggnationer på väg E10, cirka 400 meter väg omfattas. Ny gång- och cykelväg med infart via Ljusdalsviadukten och tunnel under nya vägen. Belysning, trafiksäkerhetsåtgärder etc. För mer information kontakta: Tony Nordqvist, projektledare, tel. 070-253 48 48. Tid är pengar! Videokonferenser är en riktig spargris. Från vänster: Alf Kungstedt, Catja Koponen, Tina Benson (på skärmen), Pierre Eriksson, Peter Malmgren och Maritha Mossberg. Foto: Maria Ödalen Östlund Video spar tid och miljö LKAB. Möten via video är en smart och tidsbesparande lösning. På LKAB är efterfrågan stor på videomötestider. Antalet videokonferenssystem inom koncernen har nästan tiodubblats sedan starten 2011. Vi använder videokonferenser främst ur ett tidbesparande perspektiv, säger Linda Dahlström på yttre miljö. IT-avdelningen insåg tidigt att videokonferens skulle kunna vara ett bra alternativ till att träffas fysiskt. Vi har sett en stadig ökning av videokonferenser i koncernen sedan vi startade för snart två år sedan. I snitt genomförs 16 videomöten per arbetsdag, om vi räknar in både personliga och gemensamma konferenssystem, säger Martin Larsson, tjänsteansvarig för videokonferenssystemen. kronor investerades i LKAB under första halvåret i år. Den största delen gick till den nya huvudnivån i 1,9miljarder Kiruna och till utvecklingen av LKAB 37. Att träffas via video är också miljövänligt i form av minskat resande och därmed mindre koldioxidutsläpp. Miljövinsten är kanske inte det första du tänker på när du bokar videokonferens, men det är en viktig effekt som stärker LKAB som ett hållbart företag. En insparad bil-, tåg- eller flygresa är självklart bra ur miljösynpunkt, säger Linda Dahlström. Göran Heikkilä, risk manager på LKAB, är en av många som regelbundet använder video som mötesform. Jag upplever att videomöten ofta driver jobbet framåt på ett snabbt och smidigt sätt. Det är lätt att med kort varsel koppla upp sig mot olika orter. Jag har faktiskt svårt att tänka mig hur vi skulle kunna jobba effektivt utan att ha tillgång till denna typ av kommunikation, säger Göran Heikkilä. tina benson Start: 2011. System: 31. Personliga system: 33. Videoorter: Narvik, Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå, Stockholm, Siilinjärvi, Finland, Flixborough, England, Essen, Tyskland, Moerdijk, Holland, Cincinatti, USA, Hongkong och Shanghai, Kina. Mest använd: FK3 i Kiruna, FK8 i Kiruna och KK plan5 i Luleå. ton pellets levererades från LKAB under det första halvåret i år, en ökning med 100 000 ton. Pelletsandelen av produktionen var 86 10,4miljoner procent. 16 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 17

Tina Benson, Kiruna: Jag tränar på Friskis & Svettis. Är nyutbildad coreledare. KIRUNA. En lång klir följt av en kort dropp framför nät. Ett lyft. En smash. Bollen är död. Nu står det 1-0 till dig, Mattias, säger Mikael Segerstedt, operatör på KA3/KK4. På sporthallen i Kiruna har kollegorna Mattias Olofsson och Mikael Segerstedt drabbat samman i en badmintonmatch. De nyttjar LKAB:s friskvårdsmöjligheter och A-hallen som är bokad varje onsdag från klockan 14.00 till 16.30. Badminton är en rolig sport. Det vore kul om ännu fler kom och spelade. Det har varit lite glest med folk på de senaste träningarna, säger Mikael Segerstedt, operatör på KA3/KK4. Efter sommarens uppehåll är nu LKAB:s träningsaktiviteter i full gång. Vi erbjuder många olika tränings- Hur kickar du igång höstens friskvård? Tony Bogdanoff, Kiruna: Jag tränar från november till augusti för att vara pigg och i form till höstens jakt. Jag jagar ripa och älg. Peter Johansson, Stockholm: Enklaste sättet att komma igång är att inte sluta. Mikael Segerstedt och Mattias Olofsson nyttjar LKAB:s friskvårdsmöjligheter. På onsdagar står badminton på schemat. FOTO: JOHANNA FOGMAN Bollar med drag i slagen Det vore kul om ännu fler kom och spelade Sugen på att börja träna? Skicka ett mail till jana.bjuhr@ lkab.com så får du ett komplett schema med aktiviteter, tid och plats. möjligheter och aktiviteter. Det finns något för alla, säger Jana Bjuhr, hälsoutvecklare. I LKAB:s träningslokal vid restaurang Magnetiten hålls pass med bodypump på måndagar (16.30). Även på gymmet Enerqi håller LKAB i egna bodypumppass på tisdagar (16.30-17.30). Vi har även otroligt många LKABanställda på nybörjarpassen måndag, tisdag och torsdag (15.30) på Kiruna Crossfit, säger Jana Bjuhr. I A-hallen på sporthallen viner bollarna i luften. Det är jämt mellan de två kollegorna i världens snabbaste racketsport. Hur matchen slutade? Det låter vi vara osagt för en fortsatt god kamratskap kollegorna emellan. JOHANNA FOGMAN SOVRAT Tack: Tack till årets feriearbetare vid FC Forskningscenter i Malmberget som har hjälpt till att hålla rent och snyggt i sommar, skött trädgård, målning, arkivflytt med mera under sommaren. Tack för er insats! Pierre Eriksson, FC Malmberget Ett stort tack till arbetskamrater och övriga kollegor för uppvaktning och gåva då jag gjorde mina sista skift på LKAB Malmtrafik. Nu har jag flyttat. Bertil Karlsson Tack för uppvaktningen jag fick på min 60-årsdag, ingen nämnd ingen glömd. Karl-Rune Fors Stort tack till arbetskamrater, chefer och LKAB för presenter och blommor vid min pensionering. Björn Raattamaa Tack till arbetskamrater för present och diplom på min 60-årsdag. Karl-Åke Stålnacke LKAB från insidan Månaden som gått: 6/9 Svenska gruvforsknings- och innovationsprogrammet i gång. 3/9 Höstens första temakväll på informationskontoret i Svappavaara. 31/8 Gemensamt debattinlägg från gruvnäring, rennäring och turism i Aftonbladet. 24/8 LKAB Fritid anordnar familjedag i Malmberget. 29/8 Domstolsförhandlingarna om Svappavaara påbörjas. 27/8 LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson besöker LKAB i Kiruna. 23/8 Frank Hojem utsedd till LKAB:s nya kommunikationsdirektör. 21/8 Nybyggen igång på Jägarskolan i Kiruna. Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget. Det händer i LKAB: 27 september senaste anmälan till Rock It M1250. 18, 19, 25, 26 okt Rock It M1250, Malmberget. Hockey bockey Hockey bockey-säsongen har dragit igång i Kiruna. Träningstider i Lombia ishall: måndagar och fredagar kl 10:00-10:50. På nytt jobb: Åke Falk, produktionschef vid KA3 PKF, förädlingsverken, Kiruna. Peter Lindehag, produktionschef för gruvbyggare inom sektionen PNA, Kiruna. Christian Nilsson, sektionschef för SM Hållbarhet kvalitetsservice södra, Malmberget. Niklas Nordin, fastighetschef hos LKAB Fastigheter, Kiruna. Kjell Johansson, produktionschef, LKAB Fastigheter, Kiruna. Susanne Rostmark, forskningschef inom mineralteknik, Kiruna. Hans Engberg, gruvchef, Kiruna. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Barnteater: Mullis och Blixten Den ljuvliga barnpjäsen om Mullis och Blixten spelas åter i höst. Föreställningen är från 3 år. LKAB-föreställningar: 2/10 kl 18.00 Gällivare, Sjöparkskolans aula. 3/10 kl 18.00 Kiruna, Tusen Toner. Längd: Cirka 40 minuter. Manus och regi: Linda Wincent. Medverkande: Linda Birgersson, Linda Wincent. Maria Ödalen Östlund 0970 762 39 070 319 62 39 Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 Lediga jobb: Kvalitetsutvecklare, Malmfälten. Sektionschef Prospektering, Malmfälten. Byggledare samhällsomvandlingsprojekt, Kiruna. Produktionschef till Tillredning, Malmberget. Underhållsingenjör lok och vagn, Kiruna. Pumptekniker under jord, Malmberget. Vikarierande utvecklingsingenjör, Kiruna. Samordnande miljötekniker, Malmfälten. Avdelningskoordinator till energi- och klimatsystem, Malmfälten. Miljötekniker till Svappavaara, Malmfälten. Projektledare Avtal, Malmfälten. Utvecklingsingenjörer, Malmfälten. Underhållsingenjörer, Kiruna/Malmberget. Underhållschef LKAB Mekaniska, Kiruna. Underhållschef Dagbrott, Kiruna. Bästa vännerna Mullis (Linda Wincent) och Blixten (Linda Birgersson). FOTO: Anders Alm Ansökan om biljetter skall göras via mail till: Malmberget: erik.johansson@lkab.com. Kiruna: elisabeth.junglind@ lkab.com. Vi behöver uppgift om anställningsnummer och namn samt antal biljetter som önskas. OBS! Ett förmånsvärde på 80 kr/biljett kommer att tas ut. Tina Benson 0980 710 85 070 342 10 85 Utkommer 18/10 Manusstopp 9/10 Ylva Sievertsson 0980 710 73 070 342 10 73 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Anders Lindberg Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk 18 VECKOBLADET # NR 5 2013 VECKOBLADET # NR 5 2013 19

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 8 sept Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 8 sept 2013 2012 Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 31 aug 2013 18 429 18 263 2012 KIRUNA Pelletsverk KK2 2 212 2 528 Pelletsverk KK3 2 916 3 324 Pelletsverk KK4 3 420 3 443 12 396 12 102 2013 2012 17 444 17 438 Anrikningsverk special 387 584 SVAPPAVAARA Pelletsverk SK 2 320 2 143 11 007 10 854 MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 364 2 327 Pelletsverk MK3 2 377 2 398 Anrikningsverk till fines ANR 895 1 087 5 048 5 336 Totalt förädlade produkter 16 891 17 834 Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 31 aug Totalt 2012: 73 st 49 35 2013 2012 1 410 1 692 Dagbrott: Svappavaara KOMMENTARER Period: 26 aug - 8 sept NORRA, TUSEN TON Råmalm - 31,7 Pelletsverk KK2-46,7 Pelletsverk KK3-63,5 Pelletsverk KK4 + 9,8 Svappavaara - 91,0 Specialprodukter ± 0 10 5 ¹ ² ³ 4 15 0 FÄRDIGA PRODUKTER Pellets 15 609 16 216 Fines (inkl. KMR) 1 281 1 671 20 25 30 tkr 35 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat augusti 2013: 7 309 kr 2012: 24 022 kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Etagebrist, tryckluftsbortfall, lokproblem. ²) Stopp verk p g a rensning av påbyggnader i grate slas. ³) Stopp verk: reparation av kiln drift. 40 45 60 4 ) Stopp verk: klasserarproblem samt byte avstrykare grate. 5 ) Lastmaskinsbrist, häng BS 56, fullt framåt på M1250 p g a skut i systemet (kalvning i ficka). 50 Norra: Narvik 55 Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % K-värde aug 2013: 89,2 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm 5-52,5 Fines (MAF + MAC) 6-12,2 MPBO BUV 7-3,3 MPBO MK3 + 2,0 6 ) Rågodsbrist, problem med trumfilter. 7 ) Stopp för rep av kurvräls. 20 VECKOBLADET # NR 5 2013 Grafik: Mediagrafik & illustration