Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Hyttan. Hyttan/ Trollebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/2016. Förskolan Junibacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Östra förskolan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Fjärilen

Senast ändrat

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Trollflöjten Verksamhetsplan 2018 / 2019

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Storbrons Förskola

Systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Trollflöjten Verksamhetsplan 2016 / 2017

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla. Avdelning: Norrgården

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan Verkö förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår 2017-2018 Förskolan Hyttan 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: Skapa en miljö där trygghet och omtanke råder Skapa en atmosfär där respekt för barns integritet råder Skapa en atmosfär som inbjuder till att prova olika maträtter TRYGGHET OCH OMTANKE är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi: - att vi skapar en trygg atmosfär där barn och vuxna visar respekt för varandra och vårdar sin förskola. - att alla barn ska känna sig välkomna, delaktiga och betydelsefulla. - att alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i gruppen Resultat och genomförande: Förskolan har nått sina mål. Atmosfären på förskolan är trygg och barnen visar omtanke om varandra. Det har pedagogerna sett bl.a. genom att de äldre barnen hjälper de yngre barnen. De yngre går till de äldre barnen för att få hjälp exempelvis när de är ute på vår gård. Genom att ha utarbetat fasta rutiner för dagen som barnen är trygga med, har förändringar i ex. personalgruppen inte påverkat barnen nämnvärt. Pedagogerna har varit goda förebilder genom att visa respekt och uppskattning för barnen och varandra. Man har tagit vara på tillfällen till dialog med varje barn och lyssnat på deras åsikter. Vi har tillsammans skapat årets Gyllene regler utifrån frågeställningen Hur är DU en bra kompis?. Plan för likabehandling har varit ett gott stöd i arbetet med normer och värden. Utifrån kartläggning av riskområdena där kränkningar kan förekomma har pedagogerna varit uppmärksamma på vart barnen befunnit sig och lekt både inne och utomhus. I gruppen med de yngre barnen har pedagogerna tagit tillvara de dagliga rutinerna för samtal och uppmuntrat barnens framsteg, t.ex. vid av- och påklädning. Behovet av att dela barngruppen blev större för Hyttan under våren då man hade flera inskolningar. Pedagogerna har delat barngruppen i de olika rummen på Hyttan. Gruppen med de äldre barnen har varit indelade i mindre grupper för att skapa förutsättningar för ett lugnare klimat. Man har hela året jobbat med att föra dialog om kompisrelationer. Arbetet har tagit lång tid och pedagogerna har fokuserat intensivt på barnens sociala kompetens. På förskolan har barn och pedagoger haft fortlöpande diskussioner omkring arbetet med Stopp min kropp. Med de yngre barnen har man tränat på att säga nej. De äldre barnen har jobbat med att säga Stopp på olika sätt gentemot varandra i den dagliga verksamheten. Pedagogerna har arbetat med att hitta bra strategier för att regelbundet ta upp det som en punkt på kvällsmöten, i egna arbetslaget och på reflektionsmöten. 3

De flesta barnen smakar på maten vid lunch i en lugn atmosfär. Förskolan har ett varierat salladsbord med olika sorters grönsaker att välja mellan. Analys och lärdomar: Bra utarbetade rutiner har varit avgörande för resultatet. Pedagogerna anser att området normer och värden är viktigt och hela tiden ett pågående arbete. Genom att föra dagliga samtal om alla möjliga spörsmål främjar vi språket, fantasin och känslan att bli lyssnad på och sedd i barngruppen. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Kommande år får förskolan byte i personalgruppen. Det är viktigt att tidigt på hösten skapa bra rutiner i verksamheten. Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: skapa en miljö som är lustfylld och där barnen känner glädje och nyfikenhet NYFIKENHET- GLÄDJE - LUSTFYLLT är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi: - att alla barn får möjlighet att leka, lära, upptäcka, utforska och prova i en inspirerande och tillåtande miljö. - vi tar tillvara situationer och tillfällen som leder till lärande och utveckling för barngruppen. - pedagogerna är medforskare och hjälper till att söka kunskap. Resultat och genomförande: Förskolan har delvis nått målen. Önskemålet om skräpmaterial från föräldrarna har blivit mest inomhusmaterial som använts i ateljén. Trollebo har regelbundet nyttjat gymnastiksalen under året. Det har varit en bra lokal att gå till för aktiviteter som kräver större utrymmen. Hyttan har skapat en läshörna vilket har bidragit till att barnen ofta sitter och tittar i böcker, pekar och samtalar med varandra. Babblarna har varit delaktiga på så vis att man har sjungit babblarsången och rört sig till musiken. Barnen vet vad de olika babblarna heter. Pedagogerna har även gestaltat sagan om Bockarna Bruse och barnen har varit mycket engagerade och velat höra sagan om igen. Med de yngsta barnen har man haft rörelse och dans där barnen visat stor glädje. Barngruppen på Trollebo med de äldsta barnen har pedagogerna jobbat mycket med att få gruppen till en grupp. Med hjälp av Alfons Åberg som kompis i barngruppen har både 4

pedagogerna och barnen spelat teater, läst böckerna och därigenom fått en gemensam grund som mynnat ut i ett intresse för bokstäver, siffror, drama, färg och form. Barngruppen har ofta delats in i mindre grupper där varje barn fått större möjlighet till att utvecklas efter behov och intresse. Uteleken har inte blivit dokumenterad i någon större utsträckning under året. Analys och lärdomar: Genom att pedagogerna har tagit fasta på barnens intressen har val av aktiviteter och genomförande ändrats under resans gång. Det har bidragit till ett ökat engagemang både för barn och pedagoger, där man forskat och lärt tillsammans. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man ska utveckla arbetet omkring det nya webbverktyget SCM och hitta rutiner för kontinuerlig dokumentation av verksamheten. Man ska utveckla dokumentationen av uteleken. Man ska fortsätta följa barnens nyfikenhet och intressen i den dagliga verksamheten. Man ska presentera en utvald bok för respektive barngrupp, som man sen kan planera och bygga verksamheten utifrån. Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: skapa förutsättningar för delaktighet och ansvar. DELAKTIGHET OCH ANSVAR är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi: - att atmosfären är tillåtande att framföra sin egen åsikt - att vi ger varandra förtroende att ta ansvar - att vi är lyhörda för varandras önskningar och behov - att alla ska ges möjlighet att påverka dagen på förskolan - att verksamhetens innehåll utformas utifrån barnens önskningar - att vi är en forskande verksamhet där barn och vuxna lär tillsammans. Resultat och genomförande: Pedagogerna har skapat förutsättningar för delaktighet genom att vara lyhörda för barnens intressen. På Hyttan med de yngre barnen har intresset för Babblarna inte varit i den utsträckning Pedagogerna förväntade sig. Däremot följde barnen sagan om Bockarna Bruse med stort intresse. Barnen har även fått möjlighet att välja olika djursånger genom att peka på djurbilder på väggen. På Trollebo med de äldre barnen har man funderat över Snö och is. Med hjälp av kompisen Alfons har även nyfikenheten väcks kring ord, bokstäver, siffror och teater. 5

De äldre barnen har fått olika uppdrag att ta ansvar för t.ex. genom att ett barn haft ansvar att ringa i städklockan innan lunch, ansvara för samlingen på f.m, m.m. Man har i personalgruppen haft barns inflytande och dilemman däromkring, på kvällsmöten som en stående punkt. Analys och lärdomar: Barnens respons och nyfikenhet på de aktiviteter man erbjudit har lett till nya spännande projekt. Barnen har haft tillgång till pedagoger som lyssnar och som varit medforskande. Barnen har visat stor tillfredsställelse när deras önskningar och idéer blivit verklighet. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att behålla ett tillåtande arbetssätt där barnens egna tankar och intressen tas till vara. Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Utvecklingsområde/Mål För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi: skapa en atmosfär där ömsesidighet, öppenhet och förståelse råder ÖMSESIDIGHET- ÖPPENHET- FÖRSTÅELSE är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi: - att föräldrarna har stort förtroende för personalen och vår verksamhet. - att föräldrarna ska känna att vi stöttar dem i deras föräldraroll. - att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Resultat och genomförande: Förskolan har en atmosfär där ömsesidighet, öppenhet och förståelse råder. Det vet man genom att föräldrarna vågar uttrycka och rådfråga om olika dilemman som rör barnen. Nya föräldrar möter förskolan genom föräldraaktiv inskolning som ger en bra inblick i verksamheten. Man har haft en föräldraenkät med stort deltagande. Enkäten visar på nöjda föräldrar. På båda avdelningarna har man kontinuerligt visat på fotoramarna vad som hänt under dagen och föräldrarna har tittat på bilderna tillsammans med sitt/sina barn. Pedagogerna har under året använt det nya underlaget för utvecklingssamtal som arbetats fram gemensamt för hela förskoleverksamheten. Materialet har bidragit till givande samtal med föräldrarna. Förskolan bjöd vid ett tillfälle in mor- och far föräldrar till drop-in under en eftermiddag. Det var bara ett fåtal som nappade på inbjudan. Kontinuerligt varje månad lämnas information i Förskolenytt ut till föräldrarna. Föräldrarna har blivit inbjudna till föräldramöte och sommarfest. 6

Pedagogerna har startat upp det nya webbverktyg SCM, där får föräldrarna aktuell information och dokumentation via en app. Analys och lärdomar: En framgångsfaktor har varit att pedagogerna skapat förtroendefulla band till föräldrarna. Och att man stöttat föräldrar i deras roll som förälder. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Utveckla webbverktyget SCM. Förskolan vill fortsätta i samma anda med gott samarbete med föräldrarna och deras barn. Uppföljning/utvärdering Hur När Ansvarig Utvecklingssamtal Under terminerna Trollebo: Bodil. Hyttan: Britt-Inger och Anneli. Arbetslagets egen På kvällsmöten Alla utvärdering utifrån den pedagogiska planeringen Föräldraenkät Våren 2018 Barnenkät Hösten 2017 Bodil Uppföljning/reflektion/analys Fortlöpande Uppföljning/reflektion/analys Fortlöpande utifrån den pedagogiska dokumentationen Personalgruppen Bodil tillsammans med övriga Denna planering har fungerat bra. Helhetsbild av verksamhetsåret Positivt och negativt i ARBETSLAGET när det gäller tex: Ansvarsfördelningen Har fungerat bra. Arbetstider/barnfri tid/planeringstid/reflektionstid Personalschemat har fungerat bra. Det har varit svårt att få ut gemensam reflektionstid, eftersom det har varit dålig tillgång på vikarier. Tillgången på vikarier Svårt att få tag i stadigvarande vikarier. Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen Förskolan tar emot de barn som finns i byn med omnejd. Barnens vistelsetider ändras under året så det personalschema som gällde i börjar på hösten, stämmer inte på våren. 3,5 pedagoger + resurs i 2 våningsplan har dock varit tillräckligt. Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen Fungerande arbetslag med gott och tillåtande klimat. Förskolechefen har funnits till hands och upplevts nåbar. Verksamhetsbesök har gjorts. Arbetsklimatet med övriga arbetslag på förskolan/grupper Det har varit vid förskole träffar som man träffat kollegor från andra förskolor. Kompetensutveckling En pedagog har deltagit i Läslyftet. Det har upplevts inspirerande och givande. 7

Pedagogerna på yngre avdelningen har varit på Förskolans yngsta barn kurs i Göteborg. En personal har deltagit i handledarutbildning för gymnasieelever. Pedagogerna har auskulterat på Storbrons förskola i tätorten vid två tillfällen under året. Positivt och negativt i BARNGRUPPEN när det gäller tex: Inskolningar Det har varit inskolningar under hela året. Flera inskolningar på yngre avdelningen i vår. Sammansättningen, åldrar kön Förskolan tar emot de barn som är aktuella i byn. Antalet kan variera över tid. Under våren har förskolan haft 11 barn i den yngre gruppen och 10 i den äldre gruppen. Närvaro, kontinuitet Lugn höst - en intensiv vår med fler barn inskrivna och ändrade schematider på barnen. Trygghet, sammanhållning, klimat Man har ett tryggt och bra klimat på förskolan. Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN när det gäller tex: Mötesordning Dagordning på APT och kvällsmöten finns. Minnesanteckningar förs. Samverkan med andra tex. fritids/skolan/förskolan/barnhälsoteam BHT Habiliteringen- rörigt när många är inblandade. SPSM- bra handledning Besök på skolan både i Brattfors och i tätorten har genomförts inför skolstart. Fritids har själva haft många barn vilket medfört att det inte har varit någon samverkan under lov. Utrustning, lokaler, utemiljö, material Förskolan har bytt ut skötbordet på Hyttan. Man har även köpt en paviljong som ska ge skugga för barnen ute på gården. 8