Att göra en skolreseplan handledning för kommuner

Relevanta dokument
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner

Skolvägsplan för XXX-skolan

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SÄKRA BARNENS TRAFIKMILJÖER!

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

Information till skolor

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Var rädd om våra barn i trafiken!

Mall för skolreseplan

Skolresplan för Ålstensskolan. Skolresplan Ålstensskolan Arbetsmaterial Uppdaterat

Trafikdiplomerad skola

Skolreseplan Kungsklippeskolan. Arbetsdokument. Jessica Elmgren Säkra skolvägar Huddinge kommun

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Skolreseplan för Bosgårdsskolan

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

På Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Trivector Traffic. Skolreseplan Högsätra skola

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.

Superbra skolvägar i Lund

Skolreseplan. Risebergaskolan

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trygg i trafiken: Gå i trafiken

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman

Program för att förbättra trafiksituationen vid kommunens skolor

Redovisning av uppdrag att arbeta med trafiken vid skolorna

Skolreseplan för Hjortmosseskolan

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Genomförande. Möjligheternas ö

Digital kommunikation. den externa kommunikationen

Brottsförebyggande rådet. Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Hjo kommun

Svar på motion Se över trafiksituationen kring Södertäljes skolor, av Veronica Westergård (KD) Dnr

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

ÖKAD TRAFIKSÄKERHET I SKOLMILJÖN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Manual till skolvägsplan

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

SÄKRA SKOLVÄGAR. Järfälla kommun 2019

RIKTLINJER FÖR SÄKRA SKOLVÄGAR

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Inventering av skolresor Skolresor för elever i årskurser F-6. Linköpings kommun linkoping.se

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Verksamhetsplan Sturebyskolans föräldraforum (FF) Läsåret 2012 / 2013

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygg i trafiken: Cykla i trafiken

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Forum Lärum: Hur höjer vi kunskapsresultaten i skolorna i Lerums kommun?

Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll

Studieguide Hej skolan!

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Säkra och trygga skolvägar

Budskap och förslag på kanaler

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Långsjöskolans och Skansbergsskolans

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm Förslag från trafiknämnden

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Storängsskolans plan för trygghet och likabehandling

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Vänlig väg till skolan

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ALMBRO SKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Samverkansöverenskommelse

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta

KALMAR. Säker hållplats i Kalmar - Checklista och inventering för smartare åtgärdsplanering

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Mellösa skolas Trygghetsplan

Västerviks Gymnasium RO3:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbymalmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ElevOmbudsman. Verksamhetshandbok. Ljusdals Barn och Utbildningsförvaltning. Version: 0 Datum: Verksamhetshandbok ElevOmbudsman

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

Trafikanternas respekt för 30 skylten vid skolor i Västsverige. Hastighetsmätningar

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Enkätsammanställning Hällby skola

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling, augusti augusti 2016

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

St Botvids gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Att göra en skolreseplan handledning för kommuner

Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan... 4 Kunskapsinsamling och inventering... 5 Inventering av skolans trafikmiljö och skolvägar... 5 Resvaneundersökningar... 5 Målformulering... 6 Åtgärder och konsekvenser... 6 Utvärdering och uppföljning... 7 2

Inledning Att ta fram en skolreseplan innebär att ta ett samlat grepp kring hur elever, föräldrar och skolpersonal reser till och från skolan i syfte att öka andelen hållbara resor. Arbetet innehåller kartläggning av resvanor och fysiska förutsättningar, analys samt framtagning av mål och åtgärder som kan förbättra trafiksäkerhet, rörelsefrihet, hälsa och miljö. Förberedelser Uppföljning och utvärdering Inventering och nulägesbeskrivning Åtgärder och konsekvenser Analys Målformulering 3

Förberedelser Val av skola Välj en skola där det finns en trafiksituation som har potential att förbättras och där det finns en vilja att genomföra åtgärder. Se till att engagera rektor i arbetet. Organisation och ansvarsfördelning Beskriv vem som är ansvarig för framtagandet av planen och vilka som ingår i arbetsgruppen. Funktioner som kan vara värdefulla att ha med i arbetsgruppen är kommunikatör, skolskjutssamordnare, trafikingenjör, ansvarig på förvaltning för skola eller motsvarande, folkhälsosamordnare, ansvarig på lokal- eller fastighetsförvaltning. Fundera över hur ofta arbetsgruppen behöver träffas. Planera och lägg upp en tidplan för arbetet. Sträva efter att minimera administrationen för skolan. Dialog och förankring Identifiera vem som ska skriva under skolreseplanen för skolan och för sektor samhällsbyggnad/tekniska förvaltningen, när skolreseplanen är klar. Fundera över på vilket sätt arbetet behöver förankras med ledningen (rektor, nämnder, förvaltningschefer). Identifiera de intressenter som behöver involveras i syfte att ta fram skolreseplanen. Använd gärna befintliga grupperingar eller forum (föräldraråd/brukarråd, elevråd, lärargrupper) och befintliga kanaler (e-post adresser, intranät, nyhetsbrev). Be att få informera vid föräldramöten (redan inplanerade). Beskrivning av skolan Börja med att samla in kartor och statistik. Ta fram karta och foton över skolan och närområdet Sammanställ synpunkter som har kommit in kring trafiksäkerheten. Sammanställ statistik över trafikmängder och hastighetsmätningar som eventuellt finns tillgängligt hos gatu-/trafikkontoret/tekniska förvaltningen eller motsvarande Ta fram grundläggande information om skolan (antal elever mm) och fyll i skolreseplanen 4

Inventering och nulägesbeskrivning Inventering av skolans trafikmiljö och skolvägar Samla in material om hur trafikmiljön kring skolan och skolvägarna till skolan ser ut idag och var det finns otrygga punkter. Boka in en träff med skolans brukarråd/föräldraråd, utvald personal och rektor för diskussion om nuläget på skolan. Be dem fylla i skolvägen på en karta samt registrera dåliga och bra punkter Genomför en trygghetsvandring eller gå-tur Be elever rita in deras skolväg. Använd ritmaterial, digitala webverktyg eller olika kreativa övningar exempelvis bygg modeller av närmiljön Resvaneundersökningar Genomför resvaneundersökning bland elever, föräldrar och skolpersonal för att få en bild av hur målgrupperna elever, föräldrar och skolpersonal reser idag och skulle vilja resa till och från skolan. Be lärare göra en enkel handuppräckning Skicka ut webenkät till föräldrar och skolpersonal Fråga vilket som är det bästa/roligaste sättet att ta sig till skolan bra underlag för föräldrakommunikation. Varför skjutsas barnen? 5

Analys Detta steg baseras på det förra. Försök att värdera resultaten från inventeringen och nulägesbeskrivningen. Till exempel; är skjutsningsgraden att beakta som låg, medel eller hög? Är det någon skillnad i hur många som skjutsas till respektive från skolan och vad kan det i så fall bero på? Vilka problem ser ni kring skolan för att få till en minskad skjutsning? Finns det förutsättningar för ändrade resbeteenden med mera? Målformulering Ta fram mål för skolreseplanen utifrån den problembild som finns. Konkretisera målen och ange hur de ska följas upp och när. Boka in ett nytt möte med skolans brukarråd/föräldraråd, utvald personal och rektor för diskussion om nuläget på skolan för att gå igenom insamlat kunskapsunderlag och ha en diskussion om huruvida problembilden stämmer, vad vi tillsammans vill att skolresplanen bör fokusera på, målen för planen och hur målen kan konkretiseras och följas upp Åtgärder och konsekvenser Samla in åtgärdsförslag genom att bjuda in till ett möte eller genom att besöka olika grupperingars inbokade möten. Identifiera vilka förslag på fysiska åtgärder och beteendepåverkande åtgärder som är möjliga att genomföra och vid vilken tidpunkt, vad de kostar och vem som ansvarar för att genomföra dem. Identifiera, i den mån det är möjligt, vad åtgärderna får för konsekvenser. Exempelvis ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för framkomlighet, trafiksäkerhet etc. Ta gärna hjälp av andra kommuner som har genomfört skolreseplaner för idéer och tips. Exempel på möjliga åtgärder: Gör utskick till föräldrar till nya elever vid terminsstart Etablera nätverk med skolpersonal som regelbundet får information om trafiksäkerhet och hållbart resande Dela ut infopaket med fokus på trafiksäkerhet, exempelvis reflexer, reflexvästar, cykelhjälmar vid höstterminens start till F1orna Delta i På egna ben (åk 4-6) Genomför cykeldag/vecka med aktiviteter, exempelvis cykelservice Etablera vandrande skolbuss bland föräldrar 6

Trafiksäkerhetsåtgärder, sikt, målning, skyltning, avlämningsplats, farthinder, avsmalning Hastighetsmätningar Introducera cykelutmaningen till skolpersonal Bilfri vecka på våren följt av en mätning av skjutsningen efter några veckor Uppföljning och utvärdering Identifiera hur åtgärderna ska följas upp, vem som ska genomföra uppföljningen samt hur återkoppling kring genomförda åtgärder sker till målgrupperna elever, skolpersonal och föräldrar. Ett användbart verktyg för att följa upp beteendepåverkande åtgärder är MaxSumo. Illustrera genomförda åtgärder på en karta och kommunicera med föräldrar, elever och skolpersonal. 7

8