Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Relevanta dokument
Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Roterande elmaskiner

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Tentamen Elenergiteknik

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Lik- och Växelriktning

1 Grundläggande Ellära

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Några övningar som kan vara bra att börja med

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Trefastransformatorn

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

LNB727. Asynkronmaskinen

Laborationer Växelström trefas

Elteknik - inlämning 1

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Roterande elmaskiner

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Elektroteknikens Grunder (MIE012)

Trefastransformatorn

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

Övningsuppgifter Elmaskiner-Drivsystem

Lik- och Växelriktning

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Program: DATA, ELEKTRO

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

LABORATION 2. Likströmsmaskinen och trefas kraftöverföring

Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen, trefas asynkronmaskinen och förevisning synkronmaskinen

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Roterande växelströmsmaskiner och lik- och växelriktning

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Transkript:

ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook formelblad (bifogat i tentamen), miniräknare, gradskiva/linjal samt lexikon. Tentamen består av 6 stycken uppgifter à 10 poäng. För full poäng krävs fullständiga och välmotiverade lösningar. Betygsgränser: För betyg 3 krävs minst 27 poäng För betyg 4 krävs minst 39 poäng För betyg 5 krävs minst 49 poäng Lösningsförslag anslås på kurshemsidan efter avslutad tentamen. Visning sker vid ISY:s studerandeexpedition senast 10 arbetsdagar efter tentamensdagen där också eventuella klagomål framförs skriftligt. Vid klagomål måste tentamen lämnas kvar där.

1. Elnätet är hårt belastat och mer kraft måste tillföras genom att koppla in ytterligare en synkrongenerator. a) Vilka fyra infasningsvillkor måste vara uppfyllda för att inkopplingen skall lyckas? b) När synkrongeneratorn är inkopplad, hur får man den att leverera aktiv respektive reaktiv effekt till nätet? c) En trefasmotor är ansluten till nätet där huvudspänningen är 400 V, 50 Hz. Tillförd effekt mäts med tvåwattmetermetoden. Wattmetrarnas utslag är PI = 567 W och PII = 1433 W. Beräkna linjeströmmarna och rita ett visardiagram där det framgår vilka fasvinklar strömmarna har. d) För att minska storleken på linjeströmmarna till motorn skall den faskompenseras med ett D-kopplat kondensatorbatteri. Beräkna värdet på kondensatorerna så att faskompenseringen blir fullständig. (3 p) (3 p) 2. På en trefastransformator med märkdata 1,0 MVA, 10000/400 V, 50 Hz har tomgångsprov och kortslutningsprov gjorts med följande resultat: P FO = 1200 W P FKM = 8250 W u z = 5,0 % Vid ett tillfälle ansluts transformatorn till märkspänning och belastas med 90 % av märkström på sekundärsidan. Den aktuella lasten är induktiv med effektfaktorn cosϕ 2 = 0,80. a) Hur stor blir sekundära spänningen U 2 över lasten? b) Hur stor blir verkningsgraden η? c) Vid vilken belastningsgrad x blir verkningsgraden maximal? (5 p) (3 p) 3. En shuntmagnetiserad likströmsmotor är ansluten till en konstant spänning 198 V. När motorn körs i tomgång drar den 5,0 A från nätet och varvtalet blir då 985 rpm. Resistansen i rotorkretsen är 0,20 Ω och i magnetiseringskretsen 198 Ω. När motorn belastas med ett visst moment drar den 50 A från nätet. Man kan räkna med att flödet på grund av ankarreaktionen minskar med 3,0 % vid denna ström. Beräkna för detta fall varvtalet, verkningsgraden och belastningsmomentet. (10 p)

4. En släpringad asynkronmotor med rotorresistansen R 2 = 0,20 Ω är försedd med ett yttre rotorpådrag R y. Motorn driver en hiss via en växel. Belastningsmomentet i det här fallet kan anses vara konstant oavsett motorns varvtal. Motorn är kopplad till ett trefasnät med spänningen 400 V och frekvensen 50 Hz. När R y är noll går den med varvtalet 1350 rpm. Till vilket värde skall R y ändras om vi önskar köra hissen med halv fart? (10 p) 5. En trepuls tyristorlikriktare är ansluten till huvudspänningen 400 V, 50 Hz och belastas resistivt. Vid ett tillfälle är tändvinklarna till tyristorerna 60. Tyristorn i fas 2 går sönder och ersätts med en diod. a) Rita kopplingsschema och ett tidsdiagram för den likriktade spänningen under dessa omständigheter samt beräkna dess likriktade medelvärde U L. b) Hur skulle spänningen se ut om lasten vore starkt induktiv? (8 p) 6. Nedanstående frågor handlar om batterier. Svara kortfattat med några få rader. a) Förklara skillnaden mellan primär- och sekundärceller. b) Vad gör elektrolyten i ett batteri? c) Vad är skillnaden mellan batterier optimerade för hög effekttäthet respektive hög energitäthet? d) Rangordna följande 4 batterityper efter energiinnehåll per kilogram batteri: Lead-Acid (bly-syra), Ni-Cd, Ni-MH, Li-Ion. Börja med det energitätaste. e) Varför är det viktigt att balansera seriekopplade Li-jon battericeller men mindre viktigt att göra detsamma med cellerna i bly-syra batterier?