Rapport Sibbo kommun Utvecklingsplan för vattentjänster
Innehållsförteckning Utvecklingsplan för vattentjänster i Sibbo Sida1 (17) 1 INLEDNING 3 2 PLANLÄGET OCH MÅLSÄTTNINGARNA FÖR VATTENTJÄNSTERNA I SIBBO 3 2.1 Utgångsläget i kommunen och planläggningen 3 2.2 Målsättningar för kommunens vattentjänster 4 3 VATTENTJÄNSTER PÅ VERKSAMHETSOMRÅDENA 5 3.1 Utgångsläge och prognoser 5 3.1.1 Organisation 5 3.1.2 Vattenförsörjning och -distribution 5 3.1.3 Nät 6 3.1.4 Avloppsvattenrening 7 3.2 Nuvarande verksamhetsområden 8 3.3 Problem och utvecklingsbehov 8 3.3.1 Organisation 8 3.3.2 Vattenförsörjning 8 3.3.3 Vattenlednings- och avloppsnät 8 3.3.4 Avloppsvattenrening 9 3.4 Åtgärder 9 3.4.1 Regionalt samarbete 9 3.4.2 Vattenproduktion 9 3.4.3 Uppförande av nät på nya planområden och nya verksamhetsområden 10 3.4.4 Utveckling av huvudnät 10 3.4.5 Ombyggnad av näten 11 3.4.6 Avloppsvattenrening 11 3.4.7 Information 11 3.4.8 Investeringar 11 4 OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA 13 4.1 Utgångsläge och utvecklingsbehov 13 4.2 Behovsområden 13 4.3 Åtgärder 14 5 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER 14 5.1 Utveckling av samhällsstrukturen 14 5.2 Vattenförsörjningens driftsäkerhet 15 5.3 Glesbygdsområden 15 6 UPPDATERING AV PLANEN OCH UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET 15
Sida2 (17) Bilagor Bilaga 1 Källförteckning Ritningar.101 Vattenledningsnät, Utgångsläge.102 Avloppsnät, Utgångsläge.103 Grundvattenområden, Utgångsläge.201 Sibbo, förslag till utveckling av vattendistributionsnätet.202 Sibbo, huvudavloppsprojekt.203 Utvecklingsområden för vattentjänster i glesbygdsområden Rev. /JR /OV /OV Ursprunglig kopia Datum/Utarbetad av Datum/Kontrollerad av Datum/Godkänd av Anmärkningar
Sida3 (17) 1 INLEDNING Enligt Lagen om vattentjänster (LVT 119/2001) har kommunen ansvar för utvecklingen av vattentjänster inom sitt område. Kommunen ska utarbeta och uppdatera en utvecklingsplan för vattentjänster som bland annat används som verktyg vid samhällsplaneringen. Vattentjänsterna ska utvecklas i överensstämmelse med samhällsutvecklingen. Utvecklingsplanen för vattentjänster är dock inte något bindande dokument för kommunen eller övriga parter, utan en plan som fastställer målsättningarna för vattentjänster. Den första utvecklingsplanen för vattentjänster i Sibbo kommun färdigställdes år 2004. Vissa för samhället betydelsefulla väsentliga ändringar har dock ägt rum sedan dess, vilket även kräver en uppdatering av utvecklingsplanen. Utvecklingsplanen för vattentjänster har uppdaterats av Pöyry Environment Oy. I arbetsgruppen deltog Matti Stolp, Pekka Söyrilä, Nils Sällström, Saija Kajala och Anu Juvonen från Sibbo kommun samt Jussi Ristimäki och Terhi Renko från Pöyry Environment Oy. 2 PLANLÄGET OCH MÅLSÄTTNINGARNA FÖR VATTENTJÄNSTERNA I SIBBO 2.1 Utgångsläget i kommunen och planläggningen Till invånarantalet är Sibbo den näst största kommunen i Östra Nyland. I början av år 2009 var invånarantalet 17 840 personer (Statistikcentralen). Cirka 80 % av dem bodde i tätorterna. De största tätorterna i kommunen, baserat på invånarantalet, är Nickby, Söderkulla och Tallmo. Huvudnäringen i Sibbo utgörs av tjänstesektorn som sysselsatte cirka 67 % av invånarna år 2006. Den näst största branschen är förädlingsindustrierna med 29 %. Jord- och skogsbruket sysselsätter cirka 4 % av kommuninvånarna. Markarealen i Sibbo kommun är cirka 340 km 2, havsarealen cirka 356 km 2 insjöarealen cirka 3 km 2. och Kommunens planläge har förändrats kraftigt efter den första utvecklingsplanen. Den största förändringen är Sibbo generalplan 2025 som kommunfullmäktige godkände den 15 december 2008. Planen omfattar hela kommunområdet med undantag av skärgården. Det område som den 1 januari 2009 slogs samman med Helsingfors stad har uteslutits ur generalplanförslaget. Generalplanen möjliggör en ökning av Sibbo invånarantal med cirka 35 000 invånare till år 2025. Detta utgör den viktigaste enskilda faktorn som påverkar utvecklingsplanen för vattentjänster. Övriga pågående planprojekt är Skärgårdens och kustområdets delgeneralplan, Box delgeneralplan samt Kringelmalms delgeneralplan.
Sida4 (17) Det finns flera detaljplaneprojekt. De pågående detaljplaneprojekten är: Freeway Logistic City (Bastukärr), ändring av detaljplan I för Östanåparken och detaljplaneändring för Storören. Enligt planläggningsöversikten 2008 finns dessutom 13 detaljplaneprojekt under arbete. 2.2 Målsättningar för kommunens vattentjänster Sibbo generalplan 2025 möjliggör en ökning av kommunens invånarantal med 35 000 personer (över 150 %) fram till år 2025. Av dessa bosätter sig 31 000 i tätorterna, 3 000 i byarna och 1 000 i glesbygdsområdet. Detta ställer stora krav även på kommunens infrastruktur och dess utveckling. Utgångspunkten för utvecklingsplanen för vattentjänster är att vattenförsörjningsnätet byggs ut till de områden som ska detaljplaneras (se generalplan 2025) och till byområdena i takt med att dessa byggs upp. Vattentjänsterna för glesbygdsområdena utvecklas enligt gällande lagar och förordningar. När det gäller vattentjänster har kommunen som mål att under denna kraftiga tillväxt i alla lägen trygga kvalitativa och fungerande vattentjänster för både gamla och nya invånare som omfattas av vattenförsörjningsnäten. Man strävar efter att utveckla vattentjänsterna så att enstaka störningar inte medför betydande långvariga störningar i vattendistributionen eller dess kvalitet. För att förbättra driftsäkerheten strävar man vid sidan av åtgärderna inom kommungränserna efter att öka samarbetet med grannkommunerna och organisationerna som ansvarar för deras vattentjänster. Eftersom störningarna ibland ändå är oundvikliga, har man som målsättning att utveckla informationen om vattentjänsterna på ett sådant sätt att vattentjänstverkens kunder kan få snabb och effektiv information om problem och eventuella åtgärder vid störningar. Målsättningen för glesbygdsområdena är att man i bostadsområdena i kommunen till en rimlig kostnad har tillgång till hushållsvatten som uppfyller kvalitetskraven och att de invånare som omfattas av egna system har tillgång till tydliga anvisningar om vilka krav som ställs på enskilda fastigheters eller flera fastigheters gemensamma vattenförsörjningssystem och var närmare information vid behov kan inhämtas. Enligt generalplan 2025 är målsättningen för de områden som ligger utanför de områden som ska detaljplaneras samt utanför byområdena att problemen i huvudsak ska lösas utifrån bygemenskapernas egen aktivitet, medan kommunens stöd närmast består av experthjälp och ekonomiskt stöd. Målsättningen är att fastighetsägarna i glesbygdsområdena blir medvetna om förordningen, som trädde i kraft år 2004 och som gäller sådana områden som ligger utanför vattentjänstverkens avloppsnät. I förordningen fastställs kraven på rening av avloppsvatten från dessa fastigheter. Reningen ska senast år 2014 uppfylla kraven enligt förordningen. När det gäller avloppssystemen för och reningen av avloppsvatten har kommunen som målsättning att allt avloppsvatten och avloppsslam som uppstår inom kommunens område, både på verksamhetsområdena och utanför dem, renas enligt gällande förordningar och bestämmelser samt kostnadseffektivt så att de inte orsakar hälso- eller andra risker för människorna och miljön.
Sida5 (17) Utvecklingsplanen för vattentjänster bygger på Strategin Sibbo 2025 och följer Sibbo generalplan 2025 och Utvecklingsplanen för huvudstadsregionens vattenförsörjning (Pöyry Environment Oy 2008). 3 VATTENTJÄNSTER PÅ VERKSAMHETSOMRÅDENA 3.1 Utgångsläge och prognoser 3.1.1 Organisation Sibbo vattenverk är en resultatenhet med nettobudgetering och egen bokföring som ingår i kommunens Avdelning för teknik och miljö. I vattentjänstverkets verksamhet deltar tekniska direktören, kommunaltekniska chefen, vattentjänstteknikern, rörmästaren, arbetsledaren, 3-5 montörer och kanslisten. Sibbo är delägare i Tuusulan seudun vesilaitoskuntayhtymä (TSV). 3.1.2 Vattenförsörjning och -distribution Sibbo vatten- och avloppsverk köper i stort sett allt hushållsvatten från Tuusulan Seudun Vesilaitoskuntayhtymä. En liten del av kommunens bebyggelse har anslutits till nät som tillhör grannkommunernas vattenverk, varför mindre vattenmängder även köps av Helsingfors Vatten, Vanda Vatten och Kervo. Sibbo vatten- och avloppsverk har inga egna vattentäkter. Vattenförsörjningen hos TSV bygger på uttag av konstgjort grundvatten och grundvatten. Vid tillverkningen av konstgjort grundvatten använder TSV vatten från Päijännetunneln som köps av Huvudstadsregionens Vatten Ab (HTV). Konstgjort grundvatten behandlas vid Jäniksenlinna med långsamfiltrering, kalkstensalkalisering och UV-desinficering. I Rusutjärvi sker behandlingen genom kalkstensalkalisering och UV-desinficering. TSV:s vattenförsörjningsreserv från Päijännetunneln uppgår till cirka 570 l/s, varav Sibbos andel utgör cirka en fjärdedel. För närvarande använder TSV:s vattenförsörjningssystem cirka 200 l/s av Päijännetunnelns vatten. Inom Sibbo område har TSV två grundvattentäkter i drift: Paippis (i norra Paippis) samt Nygårds grundvattenbrunnar vid anläggningen Marjamäki. Vattentäkten i Söderkulla är inte i drift. Inom kommunen finns dessutom Ingman Foods vattentäkt i Söderkulla (Nikukälla). Vattenförbrukningen i Sibbo uppgår för närvarande till totalt 2 700 m 3 /dygn. Andelen ofakturerat vatten är cirka 11 % av den totala förbrukningen. Anslutningsprocenten till vattenledningsnätet är cirka 65 % och den specifika förbrukningen cirka 2 141/inv./dygn.
Sida6 (17) På grund av det kraftiga nybyggandet förväntas vattenförbrukningen i Sibbo under de närmaste tio åren bli cirka 1,4 gånger större och under de närmaste 20 åren mer än 2,5 gånger större än år 2007. Uppgifterna om vattenförbrukningen i Sibbo år 2007 samt prognoserna fram till år 2025 framgår av tabell 3.1. Tabell 3.1. Uppgifter om vattenförbrukningen i Sibbo år 2007 och prognoser fram till år 2025 2007 2017 2025 Antalet anslutna [inv.] 12 547 19 973 46 285 Anslutningsprocent [%] 65 75 87 Totalförbrukning 2682 3803 6840 köpt vatten från TSV [m 3 /dygn] 2628 3464 5400 köpt vatten från Helsingfors [m 3 /dygn] 2 300 1400 köpt vatten från Vanda [m 3 /dygn] 39 27 27 köpt vatten från Kervo [m 3 /dygn] 12 12 12 Såld vattenmängd totalt (eget distributionsområde) [m 3 /dygn] 2388 3412 6195 specifik förbrukning * [l/inv./dygn] 214 190 148 ofakturerat vatten * (andel av den totala förbrukningen) * inklusive ofakturerat och omätt vatten samt läckage [%] 11 11 10 3.1.3 Nät Sibbo har totalt 234 km vattenledningsnät. Genomsnittsåldern för nätet är 14 år. De äldsta delarna av nätet har byggts på 50-talet och är i huvudsak av gjutjärn. Mestadels består nätet är av plast. Vattentornen i Sibbo ligger i Nickby (800 m 3, byggt 2003) och i Söderkulla (800 m 3, byggt 1991). Vattenledningsnätet i Sibbo är uppdelat i tre olika tryckkretsar. Kommunens södra och mellersta del ingår i den trycknivå som upprätthålls av Sibbos egna vattentorn. I den norra delen finns två tryckkretsar, där trycknivåerna motsvarar vattennivåerna i vattentornen i Träskända och Kervo. Huvudledningarna för vattendistribution mellan de största tätorterna (Kervo-Nickby- Söderkulla och Paippis-Nickby) ägs av TSV.
Sida7 (17) På Sibbo kommuns område finns totalt cirka 204 km avloppsvattenledningar. Genomsnittsåldern för nätet är cirka 15 år. De äldsta näten är byggda av betong. Mestadels består nätet av plaströr. På Sibbo kommuns område finns cirka 18 km dagvattenavlopp med en genomsnittlig ålder på 13 år. Vattenledningsnätet på Sibbo kommuns område framgår av kartan -101 och avloppsnätet av kartan -102. 3.1.4 Avloppsvattenrening Av invånarna är 9 589 anslutna till avloppsnätet, vilket betyder en anslutningsgrad av cirka 50 %. Avloppsvattnen pumpas i söder till Helsingfors Vattens avloppsnät och i norr via Vanda och Kervo nät till KUVES havsvattenavlopp. Allt avloppsvatten som uppstår inom Sibbo kommuns område och som leds till det kommunala avloppsnätet renas vid avloppsreningsverket i Viksbacka i Helsingfors. Sibbos reservation av Viksbacka vattenreningskapacitet uppgår enligt avtalet till 1,5 %. Avloppsvattenmängderna förväntas under de närmaste tio åren bli cirka 1,3 gånger större än år 2007 och öka till det tredubbla under de närmaste 18 åren. Uppgifterna om avloppsvattennätet år 2007 samt prognoserna fram till år 2025 framgår av tabell 3.2. Tabell 3.2. Grundläggande uppgifter om Sibbo avloppsnät och avloppsvattenmängder år 2007 samt prognoser fram till år 2025 2007 2017 2025 Antalet anslutna [inv.] 9589 20741 43128 Anslutningsprocent [%] 50 % 68 % 81 % fakturerat vatten [m 3 /dygn] 2794 3675 7889 pumpad vattenmängd totalt [m 3 /dygn] 3638 4785 10272 till Helsingfors nät [m 3 /dygn] 2136 2338 5104 till samkommunens nät [m 3 /dygn] 1438 2383 5104 till Vanda nät [m 3 /dygn] 52 52 52 till Kervo nät [m 3 /dygn] 12 12 12 andelen ofakturerat avloppsvatten av den totala vattenmängden [%] 23 23 23 Det uppstår inget avloppsslam på vattentjänstens verksamhetsområden i Sibbo, eftersom avloppsvattnen leds till avloppsreningsverket i Viksbacka. Det slam som uppstår i Viksbacka röts.
3.2 Nuvarande verksamhetsområden Utvecklingsplan för vattentjänster i Sibbo Sida8 (17) Nuvarande verksamhetsområden inom vattendistribution och avloppssystem i Sibbo kommun är oförändrade. Verksamhetsområdena framgår av kartorna -101 och -102. Dessa omfattar detaljplaneområdena samt det tidigare verksamhetsområdet för GV-Hydros vattenandelslag. Det finns huvudledningar även på andra ställen. Verksamhetsområdet för Sibbo kommuns vattentjänst omfattar endast 2 % av kommunens markareal. Av invånarna är 64 % anslutna till den kommunala vattendistributionen. 3.3 Problem och utvecklingsbehov 3.3.1 Organisation Målsättningen är att utveckla organisationen för vattentjänsterna så att vattentjänstverket även fortsättningsvis har tillräckliga resurser och kompetens för att sköta de lagstadgade uppgifterna. 3.3.2 Vattenförsörjning Vattenbehovet i Sibbo förväntas bli mer än 2,5 gånger större under prognosperioden. Tuusulan seudun vesilaitoskuntayhtymä (TSV), som vattnet köps av, levererar vatten även till Träskända, Kervo och Tusby, som också har mycket kraftiga prognoser i fråga om befolkningsökningen och därmed ett kraftigt ökat vattenbehov. TSV:s kapacitet räcker tills vidare till, men befolkningsmängden på dess vattendistributionsområde förväntas öka 20 % från den nuvarande till år 2020 och till och med 70 % till år 2040. Detta förstärker kraven på att höja produktionskapaciteten för vatten. För att säkerställa vattenförsörjningen i Sibbo i speciella situationer skulle det vara nödvändigt att trygga vattenförsörjningen även från annat håll än via TSV. 3.3.3 Vattenlednings- och avloppsnät Kapaciteten och driftsäkerheten på Sibbo vattendistributionssystem ligger för närvarande huvudsakligen på en god nivå [3]. Bebyggelsen i kommunen ligger huvudsakligen på områdena Nickby, Tallmo och Söderkulla samt längs huvudledningarna. De ur driftsäkerhets- och kapacitetsperspektiv mest kritiska huvudledningarna för vattendistribution är för närvarande ledningen mellan Nickby och Söderkulla samt ledningarna från Söderkulla västerut och österut. I Sibbo ökar vattenförbrukningen i huvudsak kring de nuvarande tätorterna, i närheten av de befintliga huvudledningarna. Kapaciteten på dessa huvudledningar räcker inte till för att försörja nödvändigt tilläggsvatten. I framtiden måste kapaciteten på huvudnäten höjas för att framför allt trygga vattendistributionen i södra Sibbo. Avloppskapaciteten ligger i huvudsak på en god nivå [3]. Från norra och mellersta Sibbo leds avloppsvattnen till Kervo, till Samkommunen för vattenskydd i mellersta
Sida9 (17) Nylands (KUVES) havsavlopp. Avloppsvattnen från södra Sibbo leds via ett separat transportavlopp till Helsingfors Vattens avloppsnät. Beroende på planläggningen ökar avloppsvattenmängderna huvudsakligen på samma områden som vattenförbrukningen. Kapaciteten på huvudavloppsnätet måste under prognosperioden höjas åtminstone från Nickby till KUVES-havsavlopp och från Box via Söderkulla till Helsingfors. När generalplanen har bekräftats och planläggningstidplanen har klarnat bör den snabba utvidgningen av vattenförsörjningsnäten som en följd av det kraftiga nybyggandet och kapacitetshöjningen på huvudledningarna samt deras tidplaner kontrolleras på nytt, till exempel med en utvecklingsplan för vattentjänstnäten. De äldsta ledningarna i vattenlednings- och avloppssystemen uppnår en ålder som kräver ombyggnad. Utifrån uppgifterna om läckage och ledningsbrott samt tillståndskontrollerna borde en inventering av de äldsta nätdelarna samt en långsiktig för-/generalplan om behovet av nätets sanering och resursbehov med tidplaner göras. 3.3.4 Avloppsvattenrening Den nuvarande kapaciteten på Helsingfors Vattens avloppsreningsverk i Viksbacka kommer inte att räcka till för att rena de kraftigt ökande avloppsvattenmängderna hos dess avtalspartner. Reningsverkets kapacitet kommer också att höjas något i den närmaste framtiden och allra mest på 2020-talet. Sibbo bör även i fortsättningen ha nära samarbete med sin avtalspartner och informera denna om utvecklingen av avloppsvattensituationen på sitt eget område. 3.4 Åtgärder 3.4.1 Regionalt samarbete Kommunen fortsätter sitt nära regionala vattentjänstsamarbete med sina befintliga partner för att trygga vattentjänsterna även i framtiden. Beredskapen för speciella situationer förbättras bland annat genom att öka samarbetet med Helsingfors Vatten. 3.4.2 Vattenproduktion Genom åtgärder för utveckling av vattenproduktionen säkerställs råvattenförsörjning och tillräcklig produktionskapacitet samt driftsäkerhet så att de motsvarar samhällets behov och utveckling. Sibbo kommer att även i fortsättningen köpa en stor del av sitt hushållsvatten av TSV. I mellersta Nyland förväntas befolkningstillväxten vara mycket stor och därmed förväntas även vattenförbrukningen öka markant. För att säkerställa vattenförsörjning och driftsäker distribution utvecklar Sibbo sitt samarbete med Helsingfors Vatten. Det är motiverat att trygga vattenförsörjningen för hela kommunen och framför allt de södra delarna av Sibbo genom Helsingfors Vattens nät. Även ur geografiskt och ekonomiskt
Sida10 (17) perspektiv är detta en rationell lösning, då man i sydvästra Sibbo, som slagits samman med Helsingfors, håller på att bygga omfattande huvudnät under de närmaste åren. Dessutom håller man på att med befintliga behandlingsanläggningar kraftigt höja produktionskapaciteten för vatten i Helsingfors på 2010-talet. Det tredje vattenbehandlingsverket kommer att byggas på 2030-talet. 3.4.3 Uppförande av nät på nya planområden och nya verksamhetsområden Den centrala principen i utvidgningen av näten är att vattentjänstverket bygger ut sitt eget nät för vattentjänster (både vattenledning och avloppsledning) i takt med att kommunen beslutar om att bygga nya detaljplaneområden. Arbetet sker i samverkan med kommunens avdelningar för teknik och markanvändning. En välfungerande och kostnadseffektiv samhällsstruktur förutsätter att befolkningstillväxten framför allt placeras på de detaljplanerade områdena. Enligt Sibbo generalplan 2025 kommer befolkningstillväxten att vara störst i Nickby, Tallmo och Söderkulla. Antalet nya invånare per tätort kommer att fram till år 2025 vara: 7 000 personer i Tallmo, 12 000 personer i Nickby och 12 000 personer i Söderkulla. Utbyggnaden av verksamhetsområdena kommer att beslutas separat. 3.4.4 Utveckling av huvudnät Hushållsvattnet leds via ett huvudnät för vattendistribution från vattenbehandlingsverket till de olika förbrukningsområdenas distributionsnät. Avloppsvattnet från olika förbrukningsområden leds via huvudavlopp till reningsverket. Huvudnätsystemet byggs på ett sådant sätt att kapaciteten räcker till och säkerställer systemets driftsäkerhet även vid störningar. Utgångspunkten är att utveckla huvudnätets driftsäkerhet och säkerställa dess tillräckliga kapacitet även när vatten- och avloppsmängderna ökar. Vattendistribution Det första i ordningen av utvecklingsobjekten i huvudnätet för vattendistribution är kapacitetshöjningen av huvudledningen för vattendistribution mellan Nickby och södra Sibbo (ledningens längd cirka 12 km). Vattendistributionens parallellanslutning höjer och säkerställer vattendistributionskapaciteten vid störningar i TSV:s eller Helsingfors Vattens vattenproduktion eller huvudnät. Projektet borde genomföras ganska snart, om möjligt, redan under åren 2010 2015. Det andra viktiga utvecklingsobjektet i huvudnätet för vattendistribution är att säkerställa vattendistributionen i Sibbo genom att bygga en huvudanslutning till Helsingfors Vattens nät. Ledningen skulle ligga mellan sydvästra Sibbo och Söderkulla (längd cirka 20 km). Tidplanen för projektets genomförande beror på hur planläggningen framskrider. Behovet blir sannolikt aktuellt under åren 2015 2020. Utvecklingsområdena i huvudledningar för vattendistribution framgår av kartan -201.
Avloppssystem Utvecklingsplan för vattentjänster i Sibbo Sida11 (17) För att säkerställa avloppssystemens funktion höjs kapaciteten på huvudavloppen från vattenförbrukningens växande nyckelområden till avloppsreningsverket Viksbacka i Helsingfors. De viktigaste projekten är avloppsledningen från Nickby till KUVESavloppet (cirka 9,5 km) och avloppssystemet för södra Sibbo på huvudlinjen Box- Söderkulla-sydvästra Sibbo (cirka 20 km). Projekten genomförs under åren 2010 2020. Utvecklingsområdena i huvudledningar för avloppssystem framgår av kartan - 202. 3.4.5 Ombyggnad av näten Genom investeringar i nätombyggnader säkerställs servicenivån och driftsäkerheten i vattendistributionen och avloppssystemen samt ett bibehållet värde på vattenförsörjningstillgångarna. Cirka 80 % av vattentjänstverkens tillgångar består av nättillgångar. Av den anledningen är ombyggnaden av näten en väsentlig fråga för vattentjänstverkens ekonomi. För att hålla kostnaderna och servicenivån på rätt nivå kräver ombyggnaden rätta resurser vid rätt tidpunkt. Den äldsta delen av Sibbos nät har byggts på 1950 1970-talen och en del av dem måste nu byggas om. Ombyggnadsbehovet kommer att öka under de närmaste åren. De äldsta näten finns i Nickby. Ombyggnaden av näten har utretts närmare i samband med Utvecklingsplanen för huvudstadsregionens vattenförsörjning. 3.4.6 Avloppsvattenrening Kapaciteten på avloppsreningsverket Viksbacka i Helsingfors kommer att höjas något på 2010-talet och ytterligare på 2020-talet. Därefter kommer kapaciteten att räcka till för att rena avtalspartners avloppsvattenmängder. Sibbo kommer att även i fortsättningen svara för investeringar i utbyggnaden och ombyggnaden av Samkommunen för vattenskydd i mellersta Nylands havsavlopp och avloppsreningsverket Viksbacka i Helsingfors enligt avtalen. 3.4.7 Information Informationen om vattentjänsterna utvecklas så att det är möjligt att vid störningar snabbt och effektivt informera vattentjänstverkens kunder. För speciella situationer har en anvisning för information utfärdats. 3.4.8 Investeringar De investeringar som utvecklingen av vattentjänsterna ger upphov till är betydelsefulla. Storleken på investeringarna har uppskattats i Investeringsstrategin för Sibbo Vattentjänster [3] som utfärdades i samband med Utvecklingsplanen för huvudstadsregionens vattenförsörjning. Totalinvesteringarna under åren 2010 2020 enligt behoven hos vattentjänstens verksamhetsområden framgår av Tabell 3.3.
Tabell 3.3. Totalinvesteringarna i vattenförsörjningsnäten 2010 2025 [3] Sida12 (17) Utbyggnad av näten Utbyggnad till planområden 32 Utbyggnad till glesbygdsområden 4,8 [MEUR] [%] Totalt 37 50 % Huvudnät Säkerställande av huvudvattenledningarnas driftsäkerhet och kapacitet 6,9 Säkerställande av huvudavloppens driftsäkerhet och kapacitet 15 Totalt 22 30 % Ombyggnad av näten Vattenledningsnät 1,4 Avloppsnät (avloppsvatten- och dagvattennät) 7,5 Totalt 8,9 12 % Näten totalt 67 92 % Vattenproduktion Ombyggnad och kapacitetshöjning av TSV:s vattenverk * 2,3 Ombyggnad av utrustningar: övervattentankar och tryckhöjningsstationer 0,15 Totalt 2,5 3,3 % Rening av avloppsvatten Ombyggnad av avloppsreningsverk 0,3 Kapacitetshöjningar/processändringar i reningsverk 0,3 Ombyggnad av utrustningar 3 Totalt 3,6 4,9 % Anläggningar Totalt 6,1 8,2 % ALLT TOTALT 74 100 % * Sibbos andel (cirka 12 %) av TSV:s investeringar som beräknats uppgå till cirka 1 M /a Investeringarna exklusive: - eventuella kommande andelar av investeringarna i utbyggnad och ombyggnad av Helsingfors renvattenverk, om vattenförsörjningen för södra Sibbo genomförs från Helsingfors
Sida13 (17) 4 OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA 4.1 Utgångsläge och utvecklingsbehov Vattentjänsten för glesbygdsområdena sker för närvarande i huvudsak genom fastighetsspecifika system. Hushållsvatten tas från egna borr- eller ringbrunnar och avloppsvatten renas med fastighetsspecifika system med varierande funktionssätt och funktionsgrad. Cirka 6 700 personer av Sibbo kommuns invånare bodde 2007 utanför vattenledningsnäten och cirka 9 700 personer utanför avloppsnätet. Sibbos befolkningstäthetskarta, som även visar grundvattenområdena och avloppsnätet, visas på kartan.103. På Sibbo kommuns område finns ett privat vattenandelslag. Andelslaget Ollinmäki i Tallmo omfattar cirka 10 fastigheter och har anslutits till kommunens vattenledningsnät. Hälsovårdssektorns kontroller av vattenkvaliteten i de privata brunnarna i Sibbo har visat att de vanligaste hälsoskadliga problemen i brunnsvatten var arsen och/eller radon, klorider, mikrober eller fluorid. När det gäller radon ligger de mest problematiska områdena i Paippis, Borgby och Kalkkiranta. På vissa ställen är järnhalten i brunnarna för hög. Under torra somrar har Sibbo dessutom haft problem med brist på brunnsvatten. Problemområdena har fördelats relativt jämnt över kommunens område. Det finns inga enhetliga stora problemområden. Kommunen känner inte till några områden, där det skulle ha framförts påtagliga klagomål på sådana olägenheter som bristfälligt renade avloppsvatten på glesbygdsområdena gett upphov till. I Sibbo finns två mottagningsstationer för slam från slamsedimenteringsbrunnar och slutna avloppstankar: på Söderkulla- och Vaahteramäki-området. Slammet leds via avloppsnätet till Viksbacka. Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät gavs sommaren 2003 om behandling av avloppsvatten i glesbygdsområdena. Den innehåller strikta gränsvärden för behandling av avloppsvatten i glesbygdsområdena. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2004 och innehöll en övergångstid av 10 år för äldre fastigheter. Övergångstiden går ut i slutet av 2013. Intresset och aktiviteten för avloppsnätets ombyggnadsprojekt kommer att öka hos de kommuninvånare som bor i glesbygdsområdena. 4.2 Behovsområden Det finns många utvecklingsobjekt i Sibbo kommuns glesbygdsområden. Utvecklingsområdena med önskade tidplaner för genomförande framgår av kartan.204. Prioriteringsklasserna för objekten har fastställts på följande grunder. Om området befinner sig på ett viktigt grundvattenområde, i närheten av vattendrag eller om brunnsvattnet i området har dålig kvalitet, hör objektet till prioriteringsklass 1.
Sida14 (17) Om objektet befinner sig i närheten av ett befintligt nät och dess genomförande kan ske på ett kostnadseffektivt sätt (antalet potentiella anslutna invånare i förhållande till längden på det nät som ska byggas är stort), hör objektet till prioriteringsklass 2. Till prioritetsklass 3 hör de objekt där det finns ett behov hos ett större antal invånare men som inte uppfyller villkoren ovan. 4.3 Åtgärder Eftersom kommunens resurser framför allt läggs på det kommunaltekniska byggandet i de nya detaljplaneområdena, räcker inte kommunens resurser för någon större utbyggnad av näten till glesbygdsområdena. Det kan vara nödvändigt att sörja för en centraliserad vattentjänst för behovsområdena enligt avsnitt 4.2, till exempel på grund av det stora invånarantalet eller av hälso- eller miljörelaterade orsaker. Om en snabb planläggning av någon orsak inte är möjlig kan kommunen till exempel ekonomiskt och/eller med experthjälp uppmuntra till att bilda ett vattenandelslag. Det skulle vara nyttigt att för detta ändamål skapa en enkel modell för hur bildandet av vattenandelslagen kan främjas och vad inledandet av en sådan process skulle kräva av bygemenskapen. I speciella fall kan kommunen, beroende av resurserna, även låta bygga nät i glesbygdsområdena. Avdelningen för teknik och miljö ökar informationen om bestämmelserna för glesbygdsområdenas avloppsvattenhantering. Vid informationen används kommunens webbsidor samt miljöförvaltningens meddelanden och anvisningar. Även Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. har aktivt informerat och informerar aktivt om avloppsvattenfrågor i glesbygdsområdena. Byggnadsinspektionen har ett register med uppgifter om de avloppsvattensystem som ska genomföras i glesbygdsområden. Registret uppdateras bland annat på basis av de uppgifter som man har fått genom inspektioner och anmälningar. 5 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER 5.1 Utveckling av samhällsstrukturen Utgångspunkten för utvecklingsplanen för vattentjänster har varit att följa Sibbo generalplan 2025. En kontrollerad utveckling av samhällsstrukturen ska uppnås genom att planeringen för markanvändning och infrastruktur fortskrider parallellt redan från generalplanenivån. Målsättningen är att den kommunaltekniska planeringen av de nya områdena inleds med lämplig noggrannhet redan i planläggningsskedet, vilket innebär att man med största sannolikhet undviker större överraskningar i ett senare skede. Grundförutsättningen för ett attraktivt bostadsområde är effektivt genomföra och kvalitativa vattentjänster och rimliga kostnader för dessa. Med noggrann och i god tid påbörjad planering kan man bidra till att denna målbild förverkligas.
Sida15 (17) Vattentjänsterna byggs huvudsakligen ut i samband med utbyggnaden av planläggningen och nybyggandet. På detta sätt följer man upp kommunens strategi för ett kostnadseffektivt byggande av infrastrukturen. Övriga utbyggnader görs framför allt i speciella fall, se avsnitt 5.3. 5.2 Vattenförsörjningens driftsäkerhet Sibbo kommuns långa traditioner med ett samarbete med grannkommunernas vattentjänstverk har hittills utgjort en garanti för fungerande tjänster. Detta samarbete avser man att fördjupa ytterligare i framtiden. När de åtgärder som presenteras i uppdateringen av utvecklingsplanen har vidtagits, kommer driftsäkerheten på vattenförsörjningen och -distributionen i Sibbo att avsevärt förbättras. 5.3 Glesbygdsområden Med denna utvecklingsplan läggs resurserna för utbyggnaden av vattentjänsterna främst på de objekt som angetts i planeringen av markanvändningen. Man strävar dock efter att även sörja för vattentjänster för sådana, redan byggda områden, där det av något särskilt skäl är nödvändigt, med tonvikten dock på bygemenskapens egen aktivitet. När det gäller investeringsnivån i byggandet av vattentjänster för glesbygdsområden är den i stort sett oförändrad. 6 UPPDATERING AV PLANEN OCH UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET I Sibbo kommun ansvarar Avdelningen för teknik och miljö för upprätthållandet av utvecklingsplanen för vattentjänster. Den övervakar även att åtgärderna enligt utvecklingsplanen för vattentjänster genomförs. Utvecklingsplanen för vattentjänster uppdateras regelbundet vart femte år. Vid behov kan uppdateringen även ske vid andra tidpunkter. Det skulle vara bra att via kommunens informationskanaler informera om uppdateringen av utvecklingsplanen. Nästa uppdatering ska ske senast år 2013.
Vattenförsörjningens utvecklingsplan för Sibbo kommun Bilaga 1 30.9.2009 Sida 1 (1) KÄLLFÖRTECKNING [1] Sibbo kommun, 2008. Förslag till generalplan för Sibbo 26.2.2008 [2] Sibbo kommun, 2008. Strategi för Sibbo 2025 [3] Pöyry Environment Oy, 2008. Utvecklingsplanen för huvudstadsregionens vattenförsörjning, Investeringsstrategi och -program för vattentjänster [4] Sibbo kommun, Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy, 2004. Utvecklingsplanen för vattentjänster. Godkänd av kommunfullmäktige den 20 september 2004. [5] Vattenverk i Tusby region, 2008, Investeringar 2009 2011 [6] Oiva, Ympäristö ja paikkatietopalvelu asiantuntijoille, Pohjavesialueet