GENUS perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 2 12 Kraftig nedprioritering av forskning om genus och hälsa Genusforskning inom medicin och folkhälsa har under det gångna decenniet rasat kraftigt på den politiska prioriteringslistan. Det visar den kommande rapporten Genusforskning inom medicin: Forsknings- och folkhälsopolitisk policy, 2002-2012. Författare är Lisa Harryson, doktorand vid Umeå universitet. Man kan se en tydlig trend mellan åren 2002 och 2012. I början av tidsperioden är satsningar på genusforskning inom medicin relativt framträdande i dokumenten. Men i och med 2008 års forskningsproposition försvagas fältets position märkbart, säger hon. SIDAN 4 FOTO: JIMMY SAND JÄMSTÄLLDHET EN KVALITETS- FAKTOR SOM INTE UTVÄRDERAS Att en högskoleutbildning behandlar sina studenter ojämställt kommer inte synas i Högskoleverkets nya utvärdering. Däremot kan vissa utbildningar, som lärarprogrammen, få kritik om de producerar studenter utan jämställdhetskompetens. SIDAN 3 TEORIUTVECKLING I FOKUS FÖR KARLSTADS GENUSFORSKARE Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet har under tjugo års tid byggt upp en profil mot tillämpad, praktiknära forskning. Nu arbetar man för att utveckla en större teoretisk spännvidd, bland annat genom samarbete med genusforskarna vid universiteten i Linköping och Örebro. SIDAN 6 Marita Svensson från Fiber Optic Valley var en av talarna under näringsdepartementets dialogmöte om innovation och genus, en del i arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi. SIDAN 2 JÄMSTÄLLDHET I GRÄNSLANDET MELLAN POLITIK OCH AKADEMI På en konferens vid Linköpings universitet diskuterade genusforskare såväl praktiskt jämställdhetsarbete i näringslivet och jämställdhetspolitik som genus och jämställdhet i forskning och inom akademin. SIDAN 7
GENUSPERSPEKTIV 2 2012 L E DA R E Kerstin Alnebratt Föreståndare Att förmå se bortom normen I slutet på mars träffades ett sjuttiotal personer på näringsdepartementet i Stockholm för att ett dialogmöte om Sveriges kommande innovationsstrategi. Temat för dagen var vad genusperspektiv kan betyda för att öka innovationskraften. Det var en blandad publik med representanter från forskning och näringsliv, med regionala aktörer likväl som centrala politiker. Oftast när innovationer diskutera är det exportindustrin och de spektakulära uppfinningarna som är i fokus, men innovationer behövs i alla samhällssektorer. En förutsättning för nytänkande är att förmå se bortom normen, bortom det invanda. Mycket av det som hämmar utvecklingen handlar om att man fastnar i gamla föreställningar, inte minst när det gäller kön. Just därför har genusforskningen mycket att bidra med. Sverige är dock inte ensamt om att vilja utveckla sin innovationspolitik. I EU pågår just nu arbetet med att ta fram ett nytt ramprogram för forskning och innovation. En knapp månad efter dialogmötet i Stockholm hålls därför ett nytt möte, denna gång i Bryssel. För EU är utgångspunkten de stora samhällsutmaningarna. Det handlar om hälsa och klimat men också om hur vi ska förmå skapa ett mer inkluderande och säkert samhälle. Viktiga utmaningar som alla rymmer frågeställningar där kön spelar stor roll. Förhoppningen är att mötet i Bryssel, precis som det i Stockholm, ska leda till öppningar som kan skapa bättre förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Utan genusperspektiv i forskningen riskerar vi helt enkelt att missa innovativa lösningar på de stora framtidsfrågorna. Regeringens innovationsstrategi ska vidga begreppen I höst ska regeringen presentera en nationell innovationsstrategi med sikte på 2020. Som led i detta arbete anordnades 28 mars ett dialogmöte på temat innovation och genus. Jag är imponerad av resultaten från forskningsrapporterna som visar att vi ligger så långt framme och att vi kan se att politiska beslut leder till resultat, sade statssekreterare Marita Ljung. Sverige ligger i topp när EU och OECD gör internationella jämförelser av länders innovationsklimat och konkurrenskraft. Sverige är också i det närmaste unikt när det gäller forskning om innovation och genus, tack vare satsningar som Verket för innovationssystem, Vinnova, gjort genom en rad forskningsprogram. Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet, var en av talarna under dagen som arrangerades hos näringsdepartementet. Hon menade att Vinnovas krav på att genusforskare ska finnas med i olika forskningsprojekt om innovation har bidragit till att bland annat antalet publiceringar ökat markant. Satsningarna är det som möjliggjort forskningen. Samtidigt har det inneburit en viss styrning efter Vinnovas agenda. Malin Lindberg pekade på två huvudsakmalin LINDBERG liga inriktningar inom forskning om innovation och genus. Den verksamhetsnära forskningen för organisationsutveckling är det som ligger närmast Vinnovas agenda. Om för stor del av medlen går dit finns det risk för att den andra inriktningen, som gör analyser av innovationspolitiska satsningar och strategier, inte kommer fram. Och den behövs för att kunna utforma satsningarna bättre i framtiden. Inkluderande syn på innovation Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör för Vinnova, betonade vikten av att koppla ett brett grepp om olika samhällssektorer och av att se att innovation är avhängigt av att bryta normativt tänkande och handlande. Exportindustrin är viktig för svensk tillväxt, men Vinnovas grepp är mycket bredare än så. Det handlar om effektiv offentlig sektor, bättre livsmiljö i våra städer, grön tillgöran MARKLUND växt, ökad sysselsättning, med mera. Mycket av det som hämmar innovationsförmågan sitter i huvudet, som normer med avseende på kön. Även Marita Ljung lyfte fram detta. Det behövs en bredare syn på innovation än den som endast omfattar teknik och industri. Det gäller såväl offentlig som privat sektor, social innovation och MARITA LJUNG samhällsentreprenörskap. Genusperspektiv har en viktig roll för att bryta normer, och det kan även öppna upp för nya sätt att se på innovation i traditionella näringar. Genustänk ger konkurrenskraft Marita Svensson, projektledare vid företagsklustret Fiber Optic Valley i Hudiksvall, berättade om hur man där jobbar strategiskt med genusperspektiv för att nå långsiktiga tillväxtmål. I många länder är det en utopi för forskare att komma in i företagen och aktivt arbeta med chefer. För oss är denna samverkan mellan akademi och näringsliv vardag, sade hon. 2004 vann klustret Vinnovas så kal lade Vinnväxt-utlysning, och nu satsar man på utlysningen Utmaningsdriven innovation för att kunna kommersialisera sin Gender Management-modell. Vi har utvecklat ett nationellt program för chefer och medarbetare. Företag börjar inse att det är ett högriskprojekt att inte arbeta med genus. TEXT: JIMMY SAND LÄS MER. Om nationella innovationsstrategin på http://www.regeringen.se/innovationsstrategi
3 GENUSPERSPEKTIV 2 2012 Att en högskoleutbildning behandlar sina studenter ojämställt kommer inte synas i Högskoleverkets nya utvärdering. Däremot kan vissa utbildningar, som lärarprogrammen, få kritik om de producerar studenter utan jämställdhetskompetens. Ett nytt system för utvärdering av svenska högskoleutbildningars kvalitet infördes 2011 och dess första resultat kommer att presenteras i slutet av april. För lärosätena är det en viktig granskning mycket hög kvalitet belönas med extra pengar, medan upptäckta kvalitetsbrister i förlängningen kan leda till indraget examenstillstånd. Utvärderingssystemet ger därmed lärosätena ekonomiska incitament att höja kvaliteten i sin utbildning. Men ökad jämställdhet vid utbildningarna är inte en kvalitetsaspekt som kommer att belönas, eftersom det inte alls bedöms i utvärderingen. I debatten om utvärderingens utformning har det påpekats att genusaspekter i viss mån är inkluderade i granskningen. Det är sant, men gäller uteslutande studenternas kompetens eller förhållningssätt i genusfrågor. Kan slå ner på utbildningar För ett fåtal utbildningar, till exempel lärarutbildningarna, slår de nationella examensmålen tydligt fast att studenten ska kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Därmed kan utvärderingen slå ner på en lärarutbildning om det framgår att dess studenter inte lever upp till dessa mål. Däremot kommer utvärderingen inte att ta ställning till huruvida utbildningens behandling av studenterna är rättvis eller diskriminerande. Att jämställdhet vid utbildningen inte ingår i granskningen beror på regeringens instruktioner till Högskoleverket, HSV, förklarar Maria Sundkvist, avdelningschef vid HSV. Där framgår att det är studenternas kompetensnivå i förhållande till lagstiftningens mål för respektive examen som ska utvärderas, inget annat. FOTO: COLOURBOX Kvalitetsutvärdering ger inte lärosäten incitament att förbättra sin jämställdhet Högskoleverkets nya system för utvärdering av utbildningars kvalitet mäter studenternas kompetens i förhållande till nationellt uppställda mål. Trots att jämställdhet vid utbildning är en viktig kvalitetsfaktor ingår inte genusperspektiv med självklarhet i utvärderingssystemet. Beställningen från regeringen var väldigt tydlig: vi ska mäta vad studenterna faktiskt kan, säger Maria Sundkvist. Detta är en utvärdering av resultat, inte processer. Hon tillägger att instruktionen vållat myndigheten vissa bekymmer, då den innebär ett avsteg från den grundläggande principen att jämställdhetsaspekter ska genomsyra all MARIA SUNDKVIST verksamhet. Dessutom hör det till Högskoleverkets uppgifter att främja likabehandling och motverka diskriminering på grund av till exempel kön. Kritik för bristande incitament Att lärosätena saknar incitament att förbättra sin jämställdhet är ett stort problem, enligt Delegationen för jämställdhet i högskolan, som kritiserat det nya utvärderingssystemet av detta skäl. Eftersom regeringen i andra sammanhang slagit fast att jämställdhet vid utbildningen är en viktig kvalitetsfaktor så borde genusperspektivet självklart ingå i utvärderingen, menar delegationen. Men den har också berömt HSV för dess arbete med att göra själva utvärderingen jämställd, till exempel i tillsättningen av utvärderingens bedömare. En rundringning till några av HSV:s utredare bekräftar den bilden. Att vinnlägga sig om så jämn könsfördelning som möjligt, och att få in genusperspektiv i bedömargrupperna, tycks ha varit viktigt. Vi rekryterade medvetet flera uppsatsläsare med genuskompetens för att vara säkra på att kunna bedöma examensarbeten som inkluderade genusperspektiv, säger Henrik Holmquist, projektledare för utvärderingen av utbildningar inom bland annat statsvetenskap. HSV:s utvärdering sker i sex omgångar varav resultaten från den första offentliggörs den 25 april. Denna omfattar bland annat företagsekonomi, nationalekonomi, geografi, journalistik, psykologi, sociologi och statsvetenskap. Alla utbildningar ska vara utvärderade 2014. TEXT: ANDERS NILSSON LÄS MER. Om kvalitetsutvärderingssystemet på HSV:s webbplats http://korta.nu/hsvkvalitet
4 G E N U S P E R S P E K T I V 2 2 0 1 2 Genusforskning om hälsa har rasat på den politiska agendan Genusforskning inom medicin och folkhälsa har under det gånga decenniet rasat kraftigt på den politiska prioriteringslistan. Det visar en kommande rapport. Jag är förvånad över hur tydlig trenden är i både propositioner och regleringsbrev, säger rapportförfattaren Lisa Harryson, doktorand vid Umeå universitet. Genusperspektiv är relevant inom såväl de medicinska som de tekniska och naturvetenskapliga disciplinerna (---). Det stärker kvaliteten i forskningen och bidrar till förståelse om värderingars betydelse för val av forskningsproblem. Så skriver dåvarande regeringen i 2004 års forskningsproposition Forskning för ett bättre liv. Liknande formuleringar finns i andra politiska styrdokument från samma tid. I den folkhälsopolitiska propositionen Mål för folkhälsan beskrivs genusperspektiv som prioriterat och nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. De politiska skrivningarna hade föregåtts av en stark utveckling av genusforskningen inom medicin, som drivits fram av forskare inom fältet med stöd av politiska satsningar. Forskningen utvecklades från att ha fokuserat behovet av ny medicinsk kunskap om kvinnors kroppar till att handla om vad könens olika positioner i samhället får för konsekvenser både för mäns och för kvinnors hälsa och sjukdom (se faktaruta). Allt färre skrivningar Men av Lisa Harrysons rapport Genusforskning inom medicin: Forskningsoch folkhälsopolitisk policy, 2002-2012 framgår att någon gång under tiden fram till nästa forskningsproposition, som kom 2008, vände utvecklingen. Rapporten beskriver hur genusforskningen inom medicin får en allt svagare position i såväl de forsknings- och folkhälsopolitiska propositionerna som i regleringsbreven till Folkhälsoinstitutet samt de forskningsfinansierande myndigheterna Vetenskapsrådet, VR, och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. Man kan se en tydlig trend mellan åren 2002 och 2012. I början av tidsperioden är satsningar på genusforskning inom medicin relativt framträdande i dokumenten. Men i och LISA HARRYSON med 2008 års forskningsproposition försvagas fältets position märkbart, säger Harryson. Rapportens granskning av de regleringsbrev som styr VR:s och Fas verksamhet visar att skrivningarna kring uppdraget att verka för ett genusperspektiv i den forskning man finansierar försvagades successivt mellan år 2005 och 2007, för att sedan strykas helt från och med 2008. Satsningar utan genusperspektiv Rapporten visar vidare att 90-miljonerssatsningen på kvinnors hälsa från 2007, som av dåvarande forskningsminister Lars Leijonborg beskrevs som en satsning på genusforskning, bara finansierade ett fåtal projekt med tydligt genusfokus. Lisa Harryson understryker att satsningar på kvinnors hälsa inte behöver stå i motsatsförhållande till satsningar på genusforskning inom medicin, men något uppsving för den sistnämna innebar satsningen från 2007 inte, menar hon. Vår genomgång av den forskning som fick finansiering visar att av de 17 projekt som beviljades anslag, kunde bara två klassificeras som genusforskning. Men ännu mer förvånade är att nästan en tredjedel helt saknade anknytning till genusrelaterade frågeställningar, säger Harryson. Lisa Harryson ser forskningsfältets ras på den politiska agendan som anmärkningsvärt av flera skäl. Svensk genusforskning inom medicin är långt framme i en internationell jämförelse, men samtidigt är det ett ungt och tvärvetenskapligt fält som fortfarande inte har en säker förankring i akademin och därför är i behov av stöd, säger Harryson. I förlängningen kan utelämnandet av genusperspektiv i medicinforskningen också få konsekvenser för enskilda individers hälsa, menar hon. Det man framför allt kan gå miste om är kunskap som handlar om hur orättvisa relationer påverkar hälsan, på såväl grupp- som individnivå. I det samtal som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade i riksdagen för att diskutera innehållet i rapporten deltog bland andra Socialdemokraternas Lena Hallengren, vice ordförande i socialutskottet. Hon menade att det som trenden LENA HALLENGREN med minskat stöd för genusforskning inom medicin påvisar kan förstås som ett uttryck för ett samhälle där man i allt högre utsträckning lägger ansvaret på den enskilde individen. Vi rör oss bort från förklaringsmodeller som handlar om strukturer och vi bortser från den kunskap som faktiskt finns om hur de påverkar individen. Att blunda för strukturers påverkan innebär att politiken avsäger sig både sitt ansvar och sin möjlighet att göra skillnad. Inte ett prioriterat område Med i samtalet var också Isis Nyampame, utredare vid Folkhälsoinstitutet. Hon instämde i rapportens beskrivningar av genusperspektivens minskade utrymme, men betonade sambandet mellan verksamhetens innehåll och de direktiv myndigheten får från regeringen. Vi är en myndighet som styrs av propositioner, regleringsbrev och instruktioner. Även om det framgår av rapporten att genus inte är ett prioriterat område i Folkhälsoinstitutets pågående verksamhet, innebär det inte att institutet inte arbetar med genusrelaterade aktiviteter, sade Nyampame.
G E N U S P E R S P E K T I V 2 2 0 1 2 5 FOTO: COLOURBOX Även om genusforskning, speciellt inom medicin, kan ha svårigheter att hävda sig, bland annat på grund av olika sätt att mäta forskningsmeriter, så så är Abrahamssons bedömning att fältet utvecklas aktivt utan särskilda styrsignaler från regering och riksdag. Svensk genusforskning är väl utvecklat internationellt om man ser till resurser i förhållande till befolkning, sade han. Såväl Lena Hallengren som Folkpartiets Maria Lundqvist-Brömster ansåg att emellertid att frågorna om genusforskningens ökade osynlighet i de politiska styrdokumenten behöver uppmärksammas. Inför det kommande arbetet med forskningspropositionen finns det helt uppenbart flera frågor som gäller genus- och medicinforskning som behöver lyftas, sade Lundqvist-Brömster. TEXT: FRIDA LUNDBERG GENUSFORSKNING INOM MEDICIN Lisa Harrysons rapport Genusforskning inom medicin: Forsknings- och folkhälsopolitisk policy, 2004-2012 visar bland annat att 90-miljonerssatsningen på kvinnors hälsa från 2007 bara finansierade ett fåtal projekt med tydligt genusfokus. Nästan en tredjedel saknade helt genusrelaterade frågeställningar. Vi rör oss bort från förklaringsmodeller som handlar om strukturer och vi bortser från den kunskap som faktiskt finns om hur de påverkar individen. Nyampame menade också att genusforskning är nödvändigt för att myndigheten ska kunna arbeta effektivt för en god folkhälsa. Vårt arbete ska baseras på välgrundad kunskap inom området och genusforskning är mycket viktig och användbar i vårt arbete. Även Kenneth Abrahamsson, programchef vid Fas, bekräftade vad rapporten visar om minskat fokus på genusforskning i styrdokument och i policyutveckling. Som en kommentar till det svaga genusinslaget i forskningssatsningen på kvinnors hälsa betonade KENNETH ABRAHAMSSON han vikten av att inte styra forskarna i deras val av inriktning. Styr man för mycket blir det istället uppdragsforskning, menade Abrahamsson. Fas prioriterar det sociala perspektivet som handlar om hur uppväxtvillkoren påverkar hälsa och välbefinnande. Detta inkluderar självklart även projekt med genusinriktning, men vi kan inte säga till forskare att de måste gå en kurs i genus innan de kan få pengar från oss. Genusforskning inom medicin har sina rötter i 1980-talets forskning om kvinnors hälsa, som i Sverige utvecklades nära kvinnorörelsen. Inom medicinsk forskning uppmärksammades att såväl diagnoser som behandlingar av kvinnors sjukdomar ofta var grundade i forskning på män. Detta ledde till krav på forskning som synliggjorde det som var specifikt för såväl kvinnors kroppar som deras livsvillkor. Men den tidiga forskningen om kvinnors hälsa ifrågasatte också grunden för den medicinska forskningen. Kritiken handlade om forskningens metoder och positivistiska kunskapssyn som utgick från mannen som norm, och därför inte kunde ge en rättvisande bild av kvinnors hälsosituation. I dag handlar genusforskning inom medicin om att undersöka vad kvinnors och mäns olika livsvillkor och förväntningarna på hur en man och kvinna ska vara, innebär för deras hälsa och sjukdom. Forskningen har visat att föreställningar om kön och sexualitet bland vårdpersonal får konsekvenser för hur män och kvinnor bemöts, diagnostiseras och behandlas. Exempelvis är vården sämre på att fånga upp depression hos män på grund av normen att män förväntas vara starka och självständiga. Kvinnor beviljas mer sällan kroppsliga utredningar eftersom vårdpersonal oftare tolkar deras problem som psykiska,vilket gör att vården kan missa eller i ett mycket senare skede upptäcker allvarliga fysiska sjukdomar. Läs mer om genusforskning inom medicin i Högskoleverkets skrift Genusperspektiv på medicin http://korta.nu/genusmedicinpdf
6 G E N U S P E R S P E K T I V 2 2 0 1 2 Samarbete med Linköping och Örebro nästa steg för Karlstads genusforskare För några år sedan bildade universiteten i Linköping och Örebro Institutet för tematisk genusforskning. Nu vill även Karlstads genusforskare bli en part i det samarbetet. Det skulle bidra till utvecklingen av vår teoretiska spännvidd, säger Ulf Mellström, föreståndare för centrumbildningen vid Karlstads universitet. FOTO: KARLSTADS UNIVERSITET Centrum för genusforskning, som nyligen firade tjugoårsjubileum, vill nu bli en part i Institutet för tematisk genusforskning, GI. Institutet är i dag ett samarbete som omfattar Tema genus vid Linköpings universitet och Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet. En anslutning till samarbetet hoppas Karlstadsforskarna ska kunna ge ett berikande intellektuellt utbyte. Ulf Mellström är professor och sedan i somras föreståndare för centrum. Det handlar om att finna samarbeten i forskningsansökningar, men också om att förstärka grundutbildningen. Karlstads universitet har i dag ingen forskarutbildning i genusvetenskap. Det har däremot både Linköping och Örebro, och samarbetet med dem ger möjlighet att erbjuda studenterna en väg vidare. Ulf Mellström pekar också på att institutets olika teman delvis överlappar de olika forskningsinriktningar som man i Karlstad arbetar med. Vi vill utveckla en större teoretisk spännvidd, säger han. Därför håller vi att upparbeta fyra forskningsinriktningar, som alla relaterar till de olika forskningsprojekt vi ULF MELLSTRÖM bedriver. 1991 bildades Jämställdhetscentrum som en integrerad forsknings- och utbildningsmiljö vid Karlstads universitet. 2009 ombildades det till Centrum för genusforskning, placerad vid estetisk-filosofisk fakultet. Profil mot tillämpad forskning Forskningsmiljön har en profil mot tilllämpad genusforskning som byggts upp under lång tid. Bland annat har man haft externa medel från Vinnova och från Europeiska socialfonden. Forskare vid centrum har också i olika projekt arbetat med Region Värmland och med näringslivet i regionen, enligt den modell som kallas Triple Helix (akademi, näringsliv och offentlig sektor i ömsesidigt berikande samverkan). Flera av projekten har varit motiverade utifrån förändringsarbete på jämställdhetsområdet. Exempelvis har Värmland en mer könssegregerad arbetsmarknad än någon annan region i landet. För närvarande bedrivs två större forskningsprojekt med externa medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Även medlen från MSB handlar om en klassisk jämställdhetsfråga, att komma till rätta med det faktum att endast 1,4 procent av landets brandmän är kvinnor, säger Ulf Mellström. För forskningsmiljön är det angeläget att den upparbetade profilen förstärks genom ett fördjupat teoriutvecklande arbete. Inriktningarna är genus och kunskapsproduktion, genus och organisation, genus och teknik, samt genus, risk och säkerhet. Ulf Mellström var tidigare professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, och den profilen har han tagit med sig till Karlstad. Liksom ett av de båda forskningsprojekt som MSB finansierar, och som går i linje med inriktningen mot genus, risk och säkerhet. Strategisk forskningsmiljö 1991 bildades Jämställdhetscentrum som en integrerad forsknings- och utbildningsmiljö vid lärosätet. 2009 bytte miljön namn till det den har i dag och placerades vid estetisk-filosofisk fakultet. Året därpå utsåg universitetsledningen centrum till en av åtta tvärfakultativa, strategiska miljöer. Utmärkelsen har inneburit ett medelstillskott som finansierat två postdoktorstjänster. Dessutom har tre unga forskare hos oss fått interna karriärbidrag, av totalt nio på hela lärosätet. De närmaste åren ser bra ut ekonomiskt, säger Ulf Mellström. Institutionella förändringar Centrum för genusforskning är ingen stor miljö, sett till hur många forskare som sitter samlat i samma lokaler. Det rör sig om ett tiotal personer. Men i den utvidgade miljön på hela lärosätet finns omkring fyrtio genusforskare. Vi har få fast anställda på centrum, säger Ulf Mellström. Men vi knyter upp många forskare för att initiera samarbeten och projekt. Det är tanken med en centrumbildning. De flesta av forskarna i den utvidgade miljön finns inte på samma fakultet. Från början av 2013 flyttar ämnet genusvetenskap till Institutionen för sociala studier, tillsammans med bland andra sociologi och psykologi. Det kommer att bli en förbättring, med tanke på att det är där många genusforskare på universitetet finns. TEXT: JIMMY SAND
G E N U S P E R S P E K T I V 2 2 0 1 2 7 Genusforskare diskuterade begreppet jämställdhet Vår älskade jämställdhet, vid vägs ände eller finns vägar framåt? Så hette konferensen i Linköping som samlade forskare kring frågor om jämställdhetsbegrepp, politik och forskning. Konferensen tog avstamp i ett temanummer av Tidskrift för genusvetenskap, TGV, om jämställdhet. Under dagen diskuterades såväl praktiskt jämställdhetsarbete i näringslivet och jämställdhetspolitik som genus och jämställdhet i forskning och inom akademin. Flera av de forskare som talade hade medverkat i TGV:s nummer, bland andra Roger Klinth, genusforskare vid Linköpings universitet. Han berättade om den antifeministiska debatt om sann jämställdhet som förs av aktivister och bloggare på internet, men även på ledarsidor i dagspress, och bland invandringsfientliga grupper. Genusforskningen ansätts hårt och anses vara ideologi snarare än vetenskap. En kamp om begreppen Vilken feminism är de emot, frågade sig Klinth, när det finns så många olika? Och varför förkastas inte jämställdhet som begrepp? För jämställdisterna, som de ofta kallar sig, handlar det enligt honom om att erövra begreppet jämställdhet och fylla det med eget innehåll, för att på så vis lättare vinna gehör för sina idéer. Malin Rönnblom, statsvetare vid Umeå centrum för genusstudier, diskuterade hur jämställdhet fylls med innehåll i nationell jämställdhetspolitik. Maktanalys ersätts, menar hon, allt mer av utvärderingar och checklistor. Till slut blir det otydligt vad jämställdhetspolicyn egentligen ska lösa. Jämställdhet blir i sig administrativa rutiner och då får den politiska potentialen stå tillbaka. Även forskningen styrs, menar hon, av allt högre administrativa krav. Allt ifrån redovisning av hur mycket som publiceras till studenternas anställningsbarhet. Vi som forskare reviderar konstant oss själva och blir reviderade. Vi hinner snart inte forska för vi måste producera perfekta meritportföljer där det står vilken forskning vi egentligen borde ha gjort. Konferensen arrangerades av bland andra Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet, och Tidskrift för genusvetenskap. I politiken, men även i forskningen, används enligt Malin Rönnblom jämställdhet som ett visionsord samtidigt som det betecknar ett problem och hon ser ofta en sammanblandning inom jämställdhetsforskning mellan att analysera jämställdhet och samtidigt veta vad man vill ha. Därför är det centralt att redovisa vilka normativa utgångspunkter man har. Krocken med meritokratin Krocken mellan jämställdhetspolitiska krav och akademins meritokratiska system diskuterades av Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, och Birgitta Jordansson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Birgitta Jordansson visade på att könsblindhet kvarstår inom det meritokratiska systemet, vilket leder till att kvinnor sållas bort och får mindre resurser. Bedömningsprocessen är medskapande i formandet av vetenskap och etablerandet av legitim kunskap, menade hon. Kvalitet blir gärna liktydigt med den egna forskningen och det man känner igen. Urvalet av bedömare blir avgörande. Informella nätverk sätts i rörelse och det kan bli väldigt avgörande för vem som väljs in och vem som ställs utanför. TEXT: INGA-BODIL EKSELIUS HALLÅ DÄR... Charlotte Holgersson, nyvald ordförande för Sveriges genusforskarförbund, som just haft årsmöte. Förbundet bildades 2006 för att främja genusforskning och för att vara en intresseorganisation för genusforskare. Vilka är förbundets främsta uppgifter? Det är viktigt att vi kan samlas i förbundet och bevaka genusforskarnas villkor. Det finns mycket krav på hela akademin om att forskare ska vara excellent innovativa entreprenörer som inbringar pengar och Nobelpris, samtidigt som genusforskningens kritiska perspektiv inte alltid ses som relevant. Vilka är de största utmaningarna? Att fortsätta etablera genusforskningen som ett legitimt ämne och samtidigt inte låta sig styras av maktens nyttighetstänkande. I den fortsatta etableringen av ämnet tror jag att det finns en risk att maktperspektivet försvinner ut ur genus, för det kan vara obekvämt att tala om makt. Var det någon särskilt intressant fråga som lyftes under årsmötet? Motståndet mot genusforskningen diskuterades. Med tanke på de mediedrev som genusforskare har utsatts för i olika omgångar och den senaste tidens debatt om näthat är motstånd en viktig fråga för förbundet. Den här frågan anknyter också till att genus nu finns på allas läppar, men inte alltid med korrekt innehållsförteckning. Seminarium i EU-parlamentet med fokus på genusforskning I Europeiska kommissionens förslag till nytt forskningsprogram för EU, Horisont 2020, är genusperspektivet svagt representerat. För att lyfta fram genusforskningens betydelse arrangerar Nationella sekretariatet för genusforskning och Vinnova den 26 april ett seminarium i Europaparlamentet. På seminariet presenterar forskare genusperspektivets betydelse särskilt inom klimatforskningen och företrädare för både EUkommissionen och EU-parlamentet medverkar. Läs mer på genus.se.
Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg I sitt inspel till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition pekar Nationella sekretariatet för genusforskning på vikten av att integrera genusperspektiv i forskningen för att höja dess kvalitet. Flera myndigheter inom högskolesektorn, som Verket för innovationssystem, Vinnova, Högskoleverket och Vetenskapsrådet, tillämpar genuspersektiv i sin verksamhet. Varför blir forskning bättre med genusperspektiv? ROBERT HAMRÉN Programledare Tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer, Vinnova GUNILLA JACOBSSON Senior rådgivare universitetskanslerns stab, Högskoleverket ANNA WAHL Ordförande Vetenskapsrådets Expertgrupp för genus, professor Kungliga tekniska högskolan» Därför att flera av framtidens samhällsutmaningar, som välfärd, klimatet, våld och en åldrande befolkning, och så vidare, har skarpa genusdimensioner. För att kunna säkerhetsställa en framtida vetenskaplig kvalitet och samtidigt kunna adressera dessa utmaningar på ett adekvat sätt krävs helt enkelt ett genusperspektiv. Utifrån de mål Vinnova har, används genus som en del av problemlösningen. Satsningarna på genus och innovation försöker besvara frågeställningarna om hur vi kan hitta nya kundgrupper och marknader, och samtidigt bryta stereotypa normer på sikt. Genom att bli medveten om genusperspektiv kan man få syn på strukturer som ligger till hinder för innovation.» Att inkludera genusperspektiv i utbildning och forskning innebär att berika kunskapsutvecklingen med ytterligare ett tolkningsraster. Genusperspektiv ser dock olika ut inom olika discipliner. Krav på genusperspektiv inom utbildning och forskning möter ofta motfrågorna: Vad är genus och vad är genusperspektiv? Det finns inga entydiga eller givna svar, eftersom genusforskare inom olika ämnen har olika syn på hur begreppen bäst definieras och används. Därför samarbetar Högskoleverket och Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg om en skriftserie som orienterar om genusperspektiv inom olika discipliner. Under 2012 behandlas biologi och företagsekonomi.» Viktigast är att det finns genusforskning med hög vetenskaplig kvalitet där genus är centralt inom så många områden och discipliner som möjligt, snarare än att all forskning ska ha genusperspektiv. Att kritiskt granska och vidareutveckla tidigare forskning utgör grunden för att genusforskning ska kunna påverka såväl andra vetenskapliga områden som samhället och praktiken. Riktade satsningar behövs eftersom genusforskning kan marginaliseras, eller därför att den ofta är så nyskapande att den inte får plats inom etablerade utlysningar. Genusforskning handlar om människors livsvillkor. GENUSPERSPEKTIV är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, 405 30 Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Telefon: 031-786 92 35, Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERATION på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se. NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR GENUSFORSKNING har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på WWW.GENUS.SE.