Markanvisningstävling i Stockholm - en fallstudie om innovation i arkitektur och bostadsbyggande Magnus Rönn Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, KTH
Författare: Magnus Rönn Titel: Markanvisningstävling i Stockholm - En fallstudie om innovation i arkitektur och bostadsbyggande Title: Developer competition in Stockholm - A case study on innovation in architecture and housing construction TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2017:2 ISSN 1402-7453 ISRN KTH/ARK/FP 17:02 SE ISBN 978-91-7729-376-7 E-post: magnus.ronn@arch.kth.se Kulturlandskapet ISBN 978-91-9839111-4 E-post: magnus.ronn@kulturland.se Adress: Magnus Rönn Kulturlandskapet Ekelidsvägen 5 457 40 Fjällbacka 070-5516007
Innehållsförteckning Förord Markanvisningstävling i Stockholm sid 1 Abstract sid 1 1. INLEDNING OCH BAKGRUND sid 2 Innovationer i tävlingar; skeden, ansvar och förutsättningar sid 5 Forskningsstrategi sid 6 2. FALLBESKRIVNING sid 7 Tävlingsförutsättningar sid 8 Tävlingsjury sid 9 Bedömningskriterier sid 9 Kvalifikationskraven sid 9 Inlämningskraven sid 10 Juryns bedömning av förslagen sid 10 Vinnare: Familjebostäder och Origo Arkitekter sid 11 Andra plats: Järntorget och Utopia Arkitekter sid 12 De två bästa tävlingsförslagen beskrivningar sid 12 Genomförande sid 16 3. RESULTAT Erfarenheter och synpunkter på tävlingen sid 17 Marknadsföring sid 17 Uppbyggnad av designteam sid 17 Ersättning för utvecklingsarbete sid 18 Motiv för tävlande sid 18 Program- och inlämningskrav sid 19 Innovation och nytänkande sid 20 Tävlingen som verktyg för gestaltning och byggande sid 21 4. SLUTSATSER OCH DISKUSSION sid 22 Bedömningskriterier sid 23 Kriterier i användning sid 23 Kategorisering av tävlingsförslag sid 23 Sortering och rangordning sid 24 Hyresnivå sid 24 Marknadsföring och informationssökning sid 25 Utvecklingskostnader och arkitektarbete sid 25 Teambildning och inlämningskrav sid 26 Innovation och nytänkande sid 26 Tävlingserfarenheter och tävlingsuppfattningar sid 28 Referenser sid 29 Internet sid 30 Tävlingsdokument sid 31 Personlig kommunikation sid 31 Tävlingsförslag sid 32 Bilaga sid 37
Förord Denna forskningsrapport presenterar en markanvisningstävling i Stockholm, organiserad av Exploateringskontoret. Platsen för tävlingen är Midsommarkransen. 2013 skickade arrangören ut en inbjudan till företagen i kommunens markanvisningsregister. 15 team av arkitekter och fastighetsföretag svarade på inbjudan genom att leverera tävlingsförslag. 2014 pekade juryn ut en vinnare. Forskningsrapporten beskriver planeringen och genomförandet av tävlingen. I centrum för studien är nyckelaktörernas erfarenheter av markanvisningstävlingen som ett verktyg för bostadspolitiska ambitioner. Juryns utvärdering av tävlingsförslagen jämförs med kvalitetsbedömningen från 22 studenter vid KTH/Arkitektur, som hade tävlingen som övningsuppgift i en internationell kurs på avancerad nivå. Studenterna skulle välja ut de fem bästa förslagen och bland dem utse en vinnare med utgångspunkt från kriterierna i tävlingsprogrammet. Övningsuppgiften och resultatet av studenternas bedömning presenteras som bilaga i forskningsrapporten. Fallstudien har kunnat genomföras med ekonomiskt stöd från FFNS Stiftelse för forskning, utveckling och utbildning. 2016-06-28 beviljade stiftelsen bidrag till ansökan: Markanvisningstävlingen design och innovation i bostadsprojekt. Tävlingen i Stockholm valdes ut som belysande fall. Arrangören ville genom nytänkande, smarta och effektiva lösningar skapa billiga och yteffektiva bostäder som unga hade råd att efterfråga. En angelägen tävlingsuppgift som jag tyckte att det fanns goda skäl att titta närmare på. Förhoppningsvis ger forskningsrapporten en intressant och lärorik bild av tävlingen. Maj 2017 Göteborg Magnus Rönn
1 Markanvisningstävling i Stockholm - en fallstudie om innovation i arkitektur och bostadsbyggande Magnus Rönn Abstract This case study examines one developer competition organized in Stockholm in 2013. The general objective of the competition was to develop good and cheap housing. 15 design teams involving architects, constructors and real estate managers took part in the competition. The jury compared two different design proposals in the final judgment, one with separate rooms linked to common space and one consisting of small housing units. The jury decided that the proposal with small housing units should be a winner in the competition. There are three typical key players in the Stockholm competition: the organizer, the jury and the design teams. This competition was run by the city. The organizer was responsible for the competition policy and the terms in the brief. The task for the jury was to single out a winner. The consultants and building sector responded to the task by organizing design teams and developing design proposals. This abstract is a short summary. But what can we learn from the key players in the competition? The developer competition in Stockholm has been investigated in a case study. The purpose was to contribute knowledge about the competition as a tool for the development of design solutions. The objective in the competition was to create good housing design and affordable apartments by effective use of space. Research data have been collected in this case study through archive studies, close reading of competition documents, questionnares to jury members and the design teams (builders, developers and architects). 22 architectural students at The Royal Institute of Technology in Stockholm have studied the competition in a course. Their task was to point out the five best design proposals based on the brief and among these pick a winner. I have compared how the professional jury evaluated the proposals with jury reports from the students. The students had the proposal with common space for collective living as winner. The professional jury chose to place this design proposal as number two in their evaluation. The competition has been studied from the design teams perspective and the organizers point of view. The results have been summarized in ten conclusions of general interest for the key players. They are dealing with issues such as the nature of judging criteria, sorting and ranking design proposals, marketing of the competition, uncertainty, motives for competing, innovation and the competition as a tool for political ambition from the public organizers. Keywords: Developer competition, judging, housing, design teams, competition experience
1. INLEDNING OCH BAKGRUND Denna forskningsrapport presenterar en markanvisningstävling i Stockholm. Tävlingen arrangerades 2014 av Exploateringskontoret på uppdrag av Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. Det bostadspolitiska målet var att skapa smarta och innovativa lösningar på billiga och yteffektiva bostäder för unga. Den här rapporten är en redovisning av tävlingen. Synen på tävlingar som innovation varierar inom samhällsbyggnadssektorn. Så till exempel förmedlar Bygginnovationsintressenterna följande uppfattning i sin programskrift: Projekt och idétävlingen är en variant av öppen innovation i samhällsbyggandet. Företag inbjuder en bred krets av innovatörer att hitta den bästa lösningen på ett givet problem. Även här finns det en lång tradition med arkitekttävlingar inom samhällsbyggandet. För att ge rätt stimulans bör dock de tävlandes vinstchanser stå i rimlig proportion till arbetsinsatsen, vilket inte alltid är fallet idag. (Bygginnovation, 2012, s 6) Markanvisningstävlingar används av kommuner för att fördela mark i konkurrens till fastighetsföretag med utgångspunkt från ett program som beskriver tävlingsuppgiften med tillhörande tävlingsvillkor. Genom tävlingen får arrangören tillgång till ett genomarbetat beslutsunderlag på ny bebyggelse med ritningar, illustrationer och beskrivningar i text. Den lokala regleringen av markanvisningstävlingar sker på tre sätt i kommuner; dels politiskt genom markanvisningspolicy som antas av fastighetsnämnder eller kommunfullmäktige, dels professionellt genom tävlingsprogram som beskriver uppgiften, tävlingsvillkoren och dess förutsättningar, dels administrativt genom avtal. Sedan juryn rankat tävlingsförslagen övergår tävlingen till att bli en fråga om implementering genom förhandlingar och avtal med förslagsställaren. Juryns beslut utmynnar i markavisningsavtal som syftar till projektering och byggande av vinnande förslag. Så ser grunddragen ut i markanvisningstävlingarnas lokala praktik. Arrangören startar tävlingsprocessen med att formulera ett tävlingsprogram som beskriver tävlingsuppgiften och tävlingsvillkoren. 1 Som arrangör uppträder kommunala fastighets- och exploateringskontor i samarbete med stadsbyggnadskontor. Därefter går initiativet över till intresserade konsult-, bygg- och fastighetsföretag som sätter samman designteam som producerar lösningar på tävlingsuppgiften. Förslagen bedöms av en jury som ofta innehåller både professionella ledamöter och politiker. Juryns roll i tävlingar är att utse en vinnare. Sammanfattningsvis har alltså tävlingsprocessen tre nyckelaktörer; arrangören som formulerar tävlingsuppgiften och som svarar för det administrativa genomförandet av vinnande tävlingsförslag, designteamen som producerar tävlingsförslagen och juryn som kvalitetsbedömer lösningarna och pekar ut vinnare (Kreiner, 2007). För det praktiska genomförandet av markanvisningstävlingar svarar kommunernas förvaltningsorganisation. Designteamen tävlar på egen bekostnad och får vanligtvis ingen ersättning av arrangören för inlämning av godkända tävlingsförslag. Deltagarna står för sina utvecklingskostnader. Det måste således finnas något som gör att tävlingen framstår som så attraktiv att konsult-, bygg- och fastighetsföretag avsätter egna resurser för att organisera designteam. Företagen tvingas göra ett strategiskt övervägande där insatserna vägs mot fördelarna. Så kan 2 1 Det gäller för den öppna tävlingen, som är den vanligaste tävlingsformen i markanvisningstävlingar. Inbjudna tävlingar inleds med prekvalificering av designteam utifrån inlämnade intresseanmälningar.
man till exempel lockas av möjligheten till att vinna, att få framtida uppdrag eller av utmaningen att få fram kreativa lösningar på tävlingsuppgiften (Kreiner och Gorm, 2008). För fastighetsföretagen är det framför allt möjligheten till byggbara tomter som gör tävlingen attraktiv. Vinsten för dem ligger i att få tillgång till byggbar mark. Byggherren får rätt att ensam förhandla om villkoren för genomförandet av byggprojektet med kommunen. Arkitektkontoren tilltalas i högre grad av utmaningen i tävlingsuppgiften och framtida projekteringsuppdrag vid ett förstapris i tävlingen (Rönn, 2016). Markanvisningstävlingar representerar en osäker investering i framtiden. Chansen till framgång ställs mot kostnader för att utveckla tävlingsförslag. Konkurrensen framträder här som ett tveeggat svärd där arrangören av tävlingen och medverkande företag har motstridiga intressen. Sannolikheten för att bli en vinnare och få tillgång till byggbar mark minskar ju fler som deltar i tävlingen. För arrangören är det däremot angeläget att locka så många företag som möjligt till tävlingen. Ju flera kvalificerade designteam som deltar desto större är chansen att kommunen får tillgång till goda lösningar på tävlingsuppgiften. Det förutsätter att tävlingsvillkoren uppfattas som tilltalande av företagen. Alltför stränga och detaljerade krav riskerar att minska intresset och attraktiviteten i tävlingen. Förslagen presenteras normalt anonymt under ett motto. Juryn ska inte veta vem som är förslagsställare. Det är projektens kvalitet som ska stå i centrum för bedömningen inte det bakomliggande företaget och dess vilja att köpa tomten. Genom att bestämma priset på marken i förväg hoppas arrangören att designteamen ska konkurrera med kvalitet och innovativa förslag på nya byggnader (Rönn, 2012). När markförsäljning ingår i tävlingen riskerar priset att få ett alltför stort genomslag på bekostnad av förslagens arkitektoniska kvaliteter. Markanvisningstävlingar är en tävlingsform som i Sverige växte fram efter 1980-talets avregleringar i byggsektorn. 2013 hade 19 av de 35 största kommunerna godkända policyer för markanvisningar, antagna av politiska församlingar, vanligtvis fastighetsnämnder och kommunfullmäktige (Persson, 2013). 2 Tävlingsformen representerar således ett nytt politikområde i Sverige på kommunal nivå och saknar nationell reglering. Praxis varierar därför. Programmet i markanvisningstävlingar beskriver dock vanligtvis tävlingsuppgiften på samma sätt som i arkitekttävlingar. Skillnaden mot arkitekttävlingar ligger i tävlingsvillkoren; godkännandet av tävlingen, ersättningen för framtagningen av förslag, valet av jurymedlemmar och den offentliga redovisningen av tävlingsförslagen på Sveriges Arkitekters hemsida (Rönn, 2012). En närmare granskning av kommunernas styrdokument visar att markanvisningstävlingar behandlas på ett mycket kortfattat och förenklat av politiker och tjänstemän. Så här beskrivs tävlingsformen i 2015 års markanvisningspolicy i Stockholm: När staden önskar uppfylla särskilda idéer om utformning eller användning kan tävling tilllämpas... Förslagen utvärderas av en jury med en sammansättning som anges under tävlingens förutsättningar. Vid tävling sker prissättning genom fast pris till bedömt marknadsvärde alternativt tomträttsupplåtelse. (Markanvisningspolicy, s 6) 3 2 Markanvisningspolicy fanns vid undersökningstillfället hos följande 19 kommuner: Stockholm, Göteborg Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Umeå, Lund, Huddinge, Södertälje, Karlstad, Järfälla, Sollentuna, Täby och Kalmar.
4 Och på webbplatsen lämnas kompletterande upplysningar: När Stockholms stad har markområden som ska bebyggas arrangerar vi ibland markanvisningstävlingar. Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev får du veta när det är nya tävlingar på gång. Nyhetsbrevet riktar sig framförallt till byggherrar men alla intresserade är självklart välkomna att prenumerera. (Se stadens hemsida 3 ) Kommunernas utlysningar av markanvisningstävlingar har ökat i omfattning under senare år. Numera är markanvisningstävlingar mycket vanligare i Sverige än klassiska arkitekttävlingar. Trots det är forskningen om markanvisningstävlingar som verktyg för gestaltning och byggande påfallande liten. Det är förvånande. Forskningen om markanvisningar domineras av statligt utredningar, FoU-projekt vid universitet och studentuppsatser som fokuserar på kommunernas fördelning av mark till byggherrar och planprocessen inte på tävlingen som laboratorium för innovation i arkitektur och stadsbyggande. Den första dokumenterade studien av markanvisningstävlingar i Sverige är från 1988. Det är en utvärdering som Fastighetskontoret i Malmö gjort av en tävling som syftade till billigare bostäder (Hansson, 1988). En majoritet av studierna på området behandlar emellertid markanvisningstävlingar som en fråga om ekonomi, juridik, markpolitik, teknik och byggnadsorganisation (Andersson & Lunander, 2004; Boverket, 2005; Stenberg, 2006; Statskontoret, 2006; Fisher, Simon & Todd, 2007; Lahdenperö, 2009; Morgan, 2010; Statskontoret, 2012). Tävlingen som professionellt laboratorium för utveckling av innovativa lösningar på designproblem har inte fått lika stor uppmärksamhet i forskningen. Bakom valet att undersöka tävlingen i Stockholm finns flera angelägna motiv. Markanvisningstävlingen handlar inte bara om fördelning av mark i konkurrens utan staden använder i det här fallet tävlingen som ett medel för att främja arkitektonisk kvalitet och byggande av bostäder med låga hyror. För arrangören är tävlingen ett verktyg med målet att förverkliga bostadspolitiska avsikter; billiga och yteffektiva bostäder. Bildandet av designteam i markanvisningstävlingar med en multidisciplinär kompetens inom gestaltning, byggande och förvaltning gör även tävlingsformen extra spännande för forskning. Min granskning visar att litteraturen om markanvisningstävlingar innehåller en problematisk ensidighet. Jag har enbart funnit en handfull vetenskapliga arbeten som behandlar tävlingsformen som en fråga om arkitektur och stadsbyggnad i Finland, Sverige och Österrike. Så till exempel har Liske (2008) studerat användningen av markanvisningstävlingar i Wien utifrån ett designperspektiv. Lahdenperä (2008) har undersökt samverkan vid planering och gestaltning i en markanvisningstävling i Tammerfors. Tävlingen genomfördes som ett pilotprojekt utifrån en önskan om bättre samordning i planerings- och byggprocesser genom en parallell gestaltning av ett byggnadskvarter. Östman (2014) har granskat markanvisningstävlingar i Finland med Helsingfors som belysande exempel. Rönn (2012, 2014) har undersökt prekvalificeringen av designteam i svenska arkitekt- och markanvisningstävlingar. 2016 studerade Rönn en markanvisningstävling som utmynnade i 10 förslag till nya bostäder i Göteborg som 3 http://www.stockholm.se/trafikstadsplanering/stadsutveckling/bostadsbyggande/mark- inom- kommungransen/markanvisningstavlingar1/
alla hade 25 % lägre hyra än jämförbara nybyggen. Kravet på en genomsnittlig hyresnivå i tävlingsprogrammet visade sig vara ett innovativt sätt att styra tävlingsprocessen mot billigare bostäder (Rönn, 2016). Fallet ger stöd för hypotesen att tävlingen har potential att vara ett effektivt verktyg för att uppnå bostadspolitiska mål. Uppenbarligen finns det ett mycket ett stort behov av att testa och vidareutveckla markanvisningstävlingen och dess förmåga att bidra till innovativa lösningar på viktiga utmaningar i samhällsbyggandet. Innovationer i tävlingar; skeden, ansvar och förutsättningar Kommunerna arrangerar två former av markanvisningstävlingar, allmänna och inbjudna tävlingar. 4 Det övergripande syftet är gemensamt; tävlingen ska utmynna i ett genomförbart byggprojekt. Skillnaden mellan de två tävlingsformerna gäller valet av deltagare till tävlingen och kan beskrivas så här: Allmän markanvisningstävling: Det är en tävlingsform som är öppen för alla företag som uppfyller kraven på kvalifikationer i tävlingsprogrammet. Förslag från deltagare som inte lever upp till kraven förkastas och blir inte föremål för juryns bedömning. Inbjuden markanvisningstävling: Det är en tävlingsform med prekvalificering och begränsat deltagande. Arrangören utser deltagare med utgångspunkt från inlämnade intresseanmälningar som ska innehålla information om företagens organisation och ekonomiska status, CV på deltagare och referensprojekt. Vanligtvis blir 4 6 designteam/företag inbjudna. 2014 års markanvisningstävling i Stockholm arrangerades som en allmän tävling med kvalifikationskrav. I inbjudan skriver Exploateringskontoret att man hoppas hitta en nytänkande, smart och innovativ lösning på tävlingsuppgiften. Ett av de kriterier som ska läggas till grund för juryns bedömning av inlämnade tävlingsförslag har också i inbjudan kallats för innovation och nytänkande för yteffektivitet (Tävlingsprogram, s 6). Innovationer och nytänkande kan i tävlingsprocesser uppträda i fyra avgränsade skeden: Planering och programmering: I det första skede av tävlingsprocessen kan innovationer från arrangören komma till uttryck som tävlingsformer, tävlingsvillkor, kompetenskrav på designteam eller som krav på hur deltagarnas lösningar på tävlingsuppgiften ska redovisas. Design av tävlingsförslag: I det andra skedet av tävlingsprocessen kan innovationer avse nya kreativa lösningar på tävlingsuppgiften från designteamen. Granskning och bedömning av tävlingsförslag: I det tredje skedet av tävlingsprocessen kan innovationer handla om nya hjälpmedel för juryns utvärdering av tävlingsförslagen. Implementering av tävlingsförslag: I det fjärde skedet kan innovationer inbegripa genomförandet av vinnande tävlingsförslag och hur dess kvaliteter ska säkras. Det finns en tidsmässig förskjutning i tävlingsprocessen som gör att ansvaret för innovationer pendlar mellan arrangören, designteamen och juryn. I det första skedet ligger ansvaret hos arrangören och återvänder i slutet av tävlingsprocessen till kommunen när tävlingsresultatet 5 4 I arkitekttävlingar förekommer fem tävlingsformer: 1) Allmän tävling, en tävling som är tillgänglig för alla, 2) Inbjuden tävling, en prekvalificerad tävling med begränsat deltagande, 3) Idétävling, en tävling där arrangören söker förslag utan att lova fortsatt uppdrag, 4) Projekttävling, en tävling som syftar till genomförande och fortsatt uppdrag till vinnaren, 5) Tvåstegstävling, en idétävling som i ett andra steg följs av en projekttävling.
ska implementeras med stöd av kommunens förvaltningar. Planering och programmering av markanvisningstävlingen i det inledande skedet utmynnar i ett tävlingsprogram. Initiativet kommer antingen från politiker eller från tjänstemännen i förvaltningsorganisationen. Innovationer kan i det inledande skedet i hög grad antas handla om att bryta mot byråkratiska rutiner och administrativa synsätt och få tjänstemännen vid exploaterings-, fastighets- och stadsbyggnadskontor att pröva nya metoder i ett sökande efter kreativa svar på komplexa tävlingsuppgifter (Forlati, 2016). Tävlingsprogrammet visar i vilken grad som arrangören har för avsikt, ambition och förmåga att bidra med innovationer i tävlingsprocessen. Programmet är ett nyckeldokument i tävlingar som skapar ramar för såväl designteamens arbete som juryns bedömning av förslagen och den kommande implementeringen av tävlingsförslagets kvaliteter. Designteamen har ansvar för att skapa innovativa lösningar i det andra tävlingsskedet. Aktörerna i teamen ska med utgångspunkt från tävlingsprogrammet finna kreativa svar på tävlingsuppgiften. 5 Designteamens nytänkande är inbäddad i tävlingsförslagen och visar sig som gestaltningsprinciper, tekniska system, funktioner och förslag till rumsanvändning. Ansvaret för innovationer övergår sedan i ett tredje skede till jury som ska granska, värdera och rangordna lösningarna. Det sammantaget bästa förslaget ska utses till vinnare. Som stöd i bedömningen kan juryn använda sig av skalmodeller över tävlingsområdet och utlåtanden från experter. Ledamöternas förmåga att upptäckta innovationer och värdera graden av nytänkande i tävlingsförslagen är centralt i sammanhanget. Sedan juryn utsett en vinnare återgår ansvaret för innovationer i ett fjärde skede till kommunen som arrangör genom sin förvaltningsorganisation. Det är tjänstemännen vid exploaterings-, fastighets- och stadsbyggnadskontor som ska implementera kvaliteterna i det vinnande förslaget med stöd av markanvisningsavtal och detaljplan. Här kan innovationer visa sig som bestämmelser i avtal eller i regleringar som anger hur tävlingsprojektet ska genomföras. Av redovisningen framgår att det finns fyra avgränsade skeden i tävlingsprocessen som påverkar innovationer. Förmågan till nytänkande pendlar mellan nyckelaktörerna. Framväxten av kreativa lösningar får därför en kollektiv karaktär i tävlingar. Det är en gemensam uppgift för arrangör, designteam och juryn som behöver samordnas i en genomtänkt tävlingsprocess med tydliga roller för nyckelaktörerna. Forskningsstrategi Detta forskningsprojekt undersöker en markanvisningstävling i Stockholm. Fallstudiemetodiken är en övergripande forskningsstrategi. Det är en metodik som ligger nära praxis i arkitektur och byggande (Schön, 1983; Janek, 1996; Johansson 2007). Fallstudier brukar användas i undersökningar av fenomen i sina naturliga sammanhang (Gorat and Wang, 2002). Flyvberg (2006) framhåller att metodiken även är användbar för att säkerställa ny kunskap inte bara för teoriutveckling eller redovisning av rika fallbeskrivningar. Metodikens närhet till praxis kan antas underlätta återföringen av forskningsresultat till kommuner som arrangerar tävlingar i arkitektur och stadsbyggnad. 6 5 Innovationer i arkitektur kan delas in grund typer; a) designbaserade innovationer som handlar om att utveckla, testa och pröva nya gestaltningsprinciper och representationsformer, b) tekniska innovationer som inbegriper nya material, komponenter eller tekniska system, (c) funktionella innovationer som utmärks av nya sätt att utforma, förstå och utnyttja rum/rumselement samt (d) urbana innovationer som innehåller nya former för gestaltning, samverkan och förvaltning av platser, torg och kvarter.
Urval och forskningsfrågor Stockholmtävlingen har valts ut till en fördjupad undersökning av två skäl. Det ena är tävlingens bostadspoliska målsättningar; yteffektiva och billiga lägenheter för unga, som är en angelägen uppgift i samhället. Det andra är arrangörens innovativa ambitioner i tävlingen. Både dessa motiv gör att fallet kan antas kunna belysa flera viktiga frågor om tävlingen som professionellt laboratorium och verktyg för politik, arkitektur och byggande. De forskningsfrågor som ska undersökas är: Hur har de bostadspolitiska målsättningarna i Stockholmstävlingen omvandlats till tävlingsprogram som beskriver tävlingsvillkor, tävlingsuppgift och bedömningskriterier? Hur har juryn bedömt tävlingsförslagen? Hur har kvaliteterna i det vinnande förslaget överförts till markanvisningsavtalet? I vilken grad innehåller tävlingsprocessen innovationer? Hur upplever nyckelaktörerna markanvisningstävlingen som laboratorium för nytänkande och bostadspolitiskt verktyg i kommunen? Datainsamling Insamlade data består av tävlingsdokument, tävlingsförslag och på ett frågeformulär från juryledamöter och designteam. Kompletterade uppgifter har samlats in genom samtal med tjänstemän. Vidare ingår juryrapporter från studenter som haft i uppgift att granska, värdera och rangordna tävlingsförslagen inom ramen för en kurs i årskurs 4-5 vid Arkitekturskolan, KTH. Relevanta forskningsdata har samlats in och analyserats på följande sätt: 1. Arkivstudier: Tävlingsdokumenten har inhämtats på plats hos Exploateringskontorets diarium. Samtliga diarieförda handlingar har granskats. Det gäller såväl interna dokument som inlämnade tävlingsförslag. 2. Dokumentanalys: Nyckeldokumenten utgörs av tävlingsprogram, juryutlåtande, protokoll, tävlingsförslag och markanvisningsavtal. Dokumenten har granskats genom närläsning. 3. Intervjudata: Med utgångspunkt från tävlingsdokumenten har 32 nyckelpersoner identifieras hos arrangören och medverkande designteam (4 jurymedlemmar, 15 representanter för fastighetsföretagen och 13 företrädare för konsultkontoren). För att få tillgång till deras erfarenheter och synpunkter på tävlingen har ett formulär med 11 frågor skickats till informanterna: Frågorna har anpassats till deras skiftande roller i tävlingen. 18 av de 32 nyckelpersonerna (56%) har svarat på frågorna i formuläret. 4. Studentanalys: Tävlingsförslagen har analyserats av 22 studenter i en kurs på avancerad nivå vid Arkitekturskolan i Stockholm. Uppgiften gick ut på att studenterna med utgångspunkt från bedömningskriterierna i tävlingsprogrammet skulle välja ut de fem bästa tävlingsförslagen och bland dem peka ut en vinnare. Samtliga utpekade förslag skulle kommenteras i en juryrapport med hänsyn till bedömningskriterierna. Studenterna redovisade först uppgiften i en muntlig presentation och därefter i en skriftlig juryrapport. 2. FALLBESKRIVNING 2013 får tjänstemännen vid Exploateringskontoret i Stockholm i uppdrag av politikerna i Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden att planera för ett byggprojekt med bostäder som unga har råd att efterfråga. Bakom uppdraget finns en bostadspolitisk ambition. Avsikten 7
är att använda kommunens mark till en tävling med målet att skapa yteffektiva och billiga lägenheter. Genom att bjuda in till en öppen markanvisningstävling vill staden som arrangör främja nytänkande, smarta och innovativa lösningar på tävlingsuppgiften. Senare samma år beslutar Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden att gå vidare med tävlingen. Exploateringskontoret får i uppdrag att arrangera föreslagen tävling. (Inbjudan 2014-06-18) Den 18 juni 2014 publicerar Exploateringskontoret i Stockholm en inbjudan till markanvisningstävling som syftar till yteffektiva och billiga bostäder för unga. Platsen för tävlingen är Midsommarkransen, en stadsdel i södra delen av Stockholm med tillgång till tunnelbana. I inbjudan med tillhörande program uppskattar arrangören att det finns plats för cirka 25 normalstora lägenheter. Staden har för avsikt att träffa ett markanvisningsavtal med det företag som levererar bästa förslag med hänsyn till (a) bedömningskriterier, (b) tävlingsförutsättningar och (c) kvalificeringskrav. Markanvisningstävlingen presenteras på Exploateringskontorets hemsida (webbplats). Information om tävlingen förmedlas även via e-nyhetsbrev till bolagen i Exploateringskontorets markanvisningsregister (Tjänsteutlåtande 2015-03-23). 2014 innehöll markanvisningsregistret en förteckning på 40 bolag och 72 adresser till namngivna företrädare för fastighetsföretagen. Tävlingsförutsättningar Arrangörens inbjudan till markanvisningstävling innehåller ett tävlingsprogram på åtta sidor som beskriver tävlingsuppgiften, planeringsförutsättningar, inlämningskrav, bedömningskriterier och juryledamöter. Förutsättningarna i Stockholmstävlingen handlar bland annat om upplåtelse, avtalsvillkor, hyra, exploateringskostnader och stadsbyggnadsprinciper. 2014 antog staden ett program för utbyggnaden av Aspudden och Midsommarkransen. Programmet innehåller en övergripande analys av de båda stadsdelarna och allmänt formulerade vägledningar som grund för planeringen och gestaltningen av arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt. Sammanfattningsvis kan de viktigaste planeringsförutsättningarna i tävlingen beskrivas så här: Bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Kvartersmarken för bostäderna ska upplåtas med tomträtt till vinnaren i tävlingen. Den i tävlingsförslaget angivna hyran ska fastställas i avtal med vinnaren. Parkering för bil och cykel skall utformas inom tävlingstomten. För buller i området hänvisas till stadens bullerutredning som finns tillgänglig via Exploateringskontorets hemsida. Tävlingstomten ligger ovanför tunnelbanan. Närmare förskrifter om hänsyn till tunnelbana ska utarbetas under planarbetet. Tävlingsförslagen ska följa stadsbyggnadsprinciper för tävlingsområdet. Förslagen ska visa en levande bottenvåning med butiker eller andra funktioner i anslutning till gatan. Fastighetsföretaget bakom det vinnande förslaget ska stå för samtliga projekterings- och utredningskostnader för planarbetet och detaljplanen. Exploatören ska även bekosta samtliga bygg- och anläggningsåtgärder på kvartersmark och anslutande allmän platsmark. Staden bekostar genom Exploateringskontoret fastighetsbildning och anslutningsavgifter för vatten och avlopp samt trädplantering. För övriga tekniska anslutningar svarar fastighetsföretaget (exploatören). 8
Tävlingsjury Juryn i markanvisningstävlingen utgörs av totalt fyra tjänstemän vid Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret i Stockholm med en extern konsult som sekreterare. Gustaf Schneidler, projektledare, Exploateringskontoret Anna Anrén, bygglovsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Louise Heimler, planeringsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Martin Schröder, planeringsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Owe Swanson, sekreterare, arkitekt, Swanson Arkitektkontor Juryns sammansättning utgår från en expertmodell. Ledamöterna består av tjänstemän med professionell kompetens inom arkitekter, planering och byggande. Det finns inga politiker i juryn som representanter för medborgarnas intressen. Bedömningskriterier Enligt tävlingsprogrammet kommer tävlingsförslagen att bedömas både utifrån bedömningskriterier och kvalifikationskrav. Bedömningskriterierna i programmet fokuserar på hyra, innovation och hur förslagen är gestaltade. Bedömningskriterierna är följande: Genomsnittlig hyra kr/kvm BOA (boarea) och år. Innovation och nytänkande för yteffektivitet. Anpassning till givna föreutsättningar. Arkitektur och gestaltning. Kriterierna är inte rangordnade. Juryn ska göra en sammanvägd bedömning av tävlingsförslagen med utgångspunkt från bedömningskriterierna. Ett av kriterierna är mätbart hyra som kr boarea per kvm och år. De övriga tre kriterierna förutsätter att jurymedlemmarna tolkar förslagen och gör en erfarenhetsbaserad värdering av gestaltningen med stöd av kriterierna. Gott omdöme och förmåga att läsa och förstå ritningar framstår därmed som viktiga förutsättningar för en kvalificerad granskning i tävlingsförslagen. Kvalifikationskraven Arrangören har i inbjudan kompletterat bedömningskriterierna med kvalifikationskrav som riktas till potentiella exploatörer. Förslag från företag som inte uppfyller kvalifikationskraven kommer att förkastas. Kvalifikationskraven är en kombination av föreskrifter i lagen om offentlig upphandling, referenser och stadens erfarenheter av byggherrarna bakom förslagen. Kvalifikationskraven ser ut så här: Ledande befattningshavare får inte vara skyldig till ekonomisk brottslighet/skattebrott. Fastighetsföretaget ska kunna visa att man ensamt eller genom moderbolag har ekonomisk stabilitet och hållbarhet för att kunna genomföra projektet. Fastighetsföretaget, eller de personer som ansvarar för projektet, ska kunna redovisa tidigare färdigställda och väl genomförda referensprojekt av motsvarande storlek. Stadens tidigare erfarenheter av fastighetsföretaget kan komma att vägas in i bedömningen. 9
Kvalifikationskraven är ett sätt för arrangören att skapa kontroll, trygghet och handlingsutrymme i tävlingen. Juryn kan med stöd av kraven utesluta företag som bedöms mindre lämpliga för uppgiften. Kravet på referensprojekt gör att nya kandidater och oprövade designteam får svårt att hävda sig i tävlingen. Förslag från företag som inte anses leva upp till kvalifikationskraven och planeringsförutsättningarna kommer att förkastas. Arrangören framhåller att man har fri prövningsrätt vid genomgången av tävlingsförslag (Inbjudan 2014-06-18). Inlämningskraven Kraven på inlämning av tävlingsförslag från arrangörens sida följer praxis i markanvisningstävlingar. Deltagarna ska leverera arkitektritningar, illustrationer och en beskrivning av projektet samt administrativa uppgifter om företagen i designteamen. Inlämnade tävlingsförslag ska uppfylla följande krav: Redovisning av genomsnittlig hyra kr/kvm BOA och år. I hyran ska ingå uppvärmning, vatten och varmvatten. Beskrivning av projektet i text. Situationsplan i skala 1:500, plan för entrévåning, typplan för övriga våningar inklusive illustrationsplan, lämpliga sektioner samt minst en fasad och ett perspektiv på bebyggelsen. Materialet skal lämnas in utskrivet i 6 exemplar samt på USB/CD. Följande administrativa uppgifter om förslagsställaren ska bifogas förslaget: Uppgifter om företagets namn, organisationsnummer och kontaktperson. Undertecknad fullmakt av företrädare för företaget i markanvisningstävlingen. Registreringsbevis för företagen inklusive hela ägarkedjan/koncernen. Registreringsbeviset får inte vara äldre än tre månader. Kopia på ID-handling för de personer som tecknar bolaget. Arrangören betalar inte ut någon ekonomisk ersättning för inlämning av godkända förslag i tävlingen. 6 Hur ersättningen för företagens interna utvecklingsarbete ska regleras överlåts till parterna i designteamen. Vinsten i detta fall ligger i att fastighetsföretaget efter förhandlingar och avtal med staden får tillgång till byggbar mark i ett attraktivt läge. Juryns bedömning av förslagen Juryn har i sitt utlåtande från december 2014 beskrivit grundtanken med tävlingen och dess bostadspolitiska ambitioner så här: Uppgiften är att med nytänkande, smarta och effektiva lösningar skapa billiga och yteffektiva bostäder som unga har råd att efterfråga. Tävlingen avser hyresrätter på mark som upplåts med tomträtt. Exploateringsnämnden anvisar marken till tävlingens vinnare. (Juryutlåtande 2014, s 3) 10 6 Alla godkända arkitekttävlingar har en prissumma till skillnad mot markanvisningstävlingar. I inbjudna arkitekttävlingar får normalt alla tävlande samma ersättning för godkända förslag. I öppna tävlingar fördelar juryn prissumman i fallande skala på en handfull premierade tävlingsförslag.
Det kom in 15 tävlingsförslag. Designteamen är med något undantag välkända fastighetsföretag och arkitektkontor. Hyran i tävlingsförslagen varierar från 1 490 kr per kvm BOA och år till 2 550 kr per kvm BOA och år. Det finns således mycket stora skillnader i hyresnivå. I juryutlåtandet framhålls vikten av att bostäderna fungerar över tid och svarar mot olika livssituationer för unga människor. Av detta skäl har juryn vid utvärderingen av förslagen lagt stor vikt vid bostadskvaliteter som möblerbarhet, flexibilitet, rumslighet och dagsljus. Det är en vidareutveckling av bedömningskriterierna som görs i efterhand sedan juryn fått ta del av tävlingsförslagen och kunnat värdera projekten. Alltför små lägenheter avfärdas som hotell- och studentrum. Enligt juryutlåtandet är det många traditionella planlösningar och hustyper bland förslagen. Juryn förefaller något besviken över bristen på nytänkande. Några designteam har dock löst uppgiften på ett innovativt sätt och redovisar kreativa projekt som kan inspirera till fortsatt utveckling av billiga bostäder. Men vi får ingen närmare information om vilka innovationer och exempel på nytänkande som jury sett i tävlingsförslagen. Däremot tillskrivs det vinnande förslaget ett antal allmänna kvaliteter som juryn lyfter fram som innovativt och förebildligt. Vinnare: Familjebostäder och Origo Arkitekter Juryn har i sin bedömning av förslagen delat dem i två huvudkategorier, enskilda lägenheter och kollektivt boende. De två bästa lösningarna i respektive kategori har sedan har ställts mot varandra i slutbedömningen. Till vinnare utses förslaget från Familjebostäder och Origo Arkitekter. Deras lösning av uppgiften innehåller sammanlagt 30 lägenheter med en genomsnittlig hyra på 1 659 kr/kvm BOA och år. Valt av förstapristagare motiveras så här i juryutlåtandet: Ett förslag som både i analys och utförande är innovativt och förebildligt. Det utstrålar en stark identitet som kan bära projektet i en genomförandeprocess och bidra till utveckling av stadsdelen. Genom att pröva nya former för moduler har förutsättningar skapats för överraskande goda bostadskvaliteter på liten yta. Förslaget visar att efterfrågade kvaliteter kan uppnås till en av de lägsta hyror som har kunnat erbjudas i tävlingen. En billig bostad behöver inte göra avkall på kvalitet i olika avseende. Förslaget refererar till Midsommarkransen genom sin skala och relation mellan byggnad och natur. Även den vid första anblick påtagliga färgsättningen refererar till omgivningen. Meanderformen 7 ger rumsbildningar mot såväl gata som gård. Omgivningen bjuds in i kvarteret via passager genom byggnad och gård. Mot gatan föreslås bolokaler som kan bidra till offentlighet och stadsliv. Det finns flera platser för vistelse utomhus på gård och takterrass. Modulsystemets knäckta form ger förutsättningar att skapa kvaliteter såväl exteriört som interiört. De vinklade lägenheterna ger rymd och undviker den känsla av korridor som präglar många små lägenheter. Lägenheterna erbjuder en flexibilitet i möblering och upplevelse av olika rum trots det lilla formatet. Med trapphus i mitten och den vinklade formen skapas korta och attraktiva loftgångar. Balkonger till den mindre lägenheten ger kvaliteter som kompenserar den mindre ytan. (Juryutlåtande 2014, s 8-9) 11 7 Meanderform betyder i detta fall s-formad (slingrande) planform på byggnadskroppen.
Andra plats: Järntorget och Utopia Arkitekter På andra plats i tävlingen satte juryn det bästa förslaget i kategorin kollektivt boende. Förslagsställare är Järntorget och Utopia Arkitekter. Förslaget omfattar med 14 kompislägenheter med 54 bostadsrum. Den genomsnittliga hyran för bostäderna är 1 599 kr/kvm BOA och år. Juryns värdering av denna lösning på uppgiften låter så här: Förslaget har en arkitektur som är nyskapande och som i skala och form väl anknyter till stadsdelen och närområdet. Uppdelningen på två byggnader tar väl hand om nivåskillnaden. Gaturummet stärks påtagligt genom de nya byggnaderna. Lokalen i hörnan är dock svagt integrerad med gatan och nås med ramp. Förslaget består av 14 kompislägenheter. De är det mest välstuderade förslag inom denna kategori. Lägenheterna har fina planlösningar, väl lösta funktioner och vackra rumssamband. Det egna rummet bedöms dock vara väl litet för att fungera i ett mer permanent boende. Trapphus och hiss har också trånga mått med tveksam handikapptillgänglighet. Förslaget kan ses som ett inspirerande inspel för att ytterligare utveckla kompisboendet och då bl. a. beakta behovet olika typer av samvaroytor mellan den lilla helt privata ytan och den stora helt gemensamma. Vidare kan det inspirera till legala lösningar på långsiktigt fungerande kompisboende där frågor om inflytande från de boende beaktas. Juryn har bedömt förslag till kompisboendet med gemensamma kök och hygienrum har givet marginellt lägre hyror för de boende i förhållande till det vinnande förslaget där alla boende har egna köks- och hygienfunktioner. (Juryutlåtande 2014, s 11) Övriga 13 förslag i tävlingen får bara korta omdömen från juryn. Påfallande ofta med kritiska kommenterar som oklarheter i redovisningen av projekten, att arkitekturen har hotellkaraktär, påminner att studentrum eller att gestaltningen ger uttryck för en bristande anpassning till platsen. Kritiken kan ses som ett sätt för juryn att legitimera valet av vinnare i tävlingen. De två bästa tävlingsförslagen beskrivningar Det vinnande designteamet består av två Stockholmsbaserade företag. Origo Arkitekter presenterar 21 personer på sin hemsida. Kontoret bildades 1952 av Jon Höjer och Sture Ljungqvist. På 1980-talet bytte kontoret namn från Höjer och Ljungqvist Arkitektkontor till Origo Arkitekter. Familjebostäder är ett allmännyttigt bolag som ägas av Stockholms stad. Fastighetsföretaget äger och förvaltar 19 327 lägenheter. Bolagets vision syftar till en hyresrätt i världsklass genom att erbjuda hem, förvalta hus och skapa stad. Det bostadspolitiska målet är att årligen bygga minst 500 lägenheter. (Familjebostäder, 2014) Designteamet presenterar förslaget på sammanlagt 13 sidor. Gestaltningen utgår från tomten och områdets småskaliga villabebyggelse. Byggnadskroppen har fått en slingrande form med 3 till 5 våningar. Avtrappningen ses som en anpassning av arkitekturen till tomtens lutning och skalan på den omgivande bebyggelsen. Den sluttande tomten motiverar placeringen av lokaler längs gatan för småskaliga verksamheter. Den slingrande S-formen beskrivs som en fortsättning på grönstrukturen i närmiljön. Designteamet vill genom formspråket införa ett nytt arkitektoniska element i området, en S- formad byggnad i gul-orange och rödrosa färgskala. Byggnadens konstruktion består av kil- 12
formade fabrikstillverkade moduler som placeras i en betongstomme. Det är en konstruktion som antas främja ett rationellt byggande. Taket är klätt med sedum som ska utjämna belastningen på VA-nätet vid regn. På en del av taket finns en terrass i form av ett gemensamt uterum. Designteamet utlovar i förslaget att energiförbrukningen ska uppfylla kraven för lågenergihus. 13 Fig 1-2: Redovisning av byggnadsvolym och stadsplan: Källa: Familjebostäder och Origo Arkitekter. Fig 3: Fågelperspektiv över tävlingsförslagen. Källa: Familjebostäder och Origo Arkitekter.
14 Fig 4 och 5. Lägenheter och gårdsfasad: Källa: Familjebostäder och Origo Arkitekter. Det finns två typer av små bostäder i tävlingsförslaget. Dels 9 lägenhet på 29 kvm med en månadshyra på 4 080 kr. Dels 21 lägenheter på 33,5 kvm med en månadshyra på 4 630 kr. Marklägenheterna i bottenplan har tillgång till uteplats. 18 lägenheter har balkong. Bostäderna har en öppen planlösning utan rumsavskiljande väggar. Sovalkoven är avskärmad med ett draperi. Det finns inga tydliga referenser i designteamets beskrivning av förslaget till bedömningskriterierna i tävlingsprogrammet. Fig 5. Vy från gatan. Designteam: Järntorget och Utopia Arkitekter. På andra plats i tävlingen har juryn placerat förslaget med gemensamt boende av Järntorget och Utopia Arkitekter. Arkitektkontoret är Stockholmsbaserat. Utopia Arkitekter är ett ungt kontor från 2008 med 20 anställda, som presenteras på hemsidan. Järntorget är ett privat fas-
tighetsföretag med verksamhet i Stockholm och Uppsala. Järntorget uppger i beskrivningen av förslaget att man är en långsiktig ägare med en egen förvaltning av bostäder sedan 1990- talet. Järntorget bygger cirka 400 bostäder per år. Målet är att öka produktionen till 1000 bostäder per år i lågenergihus. (Järntorget, 2014) Tävlingsförslaget presenteras på 13 sidor. Målet är att genom nytänkande skapa ett yteffektivt och prisvärt boende i en kollektiv boendeform präglat av hög kvalitet på arkitektonisk gestaltning och praktiska lösningar. Bostadskonceptet kallas KomBo. Det innebär att flera personer delar på en större lägenhet där varje hyresgäst har ett eget hyresavtal för sitt privata bostadsrum. Designteamet beskriver förslaget som en innovativ lösning på bostadsbristen i Stockholm som kombinerar gemensamma utrymmen och enskilda bostadsrum som ger lägre hyreskostnader. 15 Fig 6 och 7. Redovisning av byggnadsvolymer. Designteam: Järntorget och Utopia Arkitekter. Designteamet har i förslaget brutit ner skalan genom att dela upp byggnadsvolymen i två sammanbyggda hus i 4 våningar. Förskjutningen i sidled är en anpassning till den sluttande tomten, som både ger en bättre anslutning till gata och ett ökat avstånd till villorna i närmiljön. Formspråket är traditionellt med sadeltak och fasader klädda med korrugerad plåt. Gården kan utnyttjas till odling och social samvaro. Sex lägenheter i huset har balkonger mot gården. Det finns två lokaler i bottenplan som ska ge en levande gatubild. Fig 8 och 9. Våningsplan och illustration. Designteam: Järntorget och Utopia Arkitekter. Tävlingsförslaget innehåller 14 lägenheter med rum för 54 hyresgäster. 2 av dessa 14 lägenheter omfattar 4 rum och kök på 99 kvm och 12 lägenheter har 5 rum och kök på 112 kvm. Den genomsnittliga hyran ligger på 1 599 kr per kvm BOA och år. Centralt i lägenheterna finns en kärna med dusch och wc. De gemensamma rummen vänder sig mot gatan.
De enskilda bostadsrummen har utsikt mot gården. Lägenheternas individuella förrådsutrymmen kompletteras med förråd på vinden. Designteamet refererar till bedömningskriterierna i sin beskrivning för att tävlingsförslaget, vilket ger en tydlig koppling till arrangörens önskemål i tävlingsprogrammet. Illustrationen med ett dukat bord och vin till maten förmedlar bilden av social samvaro i en ungdomlig kontext. Genomförande I april 2015 tar Exploateringskontoret fram ett underlag till beslut i Exploateringsnämnden. Avsikten är att implementera det vinnande förslaget. Politikerna i Exploateringsnämnden ger i uppdrag till tjänstemännen att träffa ett markanvisningsavtal med Familjebostäder, fastighetsföretaget i det vinnande teamet. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta en detaljplan med stöd av stadsbyggnadskontoret. Byggstart beräknas ske under 2017. Eftersom all infrastruktur redan finns i området kommer staden inte att få några större investeringskostnader. Exploateringskontoret bedömer att bostadsprojektet till och med genererar ett överskott till kommunen. (Tjänsteutlåtande 2015-03-23) I juli 2015 regleras genomförandet av tävlingsförslaget i ett markanvisningsavtal. Parter i avtalet är Stockholms kommun genom dess Exploateringsnämnd och Familjebostäder. Arkitekterna i designteamet ingår inte som part i avtalet. Av paragraf 2 i markanvisningsavtalet framgår att bostäderna ska hyras ut till en genomsnittlig hyra av högst 1 659 kr/kvm BOA och år, att staden ska upplåta kvartersmarken med tomträtt, att Familjebostäder ska medverka i detaljplaneprocessen och se till att bostäderna utförs i enlighet med tävlingsförslaget. Paragraf 3 i avtalet har följande ordalydelse: Bolaget och Staden ska tillsammans verka för att en ny detaljplan för området tas fram, antas och vinner laga kraft. Om stadsbyggnadskontoret så önskar ska planarbetet genomföras med konsultmedverkan. Stadsbyggnadskontoret utser plankonsult. Bolaget ska efter samråd med stadsbyggnadskontoret utse kvalificerad arkitekt för den husprojektering som behöver göras i samband med detaljplanearbetet. (Markanvisningsavtal 2015, s 2) Det finns ingen reglering i avtalet som går ut på att behålla teamet bakom det vinnande förslag intakt och främja kontinuitet under genomförandeprocessen. Orsaken till detta är enligt en informant att staden inte kan ställa krav på vilken arkitekt en byggherre ska använda. Familjebostäder ska samråda med Stadsbyggnadskontoret inför val av arkitekt till projekteringen av bostadshusen. Men det finns inget krav på samråd med Utopia Arkitekter. Ordalydelsen i avtalet visar att arkitekternas roll i markanvisningstävlingen försvagas när det vinnande konceptet ska implementeras. Staden flyttar succesivt över ansvaret i tävlingen från arkitekterna i designteamet till fastighetsföretaget. 8 16 8 Paragraf 4, 5 och 6 i markanvisningsavtalet är generella anvisningar om exploateringskostnader, markanvisningspolicy och avtalets giltighet. Familjebostäder ska bekosta sedvanliga utrednings- och planeringskostnader, undanröja eventuella föroreningar i marken som kan medföra skada på hälsa och miljö samt bekosta bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken.
3. RESULTAT Erfarenheter och synpunkter på tävlingen Denna redovisning av nyckelaktörernas erfarenheter från Stockholmstävlingen tar upp aspekter som marknadsföring, teambyggande, ersättning för utvecklingsarbetet, motiv för tävlande, programkrav, innovation och nytänkande samt gestaltning och byggande. I redovisningen av citat har några mindre språkliga korrigeringar gjorts av uppenbara felskrivningar. Marknadsföring Målgruppen fick kännedom om tävlingen genom arrangörens marknadsföring. Exploateringskontoret har informerat om tävlingen på stadens webbsida och genom utskick av e-nyhetsbrev till fastighetsföretagen i kommunens markanvisningsregister. Stadens webbplats förmedlar en tydlig bild av planerade och genomförda markanvisningstävlingar. Det är också lätt att anmäla sig till markanvisningsregistret, som enligt hemsidan riktas sig till byggherrar. Språket är svenska. Marknadsföringen inkluderar svenska företag och exkluderar utländska konkurrenter. Informationsspridningen behöver förnyas för att arrangören på ett effektivare sätt ska nå ut med tävlingsinformation till nya konsult-, bygg- och fastighetsföretag. Två typiska svar från fastighetsföretagen i Stockholmstävlingen på frågan om hur de fick information om tävlingen är: Genom våra återkommande kontakter med Exploateringskontoret så visste vi att denna tävling var på gång. Eftersom vi finns med i intresseregistret så fick vi sedan inbjudan att delta via e-post. Och vidare: Vi har en person som bevakar Stockholms hemsida för tävlingar med jämna mellan rum. Exploateringskontoret i Stockholm har genom en aktiv marknadsföring nått ut till de bolag i markanvisningsregistret som kan uppträda i rollen som byggherre. Parallellt har fastighetsföretagen haft en egen bevakning av kommunens hemsida. För arkitektkontoren ser bilden annorlunda ut. Två tredjedelar av arkitektkontoren har blivit informerade av fastighetsföretagen. En tredjedel har fått kunskap om tävlingen genom stadens webbsida. Att tyngdpunkten i arrangörens marknadsföring riktar sig till byggherrarna är således ett förhållande som återspeglas i svaren från informanterna. Uppbyggnad av designteam Tävlingen har attraherat 15 svenska designteam. Grundprincipen bakom sammansättningen av team är goda erfarenheter av tidigare samarbeten. Designteamen består av personer som känner varandra väl och av företag som har önskad kompetens. Positiva erfarenheter från gemensamma arkitektur- och byggprojekt framträder som avgörande för teambildningen i Stockholmstävlingen. Enbart två team beskriver sig som en ny konstellation. Både fastighetsföretagen och arkitektkontoren i undersökningen ser sig som initiativtagare till designteamen, informanterna hos fastighetsföretagen något ofta än arkitekterna. Belysande svar från fastighetsföretagen är: Det var jag som tog kontakt med arkitekten och sedan arbetade fram förslag. (Fastighetsföretag) Vi valde en arkitekt som vi tidigare jobbat med och som vi har goda erfarenheter av. (Fastighetsföretag) 17
Vi bildade designteamet genom att handla upp ett arkitektkontor som (vi) tidigare samarbetet med För oss var det ett naturligt val eftersom vi visste att de hade rätta förkunskaper för att på kort tid ta fram ett bra tävlingsförslag. (Fastighetsföretag) Motsvarande svar från arkitektkontor på frågan om hur designteamet bildades är: Gruppchefen bildade teamet som bestod mest av arkitekter och en landskapsarkitekt. (Arkitekt) Jag var initiativtagare till designteamet som bestod mig, handläggande arkitekt och (en) projektör Ansvarig arkitekt under tävlingsskedet var (NN), som har oerhört lång erfarenhet av projektering av bostäder och som fungerade som ett uppslagsverk under hela processen. (Arkitekt) Ersättning för utvecklingsarbetet Det fanns ingen prissumma i Stockholmstävlingen. Designteamen har inte fått någon ekonomisk ersättning för inlämning av godkänt tävlingsförslag. Arrangören överlåter till parterna i teamen att själva reglera sina utvecklingskostnader i tävlingen. Det fanns en begränsad budget för arbetsinsatserna, är ett belysande svar. Fastighetsföretagen står för huvuddelen av kostnaderna, vilket gör dem till beställare av konsulttjänster och uppdragsgivare i teamen. Arkitektkontoren har bidragit till finansieringen av tävlingsförslaget genom lägre arvode och arbete på egen bekostnad. Två svar som visar hur utvecklingskostnaderna reglerats är: Vi finansierade arbetet då vi betalade arkitektkontoret konsultarvode. Men eftersom arvodet var lågt satt med anledning av möjligheten till vinstbonus och följduppdrag skulle man kunna säga att arkitektkontoret indirekt delfinansierat förslag. (Fastighetsföretag) Vi som byggherre får oftast stå för de tunga delarna av betalningen. Dock kan arkitektbolaget och andra konsulter hjälpa till med att ta ut minimipris av oss för att få en större bonus ifall vi vinner. (Fastighetsföretag) Arkitektkontoren ger en kompletterande bild av sin medverkan till finansieringen av tävlingsförslagen. Beställaren betalade och vi lade till lite egen tid. Mot detta står ett arkitektkontor som kunde ta betalt för utfört arbete. Vi fakturerade (fastighetsföretaget) för all vår nedlagda tid. Fastighetsföretagen är vanligtvis mer villiga att utlova fortsatt arbete vid vinst när arkitektkontoren bidrar till utvecklingskostnaderna (Rönn, 2016). I Stockholmstävlingen svarar arkitekterna, med något undantag, att det funnits ett informellt löfte om uppdrag vid vinst i tävlingen. Skriftlig överenskommelse saknas dock, varför löftet om fortsatt arbete vid tävlingsvinst framträder som en moralisk förpliktelse mellan företagen i designteamet. Det finns heller inget krav i markanvisningsavtalet på uppdrag till arkitekterna i det vinnande teamet. Motiv för tävlande Juryn tror att det är ett attraktivt läge på tävlingstomten i Stockholm som ligger bakom företagens villighet att ta fram förslag på nya bostäder. Utmaningen i tävlingsprogrammet, att kom- 18
binera nya boenden med låga hyror kan också ha lockat företag till markanvisningstävlingen, enligt juryn. Designteamen ger en mer mångfacetterad bild av orsaken till deras tävlande. Fastighetsföretagen lyfter fram tillgång till mark för bostadsbyggande som skäl för tävlandet. Bakom medverkan i Stockholmstävlingen finns också en vilja att synas och pröva något nytt. Tre svar som belyser fastighetsföretagens motivbild låter så här: Vi ansåg att platsen var intressant och att det skulle bli en bra erfarenhet eftersom vi inte tidigare deltagit i den (här) typen av tävlingar. Det var en annorlunda form och vi hade vissa förväntningar på att delta. (Fastighetsföretag) Det som lockade var möjligheten att erhålla en markanvisning (projektmöjligheten), men även den exponering som en eventuell vinst skulle innebära. (Fastighetsföretag) Vi ville vinna en tomträtt på kommunal mark att bygga bostäder på. Det är vår affärsidé. Att bygga upp, äga och långsiktigt förvalta hyresrättshus. Mark till dessa är lättast att komma över från kommunen (Fastighetsföretag) Arkitektkontorens skäl för att delta i tävlingen kretsar framför allt kring tävlingsuppgiften som en intressant utmaning som kan lösas med arkitektur. Möjligheten till fortsatt uppdrag är också en drivkraft. Två svar som lyfter fram uppgiften som skäl för tävlandet är: Konceptet för kvarter med enbart ungdomsbostäder innebar en ny utmaning i förhållande till normala bostadsprojekt. (Arkitektkontor) Det var lockande att rita och utveckla yteffektiva lösningar för bostäder. En utmaning som kommer att förbli en viktig fråga i framtiden. (Arkitektkontor) Program- och inlämningskrav Program- och inlämningskraven bestämdes av Exploateringskontoret i samverkan med juryledamöterna. Tävlingen skulle redovisas på svenska. Kraven på inlämning av arkitektritningar och illustrationer följer etablerad standard och praxis. Dessa krav är tydliga i tävlingsprogrammet och erbjuder inga större problem. Betydligt svårare var det för designteamen att tolka kraven på låg hyra och förutse hur juryn kan komma att bedöma det egna förslaget, gestaltningsidén för lägenheterna och den arkitektoniska anpassningen av bostadsbebyggelsen till platsen. Det är exempel på genuina osäkerhetsmoment i tävlingar. Konkurrenternas lösningar är dolda för de tävlande teamen. Först i efterhand när juryutlåtande blivit offentligt kan designteman se hur deras svar på inlämningskraven värderats av juryn. Arkitektkontoren svarar nej på frågan om program- och inlämningskraven skapade tveksamheter i tävlingen. För dem framträder kraven snarare som en självklar utgångspunkt för arkitektarbetet. Den som inte levererar begärda handlingar blir utesluten. Svårigheten ligger i tävlingsuppgiften och hur den bäst ska lösas. Det är bara ett arkitektkontor som framför kritik och menar att inlämningskraven varit alltför detaljerade och omfattande. Också en majoritet 19
av fastighetsföretagen uppfattar program- och inlämningskraven som tillräckligt tydliga. Det är tillämpningen som är svår att förutse; hur juryn kan antas vikta låg hyra mot arkitektoniska kvaliteter och väga antalet lägenheter mot skalan på bebyggelsen. I övrigt innehåller svaren två reflektioner av intresse i sammanhang: Stor konkurrens och många förslag innebär ofta att möjligheten att vinna är liten. Risken är därför stor att ett antal hundratusen kronor slängs i sjön. (Fastighetsföretag) Vi upplevde kravet att redovisa organisation som hindrande eftersom vi är projektutvecklare och därmed inte har för avsikt att äga de fastigheter vi utvecklar. Däremot är vi noga med att sälja de fastigheter vi utvecklar till långsiktiga fastighetsägare. (Konsultföretag) Innovation och nytänkande Juryn är försiktig i sin bedömning av innovationer i tävlingsförslagen. Utlåtandet innehåller bara allmänna omdömen om nytänkande. Det finns emellertid ett exempel på innovation hos arrangören som gäller kvalitetssäkringen av hyresnivån i vinnande förslag. Jag har tidigare inte hört att man skrivit in hyran i markanvisningen, så jag tror att det är nytt, svarar en juryledamot. Regleringen framstår som ny även om Exploateringskontoret tillämpat samma princip i markanvisningsavtal några gånger tidigare för 10-15 år sedan. Regleringen av inflyttningshyran i Stockholmstävlingen framställs som ett problem vid implementeringen snarare än som ett effektivt styrmedel för att säkra tävlingsresultatet. Arrangören har svårt att se regleringen som ett kreativt bidrag i tävlingsprocessen för att uppnå bostadspolitiska målsättningar. Den innovativa förmågan i tävlingen tillskrivs fastighetsföretagen och arkitektkontoren. Designteamen uppfattar programkraven som en innovativ drivkraft i Stockholmtävlingen som främjar nytänkande. Både fastighetsföretagen och arkitektkontoren svarar att kravet på yteffektiva bostäder till låga hyror legat till grund för deras utveckling av lösningar på tävlingsuppgiften och att kravet haft en stimulerande verkan. Programkraven är begränsningar från arrangörens sida som omvandlas till utmaningar för designteamen i deras jakt på ett vinnande koncept. Tre svar om belyser programkravens kreativa funktion är: Vi fick möjlighet att titta på vad marknaden erbjuder i dag i form av effektiv produktion. (Fastighetsföretag) Den begränsande ytan och vår målsättning att få in så många bostäder som möjligt krävande nytänkande kring yteffektivitet, både vad gäller planlösningar och situationsplan. (Fastighetsföretag) Vi hade en innovativ lösning om kollektivbostäder som vi vill testa. (Arkitektkontor) Designteamen är lika försiktig som juryn. Fastighetsföretagen och arkitektkontoren överlåter till juryn att identifiera innovationer i tävlingsförslagen. Det är bara ett fåtal team som vågar sticka ut och lyfta fram de egna lösningarna som uttryck för nytänkande och innovation. Beskrivningarna av förslagen i text har en redovisande karaktär. 20
Tävlingen som verktyg för gestaltning och byggande 2015 års markanvisningspolicy i Stockholm saknar klargörande rekommendationer vad gäller tävlingsformer, om staden ska arrangera allmänna eller inbjudna tävlingar med begränsat deltagande. Att ha så många former som möjligt är troligen det som är bäst, är ett svar på frågan från juryn. Markanvisningspolicyn innehåller en serie hänsyn - delvis motsägelsefulla - som berör valet av byggherre: Både vid anbud och direktanvisning tas hänsyn till byggherrens ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktig förvaltning av bebyggelsen med avsedd upplåtelseform Staden bör vid valet av byggherre också verka för att konkurrensförhållandena på marknaden främjas till exempel genom att uppmuntra nya företag och mindre byggherrar att etablera sig i Stockholm... Vid urvalet av byggherre beaktas också aktörens tidigare genomförda projekt som t ex nytänkande, arkitektur, förmåga att hålla tidsplaner/produktionstakt, långsiktig fastighetsförvaltning och låga boendekostnader. I den utsträckning markanvisningen kan användas för att pressa kostnader och gynna producenter som är villiga att producera bostäder av god kvalitet till rimliga priser, är det positivt. (Markanvisningspolicy 2015, s 8) Synen på markanvisningstävlingar varierar hos designteamen på ett typiskt sätt. Svaren från fastighetsföretagen går från välvilliga omdömen om stimulerande uppgift och transparens vid fördelning av byggbar mark till kritik av tävlingen som en resursförbrukande verksamhet. Från företagens perspektiv är tävlingen en mycket osäker investering i framtiden. Ju fler företag som deltar i tävlingen desto svårare är det att förutse juryns beslut och kalkylera vinstchanser. Samtidigt ger tävlingsprogram och juryutlåtanden en tilltalande insyn i stadens markpolitik. Fyra svar som förmedlar en blandad syn hos fastighetsföretagen med såväl positiva som negativa omdömen om tävlingsformen är: Jag tycker det är bra med tävlingar då det skapar transparens. Jag är dock mindre positiv till tävlingar utan klara viktningspoäng när det är flera kriterier som utvärderas. (Fastighetsföretag) Jag tycker det är bra att kommunen utnyttjar sitt markinnehav till att stimulera konkurrens för att sänka boendekostnader. Detta har man inte varit så aktiv med i Stockholm tidigare. (Fastighetsföretag) Markanvisningstävlingar kan vara bra i vissa fall, men de får inte användas för ofta. Skälet är att varje företag kanske lägger 300-400 tkr per tävling Dessa kostnader måste i slutändan tas ut av konsumenten i form av högre hyror. (Fastighetsföretag) Det är en dålig form som innebär att 10-15 aktörer lägger ner tid och resurser på att rita och tänka på något helt i onödan Speciellt i de markanvisningstävlingar där det slutar med den som betalar bäst vinner. Då skulle det räcka med att lämnade anbud på marken och sedan var det klart. (Fastighetsföretag) Arkitektkontoren redovisar en mer bejakande syn på tävlingar. Tre svar som uttrycker deras uppskattande grundinställning till tävlandet i arkitektur och stadsbyggnad är: 21
22 Markanvisningstävlingar är bra verktyg för att få bättre kvalité på byggprojekt. Urvalet av förslag borde inte vara prisdrivande, (utan) fånga upp bra gestaltning och intressanta lösningar. (Arkitektkontor) (Jag) tycker att markanvisningstävlingar generellt är bra, men det finns såklart osäkerhetsmoment som ibland kan göra att beställare inte vill/kan betala det som krävs för att göra tillräckliga utredningar. (Arkitektkontor) Jag tycker att markanvisningstävlingar är ett jättebra instrument för kommunen att nå högre arkitektonisk kvalitet i byggandet. Jag anser att man bör tävla på kvalitet och inte på högsta pris. Därför bör markanvisningstävlingar utgå från ett fast markpris där förslaget med högst arkitektonisk kvalitet vinner. (Arkitektkontor) 4. SLUTSATSER OCH DISKUSSION Designteamen i Stockholmstävlingen har baserat sina lösningar på hur arrangören i tävlingsprogrammet redovisat tävlingsuppgiften, kraven och bedömningskriterierna. Sorteringen och rangordningen av bostadsprojekten förutsätter att juryn kan värdera förslagen med stöd av bedömningskriterierna i tävlingsprogrammet. Juryledamöterna utgår från att designteamens visualiseringar förmedlar en trovärdig bild av bostäderna. Det finns två intressen som styr den visuella kommunikationen i tävlingar (Lehtonen, 1991). Dels ett framställningsintresse som handlar om att designteamen vill presentera tävlingsförslagen på ett så tilltalande sätt som möjligt för arrangören. Dels ett åskådarintresse som går ut på att juryledamöterna vill kunna se, identifiera och förstå kvaliteterna i tävlingsförslagen. Det behövs ett tränat ögat för att kunna bedöma förtjänster och brister i ritningar och illustrationer. Det ingår tre tydliga mål i framställningsintresset. Designteamen vill (a) visa upp sin professionella kompetens för juryn och förmedla kunskap om den egna lösningen, (b) fånga och hålla kvar åskådarnas intresse samt (c) få jurymedlemmar att uppleva visualiseringarna som trovärda avbildningar av förslagens arkitektoniska kvaliteter. Att se sig som närvarande i bilden är en del av visualiseringens verklighetsillusion. Även om ritningar och illustrationer givetvis inte är lika konkreta, påtagliga och informationsrika som en verklig miljö förmår visualiseringarna ändå förmedla en begriplig kunskap om framtiden. Det är grunden till att kompetenta jurymedlemmar kan fälla trovärdiga designomdömen. Förslagen behandlas som modeller av framtida byggnader. Därmed blir det möjligt att läsa ritningar och illustrationer som arkitektur och göra rimliga antaganden om hur visualiseringarna kan komma att upplevas som byggd miljö i detta fall bostäder uppförda på en bestämd plats i Midsommarkransen. Vid bedömningen går juryledamöterna mentalt in i förslagen och försöker uppleva visualiseringarna som uppförda byggnader. Synbilden spelar en avgörande roll för kunskapsförmedlingen. Tävlingsförslagen frammanar en framtidsvision präglad av tidlöshet (Lehtonen, 1999). Visualiseringarna beskriver inte hur verkligheten är beskaffad. De avbildar inte något som finns. Tävlingsförslagen är inte sanna eller falska, utan förslagen är bra eller dålig för någon i förhållande till ett syfte (Wallén, 1989). Tävlingen genererar en serie möjliga lösningar på uppgiften, modeller som prövas och ändras innan de omvandlas till en fysisk verklighet.
Genom Stockholmstävlingen har arrangören fått tillgång ett informationsrikt beslutsunderlag i form av 15 gestaltade förslag på nya bostäder. Samtliga förslag uppfyllde inlämningskraven. Inget blev uteslutet från bedömningen. Bostadsprojekten kan därför antas vara tillräckligt väl redovisade för att juryn skulle kunna utse en förstapristagare och motivera sitt beslut på ett för designteamen acceptabelt sätt. En lösning måste ses som sammantaget bäst i tävlingar, även när det är svårt att identifiera skillnader i arkitektonisk kvalitet. Godtycket kan minimeras genom att juryn beskriver hur förslagen blivit värderade och redovisar klargörande motiveringar till valet av vinnare i juryutlåtandet. Slutsatser Studierna av Stockholmstävlingen kan sammanfattas i tio övergripande slutsatser som behandlar programkrav, bedömningskriterier, marknadsföringen, framtagningen av tävlingsförslag, juryarbetet och synen på tävlingar hos fastighetsföretag och arkitektkontor. Bedömningskriterier 1) Tävlingsprogrammet innehåller, för det första, fyra olika bedömningskriterier som kan delas in två typer; hårda kriterier respektive mjuka kriterier. Som hårt kriterium uppträder kravet på redovisning av genomsnittlig hyra som kronor per kvm BOA och år. Det ett entydigt krav. Hårdheten ligger i mätbarheten. Som mjuka kriterier framträder önskan om (a) innovation och nytänkande för yteffektiviet, (b) arkitektur och gestaltning och (c) anpassning till givna förutsättningar. Dessa kriterier är mångtydiga och komplexa. Mjukheten består i att kriterierna måste tolkas i sin kontext. Men mjukheten är i sig inget hinder mot att professionella jurymedlemmar kan fälla trovärdiga omdömen och bedöma graden av innovation och lägenheternas yteffektivet, förslagens arkitektoniska gestaltning och avgöra hur lösningarna har anpassats till förutsättningarna. Det har således varit möjligt att finna den sammantaget bästa lösningen på uppgiften bland de 15 bostadsprojekten med utgångspunkt från bedömningskriterierna i programmet. Kriterier i användning 2) Juryn har för det andra dolt sina överväganden i utvärderingen. Min kritik gäller hur juryn redovisat utvärderingen av förslagen och motiverat rangordningen i sitt skriftliga utlåtande Det finns ingen systematisk jämförelse av bostadsprojekten i juryutlåtande som visar hur kriterierna tillämpats bara allmänna hänvisningar. Juryns rangordning saknar även klargörande referenser till bedömningskriterierna. Grunden för juryns värdering av designteamens lösningar framträder därför som oklar och onödigt subjektiv i utlåtandet. Bedömningskriterier i tävlingsprogrammet borde åtminstone använts i den sammanfattande värderingen av bostadsprojekten. Det hade kunnat ge en acceptabel koppling mellan kriterierna i programmet och juryns utvärdering av designteamens lösningar. Kategorisering av tävlingsförslag 3) Juryn har för det tredje fokuserat på lägenheterna vid bedömningen av tävlingsförslagen och delat in dem i två kategorier: enskilda lägenheter respektive kollektiva bostäder med eget rum och gemensamma utrymmen. Genom denna kategorisering av förslagen har kvaliteter som möblerbarhet, rumslighet, flexibilitet och dagsljus spelat en stor roll vid utvärderingen. Det är en vidareutveckling av grunderna för bedömningen som juryn gör i efterhand för att 23
lättare kunna se skillnader mellan förslagen. Tyngdpunkten i juryn bedömning flyttas från stadsbyggnadsnivån till den inre miljön. De alla minsta lägenheterna ser inte juryn som fullvärdiga bostäder utan liknar dem vid studentrum och hotell med tidsbegränsat boende. Också denna karaktärisering av arkitektoniska uttryck i bostadsprojekten är en följd av valet att sätta lägenheterna i centrum för bedömningen. Juryn har i slutbedömningen ställt två förslag från respektive kategori mot varandra. Arbetssättet påminner om en turnering där de två bästa lagen ska göra upp om slutsegern. Det vinnande förslaget i Stockholmstävlingen redovisar en traditionell lägenhetslösning i en byggnadskropp gestaltad som en svängd form i en utmanande färgskala. På andra plats kommer förslaget med ett kollektivt boende i ett traditionellt formspråk. Både förslagen bär på ett spänningsfält mellan tradition och förnyelse, som i det ena fallet hänför sig till byggnadens arkitektur och i det andra fallet handlar om boendeformen. Studenterna som studerade tävlingen i kursen har gjort en annan värdering av bostadsprojekten jämfört med juryn. I deras rangordning är förslaget som kombinerar enskilda bostadsrum med gemensamma utrymmen en överlägsen förstapristagare. Studenterna ser således förslaget på andra plats i tävlingen som en vinnare. Sortering och rangordning 4) Juryns indelning av tävlingsförslagen i två kategorier har, för det fjärde, påverkat rangordningen i Stockholmstävlingen. Hur utvärderingen är organiserad har uppenbarligen betydelse för vilka förtjänster och brister som uppmärksammas. Juryns sortering av förslagen i huvudkategorier leder till att slutbedömningen står mellan representanter för två olika principlösningar. En av dessa blir med nödvändighet vinnare i en sådan bedömningsprocess. Juryns kategorisering har i detta fall fått en styrande inverkan på slutbedömningen. Studenterna organiserade sina utvärderingar på ett annat sätt, vilket både gav en annan bedömningsprocess och en annan vinnare. Andrapristagaren blev en tydlig segrare hos studenterna med 13 förstaplatser (se bilaga). Det förslag som juryn såg som bäst fick bara 2 förstaplatser i studenternas utvärdering. En förklaring till skillnaderna i utfall är att studenterna hade i uppgift att peka ut de fem bästa bostadsprojekten och bland dem identifiera en vinnare. Genom denna sortering och rangordning fick kriterierna i tävlingsprogrammet en tydlig roll i bedömningen. Studenterna redovisar en mångsidig utvärdering där förslagens kvaliteter prövats utifrån sina egna meriter inte som representanter för en principlösning på tävlingsuppgiften. Hyresnivå 5) Hyresnivån har för det femte haft en stor betydelse för juryns bedömning av förslagen, medan antalet bostäder spelat en underordnad roll. Att hyresnivån påverkat utvärderingen är naturligt med hänsyn till att den genomsnittliga hyran är ett bedömningskriterium i tävlingsprogrammet. Däremot finns det ingen extern hyresnivå som utgångspunkt för bedömningen. Förslagen har enbart jämförts med varandra. Därmed är det svårt att avgöra om tävlingen varit ett fungerande verktyg för att uppnå målet uttryckt som billiga och yteffektiva bostäder som unga har råd att efterfråga (Tävlingsprogram, s 2). Juryn noterar att hyresnivån varierar från 1 490 kr till 2 550 kr kvm BOA och år. Motsvarande hyresnivå för nybyggda hyreslägenheter i Storstockholm är 1 704 kr per kvm BOA och år enligt SCB (Statistiska Centralbyrån). Det är en rimlig utgångspunkt för prövning av måluppfyllelsen i tävlingen. 4 av 15 designteam pre- 24
senterade förslag som har en lägre hyresnivå än 1 704 kr per kvm BOA och år. Två av dessa förslag gick vidare till slutbedömningen. Antalet bostäder i tävlingsförslagen varierar. Kategorin enskilda lägenheter omfattar 11 förslag, från minst 24 till max 55 lägenheter i förslaget från Mindroc och Eric Guide Architects. Kategorin kollektiva bostäder går från 48 till 74 platser i rum. Det finns fyra sådana förslag i Stockholmstävlingen. Den lägsta genomsnittliga hyra på 1 490 kr/kvm BOA och år återfinns i förslaget från Botrygg och Sonark Arkitektkontor. Juryn anser dock att förslaget är svårbedömt på grund av en informationsfattig redovisning av lägenheter och planerad bebyggelse. Förslaget med 55 lägenheter från Midroc och Eric Guide Architects får positiva omdömen i fråga om gestaltningen: Kanske det arkitektoniska starkaste förslaget med sin transparanta bottenvåning och loftgång med rumsliga och sociala kvaliteter. (Juryutlåtande 2014, s 14) Juryn finner att byggnadsvolymen är för stor på platsen och att lägenheterna är för små med en karaktär av studentboende. Däremot kommenteras inte den höga hyresnivån på 2 550 kr/ kvm BOA och år och det stora antalet lägenheter (55 st) i förslaget. Marknadsföring och informationssökning 6) Stockholmstävlingen har för det sjätte marknadsförts på ett asymmetriskt sätt. Förutom att informera på stadens webbsida har Exploateringskontoret aktivt sökt upp fastighetsföretagen i förvaltningens markanvisningsregister. Registret innehåller e-postadresser till 72 namngivna personer hos 40 bygg- och fastighetsföretag. Den aktiva marknadsföringen via nyhetsbrevet riktar sig till fastighetsföretagen inte till konsulterna. Av detta skäl är det också få arkitektkontor i markanvisningsregistret, varför arrangörens informationsspridning genom nyhetsbrev till bygg- och fastighetsföretag kan kritiseras som ensidig. Markanvisningsregistret osynliggör arkitekternas roll i denna tävlingsform. Det är förklaringen till att en majoritet av arkitektkontoren blivit informerade om Stockholmstävlingen av fastighetsföretagen. Konsult-, bygg- och fastighetsföretag som inte finns registrerade i stadens markanvisningsregister måste bedriva en egen uppsökande verksamhet och återkommande granska Exploateringskontorets hemsida för att få information om markanvisningstävlingar. Utvecklingskostnader och arkitektarbete 7) Tävlingen representerar för det sjunde en investering i en osäker framtid för designteamen. Tävlingsprogrammet innehåller ingen information om ekonomisk ersättning till förslagsställarna. Stockholmstävlingen saknar prissumma. 9 Arrangören överlåter åt konsult-, bygg- och fastighetsföretagen att själva reglera sina utvecklingskostnader. Bristen på ersättning från arrangörens sida är en kritisk aspekt som begränsar markanvisningstävlingen som bostadspolitiskt verktyg och professionellt laboratorium för utveckling av innovativa lösningar. Avsaknaden av prissumma gör att designteamen tenderar att delas upp i roller som beställare och utförande. Arkitektkontoren bidrar till finansieringen genom låg taxa och obetalt arbete. Gratisarbetet i tävlingar kan både uppfattas som en investering i ett framtida uppdrag, behandlas som vidareutbildning i företagen eller ses som en egenfinansierad FoU-satsning. Det finns normalt flera motiv bakom valet att medverka i en markanvisningstävling. 25 9 Ersättningen till förslagsställaren i en inbjuden arkitekttävling för motsvarande gestaltning av bostäder kan erfarenhetsmässigt uppskattas till 200 000 300 000 kr.
26 Bristen på ekonomisk ersättning till designteamen för deras utveckling av tävlingsförslag är ett problem i Stockholmstävlingen som sannolikt förstärker ojämlikheten mellan arkitektkontor och fastighetsföretag. Det blir svårare att uppträda som ett team. De asymmetriska tävlingsvillkoren återkommer sedan i slutet av tävlingen när det vinnande förslag ska implementeras genom markanvisningsavtal. Enbart fastighetsföretaget (Familjebostäder) i designteamet är avtalspart. Arkitektkontoret är frånvarande. Fortsatt projekteringsuppdrag för arkitekterna vid förstapris i markanvisningstävlingar baseras på ett muntligt löfte från fastighetsföretagen. Parterna litar på varandra. Det är en fråga om tillit och förtroende, en etisk princip som träder i kraft vid vinst och som återfinns i markanvisningstävlingar (Rönn, 2016). Teambildning och inlämningskrav 8) Teambildningen i Stockholmstävlingen baseras på, för det åttonde, erfarenheter av tidigare samarbeten i projekt. Initiativet till att skapa team kommer både från fastighetsföretagen och arkitektkontoren. Informanterna hos fastighetsföretagen uppfattar sig som initiativtagare i något högre grad än arkitektkontoren. Designteamen är sammansatta av personer som känner varandra väl. Så är fallet för 13 av 15 team i Stockholmstävlingen. Kompetens och goda erfarenheter framträder som avgörande för teambildningen. Som underliggande drivkraft till valet att bilda team finns chansen till byggbar mark för bostäder i ett intressant läge, viljan att utveckla ett konkurrenskraftigt bostadsprojekt och möjligheten till fortsatt uppdrag. Arkitektkontoren och fastighetsföretagen uppfattar inlämningskraven i allt väsentligt som normala för tävlingsuppgiften. Kraven innehåller ett antal naturliga tolkningsproblem som betydelsen av låg hyra och hur juryn kan komma att bedöma lägenheternas funktioner och den arkitektoniska anpassningen till platsen. Det är typiska osäkerheter som ligger inbäddade i tävlingen som idé och professionell praktik. Samma programkrav genererar flera olika typer av goda lösningar på designproblemen i programmet. Designteamen kan bara gissa hur många konkurrenter som kommer att delta i Stockholmstävlingen och deras lösningar på uppgiften. Först i efterhand när förslag blivit offentliga och designteamen tagit del av juryutlåtandet är det möjligt att få en tydlig bild av tävlingsprocessen. Konkurrenternas förslag kastar ett förklarande ljus över tävlingen. Vinnaren gläds åt resultatet. Förlorarna kan i varierande grad uppfatta jurys bedömning av tävlingsförslagen som godtyckliga eller systematiska, korrekta eller subjektiva, transparanta eller styrda av dolda värderingar hos jurymedlemmarna. Den offentliga redovisningen av tävlingsdokument gör processen kritiserbar. Det är bra. Att det bara är ett förslag som ska bli vinnare ingår i spelets regler och är en grundprincip som accepteras att nyckelaktörerna i tävlingsprocesser. Innovation och nytänkande 9) Det finns för det nionde en försiktig hållning till begreppen innovation och nytänkande i tävlingen hos både jury och designteam. Försiktigheten visar sig i avsaknaden av referenser till begreppen i såväl juryutlåtandet som i designteamens presentationer av sina bostadsprojekt. Juryn uppger att man vid utvärderingen letat efter nytänkande som kan inspirera till fortsatt utveckling av billiga bostäder (Juryutlåtande 2014, s 6). Även om begreppet innovation kan vara ett svårtolkat i tävlingssammanhang finns det en allmänt erkänd definition. Innovationer är nya produkter, tjänster och processer (Oslo Manual, 2005). Markanvisningstäv-
lingen är i denna definition en ny process för tävlande i arkitektur och byggande i kommuner som uppstod under 1980-talet och som ännu inte kodifierats i ett nationellt regelverk. Sett som bostadspolitiskt verktyg och professionellt laboratorium erbjuder tävlingen en möjlighet till nytänkande. Regleringen av inflyttningshyran i Stockholmstävlingen är en innovation från arrangörens sida. Motsvarande reglering har tillämpats i Göteborg (Rönn, 2016). Det är emellertid en styrning av hyresnivån som arrangören i efterhand uppfattar som problematisk för fastighetsföretagen och som inte kommer att tillämpas i nya tävlingar utan direktiv från politikerna (personlig kommunikation 2017-03-05). Nya markanvisningstävlingar som inbegriper reglering av inflyttningshyra förutsätter således aktiva politiker i Stockholm och tydliga direktiv till tjänstemännen. Två designteam våga sticka ut och hävda att man tagit fram innovativa lösningar på tävlingsuppgiften. Järntorget och Utopia Arkitekter uppger att deras förslag till kollektivboende är en innovativ lösning på bostadsbehovet i Stockholm. Wästbygg och Arkitektstudie Witte presenterar en lösning med upphängning av cykel vid lägenhetsdörren som en innovation som både frigör yta på gården och ger trygghet för hyresgästen. Också utvecklingen av en funktionsvägg med kök och förvaringsutrymme lyfts fram som nytänkande som ger en effektivare användning av lägenhetsytan. Dessa referenser i text till innovation och nytänkande i designtemans beskrivningar är ett undantag. En majoritet av förslagsställarna vill uppenbarligen att ritningar och illustrationer ska tala för sig själva. Det förutsätter ett tränat öga hos jurymedlemmarna som gör det möjlig för dem att se uttryck för nytänkande i visualiseringarna. Kommunikationen har i detta fall bilden som medium och förmedlare av innovationer. Studenterna är inte lika försiktiga i sina bedömningar av bostadsprojekten och ser flera innovativa lösningar i de fem bästa förslagen. De 13 studenter som har lösningen från Järntorget och Utopia Arkitekter på förstaplats tar upp begreppet innovation och hur detta bedömningskriterium kommer till uttryck i gestaltningen. Studenterna ser tillgång till privata rum i en kollektiv boendeform på en ny plats i Stockholm som en designbaserade innovation. I deras juryutlåtande återfinns följande kommenterar under kriteriet innovation och nytänkande: New innovative way of living and shearing space, collective-living. Good with the different zones for privacy, gradients and the flexible plan for future changes. (Student) The proposal provides little innovation in space efficiency, except for is its low prices and collective layout. Collective living is nothing new in suburban Stockholm but it is not representative for this area. This project may very well be the first collective housing in Midsommarkransen. (Student) The proposal rethinks collective living in an innovative manner through increasing comfort factor that helps to minimize the practical and social challenges traditionally associated with public housing. (Student) This proposal is based on a model of a modern collective accommodation that provides housing low in cost by high in terms of size design and quality. It provides privacy where it is needed and togetherness where it is essential cooking eating spending free time. In my opinion it can eliminate the feeling of loneliness and this kind of living conditions can be very attractive not only for students. (Student) 27
Every apartment houses four people, which creates a very effective space. Two shared bathrooms with showers which feels like a essential condition and a kitchen. A very rational floor plan with elevators and stairs on the outside, which make possible that every square meter on the inside is being used for living. (Student) It s innovative in it s flexibility and the fact that they have taken shared living in consideration on such small surface. The idea of collective living is interesting and, if successful, could be a good solution to the shortage in housing. It also in contrast to most of the other suggestions offers the possibility of living in a big apartment, if you are willing to share common space. (Student) Två studenter som placerat förslaget från Familjebostäder och Origo Arkitekter på första plats lyfter fram flera designbaserade och funktionella innovationer i sina utlåtanden. Det gäller lösningar på förvaringsplats i lägenheter, förråd på balkong, utnyttjandet av lägenhetsytan och bolokaler i markplan: Tack vare den nytänkande modulen skapas flera smarta förvaringslösningar. En hel förvaringsvägg blir möjlig trots att det bara är en enrummare, och i ena modulen finns det till och med ett förråd på balkongen, vilket är mycket fördelaktigt. Korta loftgångar blir effektiva eftersom de även kommer fungera som balkonger. Cykelförvaring finns på gården, eftersom de prioriterat lägenheter och bokaler på markplan mycket bra. (Student) Två studenter har förslaget från Nyhem och Ikano + White Arkitekter på förstaplats. En av dem ser följande innovationer i lösningen: Highly innovative in overall look, use and environmental features of the design. Very innovative with the sheltered courtyard idea which offers social interaction and a noiseless inside. Innovative in terms of material. The buildings have a steel frame and the facades are covered with sheet metal, a maintenance-free outward, and the inner volume is dressed in polished steel, and reflect light down to farm setting, and allows the body of the building to blend / reflect their surroundings. (Student) Också tävlingsförslaget från Wästbygg och Arkitektstudio Witte har placerats på första plats av två studenter. En av studenterna noterar i sitt utlåtande dessa exempel på tekniska och funktionella innovationer i förslaget: Innovation och nytänkande när det gäller effektiv användning av rum. Förslaget ger möjlighet att använda samma yta på olika sätt samt visar även på hur lägenheterna kan nyttjas på mer än ett sätt. En funktionsvägg ger en tydlig rumslig indelning och minimerar outnyttjade ytor. Några lägenheter som ligger högst upp ges extra kvaliteter, som två separata sovplatser samt dubbel takhöjd i en del av lägenheten. Balkongen är även entré. Här finns plats till att förvara sin cykel vilket är ett bra alternativ då många vill ha cykeln nära sin lägenhet pga. stölder. Balkongen blir även en förlängning utåt och skapar ett gemensamt rum med grannarna där spontan samvaro kan ske. (Student) Tävlingserfarenheter och tävlingsuppfattningar 10) En både motsägelsefull och överraskande positiv syn på markanvisningstävlingen framträder hos designteamen, för det tionde, trots att deras investeringar i arbetstid och kreativitet sker i en process präglad av osäkerhet. En tydligare kritik kunde förväntas från fastighetsföretagen som måste bekosta genomarbetade lösningar till arrangören utan krav på ekonomisk 28
gottgörelse. Hälften av fastighetsföretagen ser dock fördelar med tävlingen som bostadspolitiskt verktyg. Gestaltning, byggande och marktilldelning blir transparanta i offentligt arrangerade tävlingsprocesser. Tävlingsprogram, tävlingsförslag och juryutlåtande ger möjlighet till insyn i valet av vinnare. Dessutom har Stockholmstävlingen stimulerat dem att utveckla förslag som syftar till sänkta boendekostnader, även om bara fyra bostadsprojekt redovisar en lägre hyra att motsvarande nybyggen i Storstockholm. Den andra halvan av fastighetsföretagen uttalar kritik mot tävlingen på grund av höga utvecklingskostnader och oklara vinstchanser. Kärnan i kritiken gäller bristen på ersättning för inlämning av godkända förslag. 10 Trots höga tävlingskostnader väljer dock fastighetsföretagen att delta i markanvisningstävlingar för att komma över byggbar mark. Arkitektkontoren ser tävlingsverksamheten som något i huvudsak bra och uppfattar att den främjar kvalitet i arkitektur och stadsbyggnad. En del av förklaringen kan vara att arkitektkontoren - till skillnad mot fastighetsföretagen - kompenserats ekonomiskt för sin insats i designteamen. Deras bidrag till finansieringen av tävlingsförslagen är medverkan på låg taxa kompletterat med obetalt arbete. En annan förklaring till arkitekternas positiva grundinställning till tävlingen ligger i synen på tävlingsuppgiften som en professionell utmaning som ställer krav på kreativitet. Ytterligare en förklaring till att arkitekterna tilltalas av tävlingen kan sökas i deras yrkestradition. Tävlingen är en hyllad verksamhet i kåren och marknadsförs av Sveriges Arkitekter. På organisationens hemsida presenteras planerade, pågående och genomförda tävlingar. Sveriges Arkitekter har en egen organisationsenhet med anställda tjänstemän och förtroende valda ledamöter som granskar tävlingsprogram, utser juryledamöter och godkänner tävlingar. Enheten säljer även tävlingstjänster till arrangören. Det finns således en mycket tydligare inskolning i tävlingskulturen hos arkitektkontoren jämfört med fastighetsföretagen. Referenser Andersson, A. & Lunander, A., 2004. Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling. Stockholm: Konkurrensverket. Flyvberg, B., 2006. Five misunderstandings about Cases Study Research. Qualitative Inquire, No 2. Fisher, P. and Robson, S., 2007. The disposal of public sector sites by development competition, Property Management, No 4. Forlati., S., 2016. About and beyond winning competition Strategic considerations for architectural practices in (Eds) J. E. Andersson, G. Bloxham Zettersten and M. Rönn, Architectural Competitions as Institution and Process, Copenhagen: Royal Institution of Technology and Kulturlandskapet. Fraser. M., 2010. Residential property developers in urban agent-based models: Competition, behaviour and the resulting spatial landscape, Auckland: University of Auckland. Groat, L. and Wang. D., 2002. Architectural research methods, NY: John Wiley & Sons, Inc. Hansson, M. 1988. Förenklat byggande inom kv Sjövik, Norra Gullviksborg i Malmö, utvärdering 11. Malmö: Fastighetskontoret. 29 10 Prissumman i en arkitekttävlingen godkänd av Sveriges Arkitekter hade sannolikt legat på cirka 1 miljon kronor. Ersättningen i en inbjuden arkitekttävling med fyra tävlande arkitektkontor för motsvarande gestaltning av bostäder kan uppskattas till cirka 250 000 kr.
30 Hur fungerar bostadsförsörjningen? 2006. Stockholm: Statskontoret. Rapport 2006:2. Janek, A., 1996. Kunskapsbegreppet i praktisk filosofi. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. Johansson, R., 2007. On Case Study Methodology. Open House International, No 3. Kreiner, K., 2007. Strategic Choices in Unknowable Worlds. Copenhagen: Center for Management Studies of the Building Process. Kreiner, K. and Gorm, M., 2008. Prekvalificering til arkitektkonkurrencer. Del 1: Bygherrens perspektiv og erfaringer, Center for ledelse i byggeriget: Arbejdspapir. Lahdenperä, P., 2009. Conceptualizing a two-stage target-cost arrangement for competitive cooperation, Construction Management and Economics, No 13. Lans, W. and Volker, L. 2008. EXPLORING THE ASSESSMENT OF A JURY PANEL IN ARCHI- TECTURAL DESIGN EDUCATION AND PRACTICE, Conference paper. Lehtonen. H., 1991. Om utgångspunkterna vid visualisering av arkitekturprojekt. Tidskrift för Arkitekturforskning, Nr 1. Lehtonen. H., 1999. Tid, arkitektur och avbildning. Nordisk Tidskrift för arkitektutforskning, Nr 2. Liske, H. 2008. Der Bauträgerwettbewerb als Instrument des geförderten sozialen Wohnbaus in Wien verfahrenstechnische und inhaltliche Evaluierung. Wien: Magistrat der Stadt Wien. Markpolitik och kommunala markpriser. 2005. Karlskrona: Boverket. Mark, bostadsbyggande och konkurrens. En granskning av den kommunala markanvisningsprocessen. 2012. Stockholm: Statskontoret. Rapport 2012:25. Markanvisningspolicy 2015. Stockholm Stad. Morgan. F. J., 2010. Residential property developers in urban agent based models: Competition, behaviour and the resulting spatial landscape. Auckland: University of Auckland. Oslo Manual, 2005. European Commission and Eurostat. Persson, E. 2013. En studie av förekomst och innehåll i markanvisningspolicyer. Stockholm: Institutionen för Fastigheter och byggande, KTH. Rönn, M. 2016. Design versus Economy: on prequalification in developer competitions, in AESTHET- ICS THE UNEASY DIMENSION IN ARCHITECTURE, Eds. Rönn, M. and Toft, A. E., Trondheim: Nordic Academic Press of Architectural Research. Rönn, M., Markanvisningstävling i Göteborg: En pilotstudie om gestaltning, byggande och boendekostnader, Stockholm: Kulturlandskapet och KTH, Trita-Ark-Forskningspublikation 2016:1. Rönn, M., 2014. Choosing architects for competitions - Reviewers experiences from the selection of design teams in Sweden. FORMakademisk, No 1. Rönn, M., 2012. Prekvalificering arkitekttävling vs markanvisningstävling. Stockholm: TRITA- ARK-Forskningspublikationer 2012:3. Schön, D., 1983. The reflective Practitioner, USA: Basic Books.
31 Stenberg, A-C., 2006. The Social Construction of Green Building. Göteborg: Chalmers University of Technology. Wallén. G., 1989. Utvärdering av arkitekturforskning. Tidskrift för arkitekturforskning, Nr 3. Östman, L., 2014. An explorative study on municipal developer competitions in Helsinki. FORMakademisk, No 1. Internet Innovationsstrategi för det Svenska samhällsbyggandet. Underlag för fortsatta satsningar på innovation inom det Svenska samhällsbyggandet (2012). Bygginnovationen. Tillgänglig 2017-02-08: http://www.bygginnovationen.se/library/1582/innovationsstrategi_20121116.pdf Markanvisningsregister: Tillgängligt 2017-02-18: http://www.stockholm.se/trafikstadsplanering/stadsutveckling/bostadsbyggande/mark-inomkommungransen/markanvisningsgregistret/ Origo arkitekter. Tävlingsförslag. Tillgängligt 2017-02-18: http://www.origoark.se/kransen-2/ Utopia Arkitekter. KomBo. Tillgängligt 2017-02-18: http://www.utopia.se/se/projekt/kombo Hyresnivå i Storstockholm 2014. Tillgänglig hos SCB 2017-03-06: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start BO BO0404 BO0404A/HyresrattByg ghlgh/?rxid=a6ced5c4-ce5c-40d7-b4ae-681c9899e183 Tävlingsdokument 15 tävlingsförslag från Exploateringskontorets diarium. Anbudöppningsprotokoll 2014-10-03. Tekniska Nämndhuset. Stockholms stad. Tjänsteutlåtande 2015-03-23. Förslag till beslut. Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Liljeholm 1:1 i Midsommarkransen till AB Familjebostäder. Exploateringskontoret, Stockholms stad Inbjudan med tävlingsprogram 2014-06-18. Markanvisningstävling för billiga och yteffektiva bostäder för unga i Midsommarkransen. Exploateringskontoret, Stockholms stad. Juryutlåtande, december 2014. Markanvisningstävling för billiga och yteffektiva bostäder för unga i Midsommarkransen. Exploateringskontoret, Stockholms stad. Markanvisningsavtal 2015 mellan Stockholms kommun genom Exploateringsnämnden och AB Familjebostäder. Program för Aspudden och Midsommarkransen 2013. Stadsbyggnadskontoret. Stockholm stad. Personlig kommunikation E-post, personlig kommunikation med Exploateringskontoret 2017-03-05
Tävlingsförslag: Vy och situationsplan Designteam: Botrygg + Sonark Arkitektkontor. 30 lägenheter, hyra 1 490 kr/kvm BOA och år. Designteam: Lansen + AG Arkitekter. 30 lägenheter, hyra 2 370 kr/kvm BOA och år. Designteam: Wästbygg + Arkitektstudio Witte. 49 lägenheter, hyra 1 998 kr/kvm BOA och år. Designteam: Balder + Reinertsen. 24 lägenheter, hyra 1 900 kr/kvm BOA och år.
Tävlingsförslag: Vy och situationsplan Designteam: Wallfast och Moelven + OWC Arkitekter. 40/48 lägenheter, hyra 2 255 kr/kvm BOA och år. Designteam: Midroc + Eric Giudice Architects. 55 lägenheter, hyra 2 550 kr/kvm BOA och år. Designteam: Svenska Bostäder + Andreas Martin Löf Arkitekter. 27 lägenheter, hyra 1 883 kr/kvm BOA och år.
Tävlingsförslag: Vy och situationsplan Designteam: Cisterna och Bo Klok + Reierstam Arkitektur. 16/32-48 lägenheter, hyra 1890 kr/kvm BOA och år. Designteam: Nyhem och Ikano + White Arkitekter. 49 lägenheter, hyra 1 812 kr/kvm BOA och år. Designteam: ByggVesta + Grontmij. 30/74 lägenheter, hyra 1 590 kr/kvm BOA och år.
Tävlingsförslag: Vy och situationsplan Designteam: Home by home + Arkitektonika. 39 lägenheter, hyra 2 067 kr/kvm BOA och år. Designteam: Familjebostäder + Origo Arkitekter. 30 lägenheter, hyra 1 659 kr/kvm BOA och år. Designteam: Husab Bostad. 40 lägenheter, hyra 1 975 kr/kvm BOA och år.
Tävlingsförslag: Vy och situationsplan Designteam: Järntorget + Utopia Arkitekter. 14/54 lägenheter, hyra 1 599 kr/kvm BOA och år. Designteam: DAP Stockholm. 36 lägenheter, hyra 1 800 kr/kvm BOA och år.