FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1
Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen skog Holmen (1997) Skogsförvaltare Holmen, 80 000 ha (1999) Distriktschef köp Västerås (2014) Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen - Rovviltexpert miljödepartementet Skogsnäringens representant i: - Viltförvaltningsdelegationen E-län - Mera Tall projektet - Ordf. YH-utb Skogsvård /planering Linköping 2
KVÄLLENS MÅL? 1. Väcka nya tankar för viltförvaltning/skogsförvaltning 2. Ny kunskap om viltets påverkan 3. Logik och mod istället för tyckande/känslor/ decibel-demokrati 3
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. MÅL Älgkalv 0911 12 kg 4
SKOG & VILT VARNING! KÄNSLIG CHOCKERANDE STÖTANDE INFORMATION 5
6 år VAD HAR HÄNT? furor? BONZAI ODLING? Ståtliga Skogproduktion? Biologisk mångfald? Viltfoder? Plantförädling? 7 år 6
JAKTUPPLEVELSE? - DJURPLÅGERI? Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg Älgko 5 år 09112 91 kg Tjur 68 kg 2 Älgkalvar 0911 19 kg Älgkalv 0912 44 kg 8
Slaktvikter älgkalv 2003-2011 Holmens marker Tjurkalv Älgkalv 0901 31 kg Kvigkalv Älgkalv 0911 12 kg 9
Sommarbete i juni ger buskskott i augusti 10
Älgkalv 0911 12 kg Hur vill vi ha det? Foder? Välmående vilt? Virkesproduktion? Biologisk mångfald? Samhällsnytta? ALLA VINNARE! 7 år, Mottorp, Finspång 7 år, Hälsingland 11
Betesinventering VBIN 1. Urval bestånd 1. Ålder (4-14 år) 2. Geografisk spridning r=3,5 m 2. 10 ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) 4. Utse 8-12 huvudstammar 1. Planterade barr huvudstammar 2. Medelhöjd 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 6. Finns RASE på ytan? 1. Arter, antal 2. Medelhöjd Vinterbete Sommarbete 7. Finns mjölkört på ytan? 1. Ja / Nej Rönn Asp Sälg Ek 12
Andel färska bett 40% Färsk toppskottsbetning på tall 4-14 år enligt VBIN 35% 30% 11% 25% 20% 24% 20% Sommarbete 16% 15% 17% 19% 25% Vinterbete 7% 12% 10% 6% 14% 14% 11% 7% 9% 5% MÅL 5% 4% 6% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Vinter Sommar 13
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hektar 12000 Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) 1969-2020 Holmen Skog i Norrköping 11500 11000 10500 10000 Foderförlust - 25 % 9500 9000 8500 8000 År 14
Antal skjutet klövvilt 3000 Avskjutning klövvilt vs färskttoppskottsbete tall Kolmårdens viltskötselområde (100 000 ha) 2008-2017 40% 2500 2000 1500 1000 500 0 10 500 ha 36% 35% foderareal 209 356 192 165 240 299 412 210 206 263 238 256 534 443 371 34% 317 316 564 30% 502 372 730 14% 385 478 477 441 330 353 23% 431 23% 300 362 8 000 ha 277 17% 613 466 352 689 619 416 322 745 408 441 508 230 174 147 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Jaktår 15% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vildsvin Rådjur Dovhjort Kronhjort Älg Mål 15
47 % färska skador Boxholms Skogar 16
Vem äter tall? DNA-analys 25% 75% 17
Älgen blir förlorare 18
Kvalitetsbetare (Örter, blad, skott) Anpassningsbar mellangrupp Grovbetare Gräs Vommens relativa storlek = förmåga att leva på näringsfattigare föda? 19
ALLA ÄTER ÖRTER under vår-sommar! 20
RESULTAT! 21
Areal /Antal Vad har vi för alternativ på Holmens marker? Älgkalv 0911 12 kg 10 älg/kha Ränta 6 älg/kha 2 älg/kha FODER KAPITAL 1980 1990 2000 2010 2020 22 TID
Hur skall vi få skog och foder? 23
Skogsbruk ger foder Hygge år 0-4 Ungskog år 5-17 Äldre skog år >18 24
Skogsbruk är foderskapande! 6 000 ha foderskapande åtgärder varje år (27 ha/dag) 75 000 ha produktiv skogsmark Slutavverkning Övrig avverkning Gallring Stubbrytning Föryngring Röjning Produktiv skogsmark 25
SLUTSATS OBALANS Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg 26
Hägn 10x10 m efter 1 år (17 st) Mjölkörts-index MI 27
Målen med älgförvaltningen 1. Högkvalitativ älgstam 2. Balans med betesresurserna 3. Hänsyn till allmänna intressen 2 1 3 Enligt propositionen 2009/10:239: Målet är en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Älgstammens storlek ska genom lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. 28
UPPGIFTEN är tydlig! Enligt propositionen 2009/10:239: Målet är en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Älgstammens storlek ska genom lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. 29
Vad menas med balans? Lagom med älg/vilt i förhållande till fodermängden för att: Minimera skador på växande skog och grödor Undvika negativa effekter på älgens vikt, reproduktion och dödlighet. Genom jakt försöker vi upprätthålla denna balans Ska vi över tiden ha ett konstant förhållande / balans mellan älg och foderutbud måste: Älgtätheten må variera - eftersom foderutbudet varierar 30
Antal klövvilt Målet är tydligt Uppgiften är tydlig Sambandet är självklart Öka avskjutning Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 31
ÄLGSKÖTSELOMRÅDE (ÄSO) Frivillig samverkan mellan markägare. Samverkansformer bestämmer ingående markägare A B C D E F 33
Älgskötselområdet är en markägarorganisation! Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna löser uppgiften Biologisk mångfald Foderprognos Skadenivå Avskjutning Effektiv jakt Ekonomi 34
Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna utför Antal klövvilt Öka avskjutning Foderprognos Minska avskjutning Skadenivå För att lösa uppgiften krävs endast två faktorer: 1. Skadenivå 2. Fjolårets avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 35
WIN-WIN är målet! Ansvar och MOD är lösningen 36
Hög skogsproduktion = Hög viltproduktion! Låg skogsproduktion = Låg viltproduktion! = Rätt trädslag på rätt växtplats! - Hög virkesproduktion - Foder i ris-, busk- och trädskikt - Biologisk mångfald - Kortare omloppstid = mer ungskog/foder/vilt 37
Sverige har världens tätaste älgstam 38
Vad är risken att skjuta för mycket? Vad är risken att skjuta för lite? Antal klövvilt Öka avskjutning Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 39
Vad behöver älgen äta? En vuxen är behöver äta ca 5 kg kvistar (torrvikt) under ett vinterdygn. En ungtall kan innehålla mellan 100-400 gram foder, en björk mellan 50-150 gram 5 kg foder = 20 tallar / dygn alt. 100 björkar / dygn 40
Betesskadornas inverkan på tillväxten hos tall Vad kostar tillväxtförlusten? 2 m3/år/ha Svar: ca 700 kr/ha/år Vad blir det på ca 10 000 ha? Svar: ca 7 000 000 kr/år Vad kostar kvalitétsförlusten? Vad är jakten värd/år? 41
Högkvalitativ älgstam kalvvikter över 70 kg Slaktvikten på kalv är ett resultat av fodermängd och kvalité i naturen. Älgstammens kvalité börjar med älgkalven start! Små kalvar förblir små älgar hela livet. Slaktvikten är dock en trög indikator. Det är inte förrän fodermängden ökat eller minskat under ett flertal år som medelvikten på alla kalvar påverkas positivt eller negativt. 42
Hög kvalitativ älgstam Reproduktion är en indikation på älgstammens kvalité Foderöverskott ger god reproduktion Könsfördelningen får vi på köpet Mäts med älgobs första 7 jaktdagarna från 1 okt till 31 okt Registrera synliga tjurar, hondjur och kalvar 43
Balans med foder En nyckelfaktor Betesskadeinventering (egen) Trädbildande RASE (Rönn Asp Sälg Ek) Förekomst av mjölkört Foderprognoser (egen) 44
Lätt betestrycksinventering - Ungskog 4-14 år (5-10 bestånd/jaktlag) - Linje 50-100 m (fast linje mellan 2 stolpar) - Bredd 2 m (tumstock) - Inventera alla plantor (15/6-15/7) Ökat betestryck > ökad avskjutning Minskat betestryck > minskad avskjutning Trädslag Ej betad Betad Tall 2 1 Björk 3 Ek 1 Rönn 1 Asp 1 Gran 1 TOT 7 3 X 2 m X Trädslag Ej betad Betad Tall 1 2 Björk 3 Ek 1 Rönn 1 Asp 1 Gran 1 TOT 5 5 X X 2 m X X X X År 1 År 2 45
MÅL: Uppgift: ÄLGSKÖTSELPLAN (ÄSO) Viltskötselplan (exempel) Balans med foderutbudet Skapa balans genom rätt jakt/avskjutning Vad är balans? Rimliga betesskador < 3% A C E B F D Ingående markägare Vad är kvalité? Slaktvikt älgkalv >70 kg Reproduktion > 1,0 46
ÄLGSKÖTSELPLAN (ÄSO) (Åtgärdsplan) Antal klövvilt Öka avskjutning A E B C D F Ingående markägare Minska avskjutning MÅL Nuläge Skadenivå 47
TA REDA PÅ FAKTA! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Kvalitè (slaktvikter, reproduktion, könsfördelning) ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 48
Hektar 4-14 år Foderprognos ÄSO Ålder skog, år Markägare 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 A 1 2 3 2 0 2 0 3 2 0 0 2 1 3 6 9 10 8 0 5 6 B 0 2 0 0 2 5 0 3 1 1 2 0 0 0 5 1 0 5 6 3 2 C 5 0 2 0 5 3 2 6 2 1 1 5 6 1 2 0 1 0 5 2 5 D 4 0 2 2 6 8 0 0 0 1 1 6 2 3 1 4 2 0 0 7 8 E 2 5 1 2 1 5 2 3 0 0 2 5 5 2 0 4 4 3 3 3 3 F 0 1 1 3 5 2 0 4 3 1 2 1 0 0 4 4 2 2 0 3 3 G 9 2 1 0 2 2 2 2 0 1 1 3 3 2 8 9 9 8 8 6 9 TOT 21 12 10 9 21 27 6 21 8 5 9 22 17 11 26 31 28 26 22 29 36 300 Foderareal År Antal hektar 4-14 år 2011 257 2012 226 2013 205 2014 204 2015 184 2016 183 2017 173 2018 156 2019 155 2020 150 2021 149-32% 250 200-32% - 42% 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Årtal 49
MÅLET ÄR BALANS! Markägarna beslutar efter skogens förutsättningar Jägarna löser uppgiften Biologisk mångfald Foderprognos Skadenivå Ekonomi Avskjutning Effektiv jakt 50
KVÄLLENS MÅL? 1. Väcka nya tankar för viltförvaltning/skogsförvaltning 2. Ny kunskap om viltets påverkan 3. Logik och mod istället för tyckande/känslor och osäkerhet 51
52