Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Relevanta dokument
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Jordbrukardagar 2017

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Veckorapport - Linköping vecka 22

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält

Historik och Framtid. Knäpparlarv skador på matpotatis. Knäpparlarv skador på matpotatis. Fördelning på knölen. Fördelning i kupan

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Graderingshjälp 2017 Norrlandslänen

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE

DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter

HIR Grönsaksbrev. Nr 21 2 juli Aktuellt i fält. Hortosatsning på Borgeby Fältdagar

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den januari Sniglarnas utseende

VÄXTSKYDDSÅRET Gotland Småland Öland. Växtskyddscentralen. Ölandsgatan Kalmar

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

KAN FEROMONFÄLLOR ANVÄNDAS ATT FASTSTÄLLA TRÖSKELVÄRDE FÖR BEKÄMPNING AV DEN RÖDA VETEMYGGAN?

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Norra Svealand och Norrland

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Växtinspektionen informerar

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

BESLUT. Datum. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet för Conserve

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Jordbrukardagarna 2010

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Fördelningen av Protapion fulvipes (Gulbent klöverspetsvivel) i landskapet och dess relation till potentiella predatorer

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Veckorapport - Skara vecka 26

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008

Transkript:

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg

Rapsjordloppa

Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad, 12% med både blåvingad och fyrtandad

Fyrtandad, blygrå, blåvingad rapsvivel

Rapsjordloppa, biologi 1 generation / år, 3 larvstadier Översomrar; vaknar: kallt + varmare Flyger till fälten i september, sedan stationära Väljer grönaste fälten Äggmognad under 1 2 veckor

Rapsjordloppor i gulskålar Skåne 2015; Växtskyddscentralen 70 60 50 40 30 20 10 0 35 36 37 38 39 40 41 42 43 Vecka nr

300 250 200 150 100 50 0 35 36 37 38 39 40 41 42 43 50 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Rapsjordloppa, biologi 1 generation / år, 3 larvstadier Översomrar Flyger till fälten i september, sedan stationära Ägg i jorden vid planta; upp till 1000/hona Vinterdödlighet annars ägg på våren 1 parasitstekel i mars april mest aktiv åren efter lopp toppen Larverna undviker (?) varandra och vandrar

Larver per planta genomsnitt för Skåne 1975 2015 6 5 4 3 2 1 0 År

Larvae / plant in spring 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Lund, SE Schwerin, DE 1 0,5 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Inflygning vs larver/planta våren efter (Skåne) 3 2,5 2 Inflygn/100 larver/planta Skåne 1,5 1 0,5 0,5 0 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 1 1,5 2 2,5

Inflygning på hösten mot larver kommande vår (A); Inflygning på hösten mot larver våren före (B) (mdt Skåne 1993 2016) 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 0 1 2 3 4 5 6 A. Larver / planta 0 0 1 2 3 4 5 6 B. Larver/planta

De flesta av de steklar som angriper minerande rapsvivlar, rapsbagge & rapsjordloppa är tersilochiner

Skada Tidiga gnag För att minska larvtätheten nästa vår Larver Bekämpning 10% skadad bladyta om högst 4 blad 50 100 rapsjordloppor / 10 dm2 gulskålsyta ackumulerat under 3 veckor Ingen fungerande metod känd idag Djuren är nattaktiva! Skördeförlusterna beror av vinterförhållandena

Blygrå rapsvivel En generation / år Övervintrar utanför fältet. Flyger under blomning Äggmognad i fältet Larven äter högst 5 frön Näringsgnag öppnar för myggan

Blygrå rapsvivel

Inflygning av blygrå rapsvivel, Skåne 2016 Datum Antal vivlar/gulskål samt variation Antal vivlar/planta 2 maj 23 (0 133) 1,0 9 maj 43 (0 210) 1,8 16 maj 20 (0 41) 0,6 23 maj 0,3 (0 2) 0,2 30 maj 0 0,1

Skidgallmygga 3 generationer / år Kläcks under blomningen Kan ligga 5 år i marken Lever ett par dygn. Flyttar sig högst någon km

Skidgallmygga i höstraps (efter Cetiom)

Skidgallmyggskador om: Kläckning och plantutveckling stämmer Lämpligt väder vid flygning Värdväxter inom ett par km från kläckningsplatsen Ätgnag på skidorna av blygrå rapsvivel

Håltagningsförsök I. Åhman Hål genom Antal hål % hål m ägg Nål, diam 0,35 0,52 mm 134 45 Vivel 108 25 Myggan föredrog hål 1 7 dagar gamla framför färska Vivelns äggläggningshål har mindre diameter aldrig ägg av skidgallmygga där!

Skadade skidor Ägg larver ca 4 dygn Larver uppsprucken skida ca 1½ veckor Första symtom efter ca 1 vecka Gulskålsfångster ProPlant

Skidgallmyggskadade skidor t h

Skidgallmyggskadade skidor

Skidgallmygga, larver i skida

Starkt angrepp i fältkanten Foto G Berg

Abort av övertaliga skidor

Medelskada av skidgallmygga Östergötland 1992 1997 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Medel % skadade 30.6 2.8 7.7 7.0 6.7 1.4 skidor Intervall 6-60 0-10 0-31 2-18 1-21 0-5 Antal fält 18 5 29 21 11 23

Inga bra moniteringsmetoder Avräkning på plantorna Håvning Klisterskivor Gulskålar Kläckningslådor Avstånd till fjolårsfält (Feromoner)

Invandringstidpunkt, stekelparasitoider på höstrapsens skadedjur, Alnarp Rapsjordloppa Fyrtandad rapsv Rapsbagge Rapsbagge Skidgallmygga Blygrå rapsvivel

Skidgallmyggskador, % skidor. Skåne. Hälften av fälten sprutade 1 2 ggr utan tydlig skillnad till obesprutade. Antal fält Fältkant 20 30 m in i fältet 2015 21 23 (0 74) 8 (0 43) 2016 41 40 (1 82) 28 (5 82)

Skadedjur Skidgallmygga Bekämpningströskel Saknas Blygrå rapsvivel Enbart vivel Inte aktellt Blygrå rapsvivel Vivel + skidgallmygga 1-2 vivlar / planta

Tack