Patientsäkerhetsberättelse

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

P atientsäkerhetsberättelso

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse 2016 LSS Rehab & Hälsa

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Hur ska bra vård vara?

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

Patientsäkerhetsberättelse för:

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Bergkälla Äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Tors backe servicehus

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Fall-och fallskadeprevention

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Patientsäkerhetsberättelse för

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-01 Carina Liljeskog Verksamhetschef SOLOM Äldrerehab

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet, dokumentation 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 10 Resultat, Övergripande mål och strategier för kommande år 11 2

Sammanfattning Sollentuna Äldrerehab har sedan den 150601 övergått till att ingå i AB SOLOM och har sedan dess bytt namn till SOLOM Äldrerehab. Inom SOLOM Äldrerehab arbetar 5 st arbetsterapeuter och 5 st sjukgymnaster/ fysioterapeuter. Äldrerehab har en verksamhetschef på 50% som även är arbetsterapeut i botten. Under 2015 har 3 arbetsterapeuter och 2 sjukgymnaster avslutat sin anställning. Under året har 2 arbetsterapeuter och 2 sjukgymnaster anställts. SOLOM Äldrerehabs avtal har i och med övergången till AB SOLOM förnyats men grunduppdraget är den samma, avtalet utgår från Vård- och Omsorgskontoret. Det som skiljer sig åt är att vi idag för statistik över överenskomna parametrar samt att vi inte erbjuder förflyttning och hjälpmedelsutbildning och utbildning i Matsituationen för äldre till de privata utförarna inom särskilt boende. SOLOM Äldrerehab arbetar utifrån sin legitimation och Sollentuna kommuns Mediciskt ansvariga sjuksköterska (MAS) riktlinjer. Vi följer även de basala hygienregler som gäller inom säbo. På de olika säbo arbetar vi med att säkra de insatser vi gör så att förhindra att olyckor och incidenter inträffar med hjälpmedelstekniska hjälpmedel och i det nära patientarbetet. Vi dokumenterar i olika dokumentationssystem tex, Safedoc, Magnacura som finns på de olika säbo. Vårdnära insatser beskrivs i vår individuella ADL bedömning som utförs på varje patient på korttidsboendet samt på övriga boende på säbo. 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbete på Äldrerehab är att arbeta systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Den ska vara av god kvalitet och följa riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt överensstämma med gällande lagstiftning. SOLOM Äldrerehab har under året arbetat för och arbetar utifrån följande; - Årliga uppföljningar ute på varje särskilt boende med verksamhetschef. I uppföljningarna ingår dokumentationsrutiner, överföring av information kring patientnära arbete, journalföring, samarbete i teamet mm - Samarbeta och åtgärda ev. brister tillsammans med varje utförares verksamhetschef på det särskilda boendet. - Få ut budskapet rehabiliterande synsätt och arbetssätt dvs. alla resurser som den enskilde individen har ska uppmärksammas och utgås ifrån när det gäller nära patientarbete/ omvårdnad. - Vi skapar ett förtroende hos omvårdnadspersonalen så att en god dialog kan upprättas kring individen och deras behov. - Vi arbetar för att vi ska rapportera avvikelser och är införstådda med att avvikelser som i de flesta fall orsakas av brister i rutiner och organisation - Att avvikelser ses som möjligheter till förbättringar Strategier för patientsäkerhetsarbetet - Regelbunden egenkontroll i verksamheten - Regelbundna yrkesspecifika möten där risker med hjälpmedel, nya träningsformer mm belyses - Att årligen utföra MTP genomgång. - Föra dialog med verksamhetschefer kring behov av nyinköp alt kassering av hjälpmedel. - Att kontinuerligt hålla sig uppdaterad kring nya hjälpmedel. - Att kontinuerligt hålla sig uppdaterad inom ämnet rehabilitering, behandling och träning - Utbildning och handledning för omvårdnadspersonal kring säkerhet, och hjälpmedelskunskap. 4

- Utbildning och handledning för omvårdnadspersonal kring ergonomi, den naturliga och åldrande kroppen, ta tillvara resurser och se och åtgärda de begräsningar som den enskilde upplever för att kunna leva ett så aktivt och delaktigt liv som denne önskar. - Arbeta för ett utökat samarbete i Senior Alert - Arbeta för ett utökat samarbete kring BPSD - Skapa en årlig patientsäkerhetsberättelse Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 SOLOM Äldrerehab leds av en verksamhetschef som till sin profession är arbetsterapeut. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret, att paramedicinare gör rätt bedömningar och avvägningar utifrån sitt yrke och legitimation, ser till att förutsättningar finns för paramedicinare att utföra sitt uppdrag, har dialog med utförare och beställare, att vi levererar en god kvalité samt att vi uppfyller de krav som MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Verksamheten är organiserad på följande sätt; En verksamhetschef 50%, fem arbetsterapeuter och fem sjukgymnaster/ fysioterapeuter. Äldrerehab finns på 8 äldreboenden, ett servicehus och ett kortidsboende. Vårt uppdrag gäller för AB SOLOM som för privata utförare Aleris, Vårdstyrkan, Förenade Care, Vardaga totalt 439 platser. Vi samarbetar med sjuksköterska, läkare, omvårdnadspersonal, biståndshandläggare, bohandläggare, primärvård, ortoped, hjälpmedelscentral samt anhöriga kring individens rehabiliterings- och hjälpmedelsbehov. Vi fördelar våra resurser utefter behov och enl. gällande avtal. Vi följer de rutiner kring rapporter och möten som finns på de olika säbo. Sjukgymnast och arbetsterapeut ansvarar inom sina respektive yrkesområden för bedömningar, träningar och förskrivning av hjälpmedel och dokumentation. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 29 samt följa riktlinjer från medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap. 4 ) Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso- och sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare. (SFS 2010:659 3 kap. 4 ) Att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournal-lagen (1985:562). 5

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Forum för information och samtal kring avvikelser, klagomål mm finns på våra veckomöten, på arbetsplatsträffar, planeringsdagar, på yrkesspecifika möten, vid de årliga uppföljningsmöten som sker ute på enheterna samt på uppföljningsmöten med VOK och MAS kring avtal, statistik samt övriga kvalitetsregister. Nära samarbete med affärsområdeschef inom AB SOLOM. Vid klagomål och synpunkter kommer de analyseras av verksamhetschef och gemensamt för att kunna se mönster eller brister i verksamhetens kvalitet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Årlig och kontinuerligt genomförda hjälpmedelskontroller. Utvärderingar av delegeringar och ordinationer. Vi gör ADL- bedömning/ uppföljning på alla boende som bor på säbo. - Bedömning/ åtgärd/ uppföljning på åtgärder - Riskbedömningar - Avvikelserapporter - Fallpreventiva åtgärder Kompetensutveckling 2015 - En halvdags utbildning i hjärt-lungräddning - En sjukgymnast och en arbetsterapeut deltog på Demensdagar i Karlstad - Hela gruppen har gjort ett studiebesök på Danvikstull och haft samtal med deras paramedicinare kring hur de arbetar. - En sjukgymnast har avslutat sin kompletterande utbildning till kandidat. - Vi deltar på olika produktvisningar via Sodexo. - Vi deltar på Äldrecentrums föreläsningar, tex äldre och depression, utan tvång och begränsningar mm. - Vi har fysioterapeut studenter, deltar på handledarutbildning - Vi har arbetsterapeut studenter, deltar på handledarutbildning - Vi har samarbete med FOU och deltar på deras möten med andra paramedicinare från andra kommuner. - Vi hade en förmiddag med Demens inriktning och föredrag av Demenssköterska. - En förmiddag med representant från Safedoc, uppföljning/ diskussion kring HSL sökord utifrån ICF. 6

Dokumentation Vi journalför HSL i olika dokumentationssystem beroende av vilken utförare vi arbetar hos. Vi har egna bärbara datorer som vi tar med från boende till boende. Vi har egna lösenord och kan dokumentera på varje boende. När vi ersätter varandra tex under sommaren ser varje boende till att det finns vikarieinloggning så att vi alltid kan dokumentera. Vi dokumenterar våra bedömningar i ett gemensamt dokumentationsunderlag som vi sätter in i varje boendes individuella Sol pärm. Där för vi även en kommunikation med omvårdnadspersonalen kring våra insatser. På en del boenden dokumenteras Sol i tex safedoc och då finns även möjlighet för oss att skriva där. Signeringslistor, ordinationer på tex gång samt behandlingar följs upp och dokumenteras i journal. Vi har under året diskuterat formuleringar, uttryck, benämningar på hjälpmedel, hur vi förmedlar det vi vill få fram till omvårdnadspersonal och andra yrkesgrupper för att säkra vår information och minimera missförstånd. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 SOLOM Äldrerehab utför - Egenkontroller enligt AB SOLOMs ledningssystem - Årliga MTP kontroller - Utveckling och kvalitetssäkring av registrering av hjälpmedel - Årliga uppföljningsmöten med utförare. - Kvalitetsdiskussioner kring journalföring. - Uppföljning med vård- och omsorgskontoret - Samarbete med och tar del av MAS information - Tar del av nationella riktlinjer och andra nyheter från socialstyrelsen och forskning Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan med verksamhetschefer kring behov av hjälpmedel, samt struktur för att vår information ska komma fram till omvårdnadspersonalen, den enskilde och anhöriga. Säkrar information till omvårdnadspersonalen när det gäller hur hjälpmedels ska hanteras. Samarbete med sjuksköterska, omvårdnadspersonal och läkare kring risker som identifieras i Senior Alert, BPSD och vid ADL- bedömningar. Paramedicinare vill vara och är en viktig del av teamet i Senior Alert. Vi för en dialog med verksamhetschefer på säbo om teamarbete kring detta. Informationsutbyte och samarbete mellan paramedicinare på korttidsboendet och primärvårds rehab och stroketeamet. 7

Informationsutbyte och samarbete mellan biståndsenheten, gäller ffa. på korttidsboendet. Arbetar för att utöka samarbetet med övriga primärvårdsutförare. Säkrar för att informationen kring individens behov av hjälpmedel och aktuell ADL bedömning mellan olika särskilda boenden och utförare. Vi bedömer risker med fall och fallskador i det dagliga arbetet. Att ta med den riskfaktorn är för oss väldigt viktigt och en naturlig del i vårt arbete. Vid risker samtalar vi med övriga i teamet kring individen. Vi får ta del av den fysiska blanketten avvikelserapport för fall och fallskador, vi läser journalanteckningar och gör åtgärder som främjar det fallförebyggande arbetet. Vi erbjuder utbildningar i hjälpmedelshantering, säkerhet på säbo men även på våra förflyttning- och hjälpmedelsutbildningar. På vår kurs Matsituationen för äldre får varje deltagare förstå vikten av att sitta korrekt samt miljöns betydelse för hur man tillgodogör sig maten på bästa sätt men även en förståelse för den åldrande kroppens begräsningar. Avvikelserapporter är en del i det förebyggande arbetet. Paramedicinare arbetar efter basala hygienrutiner och har gått på utbildning som hålls av SLL. Ny personal går utbildningen Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Årliga MPT kontroller. Vid avvikelser rapportera till Sodexo hjälpmedelsservice, samt även vid inköpta hjälpmedel kontakta produkt leverantören och vid allvarliga händelser rapportera till MAS. Vi använder oss av MAS avvikelserapport Medicintekniska produkter samt Avvikelserapport för patientsäkerhet. I professionen dagligen göra bedömningar avseende risker vid förflyttningar, hjälpmedelshantering och användning mm. En god dialog mellan verksamhetschef på säbo och Äldrerehab s verksamhetschef är viktigt för att trygga för en god och säker vård. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p Alla medarbetare har kunskap om rutiner kring avvikelsehantering och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. 8

Den personal som upptäckt avvikelsen ska fylla i avvikelserapport. Avvikelsen rapporterteras till ansvarig verksamhetschef sedan även till verksamhetschef inom Äldrerehab om avvikelsen är av allvarligare art. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Brukarens och anhörigas synpunkter och klagomål är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. Kontaktuppgifter till paramedicinare på Äldrerehab finns tillgängligt för boende och anhöriga på boendet. Det finns även en broschyr på/till varje boende där vi beskriver vad vi bistår med på säbo samt kontaktvägar till oss. Äldrerehab är anställda av AB SOLOM och känner till AB SOLOM s synpunkts och klagomålsblankett. Denna blankett kan användas men även andra utförares klagomålsblankett vid synpunkter på paramedicinares arbete. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 SOLOM Äldrerehab har ej fått klagomål eller andra synpunker som har varit negativa under 2015. Om det skulle ske finns forum att lyfta detta. Däremot har allvarliga brister uppmärksammats på produkt och detta har rapproterats till hjälpmedelsleverantör och MAS i Sollentuna kommun. Avvikelser Fall Paramedicinare inom Äldrerehab tar del av fall- och fallskade avvikelser på boenden. Rutiner för detta finns på de olika säbo. Äldrerehab är en del i det fallpreventiva arbetet men kommer under 2016 att arbeta för att generellt bli mer involverade i detta arbete. Läkemedelshantering Paramedicinare hantererar ej läkemedel. Sjukgymnaster / fysioterapeuter kan efter erhållen utbildning ge TENS och akupunktur. TENS kan förskrivas via hjälpmedelscentral och noggranna uppföljningar görs. Viss delegering till utvald och utbildad personal görs. Akupunktur utrustning förvaras på Äldrerehabs kontor, är uppdaterad och aktuell. Delegering Viss uppgift som t ex träning har i vissa fall delegerats till omvårdnadspersonal med adekvat utbildning och handleding av paramedicinare. 9

Vid felaktig genomförd delegering används avvikelserapport för patientsäkerhet. Riktlinjerna för delegering regleras i författningen Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). Matsituationen Paramedicinare är och kan vara behjälpliga med val av hjälpmedel vid matsituationen tex bestick, glas och sittande samt genomföra en analys av hela matsituationen. Via vår utbildning Matsituationen för äldre ge personalen en egen upplevelse av hur det kan kännas att bli matad mm för att minimera risken att bli undernärd pga. omgivningsfaktorer. Trycksår Paramedicinare kan vara och är behjälpliga i val av förebyggande- och behandlande madrass. Ansvaret ligger hos sjuksköterskan att bedöma behovet och hantera beställning av madrass. Paramedicinare är behjälpliga i sitt- och viloställningar, positionering i sittande samt förskriver tryckavlastande, tryck utjämnande och tryckfördelade sittdynor. MTP Paramedicinare beställer, kontrollerar och gör uppföljningar på hjälpmedel och kring hjälpmedelsbehov. Rapporterar händelser, tillbud och avvikelser till hjälpmedelscentral, verksamhetschef, ssk och omvårdnadspersonal. MTP avvikelser rapproteras även till verksamhetschef på Äldrerehab och vid allvarligare händelse även till MAS. Broschyrer på Hjälpmedelstekniska produkter finns samlade i en MTP pärm alt finns det i den individuella pärmen på varje säbo så att personalen lätt kan tillgodogöra sig informationen. Vi använder oss av MAS avvikelseblanketter MTP. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Alla bedömningar görs utifrån varje individs behov och önskan. Våra bedömningar revideras regelbundet vid behov samt vid MTP genomgång och inför sommaren. Äldrerehab arbetar och möter demenssjuka personer där den enskilde inte kan uttrycka sina behov och då blir den närstående och omvårdnadspersonalen viktiga i samarbetet. Vi deltar även på vårdplaneringar när vi blir inbjudna eller om vi själva ser något vi behöver framföra i sådant forum. Vi deltar ibland på anhörigmöten om verksamhetschefen efterfrågar detta. 10

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Övergripande mål och strategier för kommande år Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbete inom SOLOM Äldrerehab är att fortsätta att arbeta systematiskt och att fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Mål: - Fortsatt gott samarbete med såväl privata utförare som med AB SOLOM. Regelbundna uppföljningsmöten. - Ökat samarbete i teamet kring att förebygga fall, trycksår och undernäring Senior Alert - Ökad kunskap och delaktighet kring bedömningar i BPSD. - Att kunna öka förståelsen hos omvårdnadspersonalen kring individens egna resurser och begränsningar. - Att förbättra kompetensen inom paramedicinska gruppen tex inom hand- och handskador. - Alla ska känna sig trygga med att rapportera avvikelser - Regelbundna uppföljningsmöten med vård- och omsorgskontoret (VOK) och samarbete med MAS. - Samarbetsträffar med biståndshanläggare, primärvård och nya aktörer inom primärvården. Vår strategi är: - Genom vår nya plattform inom AB SOLOM kunna planera långsiktigt och utveckla verksamheten inom ramen för avtalet med VOK. - Sätta upp nya både kort- och långsiktiga mål och visioner för ökad kvalitet. - Att skapa förutsättningar för ständiga förbättringar - Ökad kompetens inom verksamheten - Regelbunden egenkontroll i verksamheten - Regelbundna utvärderingar av insatser enl. legitimation och journaldokumentering. - Att använda patientsäkerhetsberättelsen i utvecklingsarbetet 11