Årsredovisning 2007. PrioriteringsCentrum. Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg



Relevanta dokument
Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

ÅRSREDOVISNING 2009 PRIORITERINGSCENTRUM

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Årsredovisning Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Årsredovisning Centrum för verksamhetsutveckling

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

PrioriteringsCentrums verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Landstingets Riskhantering i Östergötland

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Katastrofmedicinskt Centrum


Årsredovisning 2007 Folktandvården

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Nationella riktlinjer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Marie Lindström diarienummer: IC

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Är gräset grönare hos grannen?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Årsredovisning för. Föreningen Företagsekonomi i Sverige Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld. Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett:

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Delårsrapport jan-mars Upphandlingscentrum

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Nr Ärende Föredragande 1 Val av justerare. 5 Beslut om plan för inriktning och strategiska mål Mia Pless

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Narkolepsiföreningen Sverige NFS

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Utvärdering av Norrbussamverkan

Årsredovisning PrioriteringsCentrum

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

Dnr Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Bild

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Narkolepsiföreningen Sverige NFS

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

RSK Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden


Vallentuna kommuns värdegrund:

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Verksamhetsplan och budget 2013

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Föreningen ITS Sweden

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Transkript:

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Tel. vx: 013-22 20 00 Fax: 013-22 77 99 E-post: prioriteringscentrum@lio.se Hemsida: www.lio.se Hemsida: e.lio.se/prioriteringscentrum

1(25) 1. Förvaltningsberättelse 1.1 Enhetschefens reflektion Välkommen debatt om prioriteringsprinciperna Verksamhetsåret dominerades av två händelser, dels PrioriteringsCentrums rapport till Socialstyrelsen Vårdens alltför svåra val? och dels prioriteringskonferensen i Örebro i oktober. Det var mycket uppmuntrande att Socialstyrelsen i så hög grad ställde sig bakom våra bedömningar i rapporten av situationen rörande prioriteringar i landet och även våra förslag till åtgärder. Vi väntar med spänning på vad regeringen kommer att besluta sig för. Kommer den att följa Socialstyrelsens förslag att genomföra en genomgripande översyn och omarbetning av rådande principer för prioritering inom hälso- och sjukvården? Vårt förslag att överväga ett tillägg till den etiska plattformen med en ansvarsprincip har väckt uppmärksamhet och debatterades i samband med vår konferens i oktober. Debatten i det offentliga rummet i media har hittills varit blygsam. Beror det på att frågan är ointressant, uppfattas för komplicerad eller att få personer känner sig berörda av frågeställningen? Jag tror att så länge som så många i sjukvården är okunniga om dagens principer så kommer utvecklingen av dessa inte väcka särskilt stor uppmärksamhet. Vi kan dock notera att prioriteringsfrågorna har börjat debatteras offentligt i ökad utsträckning. Debatten om införande av vaccination mot livmoderhalscancer, KUB-test (Nackuppklarningstest och kombinerat ultraljud och biokemi) vid graviditet respektive behandling med mycket dyra läkemedel är exempel på detta. När diskussionen kopplas till vetenskapliga fakta om nyttan som i fallet med vaccinet Gardasil är det bra. När debatten så småningom tydligare kopplas till de etiska principerna för prioriteringar är det ännu bättre. Per Carlsson Centrumchef för PrioriteringsCentrum

2(25) 1.2 Presentation av enheten PrioriteringsCentrum skall bedriva forskning och utveckling, men också bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk vård och omsorg samt till erfarenhetsutbyte mellan verksamma inom dessa områden, förtroendevalda, organisationer och allmänhet. För att uppnå detta skall PrioriteringsCentrum arbeta med: Utveckling av en nationell kunskapsbas inom området prioritering. Bedriva ett grundläggande utvecklingsarbete med syfte att mer noggrant analysera och förtydliga ämnesområdet, vilket bl.a. innefattar att: - tydliggöra begreppet prioritering och dess olika komponenter - klarlägga vilka underlag som behövs vid ett prioriteringsbeslut samt hur detta bör gå till - klargöra och analysera hinder för öppna prioriteringar. Sprida aktuell kunskap inom programområdet genom att anordna en årlig nationell konferens/workshop. Skapa ett nationellt nätverk där intresserade landsting och kommuner samt nationella aktörer ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Sprida information om verksamheten genom egna publikationer, nyhetsbrev och hemsida. Verksamheten bedrivs med hjälp av en mindre stab i Linköping om fem personer med relevant kompetens samt med konsulter som kan är placerade i andra delar av landet. I staben ingår både personer med egen erfarenhet från prioriteringar inom vård och omsorg och personer med forskningserfarenhet. Centrumchef och föreståndare för PrioriteringsCentrum är professor Per Carlsson. Andra personer som för närvarande är anställda eller på annat sätt knutna till verksamheten är: Katrin Lindroth, som svarar för administrativa uppgifter, Mari Broqvist, arbetsterapeut, Karin Bäckman, hälsoekonom och projektledare, Peter Garpenby, docent med statsvetenskaplig inriktning, Catrine Jacobsson, lektor i omvårdnadsvetenskap, Malin Kernell-Tolf, informatör, Per-Erik Liss, professor i medicinsk filosofi och etik, Karin Lund, tidigare sekreterare Prioriteringsdelegationen samt Peter Wahlberg, projektledare i Landstinget i Östergötland med inriktning mot landstingets samverkan med kommunerna. Fem doktorander är knutna till PrioriteringsCentrum sedan 2005. Per Johansson, statsvetare; Ann-Charlotte Nedlund, statsvetare och nationalekonom; Niklas Ekerstad, kardiolog; Gustav Tinghög, nationalekonom samt sedan Faisal Omar, etiker. PrioriteringsCentrum har en styrelse som under året bestod av följande medlemmar: beställarchef Gösta Andersson, Falun; förbundssekreterare Ann Hedberg Balkå, Stockholm; ledamot av landstingsstyrelsen Paul Håkansson, Linköping, (ordförande); direktör Christina Kärvinge, Stockholm; vårdutvecklare Lisbeth Löpare-Johansson, Luleå samt verksamhetschef Bo-Eric Malmvall, Jönköping. PrioriteringsCentrums styrelse hade fyra sammanträden under.

3(25) Antal anställda omräknat i heltider Total sjukfrånvaro Lönekostnadsutveckling 2006-4 0,2 % 3,4 % Omsättning, mkr 4,6 Resultat, mkr 0,0 Eget kapital, mkr 0,0 1.3 Uppdrag och vision Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg (PrioriteringsCentrum) är en produktionsenhet inom Landstinget i Östergötland. Verksamheten startade år 2001. Initiativtagare och huvudfinansiär var Nationella rådet för vårdpolitik, ett samarbetsorgan mellan Socialdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. PrioriteringsCentrum fick ett nationellt uppdrag att: Bedriva forskning och utveckling av processer och metoder vid öppna prioriteringar. Bidra till kunskapsöverföring mellan akademi och praktisk vård och omsorg. Skapa forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Stimulera till ökad medvetenhet och debatt om prioriteringar. Avtalet mellan Landstinget i Östergötland och Nationella rådet för vårdpolitik gällde för perioden 2001-2003. Våra uppdragsgivare förlängde detta avtal att gälla ytterligare ett år under 2004 i avvaktan på en extern utvärdering av verksamheten. Anslaget för 2004 var 5 miljoner kronor. Utifrån resultatet av utvärderingen beviljade staten och Sveriges Kommuner och Landsting 4 miljoner kronor för 2005. Landstinget i Östergötland bidrog med ytterligare 1 miljon kronor. För verksamhetsåret 2006 minskade statens medel till 2,56 miljoner kronor och Landstinget i Östergötlands andel ökade till 2,35 miljoner kronor. Motsvarande medelsfördelning för år var 2,5 miljoner kronor av vardera part. PrioriteringsCentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling.

4(25) För att finansiera landstingets utgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 procent av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca 11 500 medarbetare. Bruttoomslutningen år var cirka tio miljarder kronor. 1.4 Omvärldsanalys och framtidsbedömning PrioriteringsCentrums styrelse förordade i april 2005 att ett omedelbart förändringsarbete startas med inriktning mot förstärka centrumet nationella uppdrag och gå mot en ökad integrering av verksamheten i Linköpings universitet. Landstinget i Östergötland har redan markerat sin avsikt att stödja en långsikt utveckling i denna riktning genom att finansiera fem doktorandtjänster vid Linköpings universitet som startade sin utbildning i september 2005. Sedan dess har en rad kontakter tagits med representanter från universitet, staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Även om landstinget i Östergötland har ett starkt intresse av att PrioriteringsCentrum fortsätter och utvecklas är det varken lämpligt eller rimligt att ett landsting ensamt skall ta ansvar för utveckling och forskning inom ett nationellt strategiskt område. Intressenter förutom Linköpings universitet är i första hand statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden, Sveriges kommuner och landsting (SKL), enskilda landsting och regioner samt kommuner samt yrkesförbunden. Andra intressenter är patientorganisationer och industriföretag. Sedan början av 2006 har diskussioner förts med nyckelpersoner och ledningen för Linköping universitet om att integrera PrioriteringsCentrum fullt ut i universitetsmiljön. Landstinget i Östergötland föreslår i en skrivelse till Socialdepartement efter samråd med Socialstyrelsen och SKL att PrioriteringsCentrum överförs till Linköpings universitet och att ett flerårigt avtal sluts mellan Linköpings universitet, staten genom Socialstyrelsen, Landstinget i Östergötland och SKL. Uppdragsförslaget ser i korthet ut på följande sätt: 1. Huvuduppdraget är att vara ett nationellt kompetenscentrum rörande prioriteringar (med Socialstyrelsen som uppdragsgivare) Här ingår uppgifter av ett nationellt intresse, vilket i stort sett motsvarar det s k basåtagande som PrioriteringsCentrum har idag, d v s fungera som koordinator och arenaskapare för erfarenhetsutbyte. Här ingår att organisera nationella konferenser, kunskapssammanställningar, förmedla erfarenheter via nyhetsbrev m m, koordinera det nationella nätverket PrioNet och bedriva en viss konsultverksamhet. Visst grundläggande utvecklingsarbete och utbildning kan ingå i detta uppdrag. Denna del skulle huvudsakligen finansieras av staten och regleras genom ett långsiktigt avtal mellan universitetet och Socialstyrelsen. 2. Bedriva uppdragsverksamhet om prioriteringar Huvuddelen av uppdragsdelen förutsätts bygga på långsiktiga utvecklingsprojekt och tillfälliga uppdrag som är mer inriktade att ge stöd till enskilda uppdragsgivare eller grupper av intressenter. PrioriteringsCentrum kan på så sätt medverka att utveckla landstingens förmåga att ta till sig och omsätta nationella riktlinjer och annat stöd för prioriteringar som tas fram på den nationella nivån. Inriktningen och finansiering av projektverksamheten regleras genom avtal med olika uppdragsgivare. Tillsvidare är vår bedömning att Landstinget i Östergötland är intresserat av att ingå ett avtal med Linköpings universitet. Även uppdrag från andra uppdragsgivare av mer tillfällig natur förväntas bli aktuella.

5(25) 3. Bedriva forskning och utbildning Personal vid PrioriteringsCentrums har i ökad utsträckning arbetat med forskning och medverkat i handledning och kursverksamhet för doktorander. Forskning och utbildning är tänkt att ske helt integrerat med de forsknings och utbildningsprogram som finns vid Institutionen för Medicin och Hälsa i Linköping. Dessutom kommer medverkan i kurser som ges vid andra universitet eller av andra kursgivare i landet bli aktuellt. PrioriteringsCentrum ser framåt Den första statliga prioriteringsutredningen slog 1995 fast etiska principer men angav inga konkreta vägar för fortsatt arbete. Den efterföljande Prioriteringsdelegationen följde och stöttade lokala initiativ men bidrog inte till att prioriteringsarbetet fick en plats i huvudmännens styrprocess. Vi kan konstatera efter en omfattande kartläggning som personalen vid PrioriteringsCentrum genomförde år 2006 att landstingen kommit olika långt när det gäller utvecklandet av systematisk prioritering. Mindre än tio landsting kan uppvisa någon form av styrdokument. Olika typer av aktiviteter i form av exempelvis upprättande av vertikala prioriteringslistor, inrättande av prioriteringsråd eller etisk kommitté, införande av policyprogram för prioritering, samt avgränsade prioriteringsprojekt rapporteras från dessa landsting, men det generella intrycket är att prioriteringsarbetet fortfarande i stor utsträckning är outvecklat. I den mån prioriteringar görs sker dessa utan systematik eller kända grunder. Olika typer av ansträngningar för att få till stånd ordnat införande av nya metoder förekommer i viss utsträckning men politiker involveras endast när kliniker eller motsvarande inte kan hantera resursbrister inom ramen för de egna ekonomiska ramarna. Staten har varit mer aktiv och kommit längre genom etableringen av Läkemedelsförmånsnämnden och Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer. Okunskap, bristande fokus eller ovilja? Är bristen på öppna prioriteringar uttryck för okunskap, bristande fokus, eller på outtalad eller uttalad ovilja? Svaret innefattar förmodligen en kombination av samtliga dessa aspekter. Det är kanske inte förvånande att det utifrån de skilda kompetenser, de skilda sär- och specialintressen, samt de olika förväntningar som de olika inblandade aktörerna professionerna, administratörerna, och politikerna har, inte är helt enkelt för det politiska systemet att med självförtroende ta en tydlig ledning. Det finns ingen anledning att tro att gapet mellan hälso- och sjukvårdens medicinska och finansiella möjligheter kommer att minska. Effektiviseringar och resurstillskott är i ett längre perspektiv relativt lätta motvikter till den utveckling som hela tiden ökar gapet. En accelererande forskning, snabbt ökande läkemedelskostnader och accelererande arbetskraftskostnader är bara några delar i den utvecklingen. I ett längre perspektiv talar därför allting för att prioriteringar inom hälso- och sjukvården kommer att behöva bli en del av vardagen både i den politiskt/administrativa processen och inom vården. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vi menar att det finns vägar att påverka utvecklingen i positiv riktning. Aktiviteter för att öka beslutsfattares förmåga och aktiviteter för att minska osäkerhet utifrån stöd i t ex nationella riktlinjer, rekommendationer eller beslut är två dominerande sådana vägar. Socialstyrelsen har i arbetet med nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård gradvis sökt öka riktlinjernas funktion som rikslikare vad gäller stöd för prioriteringar på regional och lokal nivå. Publicerade rangordningar av insatser baserade på vetenskap och klinisk erfarenhet, och med utgångspunkt tagen i gällande etiska principer, görs på ett alltmer explicit och systematiskt sätt. In-

6(25) riktningen är att fokusera riktlinjerna på de kritiska frågeställningar där de har störst värde som utgångspunkt för prioriteringsbeslut. LFN har på motsvarande sätt utvecklat beslutsstödet för huvudmännen gällande läkemedel. Framförallt spelar genomgångarna av stora sjukdomsgrupper en viktig roll. Bildandet av en tandvårdsförmånsnämnd kommer ytterligare att stärka statens initiativ inom prioriteringsområdet. Den förstärkta koordineringen mellan de statliga myndigheterna kan komma att öka genomslaget för den nationella nivån lokalt. Detta är typ exempel på relativt framgångsrika initiativ. I samtliga fall finns det betydande behov av metodutveckling och uppföljning där PrioriteringsCentrum kan spela en viktig roll. Utifrån resultat av våra egna studier och utifrån de erfarenheter som Socialstyrelsen har av kunskapsstyrning inom svensk hälso- och sjukvård, kan fem huvudsakliga dimensioner i ett gemensamt (nationellt och regionalt) engagemang för att få till stånd ett öppet och systematiskt prioriteringsarbete urskiljas: Utarbetandet av klarare och mer entydiga principer för prioriteringar. Dessa bör ge mer explicit stöd för att exkludera tillstånd eller åtgärder och för detta ändamål överväga en princip för egenansvar. Detta kräver samverkan med flera nationella aktörer och beslut av regeringen som klartecken för ett sådant arbete. Vidare bör prioriteringsgrunderna klarare kopplas till vetenskapliga och professionella överväganden. Detta gäller såväl framtaganden av riktlinjer som deras omsättning i faktiska beslut. I detta arbete skulle PrioriteringsCentrum kunna bidra i samarbete med yrkesförbund med flera andra organisationer. Här krävs det insatser i utbildningar men framförallt att alla olika professionella grupper ges tillfälle att arbeta med prioriteringar på sina villkor. Härigenom skapas goda förebilder. Ett ökat nationellt engagemang i kunskapsstyrningens alla delar. Detta kan exempelvis innebära fler och tätare uppdaterade riktlinjer där prioriteringsaspekter och rangordningar mellan olika typer av sjukdomstillstånd ges ökad betydelse. Det innebär också att ett ökat engagemang för att säkra att riktlinjerna får fäste i lokala/regionala strukturer. Ett ökat lokalt/regionalt engagemang för att etablera fora med syfte att fånga och omsätta nationella prioriteringsgrunder i faktiska ställningstaganden på olika nivåer. Förmågan att ta till sig ny kunskap och riktlinjer styrs i hög grad av hur aktiv man själv är att ta fram kunskap eller arbeta med riktlinjer/prioriteringar. Här finns det en mycket stor uppgift för ett nationellt kunskapscentrum. Kunskapen om prioriteringar måste på längre sikt kunna kommuniceras med patienter och allmänheten. Det finns därför ett stort behov av att utveckla metoder för medborgardialoger. Sådana modeller utvecklas antagligen bäst lokalt i ett samspel mellan praktiker och forskare. Samtliga fem dimensioner innehåller intressanta och angelägna arbetsuppgifter för PrioriteringsCentrum. Utöver detta behöver den nationella nivåns ansvar för hälso- och sjukvårdens prioriteringsarbete - lagstiftning, kunskapsstyrning och stöd för en ändamålsenlig informationsstruktur utvärderas och utvecklas. Verktyg för prioriteringar är inte möjliga att använda såvida det inte finns god tillgång på uppföljningsdata, en livaktig klinisk forskning, evidensbedömda kunskapsunderlag och riktlinjer som formas utifrån detta. Prioriteringar i vården sker främst som val mellan lämpliga diagnostiska och terapeutiska eller palliativa insatser. Detta uttrycks i nationella riktlinjer som ligger till grund för vårdprogram. Dessa strukturer utvecklas alltmer och det är i dessa som prioriteringsarbetet i realiteten sker. Ansvarskommittén framhåller i sitt betänkande att statlig kunskapsstyrning innebär att staten på olika sätt stödjer regional och lokal kunskapsbildning och kunskapsspridning. Man förespråkar bl.a. inrättandet av regionala kunskapscentrum. Huvudmän eller sjukvårdsregioner måste vara den part som både ger uppdraget och som följer upp och tar ställning till styrningens resultat. Denna process är grunden för fortsatt integration av kunskapsstyrningen och den poli-

7(25) tiskt/administrativa styrningen. Det är också här som huvudmännens politiskt/administrativa processer möter professionernas. Vi menar att PrioriteringsCentrum kan ses som en föregångare i detta avseende. 1.5 Redovisning av genomförd verksamhet och dess resultat Rapporteringen av genomförd verksamhet i detta kapitel följer en uppställning utifrån vårt avtal med våra uppdragsgivare och som är uppdelat i dels ett basåtagande och dels ett avsnitt om utvecklingsområden. Vårdens alltför svåra val PrioriteringsCentrum genomförde på uppdrag av Socialstyrelsen en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar i jämförelse med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi analyserade med grund i denna kartläggning och annat relevant material om det fanns problem i tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Under 2006 genomförde vi över 150 intervjuer med ett urval av nyckelpersoner i landsting, kommuner och organisationer bestående av politiker, högre tjänstemän, verksamhetschefer inom medicin, rehabilitering, habilitering och omvårdnad samt dessutom sjukvårdspersonal med olika befattningar. Uppdraget redovisades till Socialstyrelsen i mars. Socialstyrelsen i sin tur redovisade sitt uppdrag till regeringen i maj samma år där de ställde sig bakom nästan alla de slutsatser och förslag som vi presenterade. Inte mycket har hänt I rapporten kunde vi konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner har stora likheter med situationen för fem år sedan då den senaste större uppföljningen gjordes. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser i vården. Sjukvårdspersonalen får ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransoneringar när inte resurserna räcker. Förutom på chefsnivå tycks sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som ska styra prioriteringar i vården. Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Positiva inslag noterades dock också. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta har resulterat i en påbörjad metodutveckling. Det finns dessutom samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Det förekommer även flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. I rapporten föreslås förtydliganden och tillägg av de nuvarande etiska principerna med en ansvarsprincip. En sådan utgår från att alla människor är ansvariga både för sin hälsa och för sin vård utifrån sina individuella förutsättningar. Att vara ansvarig för sin hälsa innebär dels att se till att ohälsa inte uppstår och dels, om den uppstått, se till att återskapa hälsa i så stor utsträckning som möjligt. Eftersom en stor del av den vård som utförs i samhället faller inom ramen för egen vård är det angeläget att utveckla allmänt accepterade och kända kriterier för när förutsättningar för egen vård är uppfyllda.

8(25) Tydliga principer räcker inte En viktig åtgärd är att utveckla kompetensen hos olika aktörer för att stärka deras förmåga att kunna genomföra mer öppna prioriteringar. Detta betyder att information, utbildning, kunskap och andra resurser måste dels utvecklas och dels göras tillgängliga för beslutsfattare på olika nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet. Ett sätt är att sammanställa dagens riktlinjer på ett överblickbart sätt. Ett annat sätt kan vara att visa hur vägledande riktlinjer på nationell nivå sammanhänger med värderingar hos olika aktörer genom att mer aktivt involvera sjukvårdens professioner och yrkesgrupper i arbetet med att hitta praktiska lösningar för prioriteringar. Rapporten Vårdens alltför svåra val? har distribuerats i cirka 1 000 exemplar. Dessutom finns den i likhet med alla andra PrioriteringsCentrums rapporter nedladdningsbar på vår hemsida. Rapporten har översatts till engelska och även den versionen finns tillgänglig på hemsidan. Konsult- och utbildningsinsatser PrioriteringsCentrums personal har, liksom under tidigare år, varit flitigt anlitade vid utbildningar, seminarier och andra sammankomster i bland annat landsting och regioner i hela landet. Vid drygt 40 tillfällen har representanter från centrumet deltagit vid eller stått som arrangörer för presentationer/seminarier av skilda slag, såsom t ex: Utbildningsdag om prioriteringar riktat till rehabiliteringspersonal i Landstinget i Kalmar län. Utbildning för landstingsstyrelsen i Västmanlands läns landsting, Västerås. Föreläsning Gemensam arbetsmodell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård, ett samverkansprojekt på Vårdstämman. Föreläsning om prioriteringar på Sjukgymnastdagarna i Älvsjö. Utbildningsinsats för personal inom hemrehabilitering i Östersunds kommun. Bokbord och information vid Svensk sjuksköterskeförenings konferens Verksamhetsförlagd utbildning i högskolans vård utbildningar, Jönköping. Läkemedelskongressen Hur mycket hälsa får vi för pengarna, Läkemedelsakademin. Den fjärde nationella prioriteringskonferensen Onsdagen den 3 oktober, dagen innan prioriteringskonferensen startade, hölls i PrioriteringsCentrums regi ett förmöte som lockade ett femtiotal deltagare. Syftet med mötet var att diskutera om det är dags att revidera den nationella modellen för vertikal prioritering som har tagits fram av PrioriteringsCentrum tillsammans med Socialstyrelsen, flera landsting och yrkesförbund. Seminariet inleddes med en kort presentation av den nationella modellen. Därefter reflekterade inbjudna föreläsare om sina erfarenheter kring modellen. Samtliga deltagare enades slutligen om ett gemensamt ställningstagande att den nationella modellen bör få fortsätta införas och utvecklas samt att erfarenheterna bör diskuteras och spridas innan man beslutar om att revidera eller tänka nytt. Den fjärde nationella prioriteringskonferensen Lika vård på olika villkor genomfördes framgångsrikt den 4-5 oktober i Örebro. PrioriteringsCentrum anordnade konferensen tillsammans med Örebro läns lands-

9(25) ting i samverkan med flera nationella organisationer. Vi slog rekord när det gäller den här typen av konferenser, med över 450 deltagare. Det övergripande syftet med prioriteringskonferensen var att bidra till ett fördjupat utbyte av kunskap mellan olika aktörer samt att skapa möten för debatt och dialog mellan dem som är aktiva i prioriteringsfrågan. Enligt utvärderingen föll konferensarrangemanget väl ut. Många deltagare uppskattade särskilt den livliga kommunikationen under de parallella diskussionstorgen. En höjdpunkt för PrioriteringsCentrum var möjligheten att presentera rapporten Vårdens alltför svåra val?. Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter och legitimerad sjuksköterska samt Yrsa Stenius, journalist och Allmänhetens Pressombudsman avslutade de två konferensdagarna under rubriken Svarta listor eller vita lögner hur öppna kan politiker och vårdpersonal vara? PrioNet Nätverket PrioNet har funnits sedan år 2001. Där ingår företrädare för landsting, kommuner och den nationella nivån som på olika sätt intresserat sig för utvecklingen av prioriteringar inom hälso- och sjukvård. PrioriteringsCentrum har sedan starten ställt en koordinator till förfogande med uppgift att ansvara för programverksamheten och andra aktiviteter. Nätverkets syfte är att vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom området prioriteringar både i vårdverksamheter och på den sjukvårdspolitiska nivån. Nätverket växer successivt och idag ingår ca 220 personer. Som medlem inbjuds man att delta i den seminarieverksamhet som nätverket arrangerar och man får PrioriteringsCentrums nyhetsbrev samt ett exemplar av samtliga rapporter som centrumet ger ut. Under verksamhetsåret anordnades följande seminarier: 1. Hur arbetar landsting och kommuner med prioriteringar? Avrapportering av PrioriteringsCentrums intervjuundersökning hösten 2006. 2. Var går gränsen för det offentliga åtagandet? Avrapportering av en studie med fokus på handikapphjälpmedel. 3. Vad pågår i landstingen i Norra Regionen och nationellt? Seminariet hölls i Umeå i samarbete med Västerbottens läns landsting (se vidare nedan) PrioNet-seminarium i Umeå Den 13 september anordnade PrioNet tillsammans med Västerbottens läns landsting ett seminarium om pågående och planerat arbete med prioriteringar, nationellt och lokalt. Det var ett välbesökt seminarium med drygt 100 deltagare. På förmiddagen höll PrioriteringsCentrums medarbetare föredrag kring det uppdrag centrumet fått av Socialstyrelsen: att kartlägga på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän arbetar med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. samt utvärdera hur arbetet överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Eftermiddagen ägnades åt mer lokalt prioriteringsarbete där pågående projekt och tankar presenterades.

10(25) Referensdatabas PrioriteringsCentrum har som uppgift att öka tillgängligheten av relevant litteratur vad gäller den aktuella diskussionen kring prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Referenserna samlas i en sökbar databas som finns tillgänglig för alla intresserade på PrioriteringsCentrums hemsida. Databasen innehåller idag närmare 3 000 referenser. Information PrioriteringsCentrums informationsfunktion såsom hemsida, e-nyhetsbrev, finslipas och förbättras ständigt. E-nyhetsbrevet når numera drygt 300 prenumeranter och utkom under med fyra nummer. Hemsidan är välbesökt med över 16 000 besök under. PrioriteringsCentrum har under året 2006 utkommit med sex rapporter. Detta sammantaget bidrar till en ökad kännedom om PrioriteringsCentrums verksamhet. Pris för bästa debattartikel Niklas Ekerstad, en av PrioriteringsCentrums doktorander erhöll Läkartidningens pris för bästa debattartikel med sin artikel: Ny etisk plattform för sjukvården exit Hippokrates? Läkartidningen ;104:29. Avslutade projekt Nationell modell Årets första rapport när Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård av Per Carlsson, Christina Kärvinge, Mari Broqvist, Kristina Eklund, Bo Hallin, Catrine Jacobsson, Gunilla Jacobsson Ekman, Christina Källgren Peterson, Marion Lindh, Britt Nordlander, Per Rosén, Urban Sjöblom, Anna Sohlberg (:1). Rapporten är resultatet av ett initiativ taget av Socialstyrelsen och Prioriterings- Centrum gemensamt, att utarbeta en nationell arbetsmodell som ska kunna användas i alla sammanhang där vertikal prioritering sker. En arbetsgrupp med personer från Social-styrelsen, PrioriteringsCentrum andra organisationer som arbetat med vertikala prioriteringar som Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Södra Sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening har tagit fram detta förslag. Rapporten är skriven som ett stöd för dem som bedriver utvecklings- arbete rörande prioriteringar. Etiska riktlinjer och principer Rapporten Etiska riktlinjer och principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård en internationell översikt av Anders Melin (:3) domineras av analyser av etiska riktlinjer från våra nordiska grannar Norge, Danmark och Finland samt Nederländerna och Nya Zeeland. Även Storbritannien och Kanada tas med i undersökningen eftersom det där har förekommit en intensiv debatt om prioriteringar, även om inga nationella etiska riktlinjer etablerats. Vad gäller de länder, se ovan, som formulerat nationella etiska riktlinjer och principer för prioriteringar finns det stora likheter. Detsamma gäller även delstaten Oregon i USA. I samtliga fall utgör behov eller svårighetsgrad en central prioriteringsprincip.

11(25) Ansvar för sin hälsa? Rapporten Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälsooch sjukvården av Elisabeth Furberg (:4) vidareutvecklar resonemang som ligger till grund för Vårdens alltför svåra val? Rapporten är resultatet av en teoretisk genomgång av idén om ansvar för sin hälsa. Denna har blivit aktuell som ytterligare en grund för prioriteringar och ransoneringar inom hälso- och sjukvården. I rapporten görs dels en teoretisk genomgång av bl. a begreppet ansvar samt grunderna för att tillskriva någon ansvar för sin hälsa, och dels en diskussion om ansvarsprincipens roll inom hälso- och sjukvården. Rapporten kan läsas som ett fristående resonemang om grunderna för att tillskriva ansvar för sin hälsa, men den kan också läsas som ett fördjupande komplement till rapporten Etiska riktlinjer och principer. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård andra delen. Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. År 2003 påbörjades på uppdrag av Social-styrelsen en studie av implementeringen av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Projektet med sina två delstudier publicerade de första resultaten under 2005 och datainsamlingen fortsatte under 2006 och. I en av delstudierna undersöks hur Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård påverkar förutsättningarna för en regional och lokal prioriteringsprocess inom Landstinget Sörmland, Landstinget Västernorrland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Slutrapporten, som bygger på intervjuer genomförda under, beskriver samspelet mellan politik, administration och profession. Titeln är: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Implementeringen i fyra landsting och regioner - Andra delen av utvärderingen (:5) av Peter Garpenby och Per Johansson. Rättvisa finns i betraktarens öga uppfattningar om rättvisa i vården I årets sista rapport (:6) Rättvisan finns i betraktarens öga Röster från medborgare om rättvisa i vården har Mari Broqvist och Peter Garpenby gjort en intervjuundersökning genomförts med ambitionen att ta ett samlat grepp på allmänhetens syn på rättvisa i vården. I så gott som alla relationer i samhället intar rättvisa en central plats. Att befolkningen kan uppfatta hälso- och sjukvårdens fördelningar och prioriteringar som rättvisa framstår som avgörande för den solidariskt finansierade sjukvårdens fortlevnad och av stor betydelse för vårdens huvudmän.

12(25) 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Bokslut Budget Bokslut 2006 INTÄKTER Försäljning av utbildning 51 9 Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag 1) 2500 2 230 2350 Sålda material, varor, övriga intäkter 2) 2018 3 870 2514 Summa verksamhetens intäkter 4 570 6 100 4 873 KOSTNADER Lönekostnader -1302-1 683-1259 Arbetsgivaravgifter -593-765 -560 Övriga personalkostnader -1525-1 450-1559 Summa personalkostnader -3 420-3 898-3 378 Lämnade bidrag -416-500 -395 Övriga verksamhetskostnader -791-1 702-1117 Summa övriga kostnader -1 207-2 202-1 512 Summa verksamhetens kostnader -4 627-6 100-4 890 Verksamhetens nettokostnader -57 0-17 Finansiella intäkter 59 18 Finansiella kostnader -2-1 Årets resultat 0 0 0 Noter till resultaträkning: 1) Finansiering från Landstinget i Östergötland 2 500 tkr (övriga bidrag). 2) Verksamheten finansieras dels av LiÖ (enl not 1) och dels av externa medel som utbetalas av Socialstyrelsen. Under har 2 551 tkr utbetalats från Soc.styrelsen, Överfört från 2006 är 1 206 tkr. Summa att disponera under således 3 757 tkr, Det redovisade beloppet på kontot motsvarar nettokostnaden för verksamheten (minus bidrag från LiÖ). Resterande belopp om sammanlagt 1 812 tkr har skuldförts för att täcka fortsatt verksamhet under 2008.

13(25) 2.2 Finansieringsanalys Finansieringsanalys (tkr) Bokslut Bokslut 2006 Tillförda medel Resultat efter finansnetto Minskning av kortfristiga fordringar 394 Ökning av kortfristiga skulder 1143 635 Summa tillförda medel 1 143 1 029 Använda medel Ökning av kortfristiga fordringar 106 Minskning av kortfristiga skulder Summa använda medel 106 0 Förändring av likvida medel 1 037 1 029

14(25) 2.3 Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Bokslut Bokslut 2006 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kundfordringar 40 2 Övriga kortfristiga fordringar 1) 144 75 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 0 1 Kassa och bank 2 977 1 940 Summa omsättningstillgångar 3 160 2 018 Summa tillgångar 3 160 2 018 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital, se not 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 700 442 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 33 62 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2) 2 120 1 514 Övriga kortfristiga skulder 3) 307 0 Summa kortfristiga skulder 3 160 2 018 Summa skulder 3 160 2 018 Summa eget kapital och skulder 3 160 2 018 Noter till balansräkningen: 1) Beloppet avser fordran för moms 75 tkr. 2) Se not 1) till resultaträkningen, 3) Beloppet avser momsskuld 307 tkr

15(25) Bilaga 1. 3. Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik I och med att PrioriteringsCentrum är en produktionsverksamhet som inte bedriver någon hälso- och sjukvård är landstingets generella statistikredovisning inte tillämplig. Egna statistikuppgifter med uppföljning redovisas under rubriken Redovisning av genomförd verksamhet och dess resultat samt i samband med nyckelindikatorer i Bilaga 2. Utdrag ur central statistik. Uppgifter för PrioriteringsCentrum. Omsättning (summa intäkter 1) ) Resultat, mkr Eget kapital -12-31 503 Prioriteringscentrum 4,6 0,0 0,0 Antal anställda i heltidsmått Medarbetarperspektivet Total sjukfrånvaro Ekonomiperspektivet Lönekostnadsutveckling 2006-12-31 2006 jämfört med 2006 503 Prioriteringscentrum 4 0,2% 3,4%

16(25) Bilaga 2. 4. Redovisning av nyckelindikatorer Nyckelindikatorers utfall samt textkommentarer nedan avser avstämning den 31 december. Medborgar-/kundperspektivet Strategi 1: PrioriteringsCentrum skall vara ett väl etablerat nationellt kunskapscentrum. Nyckelpersoner i landsting och kommuner ska känna till verksamheten och uppfatta den som positiv. Centrumet skall få ett förnyat förtroende att drivas vidare, med ett långsiktigt avtal. Nyckelindikator/annan uppföljning Antal medlemmar i PrioNet. Deltagare i PrioNets seminarier. Prenumeranter på nyhetsbrevet. Fasta rapportutskick. Besök per månad på hemsidan. Tidigare avtal för 2001-2003, 2004, 2005, 2006,. Målvärde 250 30 400 400 2000 Flerårigt avtal för 2008 - Utfall 220 100 310 350 2600 Avtal för 2008 Senast föreg utfall 160 100 300 350 1300 Avtal för Mättidpunkt DÅ08 DÅ08 Följande obligatorisk nyckelindikator enligt landstingsledningen är inte relevant för denna produktionsenhet. Strategi: Östgötarna ska känna sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Nyckelindikator Östgötarna ska uppfatta att hälso- Tillgänglighet för behandling inom 90dgr och sjukvården finns tillgänglig när den behövs. Förklaring Andel patienter som behandlats inom 90 dagar från beslutsdatum under de senaste 4 månaderna (tertialvis). Nyckeltalet tas fram av ledningsstaben och distribueras när underlaget för aktuell period är tillgängligt. Medicinska serviceenheter redovisar egna mått. Övriga enheter redovisar inte något tillgänglighetsmått.

17(25) Analys och reflektion samt bedömning av måluppfyllelse Antalet medlemmar i nätverket PrioNet är ca 220 och löpande tillkommer ungefär lika många som utgår (p g a flytt, pension eller andra arbetsuppgifter). Det senaste seminariet Vad nytt på prioriteringsfronten den 13 september arrangerades i Umeå tillsammans med Västerbottens läns landsting och lockade drygt 100 deltagare. Det elektroniska nyhetsbrevet når ca 310 prenumeranter och det fasta rapportutskicket uppgår för närvarande till 350 prenumeranter. Under ökade antalet besök på centrumets externa hemsida (e.lio.se/prioriteringscentrum) kontinuerligt och uppgick i december till ca 2 600 besök per månad. För år har centrumet erhållit dels ett anslag via Dagmaravtalet om 2,5 mkr och dels 2,5 mkr av Landstinget i Östergötland, vilket sammantaget är i nivå med det ursprungliga anslaget om 5 mkr vid verksamhetens start år 2001. Arbete med att få till stånd ett långsiktigt avtal för år 2008 och framåt har pågått under året. Centrumet har dock fått besked om att ett långsiktigt avtal inte kommer att komma till stånd inför 2008 och arbetet med ett avtal för år 2009 och framåt kommer därför att intensifieras under våren 2008.

18(25) Förnyelseperspektivet Strategi 1: PrioriteringsCentrum skall bidra till nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte samt sprida den egna kunskapen i dessa fora. Nationellt erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad skall ske kontinuerligt. Internationellt erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad skall ske kontinuerligt. Nyckelindikator/annan uppföljning Anordna en nationell konferens vart annat år (hitintills 2001, 2003, 2005). Delta i internationella konferenser samt andra nätverk och arenor. Ge ut vetenskapliga publikationer. Målvärde Konf. i Örebro. Utfall Konf. i Örebro. - 0 Konf. i Toronto 2006 Senast föreg utfall Konf. i Örebro. Mättidpunkt DÅ08 DÅ08 Strategi 2: PrioriteringsCentrums verksamhet skall utvecklas och förnyas mätt på ett flertal områden. Nyckelindikator/annan uppföljning Få nya medlemmar i PrioNet och nya prenume- prenumeranter av elektro- Antal nya medlemmar och ranter på månadsbrev och niskt nyhetsbrev. skrifter. Förnyelse av samarbets- Andel nya samarbetspart- partners. Nya arbetsformer Utveckla projektverksamheten mot nya frågeställningar. ners. Ny styrelse med ett nytt arbetssätt. Antal nystartade projekt som avser att följa eller medverka till reella öppna prioriteringar. Målvärde Utfall Senast föreg utfall Konf. i Newcastle 2008. Minst 2 internationella publikationer Mättidpunkt 50-100 60 +-0 DÅ08 3 nya 0 0 DÅ08 Etablerad 1 okt.-07 Starta minst 2 Etablerad 14 jan. -08 - DÅ08 1 1 DÅ08

19(25) Följande obligatorisk nyckelindikator enligt landstingsledningen är inte relevant för denna produktionsenhet. Strategi: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Nyckelindikator Stark patientnära och sjukdomsorienterad klinisk forskning = 98 FoU intäkter i förhållande till centrumexterna intäkter = % Förklaring: Enligt beräkningar av Ledningsstaben. Analys och reflektion samt bedömning av måluppfyllelse Under år 2008 skall vi fortsätta våra insatser med att göra verksamheten känd både lokalt och i övriga landet, samt ytterligare sprida våra produkter. Arbetet med den fjärde nationella prioriteringskonferensen, som arrangerades i Örebro den 3-5 oktober har varit intensivt under året. Internationellt erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt via konferenser och inbjudningar. Nästa internationella prioriteringskonferens, där flera medarbetare vid centrumet planerar att medverka med bidrag, går av stapeln under hösten 2008 i Newcastle. Arbetet med hemsidan och informationsspridningen den vägen är ett ständigt pågående arbete. Likaså det månatliga nyhetsbrevet, som förutom att det nås via hemsidan även distribueras med e-post till prenumeranter. Arbetet med att utveckla nya samarbetspartners och säkerställa en långsiktig finansiering pågår. Utvecklingen av projektverksamheten mot nya frågeställningar är avhängigt av detta.

20(25) Processperspektivet Strategi 1: PrioriteringsCentrum skall bedriva forskning och utveckling, bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk vård och omsorg samt bidra till erfarenhetsutbyte mellan verksamma inom dessa områden, förtroendevalda, organisationer och allmänhet. Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast Mätföreg tidpunkt utfall Genomföra interna och externa Antal rapporter under året. 10 6 4 DÅ08 projekt. Medverka med föredrag och Antal tillfällen under året. 50 45 35 DÅ08 konsultinsatser. Driva det nationella nätverket PrioNet. Antal seminarier och arbetsgrupper under året. 5 3 3 DÅ08 Strategi 2: PrioriteringsCentrum skall göra rätt saker på rätt sätt, d v s verksamheten skall uppfattas relevant och i enlighet med vårt uppdrag av våra målgrupper och andra utomstående Stort deltagande på av oss arrangerade aktiviteter. Hålla en hög kvalitet på aktiviteter och produkter. Nyckelindikator/annan uppföljning Antalet deltagare vid arrangerad nationell prioriteringskonferens. God efterfrågan på våra arrangemang, produkter och tjänster. Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt 400 450 - DÅ08 Minst 1 nytt externt uppdrag 1 1 DÅ08 Följande obligatorisk nyckelindikator enligt landstingsledningen är inte relevant för denna produktionsenhet. Strategi: Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Nyckelindikator Mål, mått och uppföljningsrutiner Produktivitetsförbättring Förklaring Produktiviteten för de enheter som bedriver hälso- och sjukvård beräknas utifrån antal unika individer som träffat vårdgivare i ÖV eller SV i förhållande till totala kostnader. (Slutenvårdstillfälle, läkarbesök eller sjukvårdande behandling, konto 40000-89998.) Ackumulerade värden från årets början till och med aktuell period. Målvärdet är 2% bättre än föregående bokslut. Totalkostnaden justeras till samma kostnadsläge enligt landstingsindex. Nyckeltalet tas fram av ledningsstaben och distribueras när bokföringen för perioden har stängt. Folktandvården, de medicinska serviceenheterna och icke vårdande enheter redovisar egna produktivitetsmått som visar på förändringen i produktivitet.

21(25) Analys och reflektion samt bedömning av måluppfyllelse Det pågår idag projektarbete inom alla de områden som finns angivna i PrioriteringsCentrums uppdrag. Exempel på aktuella projektområden är: Följa upp implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård; ett uppdrag från Socialstyrelsen. Följa arbetet med öppna horisontella prioriteringar i Landstinget i Östergötland. Belysa prioriteringsarbetet inom omvårdnads-, arbetsterapi- samt sjukgymnastikområdet. Analysera olika delar i prioriteringsprocessen - Extern legitimitet. Metodutveckling för prioritering av multisjuka äldre patienter. Utveckla en metod för en öppen avgränsning av det offentliga åtagandet. Under december bedrevs elva interna och fyra externa projekt. Under centrumets verksamhetstid har 45 rapporter publicerats. Representanter från PrioriteringsCentrum har medverkat med föredrag, konsultinsatser m m vid 40-50 tillfällen under. Det nationella nätverket PrioNet, som bildats av personer med intresse och erfarenheter av prioritering inom vård och omsorg och medicinskt programarbete, har arrangerat tre seminarier under året, varav ett i Umeå i samarbete med Västerbottens läns landsting. Den 4:e nationella prioriteringskonferensen genomfördes i Örebro i oktober med mer än 450 deltagare. Antalet deltagare vid PrioNets seminarier är högt som nämnts tidigare. Såväl enskilda medarbetare som centrumet som helhet är flitigt efterfrågade för olika typer av utbildningsinsatser eller seminarier.

22(25) Medarbetarperspektivet Strategi 1: Våra medarbetare är motiverade och ges förutsättningar att på ett engagerat sätt arbeta med verksamhetens mål Rätt kompetens skall finnas för respektive arbetsuppgifters art. Nyckelindikator/annan uppföljning Fortlöpande kompetensutveckling av olika typ. Målvärde Personer knutna till centret deltar i kurser, seminarier, konferenser vid 25 tillfällen. Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt 20 15 DÅ08 Strategi 2: Medarbetare ges utrymme att både utveckla sitt kunnande och hela organisationens arbetssätt Långsiktig kompetensuppbyggnad. Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt Antal doktorander. 5 5 5 DÅ08 Följande är en obligatorisk nyckelindikator enligt landstingsledningen. Strategi: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Landstinget har goda och hälsofrämjande arbetsplatser Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt 5% 0,2% 0,0% DÅ08 Analys och reflektion samt bedömning av måluppfyllelse Verksamheten bedrivs med hjälp av en mindre stab i Linköping om fem personer samt sex konsulter som är delvis placerade i andra delar av landet. I augusti respektive oktober avslutade två person sina konsultinsatser p g a pensionering. I gruppen ingår både personer med relevant kompetens och med egen erfarenhet från prioriteringar inom vård och omsorg och personer med forskningserfarenhet. PrioriteringsCentrum har även en styrelse för ledning av verksamheten. Här ingår sex personer med erfarenhet från andra landsting och kommuner, staten samt forskarsamhället. Inom ramen för Institutionen för Hälsa och Samhälles forskarskola vid Linköpings universitet har skapats ett utrymme för att ta in fem doktorander med ämnesval kring prioriteringar för ökad rättvisa. I augusti 2005 antogs fem doktorander med olika bakgrund. Doktoranderna finansieras under fyra år av Landstinget i Östergötland och skall förutom att arbeta med avhandlingsprojekt även utgöra en förstärkning av centret med 25 procent av sin doktorandtid. En doktorand avbröt sina studier i mars p g a flytt. Rekrytering av en ersättare har skett genom forskarskolans antagning till hösten i form av en etiker från Kanada.

23(25) Centrumet verkar för öppenhet och nytänkande hos medarbetarna, samt försöker stimulera till möten mellan olika yrkesgrupper och ett konstruktivt diskussionsklimat. Deltagande i kurser och konferenser uppmuntras. Sjukfrånvaron har under hela centrumets verksamhetstid varit låg.

24(25) Ekonomiperspektivet Strategi 1: PrioriteringsCentrum skall ha en god ekonomi för att långsiktigt säkra verksamhetens inriktning, kontinuitet och stabilitet. Ett långsiktigt uppdrag med definierat årligt anslag. Nyckelindikator/annan uppföljning Intäkternas storlek samt budgetens utfall. Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt 5 mkr 5 mkr DÅ08 Följande är en obligatorisk nyckelindikator enligt landstingsledningen. Strategi 2: Ekonomin ska ge handlingsfrihet Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Förklaring Nyckelindikator/annan uppföljning Lönekostnadsutveckling i procent jmf med motsvarande period föregående år 7 mkr och ett mindre överskott Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mät- tidpunkt +3,4% +5% DÅ08 Analys och reflektion samt bedömning av måluppfyllelse Uppdraget, som började löpa vid årsskiftet 2000/2001, omfattade tre år med en budget om 5 mkr per år har sedan förlängts med ett år i taget under fem år, d v s t o m år 2008. För år har centrumet erhållit dels ett anslag via Dagmaravtalet om 2,5 mkr och dels 2,5 mkr av Landstinget i Östergötland, vilket sammantaget är i nivå med det ursprungliga anslaget om 5 mkr vid verksamhetens start år 2001. Beslut om en mer långsiktig finansiering och organisationsform, för år 2008 och framåt, har under året saknats. Den troligaste utvecklingen ser i dagsläget ut att vara det fortsatta ettårsavtal vi nu fått under år 2008, med ett syfte att från och med år 2009 ombilda centrumet till en avdelning inom Linköpings universitet. Beslut om ett långsiktigt avtal och förändrad organisationsform förväntas fattas av uppdragsgivarna under år 2008. Hitintills under centrumets verksamhetstid har verksamheten haft ett mindre ekonomiskt överskott som förts över till nästkommande verksamhetsår. Verksamhetens överskott från år 2006 var ca 1,2 mkr, vilket överfördes till år. Intäkterna för uppgick till ca 6,5 mkr (varav konferensintäkter utgjorde ca 1,2 mkr), sålunda att disponera 7,7 mkr. Kostnaderna under januari-december uppgick till ca 5,9 mkr, vilket motsvarar 97% av de budgeterade 6,1 mkr. Verksamheten ger för, ackumulerat med tidigare års resultat, ett överskott om ca 1,8 mkr, vilket kommer att överföras till nästkommande år då verksamheten bedrivs i projektform över flera år.