Matsvinn i primärproduktion, distribution och handel Hur mycket är det? Vad kan vi göra för att minska svinnet? Marie Olsson, Professor, SLU Alnarp

Relevanta dokument
Svinn av isbergssallat i primärproduktionen och grossistledet i Sverige

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Med Martha mot matsvinn

Lagring av äppel ur sortförsöken

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Gul lök - tjäna på att odla rätt

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vi slänger frukt och grönsaker i onödan varför?

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Morotsproduktionen i Sverige

Sortförsök i äppel Lettiska sorter

Consumer attitudes regarding durability and labelling

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Med Martha mot matsvinn

FOOD LOOP SYSTEM. Vi minskar matsvinnet tillsammans! Andreas Nicolaidis. 21 April Research Institutes of Sweden

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Äpplens kvalitet hur mycket avgör utseendet? En konsumentundersökning om svinn och hantering av äpplen

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Lagring av äppel ur sortförsöken

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, BILAGA I, DEL B, Produktspecifika handelsnormer DEL 4:

Kvalitet och tillväxt för lökprodukter

Kampanjer under 104 veckor i sex butiker...

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Maltkorn och Yara N-Sensor

75 % ekologisk mat i offentliga kök det är möjligt!

Christl Kampa-Ohlsson

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

FN/ECE:s NORM FFV-44 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av SALLADSKÅL*

MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

vi är matälskare! Sortiment 2012

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Till bord ur jord. En lokal leverantör till din restaurang

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

SALLAD SALLAD. Isbergssallad. Isbergssallad Premium Noveau 1101/ / Romanmix. 1102/1103 Isbergssallad Gourmetsallad

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

Aktuella ogräsförsök 2015

Omvärldsanalys av arbete för minskat svinn Christoffer Krewer

Finliret lämnar vi till dig

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Matsvinnsarbetet i Stockholms matbutiker

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Praktiska odlarförsök för förbättring

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

MATENS KLIMATPÅVERKAN

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Handel Tertial

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Exempelgården Potatis och svin

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

FN/ECE:s NORM FFV-37 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av VATTENMELONER 2012 ÅRS UTGÅVA

Ett ovanligt år för den svenska trädgårdsodlingen

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

De skånska odlingssystemförsöken

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Klimatsmart i köket - Minska svinnet

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Förpackningar för minskat matsvinn Guide

your KITCHEN Minska ditt matsvinn och spara pengar

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

Smarta livsmedel - i kedjan MÄRIT BECKEMAN

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

FN/ECE:s NORM FFV-11 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av BLOMKÅL 2010 ÅRS UTGÅVA

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Välkommen. Informationsmöte

Olof Cerne, Ann Sellbrink Skolmatsakademin, 2-3 september 2014

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Transkript:

Matsvinn i primärproduktion, distribution och handel Hur mycket är det? Vad kan vi göra för att minska svinnet? Marie Olsson, Professor, SLU Alnarp

Distributionskedja för frukt & grönt Var i distributionskedjan sker det mesta matsvinnet?

Isbergssallat: Skörd och paketering sker manuellt på fälten Strid, Eriksson, Andersson, Olsson SLU Sallatshuvudena skördas manuellt och påsförpackas direkt på fält. De nedersta bladen lämnas kvar Huvudena trimmas på något/några blad Sallatshuvud som inte uppfyller kvalitetsnormen (EU:s + köparens) lämnas kvar/kastas tillbaka på fältet Ofta plöjs fälten strax efter skörd av sallaten, så att resterande biomassa myllas ned

Strid, Eriksson, Andersson, Olsson, SLU Försöksruta på skördat fält med isbergssallat

Strid, Eriksson, Andersson, Olsson, SLU SVINN- ORSAKER: kantbränna (eng. tipburn) röta huvudet inte slutet skada från fågel

Strid, Eriksson, Andersson, Olsson, SLU Svinn Isbergssallat Svinn i odlingsled 22 % (kvarlämnade huvud) eller ca 150 % (totalt kvarlämnat) Ej medräknat: oskördade fält/delar av fält, nedplöjda Orsaker till svinn: orderingång, kantbränna, röta, fågel- och viltskador Svinn i distributionsled (ek. för. /grossist) ca 0,04 0,4 % på lager, + reklamationer någon tiondels- till någon procent (endast en källa) Orsaker till svinn: reklamationer, orderingång, hanteringsskador

Andersson & Olsson (SJV-projekt m.fl. med bl.a. Ulrika Franke) Svinn i primärproduktionen av lök 1. Löken lossas löken från jorden, får torka 2. Upptagningen från marken och lastning sker maskinellt 3. Löken torkas i lager (någon bortsortering?) 3. Löken lagras, och sorteras sedan inför distribution

Onion waste, measured in squares (kg /ha) Andersson & Olsson (SJV-projekt m.fl. med bl.a. Ulrika Franke) Svinn i primärproduktion av lök a) Fältundersökning: - Fyra platser x 2 delar av varje fält x 3 block (1,80 x 10 m) - Dessutom adderades uppskattning svinnet i högar (antal högar x typmedelvikt) 2000 1500 Svinn efter skörd; fläckvis kan högar av lök ligga kvar Medelskörd ca 50 ton/ha 1000 Svinn i fält 0,4-1,6 ton/ha, dvs ca 1-3% 500 0 1 2 3 4 Locations

Share sorted out (%) Share of the total production sorted out, and resons for discarding (%) Andersson & Olsson (SJV-projekt m.fl. med bl.a. Ulrika Franke 20 Nollvärden inräknade Svinn i primärproduktion av lök 15 b) Enkätundersökning 10 - Enkäter skickades ut till alla som hade odlat lök under 2011-2013, dvs 120 st - Svarsfrekvens på 57 % - Av de svarande hade 66 % odlat/ hanterat lök 2013. - Undersökningen bitvis svår att utvärdera 5 0 1 2 Was not harvested 35 30 25 20 Harvest of fresh onion in bunches Field drying and harvest of onion Packaging and storage of fresh onion in bunches Storage or packaging of onion Processing Nollvärden uteslutna Delivery producer org. Sales and reclamation Other activity - Nollvärden ibland orimliga, ibland = vet inte? 15 10 5 0 Was not harvested At harvest, fresh onion, bunches Field drying and harvest (ordinary) * Storage, packaging (ordinary) ** Delivery producer org. *** ****

Ton Ton Andersson, Olsson Bortsortering av lök vid sortering innan distribution - Sorteringsstatistik (basen för betalning, dvs tillförlitlig) - 5 säsonger - 13 odlare, mest på Öland 6000 5000 4000 3000 15.8% Gul lök (11-16 %) 14.5% 11.4% bortfall netto 13.4% 13.4% 1500 1250 1000 750 29.7% Röd lök (17-30 %) 20.6% 16.7% 22.6% 21.8% bortfall netto 2000 500 1000 250 0 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 0 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 Säsong Säsong

Strid, Eriksson, SLU (inte M. Olsson) Matsvinn i butik Reklamationerna var större än svinnet i butik för frukt och grönt

Distributionskedja för isbergssallat Svinnets storlek i kedjan Fält / skörd Sortering Lagring Distribution (grossist) Detaljhandel Konsument? Stor del av svinnet sker: - Vid skörd /utebliven skörd (mest) - Vid ankomst till detaljhandel (reklamationer) - Hos konsumenter

Distributionskedja för lök Bilder på lök skall in här Fält / skörd Sortering Lagring Distribution (grossist) Detaljhandel Konsument Stor del av svinnet sker:

Vad kan göras för att minska svinnet? Kvantifiera svinnet för fler produkter var sker de största förlusterna? Orsaker? Nya metoder för växtskydd och lagring Grossister/detaljhandel bör löpande redovisa statistik över sitt svinn (exempel finns från andra länder) Överenskommelse i handeln om kvalitetsnormer? Kan toleransen ökas för avvikande utseende/storlek mm? Använd bortsorterat (men ok) till nya vegetabiliska processade produkter Upplys konsumenter om tolerans för avvikande utseende mm. och samband med ökat svinn