Sjöingenjörsprogrammet Kalmar Maritime Academy Bullerkarta M/S Calmare Nyckel Mats Liljås Peter Gustavsson Examensarbete, 7.5 hp Handledare: Per-Åke Kvick Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan Sjöingenjörsprogrammet 180 hp Läsår: 08/09
HÖGSKOLAN I KALMAR Sjöfartshögskolan Utbildningsprogram: Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Sjöingenjörsprogrammet Examensarbete, 7.5 hp Bullerkarta M/S Calmare Nyckel Mats Liljås, Peter Gustavsson Per-Åke Kvick ABSTRAKT Vi tilldelades detta projektet av Kalmar Sjöfartshögskola. Projektet var att tillverka en bullerkarta för skolfartyget M/S Calmare Nyckel. Då skolfartyget inte överskrider 500 bruttoton krävs ej en bullerkarta enligt Sjöfartsverket, men det fanns en förfrågan och önskan från skolan att tillverka en för utbildningssyfte och få en praktisk anknytning. Vid dem mätningarna som krävdes ombord rättade vi oss efter ISO 2923:1996(E) samt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 vid tillverkning av bullerkartan. Skolan tillhandahöll oss med godkänd mätutrustning samt mätprotokoll. Vi fick ett bra tillfälle att göra samtliga mätningar när skolfartyget gjorde sin sjöresa från Simrishamns varv till Kalmar, med goda väderförhållanden och samtliga maskiner i normala driftsförhållanden. Resultaten blev en lättförstådd och användarvänlig bullerkarta i A4 format som kan anslås varsomhelst på fartyget eller användas i utbildningssyfte. I
UNIVERSITY of KALMAR Kalmar Maritime Academy Degree course: Level: Title: Author: Supervisor: Marine Engineering Diploma Thesis, 7.5 ETC, Bullerkarta M/S Calmare Nyckel Mats Liljås, Peter Gustavsson Per-Åke Kvick ABSTRACT We were assign this project by Kalmar maritime academy. The project was to produce a noise map for the school boat M/S Calmare Nyckel. The school boat does not exceed 500 dead weight ton and is not required a noise map according to national maritime administration, but there was an request and desire from the school to produce it for education purpose and for a practical connection. For the measurements that were required on board we used the regulations from ISO 2923:1996 (E), and national maritime administration's statute book 2005:23 with production of the noise map. The school provided us with validated measuring equipment and measuring protocol. We had a good opportunity to do all measurements when the school boat did its sea travel from Simrishamn's shipyard to Kalmar, with good weather conditions and all machines in normal operation conditions. The results became a easy understood and friendly used noise map in A4 formats that can be assigned anywhere on the boat or to be used in education purpose. II
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Uppdragsgivare och uppdragstagare... 1 1.3 Förutsättningar... 2 1.4 Avgränsningar... 2 2. Mätningen... 3 2.1 Väder och driftsförhållanden... 3 2.2 Mätutrustningen... 3 2.2.1 Ljudnivåmätaren... 4 2.2.2 Oktavbandsmätaren... 5 2.2.3 Kalibratorn... 6 2.2.4 Mätprotokollet... 7 2.3 Utförande av mätningar... 8 3. Produkten... 9 4. Resultat... 10 5. Analys... 11 6. Källförteckning... 12 7. Bilagor... 13 III
1. Inledning Vi fick i uppdrag av Kalmar Sjöfartshögskola att utforma en bullerkarta på Calmare Nyckel, enligt Sjöfartsverkets krav för fartyg med en bruttodräktighet över 500 ton. Detta krävs egentligen inte för Calmare Nyckel då den har en bruttodräktighet mindre än 500 ton. För att det skall finnas belägg för en bullerkarta utförs detta projekt enligt regler för fartyg över en bruttodräktighet på 500 ton. För detta krävdes mätningar i samtliga utrymmen när fartyget är driftsatt under normala förhållanden. Calmare Nyckel låg på varv i Simrishamn så vi fick ett ypperligt tillfälle att utföra samtliga mätningar när fartyget kördes tillbaka till Kalmar. Sedan återstod enbart jobbet med att tillverka bullerkartan. Vid samtliga mätningar som utfördes ombord har vi följt ISO 1 2923:1996(E). ISO utformar standarder som tillämpas internationellt vid bullermätningar. Dem samarbetar med IEC 2 som utfärdar standarder för mätutrustning som används vid bullermätningar. 1.1 Syfte Syftet med projektet är att få en praktisk tillämpning till Arbetsmiljön ombord samt undervisning gällande buller. Bullerkartan ger en överblick på hur mycket buller man utsätts för i dem olika utrymmena ombord. Så det lätt går att göra en beräkning så man inte överskrider sin bullerkvot. Bullerkartan ger även en indikation på hur bra isolerat hytter och övriga utrymmen är. Enligt sjöfartsverket 2005:23 skall alla fartyg över 500 ton vara utrustade med en bullerkarta. 1 ISO International Standard Organisation 2 IEC International Electrotechnical Commission 1
1.2 Uppdragsgivare och uppdragstagare Uppdragsgivare: Sjöfartshögskolan, Calmare Nyckel (Per-Åke Kvick) Uppdragstagare: Mats Liljås och Peter Gustavsson Per-Åke Kvick har stått till förfogande för material såväl mätutrustning som litterära regelverk. I övrigt har vi varit självgående. 1.3 Förutsättningar Förutsättningarna för att få så korrekta värden som möjligt är att hela fartyget skall vara driftsatt under normala förhållanden. Såsom maskiner, generatorer, fläktar, och pumpar. Fartyget skall gå med normal fart i öppet vatten. Ljudnivåmätare delas in i klasser enligt standarderna IEC 651 & 804. Enligt ISO 2923:1996(E) skall ljudnivåmätare av klass 1 eller klass 2 användas vid bullermätningar. Kalibratorn skall uppfylla standarden IEC 942. Fartygets position, fart, och djupgående skall noteras vid mätningen. Mätprotokoll skall föras över samtliga uppmäta värden. 1.4 Avgränsningar Vi har enbart utfört ljudmätningar för att få underlag till en bullerkarta. Ingen undersökning har gjorts på den ekvivalenta ljudnivån under 24 h(exponering till örat med hänsyn tagen till använda hörselskydd). Enligt ISO 2923:1996(E) skall även bullermätning utföras när fartyget ligger i hamn och lastar/lossar. Sådana mätningar har ej gjorts då Calmare Nyckel är ett skolfartyg som inte fraktar last utan nyttjas som utbildningslokal. 2
2. Mätningen (Metod) För samtliga mätningar som gjordes på Calmare Nyckel har vi följt ISO 2923:1996(E). Det är en Internationell standard. Den talar om hur mätningen skall utföras, vad som skall mätas och i vilka utrymmen mätningarna skall ske. 2.1 Väder och driftsförhållanden Vid mättillfället skall väder och driftsförhållanden noteras. För att vid framtida mätningar få en uppfattning av eventuella störkällor som påverkade vår mättning. Driftsförhållanden Kurs: Simrishamn till Kalmar Djupgående: 3,3 m Djup under köl: 40-60 m Fart: 10 knop Väderförhållanden Måttlig sjö Vindstyrka: 8 sekundmeter Regnfritt Maskinrummet var driftsatt som normalt. Detta innebär att en dieselgenerator var igång i detta fall babords generator. Huvudmaskin och pannan var i drift. Fläktar och övrig ventilation var driftsatt som normalt. Navigeringsutrustning och övrig utrustning på bryggan var driftsatt som normalt. Fartyget var ballastat till max för full stabilitet. 2.2 Mätutrustningen För mätningarna krävs det en mätare godkänd enligt IEC 651 samt en ljudkalibrator godkänd enligt IEC 942. Mätaren och kalibratorn tillhandhölls av Kalmar Sjöfartshögskola. Protokoll för ljudnivåmätning tillhandahölls av Per-Åke Kvick. 3
2.2.1 Ljudnivåmätaren Till samtliga mätningar användes en mätare av fabrikatet Quest electronics modell 215 sound level meter. Detta instrument användes för att mäta upp bullernivåerna i db(a). Mätaren är då inställd på A-filter. Bild 1 ljudnivåmätare Innan användning ställer man in db-områdesväljaren vid den förväntade ljudtrycksnivån i utrymmet som skall mätas. Sedan kontrolleras batteriet genom att hålla ON-OFF-BAT väljaren i läge BAT. Då skall mätarvisaren göra utslag till den gröna linjen i displayen markerad BATTERY CHECK. Om mätarutslaget ligger under den gröna linjen skall batterierna bytas ut för att försäkra sig om tillförlitliga mätarvärden. Sedan ställs väljaren i läge ON. Nu är instrumentet klart för användning. Om mätarvisaren går till min/max läge i displayen justeras db-områdesväljaren tills nålen ligger inom mätbart område. Områdesväljaren är graderad i 10 dbs ökning från 40 till 130 db. Displayen är graderad från -10 db till +10 db vilket ger ett mätområde av 20 db. Skalavläsningen adderas eller subtraheras från den valda db-områdesnivån t.ex. om 4
områdesväljaren är inställd på 70 db och visarnålen indikerar +5 db är den uppmäta ljudnivån 75 db. Om visarnålen istället indikerar -5 db är den uppmätta ljudnivån 65 db. För ett erhålla så hög mätprecision som möjligt ställs db-områdesväljaren in så mätutslag ligger i den högra delen av mätskalan (0 till +10 db). Vid mätning skall även mätardämpning väljas, antingen snabb eller trög. En snabb dämpning är avsedd för buller med kort varaktighet. Därför ställdes mätaren in på trög dämpning då bullret ombord på fartyget i regel är monotont vid drift. Bild 2 ljudnivåmätare med stativ 2.2.2 Oktavbandsmätaren Vissa utrymmen ombord kräver en oktavbandsmätning. Detta innebär att man kopplar in en extern enhet till sin ljudnivåmätare. Sedan kan ljudet mätas vid specifika frekvenser för att se ljudnivån vid enbart dessa frekvenser. Vi har vid samtliga oktavbandsmätningar använt oss av modellen OB-45 octave band filter som tillverkas av Quest electronics. Den rekommenderas av tillverkaren att användas ihop med ljudnivåmätaren vi valt. Oktavbandsmätaren erbjuder mätningar vid nio olika frekvenser från 31,5 Hz till 8 KHz. För att utföra mätningar kopplas enheten ihop med ljudnivåmätaren. Därefter ställs ljudnivåmätarens lägesväljare till EXT vilket indikera extern utrustning. På oktavbandsmätaren finns det ett vred med nio lägen från 31,5 Hz till 8 KHz. Vrid på vredet för att mäta ljudet vid dem olika frekvenserna. 5
2.2.3 Kalibratorn Mellan varje mätserie skall mätinstrumentet kalibreras. Detta för att säkerställa att samliga mätningar som görs är tillförlitliga. Till detta används en kalibrator av märket Quest electronics model CA-12B. Kalibratorn sänder ut en ton på 1000 Hz och 110 db. För att kalibrera mätinstrumentet se först till att batteriet är godkänt på tidigare nämnt sätt. Sedan sätts mätaren i läge ON och områdesväljaren ställs till 100 db läget. Sätt sedan på kalibratorn och kontrollera att batterinivåindikatorn ligger inom den gröna nivån. Skulle den inte göra det, byt först batterier innan kalibrering påbörjas. På kalibratorn finns en OFF- FREQUENCY brytare som i aktivt läge sänder ut en ton på 1000 Hz. Sätt på brytaren och kontrollera att en ton hörs. Skulle det inte göra det är kalibratorn trasig och behöver lämnas in för reparation. När batteriet är okej och en ton hörs passas kalibratorn noga in på mätarens mikrofon. Tonen på 110 db från kalibratorn skall ge ett utslag i mätarens display på +10 db vilket ger ett utslag på 110 db. Skulle det avvika något från 110 db justeras skruven i det lilla hålet i botten på mätaren tills ingen avvikelse förekommer. Ställ sedan områdesväljaren till 110 db och notera att visarnålen sjunker till 0. Mätaren är nu kalibrerad. Bild 3 Kalibrator 6
2.2.4 Mätprotokoll Mätprotokollet som används till mätningarna tillhandahölls av Per-Åke Kvick. Detta sparade oss arbete då vi ej behövde utforma ett eget protokoll. I protokollet för ljudnivåmättning är det noterat: Mätutrustning Mätplats (lokal) Tid för kalibrering Mätdatum Instruments karaktäristik Vi delade in däcken i lagom stora mätserier för att göra protokollen lättöverskådlig och lättförstådda. Innan varje mätserie utfördes en kalibrering av instrumentet. I samtliga utrymmen utfördes ljudnivåmätning med filter db(a). Enligt ISO 2923:1996(E) 8.2 skall den hytt med högst uppmätt ljudnivå db(a) även oktavbandmätas för varje däck, samt skall minst två oktavbandsmätningar utföras i maskinrummet där den högsta ljudnivån db(a) uppmäts enligt ISO 2923:1996(E) 8.3. För varje mätserie är det en överskådlig bild av dem uppmäta utrymmena på protokollet. 7
2.3 Utförande av mätningar Mätningarna utfördes när Calmare Nyckel kördes hem från varvet i Simrishamn. Innan mätningarna påbörjades, gick vi en rond och uppmärksammade vart alla sirener, telefoner och övriga larmdoser var placerade. Då det är viktigt att höra dessa enheter. Vid mätningar är det några viktiga saker att ha i beaktande, enligt ISO 2923:1996(E). Dessa är Mätningen skall utföras på en höjd mellan 1,2m(sittande person) och 1,6m(ståendes person). Mätaren skall ej placeras närmare väggar (skott) än 0,5 m där det är praktiskt igenomförbart. Mäta i minst 10 sekunder per mätning. I utrymmet som mäts skall det ej vistas mer personer än nödvändigt. I stora utrymmen bör mätpunkter väljas med ett avstånd inte mindre än 2 meter eller större än 7 meter. Mät vid arbetsbänkar och övriga fasta arbetsplatser. Minst fyra mätningar per däck. Mätaren skall kalibreras före och efter varje mätserie med godkänd kalibrator. Oktavbandsmätning skall utföras i minst en hytt per däck där ljudnivån är som högst. I maskinrummet skall det utföras minst två oktavbandsmätningar där ljudnivån är högst. Tillvägagångssättet av mätningarna delades upp i mätserier på dem olika däcken. Mellan varje ny mätserie kalibrerades mätaren. Vi började mäta på bryggan och dess utrymmen och fortsatte sedan nedåt däck för däck. Vid mätning i hytter placerades mätaren med stativ i centrum av hytten. Endast en person vistades i hytten för att läsa av ljudnivån. Vid större utrymmen gäller antal mätpunkter enligt ovanstående lista. Oktavbandsmätningar gjordes i dem utrymmen där det krävdes enligt tidigare nämnda punkter. Tiden för utförda mätningarna tog cirka 3 timmar. För att se dem olika mätserierna och antal mätpunkter se bifogade mätprotokoll. 8
3. Produkten Slutprodukten för detta projektarbete är en lättläst och användarvänlig bullerkarta för fartyget Calmare Nyckel. Bullerkartan grundar sig på samtliga uppmäta mätvärden. Den är utformad enligt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 bilaga 4 Bullerkarta. Då Calmare Nyckel är ombyggd fanns inga nya ritningar på datafil att ha som grund för bullerkartan. Det fanns uppsatt på bryggan en brandzonsindelning för fartyget. Den visar fartygets fyra däck med hyttindelning och övriga utrymmen. Den visar utrymmena i sin helhet utan möblemang, utrustning o.s.v. Då vi ej sett någon bullerkarta tidigare ansåg vi att den var en bra grund att bygga vidare på. Brandzonsindelningen är gjord efter ombyggnad och användes som grund för bullerkartan. Vi skannade in den och bearbetade den i Paint. Det krävdes mycket arbete med den eftersom den blivit vattenskadad och färgen hade blekts. Vi använde oss av programmet Paint för att förstärka linjer och sudda ut gammal färgläggning. Samt färglägga bullerkartan. Enligt Sjöfartsverket 2005:23 bilaga 4 skall varje utrymme på bullerkartan ha en bakgrundsfärg efter den uppmätta medelljudsnivån. Bakgrundsfärgen är enligt följande lista: <50 db(a) ljust blått 51 60 db(a) mörkt blått 61 70 db(a) mörkt grönt 71 80 db(a) ljust grönt 81 90 db(a) brunt 91 105 db(a) orange >105 db(a) rött Kartan skall innehålla nödvändig information så alla som läser skall förstå och kunna tolka dem olika färgerna samt var på fartyget dem uppmäta bullervärdena finns. Enligt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 13 skall varselskyltar finnas till ingången för utrymmen med normalt högre kontinuerlig ljudnivå än 85 db(a). På bullerkartan är sådan information ej markerad. Kartan är gjord i A4-format för att kunna anslås var som helst på fartyget utan att ta för stor plats, samt vara lätt att ha som undervisningsmaterial i utbildningssyfte. 9
4. Resultat Vi tycker det har varit intressant att utforska bullernivån ombord på Calmare Nyckel. Tillfället att åka med Calmare Nyckel från Simrishamn gjorde det lätt för oss att få korrekta mätvärden. Vi har fått bra information och bra underlag för vårat projekt så det har varit lättarbetat. Med hjälp av regelverk rörande bullermätning har det alltid funnits klara riktlinjer att följa. Det enda problemet vi stött på är det inte funnits någon dataritning över Calmare Nyckel efter ombyggnaden. Så mycket av tiden för arbetet har gått åt till att tillverka en korrekt karta över bullret på Calmare Nyckel. Allting rörande projektet har funnits till förfogande så det har inte varit några utgifter för detta projekt. Per-Åke Kvick har alltid tillhandahållit oss med instrument och information rörande hela projektet. Vi har fått positiv feedback för vår insats att tillverka en bullerkarta. 10
5. Analys I Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 bilaga 3 är det angivet vilka ljudnivåer db(a) i arbetsutrymmen som är acceptabla för fartyg med en bruttodräktighet över 500 ton. Egentligen gäller inte detta skolfartyget Calmare Nyckel då den har en bruttodräktighet mindre än 500 ton. Vi har gjort en tabell som visar den accepterade högsta ljudnivån enligt tidigare nämnt samt det uppmätta medelvärdet. Dem exakta värdena finns att se i bifogade mätprotokoll. Tabell 1 Sammanställning av accepterad samt uppmätt bullernivå Utrymme, lokal Accepterad bullernivå, db(a) Uppmätt bullernivå, db(a) Kontrollrum 100 71 80 Maskinrum ej runt huvudmaskin 100 91-105 Maskinrum vid huvudmaskin 100 105 Verkstad 75 91-105 Lastrum 65 61-70 Hytter, däck 2 55 51-60 Byssa, wc/dusch, förråd, däck 2 65 51-60 Nedgång maskin, däck 2 65 61-70 Hytter, däck 3 55 50 Korridor däck 3 65 51-60 Brandstation däck 3 65 51-60 Förråd akterkant, däck 3 65 61-70 Bryggan 65 51-60 Lektionssal, däck 4 65 51-60 11
6. Källförteckning Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 International Standard ISO 2923:1996(E) Instructions for 215 sound level meter, OB-45 octave band filter (Quest electronics) Instructions for Model CA-12B, sound calibrators (Quest electronics) 12
7. Bilagor Bullerkarta Mätprotokoll 13
Däck 4 Bryggan och lektionssal för navigering. Däck 3 Befälshytter, befälsmäss pentry, brandstation, förråd och nedgång till däck 2. Däck 2 Lektionssal, elevhytter, byssa, wc/dusch, förråd, nedgång till maskin och verkstad. Däck 1 Lastrum, kontrollrum och maskinrum. Bullerkarta M/S Calmare Nyckel 2008-11-03 14
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Bryggan, Däck 4 Kalibrering: Kl 19.15 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik: slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 54 Totalbuller 2 54 Totalbuller 3 52 Totalbuller 4 52 Totalbuller 5 52 Totalbuller 6 76 75 65 56 46 45 47 42 40 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde 37 49 49 45 43 45 48 43 39 Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 15
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Befälshytter Däck 3 Kalibrering: Kl 19.30 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 50 Totalbuller 2 50 Totalbuller 3 49 Totalbuller 4 50 Totalbuller 5 50 Totalbuller 6 50 Totalbuller 7 80 70 63 52 46 43 40 35 30 50 Totalbuller 8 54 Totalbuller 9 54 Totalbuller 10 58 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde 41 44 47 43 43 43 41 36 29 Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. 16
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Brandstation, Förråd och Lejdare till däck 2 Kalibrering: Kl 19.50 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 59 Totalbuller 2 58 Totalbuller 3 64 Totalbuller 4 62 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 17
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Lektionssal, Däck 2 Kalibrering: Kl 20.05 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 65 Totalbuller 2 57 Totalbuller 3 56 Totalbuller 4 56 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 18
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Elevhytter, Däck 2 Kalibrering: Kl 20.10 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 52 Totalbuller 2 52 Totalbuller 3 52 Totalbuller 4 88 78 68 59 50 46 40 35 30 56 Totalbuller 5 58 Totalbuller 6 57 Totalbuller 7 58 Totalbuller 8 55 Totalbuller 9 56 Totalbuller 10 56 Totalbuller 11 58 Totalbuller 12 60 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde 49 52 52 50 47 46 41 36 29 Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. 19
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Förråd, Nedgång maskin däck 2 Kalibrering: Kl 20.30 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 66 Totalbuller 2 66 Totalbuller 3 65 Totalbuller 4 64 Totalbuller 5 67 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 20
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Verkstad däck 2 Kalibrering: Kl 20.50 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 92 Totalbuller 2 94 Totalbuller 3 96 Totalbuller 4 96 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 21
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Lastrum däck 1 Kalibrering: Kl 21.20 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 67 Totalbuller 2 67 Totalbuller 3 66 Totalbuller 4 66 Totalbuller 5 66 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. Anteckningar: 22
PROTOKOLL FÖR LJUDNIVÅMÄTNING Mätutrustning: 215 Sound level meter Mätplats, lokal: Kontrollrum, maskinrum däck 1 Kalibrering: Kl 21.30 Mät. Datum: 3-11-2008 Instrumentets karaktäristik slow Mätning utförd av: Peter Gustavsson, Mats Liljås Frekvensband: 32 63 125 250 500 1K 2K 4K 8K 16K db(a) LIN Totalbuller 1 95 98 98 97 100 102 102 96 90 106 Totalbuller 2 106 Totalbuller 3 106 Totalbuller 4 105 Totalbuller 5 100 Totalbuller 6 101 Totalbuller 7 97 Totalbuller 8 98 Totalbuller 9 94 Totalbuller 10 94 Totalbuller 11 71 Korrektion A-filter - 39-26 - 16-9 - 3 0 1 1-1 - 7 Korriger. värde 56 72 82 88 97 102 103 97 89 Beräknat db(a) respektive db(lin) Skiss över lokal/mätplats. 23