Avsedd för Nord Stream 2 Dokumenttyp Bedömningsrapport Datum 26 september 2017 Dokumentnummer: NORD STREAM 2 NATURABEDÖMNING FÖR NATURAOMRÅDET KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089)
NORD STREAM 2 NATURABEDÖMNING FÖR NATURAOMRÅDET KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089) Revision 02 Datum 26 september 2017 Document ID Ref 1100019533 / PO16-5068 Anmärkning: Denna raport är en svensk översättning av den motsvarande finskspråkiga versionen. Om det uppkommer skiljaktigheter mellan de olika språkversionerna, är det den finskspråkiga versionen som gäller. Revisionshistoria: Revision Datum Beskrivning Utarbetad av Kontrollera Godkänd av Godkänd av d av 01 07.09.2017 Översättning JUSSIM, SANNAS ANTL SANSU MIBR 02 26.09.2017 Översättning JUSSIM, SANNAS ANTL SANSU MIBR Ramboll P.O. Box 25 Säterinkatu 6 FI-02601 ESPOO Finland T +358 20 755 611 F +358 20 755 6201 www.ramboll.com
NATURABEDÖMNING FÖR NATURAOMRÅDET KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089) INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET SOM BEDÖMS 3 3. BAKGRUND TILL BEHÖVSPRÖVNINGEN AV NATURBEDÖMNINGEN 4 3.1 Natura 2000-nätverket 4 3.2 Bestämning av bedömningsskyldigheten 5 3.3 Bedömningskriterier 6 3.3.1 Betydelse av konsekvenserna 6 3.3.2 Konsekvensernas beständighet 6 3.4 Konsekvenser för Naturaområdets integritet och sammanhållning 6 3.5 Bedömning av lindringsåtgärdernas effektivitet 8 4. DATA OCH METODER 8 5. KONSEKVENSMEKANISMER 9 5.1 Val av konsekvensmekanismer 9 5.2 Anläggninsfas 11 5.2.1 Konsekvenser från undervattensbuller på sälar 11 5.2.1.1 Konsekvensmekanismer känslighet hos sälar 11 5.2.1.2 Förändringens omfattning 13 5.2.2 Konsekvenser från visuell störning och luftburet buller för sälar 17 5.2.3 Konsekvenser från spridning av sediment på habitat 17 5.3 Driftfas 18 5.4 Avveckling 18 5.5 Sammanfattning 18 6. KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089) 19 6.1 Plats och allmän information 19 6.2 Bevarandestatus 20 6.3 Natura 2000-bevarandemål 20 6.3.1 Habitattyper i bilaga I i habitatdirektivet 20 6.3.2 Arter I bilaga II i habitatdirektivet 20 6.4 Närbelägna aktiviteter 21 7. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER 21 7.1 Konsekvenser för naturliga habitattyper 21 7.2 Konsekvenser för arter i bilaga II i habitatdirektivet 22 7.3 Konsekvenser för Naturaområdets sammanhållning 26 8. KUMULATIVA KONSEKVENSER MED ANDRA PROJEKT 27 8.1 Allmän information om bedömning av kumulativa konsekvenser 27 8.2 Kumulativa konsekvenser för NSP2 och NSP 27 8.3 Kumulativa konsekvenser för NSP2 och Balticconnector 27 9. LINDRANDE AV NEGATIVA KONSEKVENSER 28 10. SLUTSATSER 28 REFERENSER 30
1 1. INLEDNING Projektet Nord Stream 2 planerar att anlägga en ny rörledning genom Östersjön, som kan transportera naturgas från världens största reserver i Ryssland direkt till EU:s konsumentmarknad. De två undervattensrörledningarna är 1 200 km långa och kommer att kunna leverera cirka 55 miljarder kubikmeter gas per år. Den finska sektionen av rörledningen i finsk ekonomisk zon (EEZ) är drygt 375 km lång. Det genomsnittliga djupet längs rörledningssträckningen är cirka 70 m. Sträckningen löper 20 30 km från den finska kustlinjen. I den finska ekonomiska zonen kommer rörledningarna att installeras på den norra sidan om de befintliga Nord Stream-rörledningarna. Rörledningarna är planerade att läggas ut under 2018 2019 och vara i drift 2020. Utöver rörläggning inkluderar anläggningsaktiviteterna röjning av krigsmateriel, stenläggning och korsning av infrastruktur. Den nationella miljökonsekvensbedömningen enligt finsk MKB-lag tillämpas på Nord Stream 2- projektet (hädanefter NSP2) inom sträckningens finska sektion. Kontaktmyndighet för MKBförfarandet är Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (hädanefter Nylands NTM-central) och projektansvarig är Nord Stream 2 AG. Nord Stream 2 har inlämnat MKB-beskrivningen till Nylands NTM-central i april 2017 och den finns till påseende för allmänheten. Natura 2000 I projektets förstudie identifierades kritiska områden längs sträckningen, varav ett är det närmaste Natura 2000-området Marint område söder om Sandkallan i Borgå. När förstudien gjordes planerades gasledningens undersökningskorridor att placeras i naturskyddsområdets omedelbara närhet (med 6 m från gränsen som kortaste avstånd). Följaktligen krävde den aktuella kontaktmyndigheten, Nylands NTM-central, att projektets konsekvens för det aktuella Naturaområdet måste bedömas (Ramboll 2013a, Nylands NTM-central 2013). Frågor gällande skyddsområden har senare diskuterats med Nylands NTM-central. Under behovsprövningen för Naturabedömningen (screeningen) uppdaterades projektplanen och det kortaste avståndet mellan rörledningen och Naturaområdet ändrades till 1,8 km. Behovsprövningen för Naturabedömningen för Marint område söder om Sandkallan blev klar i januari 2016. Utifrån de dess resultat behövdes ingen faktisk Naturabedömning, vilket även var Nylands NTM-centrals rådande uppfattning. Trots resultaten i behovsprövningen för en Naturabedömning uttryckte Forststyrelsen i sitt utlåtande om MKB-beskrivningen farhågor om projektets möjliga negativa konsekvenser. Därför gjordes en Naturabedömning med den senaste tekniska projektbeskrivningen i juni 2017. Nord Stream 2-rörledningen korsar inte några skyddsområden i Finland. I MKB-beskrivningen bedömdes miljökonsekvenserna från de aktiviteter som är planerade under projektet i närheten av skyddsområden. Baserat på modellering av undervattensbuller från röjning av krigsmateriel kan marina däggdjur (sälar) i konsekvensområdet drabbas av tillfälliga (hädanefter TTS, temporary threshold shift) eller permanenta (hädanefter PTS, permanent threshold shift) hörselskador. I värsta fall (maximala exponeringsnivåer för undervattensljud) visar modellen även att det finns risk för att PTS- och TTS-områdena skulle kunna sträcka sig till skyddsområden med sälar som skyddsmål. Alla detonationer för röjning av krigsmateriel kommer att utföras utanför Naturaområdena, antingen inom anläggnings- (15 m) eller säkerhetskorridoren (27,5 m på båda sidor av anläggningskorridoren) för NSP2-sträckningen. Det enda skyddsområdet inom eller nära en modellerad PTS-zon är Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten (9,8 km från rörledningens närmaste punkt), som inkluderar Kallbådans sälskyddsområde. I det här området kan sprängningar på havsbotten påverka negativt gråsäl som är ett bevarandemål. Utifrån resultaten av modelleringen av undervattensbuller kan tre andra Natura 2000-områden med
2 sälar som bevarandemål falla inom en modellerad TTS-zon. Naturaområden som potentiellt faller inom eller nära en TTS-zon i värsta fall (maximala exponeringsnivåer för undervattensljud) inkluderar Skärgården kring Söderskär och Långören (12,5 km från NSP2-sträckningen), Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde (13,1 km), De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken (17,8 km) samt Östra Finska vikens skärgård och vatten (23,5 km). I MKB-beskrivningen föreslogs en Natura 2000- bedömning för Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten och att en behovsprövning för en Naturabedömning skulle göras för de övriga fyra områdena ovan. Denna rapport utgör Naturabedömningen för Kallbådan med grund och omgivande vatten. En separat rapport har tagits fram för behovsprövningarna för Naturabedömningarna för Skärgården kring Söderskär och Långören, Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina skyddsområde samt De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken. En tredje enskild rapport har tagits fram för behovsprövningen av en Naturabedömning för Östra Finska vikens skärgård och vatten eftersom den har en annan kontaktmyndighet. En fjärde rapport är den uppdaterade Naturabedömningen för Marint område söder om Sandkallan, Borgå. Ovannämnda Naturabedömningar och behovsprövningar för Naturabedömningar täcker alla finska Naturaområden inom en 10 km radie från NSP2-sträckningen och alla Naturaområden med sälar som skyddsmål inom en 25 km radie från NSP2-sträckningen (figur 1-1). Figur 1-1. Platserna för Naturaområden inom Finska viken och Skärgårdshavet samt det områden för vilka man gör en behovsprövning av en Naturabedömning eller en Naturabedömning. I figuren visas även Nord Stream 2 -rörledningsträckningen inom Finlands ekonomiska zon (Nord Stream 2 AG).
3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET SOM BEDÖMS Placeringen av NSP2-rörledningssträckningen och Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten presenteras i figur 2-1. Figur 2-1. Nord Stream 2-rörledningsträckningen inom den finska ekonomiska zonen (Nord Stream 2 AG). Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten är utmärkt med en grön kantlinje. För projektets genomförande krävs olika förberedande och anläggningsrelaterade arbeten inom den finska ekonomiska zonen. Dessa är: Röjning av krigsmateriel Stenläggning på havsbotten för utjämning och minimering av rörledningarnas fria spann Transport av stenmaterial från hamnen (möjligen Kotka) till rörledningarnas anläggningskorridor Anläggning av installationerna för korsning av befintliga kablar och rörledningar Trafik med rörleveransfartyg från hamnen (möjligen Hangö och Kotka) till rörläggningsfartyget Eventuell avtestning och kontroll före idrifttagning (tryckprovning) av rörledningarna efter anläggning Idrifttagning av rörledningar Drift Avveckling av rörledningar Till skillnad från vad som presenteras och bedöms i MKB-beskrivningen har den projektansvariga, Nord Stream 2 AG, sedan dess förbundit sig att använda ett dynamiskt positionerat (DP) rörläggningsfartyg för hela rörledningssträckningen. Inga ankrade rörläggningsfartyg kommer att användas under rörläggningen i närheten av de finska Naturaområdena. DP-rörläggningsfartyg har tekniska och miljömässiga fördelar jämfört med ankrade rörläggningsfartyg, eftersom det
4 endast positioneras med styrpropellrar. På så vis minimeras påverkan på havsbotten endast rören är i kontakt med havsbottnen. Sammantaget är anläggningen av projektet likadant som anläggningen av Nord Streamrörledningssystemet som utfördes 2009 2012 (hädanefter NSP). En påtaglig skillnad i det här projektet är att rörledningarna är planerade att anläggas samtidigt, men från olika håll: den ena från Ryssland och den andra från Tyskland. Rörläggning av båda rörledningarna kommer inte att äga rum samtidigt inom den finska ekonomiska zonen. Korsningen av de planerade rörledningarna med de befintliga Nord Stream-rörledningarna är planerad att vara belägna inom den finska ekonomiska zonen, nära ryskt territorialvatten. Var och en av projektrörledningarna kommer att byggas i tre sektioner med olika väggtjocklekar. En torr metod för avtestning och kontroll före idrifttagning har valts, där rörledningarna sammansvetsas ovan vatten och testas. Ingen sammanfogning under vatten behövs. Rörläggningshastigheten för rörledningen beräknas vara cirka 2 3 km per dag. Som generell riktlinje är att den nya rörledningens minsta avstånd från de befintliga Nord Streamrörledningarna är 500 m. 3. BAKGRUND TILL BEHÖVSPRÖVNINGEN AV NATURBEDÖMNINGEN 3.1 Natura 2000-nätverket Naturanätverket etablerades för att skydda såväl habitattyper som arter och deras habitat omnämnda i EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG) och fågeldirektiv (79/409/EEG) och som förekommer i områden klassificerade som eller föreslagna för inkludering i Naturanätverket av medlemsstater. Nätverkets syfte är att bevara och bibehålla Europas utrotningshotade arter och habitattyper. Medlemsstaterna ska säkerställa att en så kallad Naturabedömning görs vid planeringen och beslutsfattande för projekt och planer. Syftet med bedömningen är att säkerställa att de ekologiska värdena för vilka ett område är upptaget i eller föreslaget att upptas i Natura 2000-nätverket inte försämras avsevärt. Aktiviteter som skulle kunna leda till en försämring av värden är förbjudna innanför och utanför Natura 2000-områdens gränser. Habitatdirektivet Habitatdirektivet syftar till att skydda naturliga habitattyper och naturlig fauna och flora. Målet är att genom olika åtgärder säkerställa gynnsam bevarandestatus för dessa naturliga habitattyper och arter av gemenskapsintresse. Huvudåtgärderna inkluderar inrättande av Natura 2000- områden och system för strängt skydd och reglering av utnyttjande. Naturliga habitattyper och arter av gemenskapsintresse som förtecknas i bilagorna till habitatdirektivet och som hittas i Finland är följande: Bilaga I, 69 naturliga habitattyper, skyddsåtgärd Natura 2000-områden (SAC-områden, särskilda bevarandeområden) Bilaga II, 88 arter, skyddsåtgärd Natura 2000-områden (SAC-områden, särskilda bevarandeområden) Bilaga IV, 73 arter, strikt skyddssystem (Naturvårdslagen, avsnitt 49) Naturliga habitattyper och arter av gemenskapsintresse som är utrotningshotade i sitt naturliga spridningsområde; har små populationer eller spridningsområden; är bra exempel på det aktuella naturgeografiska områdets egenskaper eller är endemiska arter som har valts ut för inkludering i bilagorna i habitatdirektivet. Vissa av de naturliga habitattyperna och arterna i habitatdirektivet
5 är definierade som prioriterade habitat eller arter, och är märkta med en asterisk (*) i Bilaga I och II. När det gäller dessa arter har gemenskapen ett särskilt ansvar. Fågeldirektivet innehåller alla bestämmelser för att bevara arter av naturligt förekommande fåglar i EU. Det täcker skydd, hantering och kontroll av dessa arter och deras habitat samt regler för deras utnyttjande. Skyddet omfattar fåglar samt deras ägg, bon och habitat. Totalt 256 naturligt förekommande fåglar som anges i direktivet kan påträffas i Finland (2012 års situation). Fågelarter listade i bilagorna till fågeldirektivet förekommer i Finland enligt följande: Bilaga I: Arter av gemenskapsintresse som kräver klassificering av särskilda bevarandeområden (SPA-områden i Natura 2000-nätverket). Ett liknande åtagande avser ofta förekommande flyttfåglar, särskilt i våtmarker. Totalt 110 arter i Bilaga I och motsvarande flyttfåglar kan påträffas i Finland. Bilaga II: Jaktperioder är begränsade och jakt är förbjuden när fåglarna är som mest sårbara, dvs. när de återvänder till sina häckningsplatser samt under fortplantning och uppfödning av ungar. Totalt 39 arter i Bilaga II kan påträffas i Finland. Bilaga III: Det finns ett övergripande förbud mot aktiviteter som direkt hotar fåglar, t.ex. att avsiktligt döda dem, fånga och handla med dem eller förstöra deras bon. Med vissa restriktioner kan medlemsstaterna tillåta vissa av dessa aktiviteter för 26 arter listade här, varav 22 arter förekommer i Finland. 3.2 Bestämning av bedömningsskyldigheten Områden som ingår i Natura 2000-nätverket har valts ut på basis av EU:s habitatdirektiv (särskilda bevarandeområden, SAC) och/eller fågeldirektiv (särskilda skyddsområden, SPA). Enligt 66 i Naturvårdslagen kan myndigheten inte bevilja tillstånd eller godkänna planer som avsevärt bedöms försämra de naturvärden föreslagits för inkludering eller inkluderats i Naturanätverket. I lagens 65 har om Naturabedömningar konstateras följande: Om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för nätverket Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, ska den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser (Naturvårdslag 65.1 ). Baserat på ovannämnda uppstår bedömningskrav för Naturabedömningar om projektets konsekvenser kan: a) påverka naturvärden som Naturaområdet skyddas för; b) vara nedbrytande till sin natur; c) vara betydande; d) inte kan uteslutas utifrån objektiva fakta. Som grund för bedömningen granskas i första hand de naturvärden som fungerat som grund vid inkluderandet av området till Natura skyddsnätverket Dessa är beroende på område antingen: habitattyper listade i bilaga I i habitatdirektivet (särskilda bevarandeområden, SAC); arter listade i bilaga II i habitatdirektivet (särskilda bevarandeområden, SAC); fågelarter listade i bilaga I i fågeldirektivet (särskilda skyddsområden, SPA); och flyttfågelarter som regelbundet vilar i området som ej listas i bilaga I i fågeldirektivet (särskilda skyddsområden, SPA). Följaktligen baseras bedömningen för SAC-områden på skyddsvärden (habitattyper och arter) i enlighet med habitatdirektivet, för SPA-områden på arter listade i fågeldirektivet och flyttfågelarter, och för SAC/SPA-områden på båda.
6 Kallbådan med grund och omgivande vatten (FI0100089) har inkluderats i det finska Natura 2000-nätverket endast under habitatdirektivet (SAC). Bedömningen av det här området baseras därmed på konsekvenser för habitatdirektivets naturtyper och bilaga II:s arter. 3.3 Bedömningskriterier 3.3.1 Betydelse av konsekvenserna Betydelsen av konsekvenserna har inte definierats i detalj vare sig i habitat- eller fågeldirektivet. Generellt kan habitatet anses vara försvagat om dess utbredning minskat eller ekosystemets struktur och funktionalitet minskat till följd av förändringar. På artnivå kan likaledes konsekvenserna bedömas som försämringar om arternas habitat minskat och arterna av den eller annan anledning inte längre är livskraftiga i det specifika området. I det här sammanhanget påverkas betydelsen av konsekvensen av hur utbredd förändringen är. Totalt sett måste dock alltid konsekvenserna ställas i förhållande till områdets storlek och betydelsen av områdets naturvärden på regional och nationell nivå. I vissa fall kan även en liten förändring ha stor påverkan på naturen om den riktas mot ett område med exceptionellt värde på regional eller nationell nivå, eller om bevarandet av habitatet eller i Naturaområdet kan bedömas vara känsligare även för små habitatförändringar. Försämringen av naturvärden kan vara avsevärd om något av följande inträffar: 1) Bevarandestatusen för en skyddad art eller ett skyddat habitat inte är gynnsam efter genomförandet av ett projekt eller en plan 2) Förhållandena ändras så mycket på grund av ett projekt eller en plan att förekomst eller reproduktion av skyddade arter eller habitat inte är möjlig på lång sikt. 3) Projektet eller planen avsevärt minskar en skyddad arts riklighet 4) Ett habitats egenskaper försvinner eller försvinner delvis på grund av ett projekt eller en plan 5) Särdragen förstörs eller skyddade arter försvinner helt från området. 3.3.2 Konsekvensernas beständighet Följande tidsperioder har använts för att bedöma konsekvensernas beständighet i Naturabedömningar i t.ex. Storbritannien och Finland (se t.ex. Byron 2000): Permanenta konsekvenserna består längre än en människogeneration (över 25 år) Temporära åtgärder kan vidtas för att minska konsekvenserna under en tidsperiod (under 25 år) Långsiktiga 15 till 25 år eller längre Medellångsiktiga 5 till 15 år Kortsiktiga under 5 år 3.4 Konsekvenser för Naturaområdets integritet och sammanhållning Habitatdirektivet framhåller Naturaområdets betydelse som en helhet och hur viktiga dess ekologiska attribut är för de naturliga habitattyper och arter som finns i området (Söderman 2003). Utöver konsekvenser för enskilda naturliga habitattyper och arter måste även projektets konsekvenser för Naturaområdets sammanhållning bedömas. Med sammanhållning och integritet avses att den ekologiska strukturen och funktionen i området förblir beboeliga och att de naturliga habitattyperna och arter, för vilka området valts ut till Naturanätverket, förblir livskraftiga. Understrykandet av områdets integritet kan betyda att även om konsekvenserna för en enskild naturlig habitattyp eller art inte är betydande i sig, så kan mindre eller något större konsekvenser på flera arter och naturliga habitattyp avsevärt försämra den ekologiska strukturen i området eller dess funktion. Enligt Europeiska kommissionens vägledande rapport är konsekvenser för Naturaområdets integritet det viktigaste kriteriet för att fastställa om konsekvensen är betydande (Europeiska
7 kommissionen 2001). Kommissionen har lagt fram en kontrollista som gör det lättare att bedöma om ett projekt eller en plan har skadliga konsekvenser för Naturaområdens integritet (tabell 3-1). Tabell 3-1. Kontrollista för bedömning av Naturaområdets integritet (Europeiska kommissionen 2001) Har projektet eller planen potential att Ja/nej Bevarandemål orsaka fördröjningar när det gäller att uppnå områdets bevarandemål? störa framstegen med att nå bevarandemålen för området? Andra indikatorer störa de faktorer som bidrar till bibehållandet av områdets gynnsamma förhållanden? störa balansen, spridningen och densiteten för de nyckelarter som är indikatorer på områdets gynnsamma förhållanden? orsaka förändringar av de vitala definierande aspekterna (t.ex. näringsbalans) som fastställer hur området fungerar som habitat eller ekosystem? förändra dynamiken i förhållandena (mellan till exempel mark och vatten eller växter och djur) som definierar områdets struktur och/eller funktion? störa genom förutsedda eller förväntade naturliga förändringar av området (till exempel vattendynamik eller kemisk sammansättning)? minska nyckelhabitatens utbredning? minska nyckelarternas populationer? rubba balansen mellan nyckelarterna? minska områdets mångfald? leda till störningar som kan påverka populationers storlek eller densitet eller balansen mellan nyckelarter? leda till fragmentering? leda till förlust eller minskning av nyckelegenskaper (t.ex. trädtäckning, exponering för tidvatten, årliga översvämningar osv.)? Vissa konsekvenser kan tillskrivas enskilda arter och habitat, och anses då inte vara betydande för hela Natura-områdets integritet om områdets ekologiska struktur och funktion inte påverkas. Till exempel kan temporära och reversibla konsekvenser på habitat och arter ha effekter som endast orsakar måttliga negativa konsekvenser för områdets integritet. I tabell 3-2 visas betydelsen av konsekvensen som används i Storbritannien, beroende på hur de påverkar områdets integritet. Enligt dessa kriterier kan en betydande negativ konsekvens uppstå när projektet eller planen skadar den ekologiska strukturen eller aktiviteten i området så att områdets habitat eller arter inte kan överleva på lång sikt.
8 Tabell 3-2. Bedömning av en konsekvensens betydelse i förhållande till integriteten enligt Byron (2000). Betydelse av Kriterier konsekvensen Betydande negativ Ett projekt eller en plan (PP) (antingen i sig själv eller tillsammans med andra) påverkar områdets integritet negativt, där områdets integritet är sammanhållningen för dess ekologiska struktur och funktion, i hela området, som gör det möjligt att bibehålla habitat, habitatkomplex och/eller populationsnivåer för de arter som det klassificerats för. Måttligt negativ PP (antingen i sig själv eller tillsammans med andra) påverkar inte hela området negativt, men konsekvensen är sannolikt betydande för enskilda habitat/arter. Om det inte tydligt kan visas att PP inte får en negativ effekt på områdets integritet måste konsekvensen klassificeras som betydande negativ. Lite negativ Försumbar Positiv Inget av ovanstående fall inträffar, men liten skadlig konsekvens för området är uppenbar. Det finns ingen märkbar negativ eller positiv konsekvens PP ökar den biologiska mångfalden, t.ex. genom skyddsåtgärder för att skapa korridorer mellan isolerade områden, att transporter eller fritidsaktiviteter leds bort från området eller att habitat återställs. 3.5 Bedömning av lindringsåtgärdernas effektivitet Alla negativa konsekvenser för Naturaområdena bör undvikas så långt det är möjligt. Om negativa konsekvenser uppkommer, bör lindringsåtgärder användas. De negativa konsekvenserna bör lindras så mycket som det är möjligt oberodende om de är betydande. För att bedöma lindringsåtgärdernas effektivitet, kan man använda sig av följande kriterier (Byron 2000): Dålig en viss lindrings med den totala lindringen av konsekvensen är liten Begränsad lindringsåtgärden lindrar konsekvensen till en viss grad Måttlig en måttlig lindring men den ursprungliga konsekvensen är fortfarande på en betydande nivå Betydande nästan fullständig lindring 4. DATA OCH METODER De möjliga konsekvenserna av Nord Stream 2-rörledningsprojektet för Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten har bedömts utifrån tillgängliga befintliga data. I MKBbeskrivningen undersöktes underalternativ till sträckningar för två rörledningssektioner. Efter MKB-beskrivningens inlämning har den projektansvariga preliminärt valt vilken sträckning som ska användas och den här Naturabedömningen grundas på den planen. Allt krigsmateriel i sträckningen har kartlagts och klassificerats utifrån vikt och typ, så att deras potentiella maximala påverkan under röjningen kan bedömas. Följande data har använts som primär informationskälla för bedömningen: Standardiserad Naturadatablankett för området Kallbådan med grund och omgivande vatten (1996) Förslag om komplettering av Naturadataformulär för varje Naturaområde (Miljöministeriet 2016). Information i det uppdaterade förslaget är preliminärt och kan fortfarande komma att ändras. Miljökonsekvensbedömning för Nord Stream 2, Finland (Ramboll 2017a) Modellering av undervattensbuller, Finland (Ramboll 2016b, bilaga 7 i MKB-beskrivningen för NSP2) Marina däggdjur i Östersjön och Nord Stream 2-projektet nulägesrapport (Teilmann och Sveegaard 2016, bilaga 8a i MKB-beskrivningen för NSP2) Marina däggdjur i finska, ryska och estniska vatten i Nord Stream 2-projektet (Sveegaard et al. 2017, bilaga 8b i MKB-beskrivningen för NSP2)
9 Behovsprövning för Naturabedömning för Marint område söder om Sandkallan (Ramboll 2016a, bilaga 9 MKB-beskrivningen för NSP2) Teknisk beskrivning av projektet (Nord Stream 2 AG/Saipem 2017) Nord Stream 2. Natura 2000 underwater noise modelling, Finland (Ramboll 2017b) Dessutom har kunskaper om gasrörledningars miljökonsekvenser som erhållits under övervakning av det tidigare Nord Stream-projektet använts som bakgrundsinformation och som grund för bedömning av miljökonsekvenser. Gällande specifika receptorer (t.ex. sälar) har den totala betydelsen av konsekvensen bedömts med hänsyn till receptorns känslighet och förändringens omfattning. Metoden är samma som har använts i miljökonsekvensbeskrivningen för Nord Stream 2, Finland. Utförlig information om metodik finns i Ramboll (2017a). Den här Naturabedömningen är framtagen av Ramboll (miljöekolog Jussi Mäkinen och hydrobiolog Sanna Sopanen) på uppdrag av Nord Stream 2. Detta dokument är en uppdaterad version av den tidigare bedömningen till följd av ändringar som sträckningsoptimeringen orsakat i avseende på platserna och antalet krigsmateriel. Även en ny lindringsåtgärd för minskandet av undervattensbuller under krigsmaterielröjningen kommer att implementeras vid de mest känsliga områdena inom den finska sektionen av rörledningen. Skyddssystemet med luftbubblor beskrivs i kapitel 5.2. Nord Stream 2 ska använda en torr metod för avtestning och kontroll före idrifttagning, där rörledningarna sammansvetsas ovan vatten och testas och ingen sammanfogning under vatten behövs. Dessa ändringar har beaktats i konsekvensbedömningen (kapitel 7). Allt som uppdaterats i denna bedömning i förhållande till den tidigare versionen (7.7.2017) har markerats med röd text. 5. KONSEKVENSMEKANISMER 5.1 Val av konsekvensmekanismer Miljökonsekvensbedömningen (MKB) för Nord Stream 2-projektet har genomförts genom att jämföra den förutsedda situationen (under anläggning och drift) med den aktuella situationen (nulägesbeskrivning) av undersökningsområdet. MKB-beskrivningen har inlämnats till kontaktmyndigheten Nylands NTM-central den 3 april 2017. De bedömda konsekvenserna var mestadels försumbara eller små under både anläggningen och driften av Nord Stream 2-projektet. Totalt sett förväntas de mest betydande konsekvenserna uppstå under rörledningsprojektets anläggningsfas. Som mest bedömdes måttlig konsekvens för gråsäl förekomma på individnivå (tabell 5-1). Gällande totala konsekvenser när konsekvenser för Naturaområden bedöms, så är konsekvenser på populationsnivå viktigast.
10 Tabell 5-1. Betydande av konsekvensen för sälar med lindringsåtgärder utförda av NSP2 (övervakning, sälskrämmor) enligt MKB-beskrivningen (Ramboll 2017a). Typ av konsekvens Aktivitet Konsekvens Betydelse av konsekvensen Anläggningsfas Undervattensbuller Röjn. av krigsmateriel: individnivå Röjn. av krigsmateriel: populationsnivå Röjn. av krigsmateriel: individoch populationsnivå Stenläggning Sprängskada, PTS Sprängskada, PTS TTS, undvikande, maskering PTS/TTS, undvikande, maskering Måttlig Liten Liten Liten Rörläggnings- och stödfartygsrörelser Undvikande Liten Konsekvenser till följd av sedimentspridning Röjn. av krigsmateriel, stenläggning Synskada Undvikande, störning av naturligt beteende Försumbar Försumbar Spridning av föroreningar Röjn. av krigsmateriel, stenläggning Försämrad hälsa Försumbar Visuell störning Ökade fartygsrörelser Undvikande Försumbar Driftfas Undervattensbuller Rutininspektion, underhåll, stödfartygsrörelser Undvikande Liten Visuell störning Rutininspektion, underhåll, stödfartygsrörelser Undvikande Försumbar Gällande Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten bedöms betydelsen av konsekvenserna vara försumbar eller måttligt negativ under anläggningsfasen. Under driftfasen bedöms betydelsen av konsekvenserna vara försumbar (tabell 5-2). Tabell 5-2. Betydelse av konsekvenserna för receptorer i Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten enligt MKB-beskrivningen (Ramboll 2017a). Konsekvensmekanism och receptorer Receptorns känslighet Förändringens omfattning Konsekvensens totala betydande Anläggningsfas Undervattensbuller (sälar) Stor Medelstor Måttlig Spridning av sediment (sälar) Liten Försumbar Försumbar Spridning av sediment (habitat) Medelstor Försumbar Försumbar Driftfas Undervattensbuller (sälar) Medelstor Försumbar Försumbar Spridning av sediment (sälar, habitat) Liten Försumbar Försumbar I den här Naturabedömningen har de bedömda konsekvensmekanismerna valts utifrån MKBresultaten. Möjliga konsekvensmekanismer som kan försämra Naturaskyddsvärdena beskrivs nedan. Dessutom beskrivs och bedöms spridning av sediment kortfattat i följande kapitel i enlighet med försiktighetsprincipen, även om dess konsekvens bedöms som försumbar i MKBbeskrivningen.
11 5.2 Anläggninsfas 5.2.1 Konsekvenser från undervattensbuller på sälar 5.2.1.1 Konsekvensmekanismer känslighet hos sälar I MKB-beskrivningen för NSP2 (Ramboll 2017a) bedöms huvudtrycket på sälar under gasrörledningens anläggning vara undervattensbuller från röjning av krigsmateriel. Det är den enda konsekvensen som potentiellt kan påverka Naturaområden med sälar som skyddsgrund. Konsekvenser från röjning av krigsmateriel bedöms på två nivåer: 1) Betydelse på individnivå: det är inte säkert att en eventuell konsekvens på individuella sälar får efterverkningar i hela populationen, men bedömning är nödvändig eftersom skador på marina däggdjur kan få andra typer av konsekvenser (t.ex. etiska konsekvenser). 2) Betydelse på populationsnivå i förhållande till sälars spridning och riklighet. Vid beaktande av Naturaområden är konsekvenserna på populationsnivå särskilt viktigta vid konsekvensbedömningar. Det finns många kriterier som ska beaktas när sälars känslighet för miljöstörningar uppskattas. Dessa inkluderar populationsstatus (minskande/stabil/ökande), riklighet, spridning (förekomsten av sälar under konsekvensens gång), skyddsstatus (nationell och internationell), sårbara perioder (t.ex. parnings- eller ruggningssäsong) och biologi (fysisk konsekvens). I allmänhet anses sälar vara känsliga för sprängskador och/eller undervattensbuller som ökar risken för hörselskador. Detonationer på plats under vatten genererar mycket stora ljudtryck som sprids ytterst snabbt (stötvåg). Topptrycket beror främst på typen och mängden av sprängmedel, vilket innebär att högre topptryck följer av högre detonationshastighet. Även vattendjupet är viktigt eftersom högre topptryck genereras i djupare vatten. Dessutom påverkas topptrycket av krigsmaterielens skick. Frekvensspektret för bullerpulser från explosioner domineras av energi med låga frekvenser. Under optimala förhållanden kan buller från röjning av krigsmateriel ha lång räckvidd. Det faktiska räckviddsområdet beror på batymetri, hydrografi och sedimenttyper på och omkring detonationsplatsen. Överföring av buller minskar effektivt på grunda vatten (tiotals meter eller mindre) på grund av dålig spridning av lågfrekvent ljud i grunt vatten (Urick 1983). Varaktigheten för en enskild detonation är mindre än en sekund, vilket innebär att huvudproblemet är risken för omedelbara skador på vävnad och hörsel, medan effekterna på till exempel beteende är begränsad. Undervattensbuller från röjning av krigsmateriel påverkar sälar på flera sätt. De allvarligaste konsekvenserna kan endast uppstå i detonationsplatsens närhet. Fysiska sprängskador (vävnadsskador) Hörselskada, inklusive permanent hörselnedsättning (PTS) och tillfällig hörselnedsättning (TTS) Störningar i djurens beteende I fråga om allvarlighet finns det en gradvis övergång från tillfällig hörselnedsättning till permanent hörselnedsättning och vidare till akustiskt trauma och vävnadsskada. I expertbedömningsrapporten om konsekvenserna för marina däggdjur i NSP2-projektet (Sveegaard et al. 2017) beaktas tre nivåer av möjliga konsekvenser: att djuren drabbas av TTS, att de drabbas av PTS och att de drabbas av vävnadsskador (sprängskador).
12 Sprängskador På nära håll kan stötvågen från en explosion orsaka vävnadsskador för sälar av varierande svårighetsgrad. Skadorna kan sträcka sig från obetydliga små blödningar till permanenta skador och i sista hand till dödliga skador. Svårighetsgraden är relaterad till storleken på den akustiska impulsen (övertryck och pulsvaraktighet) och följaktligen avståndet från detonationsplatsen. Däggdjurs tröskelvärden för sprängskador har fastställts genom en serie experiment med hundar och får nedsänkta i en sjö (Yelverton et al. 1973) och kan sannolikt tillämpas på små marina däggdjur eftersom lungvolymen verkar vara den mest betydande skalningsfaktorn. Tabell 5-3. Däggdjurs tröskelvärden för sprängskador (Yelverton et al. 1973). Akustisk impuls Beskrivning 280 Pa s Inga dödsfall, men frekvent förekomst av medelsvåra sprängskador, bland annat spräckt trumhinna. Djur anses kunna återhämta sig på egen hand. 140 Pa s Hög förekomst av lätta sprängskador, bland annat spräckt trumhinna. 70 Pa s Låg förekomst av obetydliga sprängskador. Inga spräckta trumhinnor. 35 Pa s Säker nivå Utifrån uppskattningar i Sveegaard et al. 2017 kan stötvågens potentiella påverkan sträcka sig till flera kilometers avstånd. Beräkningarna har gjorts med antagandet att en mina på 300 kg detoneras på 40 m djup (Sveegaard et al. 2017). Den säkra nivån, där ingen risk för sprängskador förväntas, är cirka 2,5 km för djur på ytan och cirka 10 km för djur på botten. Tröskelavstånd för risk för måttliga sprängskador är mindre än 1 km och cirka 2,5 km för djur vid ytan respektive på botten (40 meters djup). Denna kategori omfattar skador som är icketriviala, men som kan överlevas och där djuren anses kunna återhämta sig på egen hand. Det är dock möjligt att skadorna försämrar deras hälsa under en tidsperiod eller till och med få fortplantningen att misslyckas (missfall) under en enskild fortplantningssäsong. Sälars känslighet för sprängskador bedöms vara hög på individnivå på grund av risken för dödliga skador och möjligheten att det förekommer sälar i konsekvensområdet. På populationsnivå är känsligheten för sprängskador identisk med känsligheten för PTS. Hörselnedsättning Sälars hörselsystem är känsligt för akustiska skador. Risken för tillfällig eller permanent hörselnedsättning inträffar vid lägre bullernivåer än nivåer som orsakar sprängskador (se t.ex. Southall et al. 2007). Bullerinducerad hörselnedsättning accepteras som försiktighetsprincip vid prognoser förmer omfattande skador på hörselsystemet. Bullerinducerad hörselnedsättning är en delvis minskning av hörselkänsligheten efter en exponering av starkt buller. Denna kan vara antingen tillfällig (TTS) eller permanent (PTS). Ett exempel på en temporär hörselnedsättning hos människor upplevs vanligen i form av nedsatt hörsel efter t.ex. rockkonserter. Den tillfälliga hörselnedsättningen (TTS) försvinner med tiden beroende på hur kraftig exponeringen var. Ju större initial TTS, desto längre återhämtningstid. Vid högre nivåer av bullerexponering kan hörseln inte återhämta sig helt utan efterlämnar en mindre eller större permanent hörselnedsättning (PTS). Det beror på att de sensoriska cellerna i innerörat skadas (Kujawa and Liberman 2009). För att bedöma konsekvensen för hörseln har tröskelvärden för tillfällig och permanent hörselnedsättning fastställts. Dessa tröskelvärden är avsedda att vara de tröskelvärden över vilka risk för antingen tillfällig eller permanent hörselnedsättning föreligger. Det finns inga allmänna tröskelvärden tillgängliga och att fastställa sådana är ingen enkel uppgift. Tröskelvärden har fastställts för sälar med hjälp av befintliga empiriska data och litteratur. Knubbsäl (Phoca
13 vitulina) används som exempel eftersom det finns faktiska mätningar tillgängliga för arten (Kastak et al. 2008, Kastelein et al. 2013). För utförlig information, se Sveegaard et al. (2017). Beräknade tröskelvärden för inducerad temporär hörselnedsättning (TTS) eller permanent hörselnedsättning (PTS) hos sälar från enskilda detonationer var 164 db SEL (ljudexponeringsnivå) respektive 179 db SEL. Baserat på Sveegaard et al. (2017) bedöms känsligheten hos sälar för risken att få TTS vara låg på både individ- och populationsnivå på grund av konsekvensens reversibla och temporära natur. Sälars känslighet för PTS bedöms vara hög på individnivå på grund av den potentiella skadliga konsekvensen och möjligheten att en individ befinner sig nära detonationsplatsen. På populationsnivå bedöms känsligheten hos sälar vara låg eftersom populationens riklighet ökar och populationen har god ekologisk status. Bullerinducerade beteendestörningar Beteendeförändringar kan förekomma redan på bullernivåer under TTS. Sälar kommer att kunna höra undervattensbullret från röjningen av krigsmateriel på väldigt långt avstånd från sprängningsplatserna och de kan förväntas reagera på ljuden även om nivåerna inte är höga nog för att orsaka PTS eller TTS. På avstånd där ökningstiden för stötvågen är tillräckligt snabb är det sannolikt att bullret orsakar en skrämseleffekt, som utgörs av en ofrivillig sammandragning av kroppens muskler. Denna reflex är oskadlig men upprepad exponering kan leda till rädsla (Götz and Janik 2011). På längre avstånd från sprängningsplatsen är det sannolikt att djuren reagerar på stötvågen genom att snabbt upphöra med de aktuella aktiviteterna, men återupptar dessa igen efteråt. Beteendepåverkan av krigsmaterielröjningen anses således vara mycket kortvarig och utan betydande konsekvenser för djuren. 5.2.1.2 Förändringens omfattning Omfattningen av konsekvensen från undervattensbuller har bedömts för att kunna bedöma den totala betydelsen av konsekvenserna för sälar. Bedömningen av den totala konsekvensen (i kapitel 7) har gjorts med beaktande av konsekvenserna av krigsmaterielröjning med lindringsåtgärder vidtagna. Som en del av grundmetoden för röjningen (på plats) kommer Nord Stream 2 att vidta en serie av lindringsåtgärder för att undvika eller minska negativa konsekvenser för marina däggdjur och sjöfåglar. Sådana lindringsåtgärder inkluderar ett åtagande att tillämpa riktlinjerna från JNCC (Joint Nature Conservation Committee) för att minimera risken för störning och skada på marina däggdjur vid användning av sprängämnen (2010). Riktlinjerna kommer att tillämpas vid röjningsaktiviteter för Nord Stream 2. Marina däggdjursobservatörer (MMO) kommer dessutom att finnas ombord på fartygen vid röjning av krigsmateriel en timme innan detonation i syfte att kontrollera närvaron av marina däggdjur och dykande sjöfåglar (som sjöänder och alkor), samt en timme efter detonation. Passiva akustiska övervakningssystem (PAM) kommer att användas för att detektera ljud från marina däggdjur. Detonationen kommer att skjutas upp om marina däggdjur eller fåglar observeras i området. Akustiska skrämselhjälpmedel (sälskrämmor) kommer att användas före detonering för att skrämma bort djur från detonationsplatsen. Vid behov kommer flera skrämselhjälpmedel att användas för att utöka undvikandeområdet (Figur 5-1).
14 Figur 5-1. Exempel på uppställning av övervaknings- och lindringsutrustning under röjning av krigsmateriel i Nord Stream 1 (Witteveen+Bos 2011). När det gäller sälar har sannolikt användningen av sälskrämmor den största lindringseffekten och kommer därmed att minska risken för dödliga skador (dvs. risken för att marina däggdjur förekommer i konsekvensområdet under detonationen effekter på känslighet och följaktligen att de drabbas av skador effekter på omfattning). Den här lindringsåtgärden är effektiv i synnerhet gällande de mest allvarliga konsekvenserna, t.ex. sprängskador. Känsligheten och omfattningen av förändringen är nära relaterade gällande djurdensiteterna i konsekvensområdet. Effekten av lindringsåtgärder har därför tagits med i förändringens omfattning (Sveegaard et al. 2017). Sälars respons på sälskrämmor har visat sig vara mycket sammanhangsberoende. Den primära användningen för sälskrämmor har varit att driva bort sälar från vattenbruk och fiskeredskap. Sälskrämmor har rapporterats ha mycket varierande avskräckande egenskaper i dessa situationer, från visst avskräckande till aktiv attraktion (så kallad matklockseffekt ) (Königson et al. 2007 och Mikkelsen et al. 2015 för genomgångar). När dessa anordningar används för lindring av undervattensbuller är sammanhanget annorlunda och sälarna belönas inte för att ignorera det starka och ytterst obehagliga ljudet från en näringskälla (t.ex. fiskeredskap). Flera studier ger stöd för att sälar blir avskräckta i närheten av sälskrämmorna när dessa används utan födoförstärkning. Lofitech-anordningen anses effektiv när det gäller att avskräcka knubb- och gråsäl upp till ett avstånd på minst några hundra meter (Mikkelsen et al. 2015). På längre avstånd, upp till omkring 1 km, kanske sälarna inte blir avskräckta, men ändrar sitt beteende och tillbringar mer tid på ytan (Gordon et al. 2015) 2015), vilket även fungerar som en lindringsåtgärd eftersom sälar ovanför vattnet inte påverkas av PTS eller TTS. Nord Stream 2 AG planerar att använda ett skyddssystem med luftbubblor, s.k. bubbelgardiner, som tilläggslindringsåtgärd för känsliga receptorer, för dämpning (reduktion) av undervattensbuller. Bubbelgardiner kommer att användas för röjning av krigsmateriel på plats, som ligger i närheten av följande receptorer: Natura 2000-områden (med sälar som bevarandegrund) och där det finns risk för att PTS, vid detonation utan bubbelgardiner, sträcker sig 5 km utåt (bort) från skyddsområdets gräns. Detta är ett konservativt tillvägagångssätt som tar hänsyn till potentiella modelleringsfel samt närvaron av individuella sälar som kan vara tillfälligt i närheten men utanför skyddsområdet Spridningsområde för vikare inom den finska ekonomiska zonen öster om KP 60 i den Östra Finska viken. För sammanlagt 20 krigsmateriel kommer bubbelgardiner att användas som en tilläggslindringsåtgärd vid detonering (enligt ovan nämnda kriterier). Dessa är:
15 Alla krigsmateriel som ligger öster om KP 60 i syfte att minska på konsekvenserna för vikarpopulationen i Finska viken (totalt 12 krigsmaterielobjekt) Krigsmateriel söder om Kallbådan med grund och omgivande vatten i syfte att minska konsekvenserna för sälar som finns i närheten av skyddsområdet (totalt 7 krigsmateriel, alla har en laddningsvikt på 137 kg eller mer) Ett krigsmaterielobjekt som ligger söder om De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och Hangö skärgård och Pojoviken i syfte att minska konsekvenserna för sälar som finns i närheten av skyddsområdet. Skyddssystemet med bubbelgardiner har utvecklats specifikt för pålning till havs. Det dämpar (minskar) det buller som uppstår tillföljd av pålning eller sprängning. Tryckluft matas till en slang där munstycken genererar en luftgardin mellan platsen där krigsmateriel detoneras och dess omgivning. Studier på genomförbarheten av användnigen av bubbelgardiner under röjning av krigsmateriel visar att det är möjligt att minska trycktopparna med 6 till 8 db (där 6 db anses vara ett konservativt värde) (Bitunamel Feldmann, 2017). Sprängskador Baserat på beräkningar i Sveegaard et al. 2017 kan konsekvenserna av en stötvåg från en detonation på 300 kg sträcka sig flera kilometer. Den säkra nivån, där inga sprängskador förväntas, är cirka 2,5 km för djur på ytan och cirka 10 km för djur på botten (40 m djup). Tröskelavstånd för måttliga sprängskador är mindre än 1 km och cirka 2,5 km för djur vid ytan respektive på botten. Denna kategori omfattar skador som är icke-triviala, men som kan överlevas och där djuren anses kunna återhämta sig på egen hand. Sälskrämmorna ger avsevärt skydd för sälar upp till 1 300 m från detonationen. Förändringens omfattning för enskilda sälar bedömas vara medelhög, eftersom sannolikheten för att döda eller permanent skada sälar till följd av sprängskador är liten. Förändringens omfattning på populationsnivå bedöms vara medelhög. Vid röjningen av de största krigsmaterielsobjekten kommer användandet av bubbelgardin att minska ytterligare omfattningen av området med risk för sprängskador. TTS och PTS till följd av röjning av krigsmateriel Den uppskattade maximala omfattningen och de genomsnittliga förväntade omfattningarna presenteras i tabell 5-4. Värdena som presenteras i tabellen baseras på modelleringen för objekten i M1-M4 (Ramboll 2016b). Enligt den senaste modelleringen som baserar sig på faktiska krigsmaterielsobjekt, kan omfattningen av PTS- och TTS-zonerna vara större för de allra största krigsmaterielsobjekten vid ett värsta tänkbara scenario. PTS-zonen för ett 300-330 kg krigsmaterielsobjekt kan sträcka sig till och med 12,5 km utan användningen av bubbelgardin (Ramboll 2017b). Konsekvensområdena i vilka sälar kan utsättas för permanent hörselnedsättning (PTS-zon) eller temporär hörselnedsättning (TTS-zon) är omfattande ifall lindringsåtgärder för reducerandet av buller inte används. Baserat på modelleringen av undervattensmodelleringen (Ramboll 2016b) kan både PTS- och TTS-zonerna nå innanför Naturaområdenas gränser. Därmed kan det uppkomma permanenta eller temporära konsekvenser sälar som finns inom eller i närheten av Kallbådans Naturaområde.
16 Tabell 5-4. Max- och medelvärde för TTS- och PTS-zonernas utsträckning för explosioner på de fyra finska positionerna M1 M4 (Ramboll 2016b) där undervattensbuller modellerats. Både max- och medelvärde anges (baserat på max- respektive medelvärde för ljudtryck som påträffats under anläggningen av Nord Stream). I värdena beaktas inte användningen av tilläggslindringsåtgärder (bubbelgardiner). Djurgrupp Konsekvens M1 (max) M1 (medel) M2 (max) Tröskelavstånd (km) M2 (medel) M3 (max) M3 (medel) M4 (max) M4 (medel) Sälar PTS 3,5 3,5 8 3,5 15 3,5 9 3,5 TTS 15 15 38 26 44 19 32 22 Möjliga konsekvenser för sälar är antingen temporära och reversibla (TTS) eller permanenta och irreversibla (PTS). Permanenta och irreversibla gäller endast de enskilda djur som påverkas av PTS och konsekvensen försvinner från populationen när de påverkade djuren slutligen dör. För populationen är konsekvensen således långvarig, men reversibel. För TTS-zonen för undvikande (164 db) bedöms att förändringens omfattning är låg både på individ- och populationsnivå för sälar på grund av konsekvensens korta varaktighet och låga intensitet. Risken för TTS på marina däggdjur påverkas knappt av användningen av sälskrämmor, eftersom dessa anordningar inte är effektiva på betydande avstånd från detonationsplatsen (Sveegaard et al. 2017). För PTS-zonen (179 db) bedöms att förändringens omfattning utan lindrande är medelhög för sälar både på individ- och populationsnivå på grund av konsekvensens irreversibla (eller långvariga) och kumulativa natur samt höga intensitet. Att avskräcka sälarna före detonationer kommer att ha substantiella konsekvenser för antalet djur som kan drabbas av PTS, men endast i ett relativt litet område jämfört med PTS-zonernas maximala utsträckning. Följaktligen anses användningen av sälskrämmor inte minska förändringens bedömda omfattning. Observera dock att dessa åtgärder avsevärt minskar antalet djur som skulle få svår PTS (Sveegaard et al. 2017). Dessutom skulle användandet av bubbelgardiner i röjning av viss krigsmateriel minska svårighetsgraden av skadorna som enskilda sälar kan uppleva (d.v.s. minska konsekvensens storlek) eftersom det utsända bullret skulle minska. Kumulativa konsekvenser på populationsnivå Kumulativa konsekvenser för sälar på populationsnivå kan förekomma när varje ytterligare detonation ökar risken att ett eller flera djur skadas. Även om den enskilda detonationen bedöms ha obetydlig konsekvens för populationen, så kan därför den kumulativa risken till slut bli så stor att den kumulativa konsekvensen anses vara mer än obetydlig. Att kvantifiera det här fenomenet är dock oerhört svårt eftersom det skulle behövas exakta kunskaper om såväl riskerna som djurens beteende och spridning i konsekvensområdet. (Sveegaard et al. 2017) Kumulativa konsekvenser bedöms potentiellt endast förekomma i områden med mycket tät förekomst av krigsmateriel som behöver röjas. I den finska rörledningsträckningen är den här typen av område den centrala delen av Finska viken mellan Helsingfors och Hangö (området söder om Kallbådan), eftersom en stor mängd krigsmateriel har påträffats där jämfört med andra delar av rörledningsträckningen. På grund av den täta förekomsten av krigsmateriel och potentiellt relativt höga förekomsten av gråsäl i Kallbådanområdet kommer de kumulativa konsekvenserna att bedömas på populationsnivå.
17 5.2.2 Konsekvenser från visuell störning och luftburet buller för sälar Ökande fartygstrafik under anläggningsarbetet (och i mindre utsträckning under drift) kan orsaka lindrig visuell störning samt bullerstörningar för sälar som förekommer i närheten av projektområdet. Finska viken är en viktig sjötransportled till Finland, Estland och Ryssland, och området kännetecknas därför av stora volymer fartygstrafik. Anläggningsfartyg och/eller inspektions- eller underhållsfartyg bedöms inte ändra fartygstrafikförhållandena i hela området. Det är därför osannolikt att sälar, som redan är vana vid ett tätt trafikerat område, skulle påverkas av de små ökningarna av fartygstrafik. Den ytterligare visuella störningen och konsekvenserna från luftburet buller är därför försumbar och bedöms inte ytterligare. 5.2.3 Konsekvenser från spridning av sediment på habitat Bottenarbeten relaterade till projektet, i synnerhet under anläggningsfasen, kan beroende på sedimenttyp ge upphov till suspension och spridning av sedimentpartiklar och föroreningar bundna till partiklar, om sådana förekommer, i det överliggande havsvattnet, som slutligen lägger sig på havsbotten. Stenmaterial som placeras ut på förutbestämda platser (stenvallar) och rörledningar på havsbotten kommer att ändra havsbottens morfologiska egenskaper längs rörledningssträckningen permanent. När alla krigsmaterielen längs rörledningssträckningen har röjts undan kommer dessutom detonation av krigsmateriel att leda till att det skapas sänkor på havsbotten. En modellering av sedimentspridningen under stenläggningen har gjorts för en rörledning (Norra ledningen A) och för den alternativa sträckningen för samma rörledning i MKB-beskrivningen. I modelleringen ingick anläggning av platsen för sammanfogningen under vatten. Konsekvenserna av anläggningsarbetena för den andra rörledningen har bedömts bli liknande som för den modellerade rörledningen. Enligt modelleringen bedöms ökade koncentrationer av suspenderat material förekomma inom 1 000 m från sträckningen. För NSP2-projektet kommer konsekvenserna för habitat och arter att likna dem från det föregående rörledningsprojektet Nord Stream (NSP). Miljökonsekvenserna från anläggning och drift av NSP har övervakats i enlighet med ett särskilt övervakningsprogram. Under anläggningen av NSP detekterades en temporär ökad grumlighet i havsvatten inom en zon på 10 m över havsbotten (med löst sediment) i det största stenläggningsområdet (sammanfogning under vatten). Konsekvensområdet sträckte sig mindre än 1 km från verksamhetsplatsen (Ramboll 2013b). Baserat på övervakning under röjning av krigsmateriel var de vanligaste sedimenttyperna på platsen för detonationerna mycket mjuk eller mjuk lera. Den viktigaste slutsatsen från övervakningsresultaten var att utsträckningen för grumlighetsplymerna, om sådana fanns, var cirka 200 300 m från detonationspunkten. Metall- eller näringskoncentrationerna ökade inte från bakgrundsvärdena i de vertikala provtagningsprofilerna. Under rörläggningen orsakade inte det dynamiskt positionerade (DP) rörläggningsfartyget någon betydande ökning av havsvattnets grumlighet nära havsbotten (Ramboll 2013b). Den allmänna slutsatsen var att anläggningsarbetenas konsekvenser för havsbotten var liten: resultaten av övervakningen av vattenkvaliteten visade endast på en liten återuppgrumling av sediment under röjning av krigsmateriel, stenläggning och rörläggning av det dynamiskt positionerade (DP) rörläggningsfartyget. Med utgångspunkt i det hade det inte skett någon betydande förflyttning av ytsediment eller ökning av koncentrationerna av föroreningar på havsbotten nära aktiviteterna.
18 5.3 Driftfas Under drift orsakar rörledningarna och stödstrukturerna (stenvallar, kabelkorsningar osv.) på havsbotten, som nya objekt, morfologiska förändringar i ett begränsat område. Under drift ligger båda Nord Stream-rörledningarna på havsbotten i finsk ekonomisk zon, där strömmarna nära havsbotten normalt är låga (MMT 2014). Processer som bortspolning (erosion) eller sedimentation förväntas därför inte förekomma i någon betydande grad. Eventuellt kan lokal erosion förekomma i rörens omedelbara närhet (1 m från dem) på grund av strömmarna nära havsbotten. Exponerade rör (inbäddning <20 %) kan ha viss påverkan på strömmar nära rören, men ingen betydande påverkan registrerades på avstånd över 50 m (Witteveen+Bos et al. 2012). 5.4 Avveckling Nord Stream 2-rörledningen är konstruerad för att ha en livslängd på cirka 50 år. Två avvecklingsscenarier (ett grundalternativ och ett teoretiskt alternativ) för NSP2 har övervägts under MKB-fasen. Baserat på prejudikat och branschens bästa riktlinjer för rörledningar med stor diameter är grundscenariot att lämna kvar rörledningen på havsbotten (in situ). På basen av granskning av andra potentiella alternativ är det teoretiska alternativet att avlägsna rörledningen med den omvända rörläggningsproceduren eller avlägsna den sektionsvis med efterföljande avfallshantering. De förväntade konsekvenserna som blir följden av att lämna rörledningar på plats kommer att relatera till den gradvisa upplösningen av material över tid och, till exempel, potentiella konsekvenser för fisket. Konsekvenserna från avlägsnandet är relaterade till störningar på havsbotten, fartygsrörelser och användning av energi och markområden för materialseparation, återvinning eller bortskaffande. Konsekvenserna för den marina miljön från rörledningar som lämnas kvar på plats kan allmänt anses vara mindre än konsekvenserna av ett avlägsnade. Ett avvecklingsprogram kommer att utvecklas under driftfasen, eftersom bestämmelser som införts och tekniska kunskaper som erhållits under NSP2-rörledningarnas livscykel måste beaktas och relevant avvecklingspraxis vid den tidpunkten måste beaktas. 5.5 Sammanfattning Baserat på föregående avsnitt förväntas de mest betydande konsekvenserna uppstå under anläggningsfasen, och de orsakas av röjning av krigsmateriel samt spridning av sediment under rörläggningen. Konsekvensernas omfattning vid eventuella betydande skadliga konsekvenser är högst några kilometer från röjningsplatsen och annars under en kilometer från rörlinjen (tabell 5-5). Tabell 5-5. Sammanfattning av konsekvensernas omfattning Projektfas Konsekvensmekanism Konsekvensens omfattning Anläggning Anläggning Röjning av krigsmateriel, sprängskador (sälar) Röjning av krigsmateriel, permanent hörselnedsättning (PTS) 179 db SEL (sälar) Säker nivå cirka 2,5 km för djur vid ytan och cirka 10 km för djur på botten Måttliga skador (skador som kan överlevas): <1 km 2,5 km. Avstånden minskar till följd av användningen av bubbelgardin. Området där PTS kan förekomma varierar. De viktigaste faktorerna är krigsmaterielens storlek och skick, hydrografi, vattendjup och topografi. Räckvidd cirka 3,5-12,5 km. Genom användning av bubbelgardin sträcker sig PTS-räckvidden till högst ca 7,9 km avstånd vid röjning av krigsmateriel på 300-330 kg.
19 Anläggning Anläggning Anläggning Drift Röjning av krigsmateriel, temporär hörselnedsättning (TTS) 164 db SEL (sälar) Spridning av sediment under anläggningsarbetet, inklusive anläggning av stenvallar vid sammanfogningsplatsen Spridning av sediment under röjningen av krigsmateriel Rörledningarnas konsekvenser för strömmar Området där TTS kan förekomma varierar. De viktigaste faktorerna är krigsmaterielens storlek och skick, hydrografi, vattendjup och topografi. Räckvidd cirka 15 44 km. Avstånden minskar till följd av användningen av bubbelgardin. < 1 km (temporära förändringar i grumligheten) 200 300 m runt detonationspunkten (temporära förändringar i grumligheten) < 50 m 6. KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089) 6.1 Plats och allmän information Det här Natura 2000-området omfattar cirka 1 500 hektar och ligger på öppet hav sydväst om Porkala udd. I mitten av Naturaområdet ligger grundet Kallbådan (areal 0,7 hektar) och på den står Porkala fyr. Kallbådan omges av en mängd mindre grund och klippor. Merparten av Naturaområdets totala area utgörs av vatten. Finlands försvar använder Naturaområdet som ett skjut- och övningsområde och det finns militära installationer i området. Kallbådan är ett av de viktigaste områdena för gråsäl i Finska viken. Natura 2000-området inrättades främst för att skydda gråsälen och området innefattar ett sälskyddsområde. Avståndet från Naturaområdet till den planerade rörledningen är 9,8 km. Den planerade platsen för Nord Stream 2-sträckningen och den närmaste punkten för Natura 2000-område FI0100005 presenteras i figur 6-1.
20 Figure 6-1. Placeringen av den planerade Nord Stream 2 -rörledningsträckningen inom den finska ekonomiska zonen i förhållandet till Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten (detta Naturaområde har markerats med en grön kantlinje). 6.2 Bevarandestatus Naturaområdet skyddas under habitatdirektivet (SAC). Ett naturskyddsområde har även upprättats på området. 6.3 Natura 2000-bevarandemål 6.3.1 Habitattyper i bilaga I i habitatdirektivet De habitattyper i habitatdirektivet som förekommer i Kallbådan med grund och omgivande vatten enligt den standardiserade datablanketten och i den föreslagna nya datablanketten (Miljöministeriet, september 2016) presenteras i tabell 6-1. För närvarande grundas bedömningen på data presenterade i den standardiserade datablanketten, som sammanställdes i september 1996. Tabell 6-1. Habitattyper i bilaga I till habitatdirektivet som förekommer i Naturaområdet Kallbådan med grund och omgivande vatten. I utbredningarna och habitattyperna presenteras både data i den standardiserade datablanketten (1996) och i förslaget om en uppdaterad datablankett (Miljöministeriet, september 2016). Habitattyp Kod Areal (ha), standardiserad Areal (ha), komplettering datablankett Yttre skärgård, skär och öar i 1 620 1,13 1,13 Östersjön Nya föreslagna habitattyper (uppdatering av datablankett 2016): Rev och bergstränders algzoner under vatten 1 170 510 6.3.2 Arter I bilaga II i habitatdirektivet Gråsäl är den enda arten i bilaga II i habitatdirektivet som benämns vara av bevarandevärde i den standardiserade datablanketten. I samband med uppdateringen av Natura 2000-
21 informationsbladen under 2016 föreslogs inga nya arter för upptagning i datablanketten. Utifrån den uppdaterade datablanketten varierar populationsstorleken (intervallet) för gråsäl mellan 0 140 individer i Naturaområdet. 6.4 Närbelägna aktiviteter Röjning av krigsmateriel är den enda aktiviteten som har potential att medföra märkbara konsekvenser för det aktuella Naturaområdets bevarandevärden. Stenläggning och rörläggning kan orsaka vissa mindre konsekvenser i närheten av NSP2-sträckningen, men dessa konsekvenser sträcker sig inte till Naturaområdet. Det kortaste avståndet till NSP2-sträckningen från Naturaområdet är 9,8 km och sträckningen är främst belägen på ett djup mellan 30 60 m i närheten av Naturaområdet. De närmaste två krigsmaterielsobjekt som måste röjas har en laddningsvikt på 25 och 50 kg och de ligger 9,8 km från Natura-området. Näst närmast är ett krigsmaterielslobjekt på 150 kg som ligger på 10,4 km avstånd. Det finns totalt 47 krigsmaterielsobjekt som måste röjas inom ett avståndsområde på cirka 10 50 km från Naturaområdet. Dessa krigsmaterielsobjekt är belägna antingen i anläggnings- eller säkerhetskorridoren. Fördelningen av röjning av krigsmateriel inom olika avståndsintervall och objektens vikter i närheten av Kallbådan med grund och omgivande vatten presenteras i tabell 6-2. Den preliminära tidsplanen för röjning av krigsmateriel är mellan april och juli 2018 och för stenläggning från april 2018 till hösten 2019 inom den finska ekonomiska zonen. Tabell 6-2. Antal krigsmaterielobjekt som ska röjas i närheten av Kallbådan med grund och omgivande vatten, antingen i anläggnings- eller säkerhetskorridoren. Avstånd till Naturaområdet, km Krigsmaterielobjektens sprängämnesvikt (kg) 0 10 10 20 20 30 30 40 40 50 0 10 1 3 1 11 40 1 12 9-1 41 100 1 3 1 2 101 200 5 1 201 300 4 1 301 1 7. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER 7.1 Konsekvenser för naturliga habitattyper Enligt kapitel 5 kommer både stenläggning och eventuell röjning av krigsmateriel att medföra vissa temporära konsekvenser för havsvattnet nära havsbotten. Konsekvenserna är mycket beroende av havsbottens sammansättning. Baserat på tidigare erfarenheter med NSP-projektet förväntas inte de temporära grumlighetsplymerna sträcka sig mer än 1 km från rörledningen. Rörledningarnas drift kommer inte att medföra någon betydande konsekvens för vare sig miljön eller skyddsområdet. Rörledningar på havsbotten kan orsaka mindre, lokala konsekvenser relaterade till de hydrologiska förhållandena. Under vissa omständigheter kan strömningsflödet närmast rörledningarna påverkas. På grund av avstånden mellan rörledningen och Naturaområdena förväntas detta dock inte medföra några konsekvenser för Naturaområdena. Slutsatsen i den här bedömningen är att konsekvenserna bedöms som försumbara på grund av avståndet mellan Naturaområdet (det närmaste avståndet till området är 9,8 km) och projektområdet. Projektets konsekvenser för vatten och undervattenshabitat bedöms inte sträcka sig till Naturaområdet.
22 7.2 Konsekvenser för arter i bilaga II i habitatdirektivet Gråsäl är den enda sälarten i bilaga II i habitatdirektivet som benämns vara av bevarandevärde i den standardiserade datablanketten för Natura 2000-området Kallbådan med grund och omgivande vatten. Utifrån den uppdaterade datablanketten varierar populationsstorleken (intervallet) för gråsäl mellan 0 140 individer i Naturaområdet. Datakvaliteten för populationens abundans bedöms som god i databladet. Det innebär att populationsuppskattningen baseras på t.ex. övervakning av individer. Generellt har abundansen för gråsäl ökat i Östersjön på senare år och populationen anses frisk. Arten nämns inte i den senaste finska rödlistan (Liukko et al. 2016). Baserat på luftundersökningar 2016 är det totala antalet gråsälar cirka 1 065 i Finska viken och av dessa har 645 observerats i Finland (Naturresursinstitutet 2016). Jaktkvoten för gråsäl i Finska viken var 144 individer 2016 (Finlands viltcentral 2016, http://riista.fi). Distributionsdata för 38 GPS-spårade gråsälar i Östersjön presenteras i figur 7-1. Observera att distributionsnätet i figuren inte visar hela populationens distribution, utan påverkas av de områden där sälar observerats. Det kan därför endast användas som en informativ översikt över sälar i Östersjön. Figur 7-1. Densitetsnät för gråsäl baserat på telemetriska data (visas som antal platser från 38 GPS-spårade gråsälar per ruta), datakälla: HELCOM BALSAM Seal). Finska Naturaområden som ingår i antingen Naturabedömningen eller behovsprövningar för Naturabedömningar gällande tillståndsprocessen för NSP2 är markerade med en blå linje. Utsträckningen för bullerspridning från röjning av krigsmateriel har modellerats i Finland (Ramboll 2016a). Baserat på denna modellering har Sveegaard et al. (2017) bedömt utsträckningen för zoner i vilka sälar kan förväntas drabbas av antingen TTS eller PTS. I den här
23 Naturabedömningen bedöms konsekvenserna baserat på värsta tänkbara scenario. Det är, per definition, en maximal utsträckning av PTS- eller TTS-zonen till följd av en maximal ljudtrycksnivå under Nord Stream-anläggningen under hydrografiska förhållanden vintertid (Ramboll 2016a, Ramboll 2017b). Konsekvensbedömingen angående sälar gjordes dessutom med antagandet, att man i NSP2-projektet använder flera lindringsåtgärder (havsdäggdjursobservatörer, passiv akustisk uppföljning, sälskrämmor). Nord Stream 2 kommer att använda bubbelgardiner som lindringsåtgärd vi röjning av vissa krigsmateriel nära Kallbådan. Inverkan av denna lindringsåtgärd har bedömts med en uppdaterad modellering (Ramboll 2017b) och resultaten presenteras i denna utredning. Enligt de senaste undersökningsresultaten finns det sex större krigsmaterielobjekt (sprängämnesvikt >200 kg) i antingen anläggnings- eller säkerhetskorridoren i den finska sektionen av NSP2-sträckningen i Finska viken inom 50 km från Naturaområdet (tabell 5-2) och krigsmaterielens sammanlagda mängd är 47. NSP2-projektet har preliminärt planerat, att alla 7 st inom 40 km från Kallbådans Naturaområde belägna krigsmateriel, vilkas vikt överskrider 137 kg, kommer att detoneras under användning av bubbelgardiner. Fyra detonationer av krigsmaterielobjekt på 300 kg på ett avstånd på 10,9 14,3 km från Naturaområdet har modellerats för att utvärdera PTS-områdenas utsträckning. Modelleringen baseras på riktiga krigsmaterielobjekt och batymetri i området, och utgår från ett värsta tänkbara scenario. Dessutom har det näst största krigsmaterielsobjektet (på 150 kg) modellerats och även ett typiskt mindre krigsmaterielobjekt (på 30 kg). Totalt har sex krigsmaterielobjekt modellerats i närheten av Naturaområdet (figur 7-2). Samma krigsmateriel modellerades pånytt för att utreda hur mycket bubbelgardinerna minskar på PTS-zonens storlek. Enligt den ursprungliga modelleringen (ljusblått område i figur 7-2) kan PTS-zonen från detonationerna vid röjningen av de två största krigsmaterielobjekten i närheten av Naturaområdet sträcka sig till Naturaområdets södra delar. Genom användning av bubbelgardiner försäkrar man sig att sälar som befinner sig inom Natura-området eller dess närhet (5,5 km avstånd från Natura-området) inte får permanenta hörselskador. Hela Naturaområdet täcks förmodligen av TTS-zonen från de fem största krigsmaterielsobjekten.
24 Figur 7-2. Zoner för permanent hörselnedsättning (PTS) för sälar (zon med 179 db SEL) från den modellerade röjningen och identifierade krigsmaterielsbjekt och deras storlek i anläggnings- och säkerhetskorridoren. Uppdatering: modelleringen innefattar minskning av buller under vatten till följd av användandet av bubbelgardiner. Baserat på Sveegaard et al. (2017) kan gråsäl påträffas överallt i Finska viken och med tillgängliga data går det inte att uppskatta antalet individer som riskerar att påverkas längs NSP2-rörledningen. Sälskrämmor minskar effektivt risken för sprängskador eftersom dessa anordningar är effektiva på upp till 1,3 km från detonationen. Sälar reagerar generellt på dessa anordningar genom att tillbringa mer tid vid ytan, vilket ger avsevärt skydd mot explosionen. Gällande risken för permanent hörselnedsättning (PTS) har det bedömts att sälskrämmor minskar det totala antalet sälar med permanenta hörselskador och minskar den genomsnittliga graden av hörselnedsättning. Generellt löper endast sälar som befinner sig i vatten under detonationen i konsekvensområdet risk att drabbas av TTS eller PTS. Enligt den krigsmaterielsspecifika bedömningen (ARCB 2017) är zonen, inom vilken sälarna kan utsättas för allvarliga, även dödliga, tryckskador till omfånget ca 210 m då man spränger ett 300 kg krigsmaterielsobjekt och använder bubbelgardin. Användningen av bubbelgardin minskar zonens storlek märkbart. Den uppdaterade modelleringen påvisar, att användandet av bubbelgardiner vid sprängningar av krigsmateriel nära Kallbådan minskar konsekvenserna så, att PTS-zonen inte utsträcker sig från en enda sprängningsplats ända in till Naturaområdet. Som närmast kan PTS-zonen utsträcka sig till 5,5 km avstånd från Natura-områdets yttre gräns då man använder bubbelgardiner. Detta är följden av PTS-avståndets minskning och motsvarande tryckskador/pts-zonens arealminskning.