(Vid valet av samarbetspart granskas nivån på närservicen.) 1. Bakgrund

Utredning över samarbetet gällande social- och hälsovårds- samt miljöhälsovårds- och miljövårdstjänsterna inom samarbetsområdet för städerna Kauhajoki, Kristinestad och Kaskö samt kommunerna Teuva, Storå och Bötom Innehållsförteckning 14.8.2007 1. Bakgrund 2. Samarbetsstrategi 3. Samarbetets struktur och organisering 4. a. Grundläggande förslag b. Alternativ - Affärsverkssamkommun med 6 kommuner - Kommunsammanslagning, totalt eller delvis - Modell med ansvarskommun (värdkommunmodell) (Vid valet av samarbetspart granskas nivån på närservicen.) 1. Bakgrund I beredningen av planen för samarbetsområdet i anslutning till kommun- och servicestrukturreformen deltar städerna Kauhajoki, Kristinestad och Kaskö samt kommunerna Teuva, Isojoki och Bötom. Kauhajoki, Teuva, Storå och Bötom inledde hösten 2006 ett gemensamt utredningsarbete om kommun- och servicestrukturreformen. Samtidigt beslöt stadsstyrelsen i Kristinestad i slutet av 2006 att tillsammans med Kaskö och Närpes göra en utredning om alternativa modeller för ordnandet av ett samarbetsområde med 20 000 invånare inom primärvården och uppgifter i nära anslutning till den inom socialvården. Samarbetsdelegationen för de tre städerna hade tidigare diskuterat och kommit överens om uppgörande av en utredning. Städerna önskade även att Bötom kommun skulle delta i utredningen. Kristinestad och Bötom har gemensam hälsovårdscentral. Bötom ville dock inte delta i utredningen. Utredningen gjordes av Simo Kokko från Stakes. Efter ovan nämnda fyra stads-/kommunstyrelsers ställningstaganden kallade ledningsgruppen, som bestod av kommunernas stads-/kommundirektörer, också Kristinestad och Kaskö att delta i förhandlingarna. Dessa sex städer och kommuner beslöt 13.11.2006 inleda en förutredning om social- och hälsovården, undervisnings-, kultur- och fritidssektorn samt tekniska sektorn. Målsättningen var att utreda för- och nackdelar med ett brett samarbetsområde. Rapporterna om social- och hälsovården, undervisnings- och tekniska sektorn ledde inte i det skedet till något gemensamt samarbetsområde. Kommunerna ville också utreda förutsättningarna för en kommunsammanslagning. 18.1.2007 beslöt kommundirektörerna uppgöra en gemensam genomförandeplan med målsättningen att bilda ett samarbetsområde för Kauhajoki stad och Teuva, Storå och Bötom kommuner. För projektet tillsattes en styrgrupp, ledningsgrupp och uppföljningsgrupp.

8.2.2007 beslöt kommundirektörerna begära konsulthjälp av Efeko / Audiator Ab för att göra ett konkret program. I processen ingick fyra seminarier i vilka många tjänstemän, förtroendevalda och personalens representanter deltog. Processens problempunkter bearbetades i juni i en mindre grupp. I detta skede avancerade diskussionerna till ett affärsverksbaserat serviceproduktionssystem. Samtidigt utredde Kristinestad, Kaskö och Närpes möjligheterna till samarbete utgående från Simo Kokkos utredning. I maj 2007 efter att Närpes fattat beslut om att orientera sig mot Malax och Korsnäs beslöt Kristinestad och Kaskö att på nytt söka sig till ovan nämnda fyra kommuners gemensamma planering. Den första förhandlingen mellan de sex städerna och kommunerna hölls 3.7.2007. Då beslöt man att de sex kommunerna fortsätter beredningen av affärsverkssamkommunen som gemensamt tjänstemannaarbete med målsättningen att samordna alla kommuners/städers social- och hälsovård. 7. -9.8 bearbetade stads-/kommundirektörerna samt ledningen för social- och hälsovården en gemensam plan för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och 10.8 presenterades resultatet för styrelse- och fullmäktigeordförandena. Huvudlinjerna i förslaget godkändes med målsättningen att bilda en helhet för hela samarbetsområdet. Våren 2007 hade Kauhajoki, Teuva, Storå och Bötom, Jurva, Kaskö och Kristinestad som ett skilt projekt utrett möjligheten att bilda ett samarbetsområde kring miljö- och hälsoövervakningen, miljövården och veterinärvården. Detta delområde kan nu inkluderas som Miljövårdens område i det planerade affärsverket. Statistiska uppgifter om samarbetsområdet Invånarantalet 31.12.2006 Isojoki - Storå 2 540 Karijoki - Bötom 1 617 Kaskinen - Kaskö 1 505 Kauhajoki 14 457 Kristiinankaupunki - Kristinestad 7 514 Teuva 6 158 Totalt 33 791 Lähde: Tilastokeskus - Källa: Statistikcentralen Befolkningsprognos 2005 2015 2025 Kauhajoki 14 465 14 047 13 895 Teuva 6 220 5 523 5 221 Storå 2 552 2 343 2 230 Bötom 1 673 1 441 1 354 Kristinestad 7 662 7 037 6 476 Kaskö 1 482 1 558 1 645 Totalt 34 054 31 949 30 821 Lähde: Tilastokeskus - Källa: Statistikcentralen

Demografisk försörjningskvot 2005 2010 2015 2020 2025 Isojoki 81 75,4 80,4 90,7 102,7 Karijoki 79,7 74,7 82,4 96,3 107,4 Kaskinen 50,3 60,9 78,9 104,6 115 Kauhajoki 60,7 61,6 71,2 81,1 89,4 Kristiinankaupunki 66,6 67 78,8 94,5 107 Teuva 74,6 73,9 85,3 94,7 102,3 Lähde: Tilastokeskus - Källa: Statistikcentralen Social- och hälsovårdens kostnader/invånare Vuosi 2005 2005 2005 2005 2005 Sosiaali- ja terveystoimen nettokustannukset, euroa / asukas Social- och hälsoväsendets nettokostnader i euro / invånare Perusterveydenhuollon Perusterveydenhuollon nettokustannukset, euroa nettokustannukset, euroa / / asukas, tarvevakioituna, asukas (koko maa =100) Nettokostnaderna för primärvården i euro / invånare Nettokostnaderna för primärvården i euro / invånare, behovsstandardiserat (hela landet = 100) Erikoissairaanhoidon nettokustannukset, euroa / asukas Nettokostnaderna för den specialiserade sjukvården i euro / invånare Erikoissairaanhoidon nettokustannukset, euroa / asukas, tarvevakioituna, (koko maa =100) Nettokostnaderna för den specialiserade sjukvården i euro / invånare, behovsstandardiserat (hela landet = 100) Koko maa 2441 494 100 779 100 Isojoki 3011 682 89 874 78 Karijoki 2620 611 78 1030 99 Kauhajoki 2379 548 97 814 91 Teuva 2343 526 80 804 79 Kaskinen 2780 577 120 1047 126 Kristiinankaupunki 2506 522 88 1114 111 lähde: Stakes 2. Samarbetsstrategi För verksamheten inom hela samarbetsområdet uppgörs en idealmodell. Ett tillräckligt stort och mångsidigt område klarar detta samtidigt som man beaktar nuvarande kunnande, arbetsgemenskapens attraktivitet, prognostisering, hög produktivitet och närservice. Organisationen är låg, enkel och effektiv men underställs dock en demokratisk offentlig kontroll. (Nuvarande servicestruktur och kostnadsutveckling konstateras. Lagstiftningen gällande socialoch hälsovårdsväsendet kommer också att ändras. Den traditionella organisationens service utvecklas utgående från kundorienterade serviceprocesser med flera aktörer som bildar nätverk. De ur klientens synvinkel bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna söks. Verksamhetssättet är öppet och verksamheten granskas kontinuerligt med målsättningen att ordna servicen i rätt tid.)

Affärsverkssamkommunens grundläggande uppgift: Att ordna social- och hälsovårds- samt miljöhälsovårds-, veterinärvårds- och miljövårdstjänsterna på ett jämlikt sätt för invånarna inom samarbetsområdet för Kauhajoki, Kristinestad och Kaskö städer samt Teuva, Storå och Bötom kommuner. Affärsverkssamkommunens vision 2020: Samarbetsområdet är en omsorgs- och vårdgemenskap som tar hand om invånarnas livsmiljö och går i spetsen för utvecklingen samt satsar på förebyggande arbete i enlighet med en hållbar utveckling, poängterar människans egen aktivitet och förmåga att klara sig själv. Servicen har producerats på ett kostnadseffektivt sätt. Området har en trivsam verksamhetsomgivning och områdets klienter är lyckliga och välmående. Nyckelord: - mänsklighet, hemlika förhållanden, förmåga att klara sig själv, stimulerande verksamhet, förebyggande arbete, både ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling - ideologi: fördomsfritt sökande och utvecklande av förutseende verksamhetssätt för att förankra nödvändiga förändringar av levnadsvanorna och verksamhetskulturen hos invånarna (typ 2 diabetes, metaboliskt syndrom, övervikt, depression, demens, droger, utslagning, stöd till föräldrarna i deras uppfostringsroll, snygg omgivning) - barnens, ungas och barnfamiljernas välbefinnande (ordnande av dagvård för barn enligt familjernas behov; jämför JKL-området) - tonvikt på öppenvården (närservice) - i stället för på anstaltsvården (dansk modell), i prissättningen av funktionerna gynnas service inom öppen vård - fungerande vårddifferentiering dvs. klienten på rätt plats i rätt tid" - också ordnandet av närservice vid servicepunkterna i byarna klarläggs - hög produktivitet: tyngdpunkten på välfungerande primärvård och öppen vård - nätverksbaserad verksamhet och ett effektivt utnyttjande av modern teknologi på ett kundorienterat sätt - serviceprocessen beskrivs med beaktande av produktifieringsprinciperna: replikativt serviceformat, d.v.s. skapa en bild av servicen, beskriva servicen, definiera krav, arbetsbeskrivningar, lansera servicen, sammanställa arbetsbeskrivningar - mångkulturell service på klientens eget modersmål - internationalitet, forskningssamarbete och produktutveckling - nödvändiga köptjänster - som ledningssystem används balanserad styrning (BSC) och processledning med möjligast få gränsytor

- arbetsgemenskapen leds på ett målinriktat, sporrande och belönande sätt - strategiska investeringar i kunnande, personal och verksamhetsomgivning - fungerande ägarstyrning och dimensionering av verksamheten utgående från kommunernas resurser, kommunerna fastställer sin servicenivå Mottot för samarbetsstrategin: Fastställs, vilken service som måste ordnas inte hur det görs! Värden: - respekt - att stöda invånarnas förmåga att klara sig själv - att acceptera olikheter - trygghet - positiv livssyn Med en tillräckligt bra prognostisering och förmåga att förutse framtiden höjs produktiviteten och uppnås resultat. Då man vet vad som sker och när, ordnas verksamheten i rätt tid.

Om man strävar efter att sköta följderna uppnår man nödvändigtvis inte förväntade resultat. Då får vi nödvändigtvis inte rätt bild av helheten och i värsta fall kan situationen bli ohållbar. Strategiska målsättningar för 3-5 år: 1. Att stärka organisationskulturens övergång från anstaltsverksamhet till ett prognostiserande verksamhetssätt med betoning på öppen vård genom att poängtera mänsklighet, en positiv livssyn och en hemlik miljö. Målsättningen är att kunna ha kontroll över specialsjukvårdskostnaderna med hjälp av hög egen produktivitet. 2. En smidig och fungerande servicekedja i rätt tid inom hela samarbetsområdet med beaktande av en mångkulturell och språkig verksamhet. Ordnandet av hemsjukhus/effektiverad hemsjukvård utreds. 3. Förstärkning av familjearbetet och barnskyddet. 4. Verksamhetsprincipen för en ekologisk, social och kulturell (livskompetens) hållbar utveckling genomsyrar verksamheten. Samarbetsområdet ligger i täten i landet. 5. Kontroll över kostnaderna och användning av ett fungerande system med ägarstyrning 6. Användning av BSC, processledning, kostnadsberäkning och produktifiering 7. Målinriktad, kunnig, engagerad och välmående personal.

I verksamheten är det lönsammast att rikta särskild uppmärksamhet på vården längst ner i trappan (närservicen) och på att åstadkomma en fungerande vårddifferentiering: 50-nivå: effektiverad hemsjukvård) VÅRDTRAPPAN 20 00 Hemmaboende hemservice, hemsjukvård 0 stödtjänster 40 Boendeenhet 60 Vårdhem m 80 Långtidsvård 100 200 Specialsjukvård Akut vård på bäddavdelning vård HÖG PRODUKTIVITET Det är av mycket stor ekonomisk betydelse att hälsovårdscentralen har en hög produktivitet. Ju högre produktivitet hvc har, desto lägre är specialsjukvårdens utgifter. Ju större antal patientbesök/läkare, desto lägre är specialsjukvårdens utgifter. Ju fler läkarbesök hälsovårdscentralen erbjuder per tjänst och invånare, desto färre besök inom specialsjukvårdens öppna vård behöver befolkningen. Befolkningen bör ha tillgång till tillräckligt med tjänster inom primärvården och tjänsterna bör vara av tillräckligt hög kvalitet. Verksam hetshelhet Inte skild eller sektoriserad Socialväsendet H älsovården Utan: Gemensam G rundtrygghet Inga olika sidor, utan en kundorienterad verksam hetshelhet

3. Samarbetets struktur och organisering FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPROCESSER OCH ORGANISERING AV DEN GEMENSAMMA AFFÄRSVERKSSAMKOMMUNEN FÖR KAUHAJOKI, KRISTINESTAD OCH KASKÖ STÄDER SAMT TEUVA, STORÅ OCH BÖTOM KOMMUNER Grundtrygghetssektionen SAMKOMMUNSTÄMMA BESTÄLLARNÄMND AFFÄRSVERKETS DIREKTION Affärsverkets direktör Miljösektion Socialtjänster Vård ochomsorg Miljövård Milljö -Miljö- och hälsoöverv. - Miljövård - Veterinärvård Barn- o. Socialtjänster Familjearb. - Dagvård - Förskola - Rådgivning - Familjearb. - Skolhälsovård - Barnskydd - Övr. - Socialarb. - Handikappservice - Missbrukarvård - Övr. Poliklinisk verks. - Mottagn. Verks. - Allmän hälsov. - Tandv. - Mentalv. - Företags- Hälsov. Spe- Avdeln. cial- sjukv. Verks. avdeln. - Akutavd.. - Bäddavd. - Psyk. avd. Åldringsarbete -Öppen vård - Hemserv. - Serviceboende -Stödtjänster

AFFÄRSVERKETS FRAMTIDA ORGANISATION: I det grundläggande förslaget ingår ett samarbetsområde som bildas av 6 kommuner, dvs. Kauhajoki, Kristinestad och Kaskö städer och Teuva, Storå och Bötom kommuner Affärsverkssamkommunens samkommunsstämma (ägarstyrning + strategisk styrning) Affärsverkets beställarnämnd Affärsverkets direktion a) 6 kommuner: X medlemmar [a,b,c,d,e,f] Direktionen vidhållande av verksamhetsideologin och kulturförändringen effektivitetskrav, beställningsanbud till kommunerna av direktionen förutsätts inte politisk proportionalitet både tjänstemannaledning och politisk ledning Grundtrygghetssektionen individärenden i anslutning till social- och hälsovården vald på politiska grunder Miljösektionen tillstånds- och övervakningsärenden ärenden i anslutning till veterinärvården vald på politiska grunder Affärsverket leds av en direktör med tjänsteansvar. Av samkommunens chef förutsätts substanskunskap dock med huvudvikt på ledarskapskunskap. Samkommunens direktion och affärsverkets direktör har till uppgift att utveckla arbetsfördelningen inom samkommunen. Direktionen och samkommunens direktör har till uppgift att utveckla samarbetet mellan samkommunen och specialsjukvården samt övriga utförare. Direktören och personalen är anställda av samkommunen. Ansvarsområdesindelningen följer livscykelmodellen. Affärsverkssamkommunens hemort är x. Kommunernas ägarstyrning stärks. Kommunerna har ansvar för fastställandet av servicenivån Kommunerna fastställer verksamhetens omfattning utgående från sina ekonomiska förutsättningar och de erfarenheter som erhållits av samkommunens verksamhet. Om kommunerna är missnöjda med hur ägarledningen fungerar, ingriper samkommunstämman och sammanträder för att besluta om nödvändiga anpassningsåtgärder. Samkommunen hyr fastigheterna (kapital- och driftshyra). Kommunerna är beställare och affärsverket utförare i inledningsskedet baseras finansieringen på prestationerna utgående från användningen och servicenivåns prestationskostnader, i fortsättningen övergår man helt till produktifierade tjänster produktionen styrs med beställaravtalen, i vilka kommunerna fastställer servicens omfattning och uppskattad mängd för egen del finansieringen av miljöhälsovården och miljövården grundar sig på gemensamt överenskommen praxis.

Målsättningen är att ha produktifierade tjänster och uppgifter om kostnad per produkt inom ett par år från starten. Organisering av sjuktransporterna inom samarbetsområdet. Förenklad organisation. Personalen övergår i affärsverkssamkommunens tjänst på villkor som fastställts i ramlagen. ORGANISERING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Primärvården inom samarbetsområdet ordnas så att Kauhajoki har en hälsovårdsstation med akutavdelning, poliklinikverksamhet, bäddavdelningsverksamhet och företagshälsovård. Hälsostationen i Kauhajoki handhar jourverksamheten utanför tjänstetid, vardagar från kl. 16-22 och veckoslut kl. 8-22. Hälsostationen i Teuva producerar tjänster under vardagar till kl. 19. Hälsostationen i Kristinestad har också jourverksamhet och har huvudansvaret för den svenskspråkiga befolkningens hälsovårdstjänster (omfattar även jouren och bäddavdelningsverksamheten). Alla kommuner erbjuder läkartjänster från måndag till fredag. I alla kommuner ordnas nödvändig närservice inom social- och hälsovården. Primärvården i området stärks genom att utveckla specialisttjänsterna och öka rekryteringen av specialister. Dessutom stärks området för förebyggande arbete betydligt. För att stöda vårddifferentieringen fastställs processernas ägare (t.ex. skötarna). Sjukhuset i Lehtiharju ingår i servicekedjan och dess verksamhet utvecklas enligt behov. En mycket central roll spelar ett smidigt samarbete och en fungerande vårdkedja inom primärvården och åldringsvården (vård och omsorg). Socialtjänsterna organiseras så att samarbetsområdet har en ansvarig ledare och i verksamheten poängteras tydligt förutseende och preventivt arbete. Familjearbetet organiseras enligt motsvarande principer så att den terapeutiska verksamheten utvecklas och har tillräcklig yrkeskompetens. Till arbetsgruppen hör också en socialarbetare. Dagvården är en del av barn- och familjearbetet och ordnas inom hela samarbetsområdet. Miljöhälsovården har en hygieniker och miljöhälsovården och veterinärvården har ansvariga ledare. En av dem utses till ansvarig ledare inom miljöväsendet. 4. Alternativa modeller 4.1. AFFÄRSVERKSSAMKOMMUN SOM BILADS AV SEX KOMMUNER 4.2. KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR HELT ELLER DELVIS I samband med att Hurskainen gavs i uppdrag att göra utredningen, konstaterades att kommunernas (Bötom, Storå, Teuva, Kauhajoki) beredskap till kommunsammanslagningar

utreds. I detta skede verkar det inte finnas beredskap för en kommunsammanslagning mellan fyra kommuner. Ärendet har inte diskuterats med Kristinestad och Kaskö. 4.3. ANSVARSKOMMUN-/VÄRDKOMMUNMODELLEN Förverkligas i enlighet med ovannämnda affärsverksmodell med den skillnaden att stadsfullmäktige i Kauhajoki skulle stå i stället för samkommunsstämman. Då skulle man inte ha någon egen juridisk rättsperson. Kommunerna har konstaterat att man inte är beredda att gå in för detta. Målsättningen är att verksamheten inleds år 2009. Beredningen görs under år 2008. Affärsverkets direktör utses så snabbt som möjligt efter att kommunernas beslut om grundande av samkommunen vunnit laga kraft. 10 a kap Kommunala affärsverk 87 a Kommunalt affärsverk och dess uppgifter En kommun eller samkommun kan grunda ett kommunalt affärsverk för affärsverksamhet eller för en uppgift som skall skötas enligt företagsekonomiska principer. Grundandet av ett affärsverk förutsätter ett särskilt beslut. Ett affärsverk som grundats av en kommun benämns en kommuns affärsverk och ett affärsverk som grundats av en samkommun benämns samkommuns affärsverk. I affärsverkets namn skall ordet affärsverk ingå. En samkommun som bildats av flera kommuner och samkommuner och som har i uppgift att vara huvudman för ett kommunalt affärsverk benämns affärsverkssamkommun. I ett sådant affärsverks namn skall ordet affärsverkssamkommun ingå. Benämningarna kommuns affärsverk, samkommuns affärsverk och affärsverkssamkommun får användas endast av de kommunala affärsverk som grundats som affärsverk enligt denna lag. Uppgifterna för en kommuns eller en samkommuns affärsverk anges i en instruktion. I fråga om en affärsverkssamkommuns uppgifter skall överenskommas i grundavtalet. Angående affärsverkssamkommuner gäller vad som i denna lag bestäms om samkommuner, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel. 87 b Affärsverkssamkommunens samkommunsstämma

Affärsverkssamkommunens beslutanderätt utövas av samkommuns medlemmar vid en samkommunsstämma. Medlemmarna utser sina representanter särskilt till varje stämma. Bestämmelser om val av representanter till samkommunsstämman finns i 81 3 mom. I en samkommun som är medlem i en affärsverkssamkommun väljs representanterna till samkommunsstämman av det organ i samkommunen som avses i 78 3 mom. 4 punkten. Samkommunsstämman skall 1) besluta om de centrala målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi, 2) godkänna affärsverkssamkommunens instruktion, 3) välja direktion, revisionsnämnd och övriga organ för affärsverkssamkommunen, om valet inte i instruktionen har överförts på direktionen, 4) besluta om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner, 5) välja revisorer, samt 6) godkänna bokslutet och besluta om ansvarsfrihet. 87 c Direktion Ett kommunalt affärsverk skall ha en direktion. Direktionen leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Direktionen ansvarar för att affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna tillsynen ordnas på behörigt sätt. Direktionen skall 1) besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman satt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås, 2) godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan, 3) utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruktionen, 4) besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid, om inte något annat bestäms i instruktionen, 5) besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn, samt 6) bevaka affärsverkets intressen och, om inte något annat bestäms i instruktionen, företräda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde. I fråga om direktionens övriga uppgifter bestäms i instruktionen. I en affärsverkssamkommun fattas beslut om andra ärenden än sådana som ankommer på samkommunsstämman av direktionen, om det inte är fråga om ett ärende som enligt 87 d ankommer på direktören eller om inte behörighet har överförts på direktören eller någon annan myndighet. I fråga om sammansättningen av ett kommunalt affärsverks direktion tillämpas inte 81 4 mom. 87 d Direktör

Ett kommunalt affärsverk skall ha en direktör som står i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Direktören lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet, sörjer för affärsverkets förvaltning samt ordnandet av ekonomin och den interna tillsynen. Direktören skall se till att direktionens beslut verkställs och informera direktionen om åtgärder och händelser som är betydelsefulla med tanke på affärsverkets verksamhet. Direktören har rätt att föra direktionens talan, om inte något annat bestäms i instruktionen. 87 e Budget och ekonomiplan för en kommuns eller en samkommuns affärsverk Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens eller samkommunens budget och ekonomiplan. Direktionen skall inom den tid som bestäms av fullmäktige eller samkommunsstämman lägga fram ett förslag till affärsverkets budget för det följande kalenderåret samt till ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). I budgeten och ekonomiplanen ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. Budgetåret är planeperiodens första år. I kommunens eller samkommunens budget sätts målen för affärsverkets verksamhet och ekonomi. Utgifts- och inkomstposter i kommunens eller samkommunens budget som är bindande för affärsverket är ersättning för kapital som kommunen eller samkommunen placerat, kommunens eller samkommunens verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket samt kommunens eller samkommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen eller samkommunen. Direktionen skall besluta om affärsverkets budget för det följande kalenderåret senast före utgången av året i enlighet med de bindande mål samt utgifts- och inkomstposter som fastställts i kommunens eller samkommunens budget. Affärsverkets budget skall iakttas i affärsverkets verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen. 87 f Affärsverkssamkommunens budget och ekonomiplan Direktionen skall före utgången av varje år godkänna en budget för affärsverkssamkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns skall direktionen också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. I budgeten ingår en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel.

Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av affärsverkssamkommunens uppgifter tryggas. Budgeten skall iakttas i affärsverkssamkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av direktionen. 87 g Stöd eller verksamhetsunderstöd till affärsverk Kommunen eller samkommunen kan bevilja affärsverket stöd eller verksamhetsunderstöd för att täcka kostnaderna för skötseln av en viss uppgift. Stödet eller verksamhetsunderstödet får inte vara större än affärsverkets kostnader för skötseln av uppgiften. Stöd och verksamhetsunderstöd från kommunen skall uppges särskilt i affärsverkets bokslut. 87 h Bokföringsskyldighet Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk skall särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring. En affärsverkssamkommun är bokföringsskyldig och om dess bokföring och bokslut gäller utöver denna lag i tillämpliga delar bokföringslagen. Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och 68 70 i denna lag i kommunala affärsverk. 87 i Bokslut för en kommuns eller en samkommuns affärsverk Affärsverkets räkenskapsperiod är kalenderåret. Direktionen skall upprätta ett särskilt bokslut för räkenskapsperioden och lämna bokslutet till revisorerna för granskning samt förelägga kommunstyrelsen eller samkommunsstyrelsen bokslutet för behandling. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkets verksamhet och om dess ekonomiska ställning. De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna. Affärsverkets särskilda bokslut sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut. Bokslutet undertecknas av direktionens ledamöter och direktören. 87 j Affärsverkssamkommunens bokslut I fråga om upprättandet av bokslutet för en affärsverkssamkommun gäller vad som föreskrivs i 68 och 68 a i denna lag.

GENOMGÅNG AV SERVICEN I ENLIGHET MED LIVSCYKELMODELLEN UTGÅENDE FRÅN SITUATIONEN I KAUHAJOKI Schemat presenterar ett exempel på hur olika delar av serviceprocessen hör ihop utgående från livscykelmodellen. Avsikten är att förenkla servicenätet som består av de olika förvaltningarnas funktioner och övriga funktioner. Aktörer med samma färgsättning hör i hop eller hör till samma förvaltning. Med hjälp av pilarna beskrivs växelverkan mellan de olika delarna, klientförhållanden eller klientströmmar. T.ex. i barnfamiljernas servicenät spelar rådgivningen en central roll eftersom den möter nästan alla klienter. Med tanke på verksamheten är det viktigt att informationen och serviceprocesserna fungerar över förvaltningsgränserna. En välfungerande öppen vård och rehabilitering har avgörande betydelse för åldringarnas vård- och omsorgstjänster. Service för barnfamiljer Socialväsendet Hälsovården Bildningsväsendet FAMILJE- RÅDGIV- NING FÖRSKOLA HÄLSOVÅRDS- CENTRAL SPECIAL- SJUKVÅRD FAMILJE- ARBETE BARNRÅD- GIVNING GRUNDUN- DERVISNING - BARN- SKYDD BARN- DAGVÅRD MISSBRUKAR- VÅRD MENTAL- VÅRD SPECIAL- UNDER- VISNING

Service för den aktiva befolkningen Vuxna, i arbete Vuxna, arbetslösa Invånare med och utan familj TANDVÅRD - HÄLSOVÅRDS TRAFIK OA. SPECIAL- - CENTRAL SJUKVÅRD - FÖRBINDELSER BOENDE FAMILJE- ARBETE ARBETETS VÄRLD FORT BILDNING - BARN- VÅRD ARBETSLÖS- HETSSKYDD ARBETSPLATS- HÄLSOVÅRD MISSBRUKAR- VÅRD MENTAL- VÅRDSARBETE MÖJLIGHETER TILL FRITIDS- INTRESSEN

Service för åldringar Hälsovårdstjänster Hemservice Rehabiliterande tjänster BÄDD- AVDELNING 1 SANSSIN PALVELU - KOTI VÅRDENS STÖD HEMMA- FÖR BOENDE BÄDD- VIHERMAA AVDELNING 2 NÄR- VÅRDAR- STÖD ÖPPEN FYSIO- TERAP. RE- HABILITERING HEM- SJUKVÅRD - AKTIVITETS- CENTREN OCH STÖDÅTG. I BYARNA REHABILITERING INOM ÖPPEN VÅRD ÖPPNA VÅRDEN EFFEKTIVERAT STÖD FÖR HEMMABOENDE BOENDE I HHEMMALIK HEMLIK MILJÖ MED TJÄNSTER STÖD- ÖPPEN VÅRD INOM KORPISEN KOTI BOENDEENHET OCH DESS STÖD