Handlingar till ägarutskottets sammanträde Vänersborg 2014-11-26 Ärenden 8-19
Västra Götalandsregionen 1 (15) Tjänsteutlåtande Datum 2014-08-28 Diarienummer RS 341-2013 Västra Götalandsregionen Handläggare: Anna-Maria Bergström Telefon: 010-441 20 60 E-post: anna-maria.bergstrom@vgregion.se Till Regionstyrelsen Kompletterande ekonomiska analyser av åtgärder i miljöprogram 2014-2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar: 1. Godkänna gjorda kompletterande ekonomiska analyser avseende miljömålen i miljöprogrammet 2014-2016. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har genom beslut godkänt miljöprogram 2014-2016 som en del i arbetet med att uppfylla regionfullmäktiges mål om att Västra Götalandsregionen egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet. Miljöprogrammet syftar till att främja hälsa och bidra till en hållbar utveckling genom mål och låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. I samband med beslutet om att anta miljöprogrammet har regiondirektören fått i uppdrag att återkomma med kompletterande ekonomiska analyser av miljöprogrammet 2014-2016 där hänsyn till samtliga påverkande faktorer ur ett helhetsperspektiv tas. Uppdraget är omfattande och kräver resurser och deltagande från flertalet förvaltningar i kombination med bra modeller för att beräkna ekonomiska konsekvenser i form av nyttor och kostnader. Regionkansliet har tillsammans med berörda delar av organisationen fått fram vissa beräkningar som redovisas i tjänsteutlåtandet. En slutsats av arbetet är att det saknas ett regiongemensamt sätt att räkna på ekonomiska effekter och modeller saknas för att göra sådana beräkningar vilket leder till en begränsad jämförbarhet mellan beräkningarna. Regionkansliet har fått fram beräkningar för målområde inom Transport, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel och Lustgas. För målområde Kemikalier och Läkemedel saknas helt beräkningar. Detta innebär att regionkansliet inte har kunnat göra en helhetsanalys med de ekonomiska konsekvenserna av beslutat miljöprogram 2014-2016. Nedan följer en sammanställning av aktiviteterna i miljöprogrammet 2014-2016 som regionkansliet kan redovisa ekonomiska konsekvenser för. I sammanställningen finns också en bedömning av hur kostnadsnivån förändras när åtgärderna har genomförts i miljöprogrammet jämfört med kostnadsnivån 2013. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-08-28 2 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Transporter Ökade miljökrav i trafikupphandlingar Ökade miljökrav leasingbilar Resfria möten Produkter och avfall Återanvändning av möbler Minskat livsmedelsvinn Minskat volym hushållsavfall till Kostnadsförändringar efter genomförda åtgärder i miljöprogrammet 2014-2016 Merkostnad 20 mnkr Merkostnad 2,5-6 mnkr Besparingspotential 7 mnkr Besparingspotential 10 mnkr Besparingspotential 2 mnkr Besparingspotential 0,5 mnkr förbränning Energi Inga ekonomiska konsekvenser till följd av miljöprogrammet. Inryms i det långsiktiga målet att halvera energianvändningen till 2030. Livsmedel Ökad andel ekologiska livsmedel Kemikalier Beräkningar saknas Läkemedel Beräkningar saknas Lustgas Investering destruktionsanläggning Merkostnad 2 mnkr Merkostnad 3 mnkr Fördjupad beskrivning av ärendet Regionfullmäktige har genom beslut godkänt Miljöprogram för Västra Götalandsregionen 2014-2016. Under 2011 beslutade regionfullmäktige om det första miljöprogrammet för Västra Götalandsregionens verksamheter. Det innehåller långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030) med tillhörande delmål för perioden 2011-2013. Förslag på mål och åtgärder för programperioden 2014-2016 är framtagna utifrån tidigare delmål, aktuella resultat och utvärdering av förra programperioden. De långsiktiga målen är oförändrade. Antal delmål har blivit färre och åtgärder har blivit tydligare. En tydligare beskrivning av hur målen bidrar till en mer hållbar utveckling avseende hälsa, ekonomi och miljö har tillkommit. Miljöprogrammet är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Kemikalier, Läkemedel samt Lustgas. Under varje målområde i tabellerna nedan finns ett antal åtgärder listade samt vilka nämnder eller styrelser som har huvudansvaret för att genomföra åtgärderna. I tabellerna redovisas ekonomiska konsekvenser för miljöprogrammet 2014-2016 där beräkningar har varit möjliga att genomföra. Värdena redovisar ökningar eller minskningar av kostnader jämfört med 2013.
Datum 2014-08-28 3 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Transporter Mål Mål 2016 1. Kollektiv-trafiken ska till 75 procent utföras med förnybar energi. Åtgärder Kollektivtrafiknämnden säkerställer att krav på ökad andel förnybar energi ställs i nya trafikupphandlingar. Nämnd med huvudansvar Kollektivtrafiknä mnden Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 62 procent Merkostnad: 20 mnkr 2. Västra Götalandsregionens transporter 1 ska till 60 procent utföras med förnybar energi. Vid nyanskaffning av personbilar och lätta lastbilar ska berörda nämnder och styrelser välja fordon som går på förnybar energi (fordonsgas, ladd-hybrid eller rent elfordon är prioriterade) 2. Regionens fordon: Servicenämnden Förmånsbilar: samtliga nämnder och styrelser 29 procent Merkostnad: 2,5-6 mnkr 3 Långsiktiga mål A. År 2020 ska Västra Götalandsregione ns person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Kollektivtrafiknämnden ska med Västtrafik utveckla anpassning av fordonsstorlekar till resebehovet. Kollektivtrafiknämnden säkerställer krav på energieffektivitet. Kollektivtrafiknä mnden Kollektivtrafiknämnden Påverkar inte avtalskostnaderna därför inte relevant att beräkna. Påverkar inte avtalskostnaderna därför inte relevant att beräkna. Samtliga nämnder och styrelser ska tillämpa resepolicyn för att minska resandet med bil i tjänsten. Resfria möten ska alltid prioriteras. Samtliga nämnder och styrelser Besparingspotential 7 mnkr Regionstyrelsen ska se till att det finns verktyg som möjliggör resfria möten och som säkerställer uppföljningen. Regionstyrelsen Lync-verktyget. Ingår i MS Officelicensen. Ingen merkostnad. 1 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar 2 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen behövas. För att minska bränsleförbrukning och för att driva på teknikutveckling mot elektrifiering är även ladd-hybrid inkluderat. 3 Beräknat på avtal som gäller från 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014.
Datum 2014-08-28 4 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar B. År 2020 ska Västra Götalandsregione ns person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. 4 Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att uppdatera planen för avveckling av fossila drivmedel och i den inkludera förslag och kostnad för att genomföra detta för de olika trafikslagen. Kollektivtrafiknämnden Inte relevant att kostnadsberäkna. Servicenämnden ställer och följer upp krav på ökad andel förnybara drivmedel för entreprenörer gällande tvätt-, depå- och hjälpmedelstransporter. Servicenämnden Upphandling klar kvartal 1 2014. Inga beräkningar kan göras i nuläget. Kommentarer till målområde transporter Västra Götalandsregionens transporter består av kollektivtrafik, egna persontransporter och transporter av produkter. Kollektivtrafiken har gjort beräkningar med hjälp av Västtrafik på upphandlingar med trafikstart 2014-2016. Beräkningar av merkostnaden uppskattas till cirka 20 mnkr i ökade kostnader för att nå miljömålet på 75 procent förnybar energi i kollektivtrafiken 2016. De merkostnader som uppstår för nyanskaffning av leasingbilar som går på förnybar energi varierar beroende på val av storlek på bil och bränsleteknik. Beräkningen avser personfordon där bland annat antagande gjorts att nyanskaffningen avser gasbilar och att bytet sker mot antingen en gasbil i mellanklass eller byte till en gasbil i liten klass. Antalet personfordon är cirka 970 varav cirka 368 redan är gasfordon. Merkostnaden för att byta ut fordon under 2014-2016 ligger i storleksordningen 2,5-6 mnkr beroende på val av storlek på bil Kostnaden för redan utbytta fordon har varit i storleksordningen 5-6 mnkr. Skulle Västra Götalandsregionen valt att köpa in det allra minsta alternativet handlar det istället om en kostnadsminskning jämfört med bibehålla bensin/etanolfordon. Under 2014 har miljönämnden och regionutvecklingsnämnden fattat beslut om att vara med och ta merkostnaden för att den fordonsgas som regionen köper till egna fordon ska vara 100 procent biogas 5. Merkostnaden bedöms till 1,2 mnkr för perioden. Genom att ha resfria möten i stället för att ta bil i tjänsten kan Västra 4 Inkluderar Västra Götalandsregionens ägda personbilar och lätta lastbilar, allmän kollektivtrafik, godstransporter för tvätt-depå-, och hjälpmedel samt ambulanser och sjuktransportfordon 5 http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/regionutveckling/bru- RUN/2014/Snabbprotokoll%20140508.pdf
Datum 2014-08-28 5 (15) Diarienummer RS 341-2013 Götalandsregionen minska kostnaderna för resor. Det har gjorts en förstudie 6 av pendlings- och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Västra Götalandsregionen som visar att om i genomsnitt 25 procent av alla tjänsteresor 2016 med privatbil ersätts med virtuella möten (telefonmöten, videokonferens etc) finns en besparingspotential på 7 mnkr. Målområde Energi Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 3. Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 procent. Fastighetsnämnden ansvarar för att i samverkan med berörda verksamheter byta ut de egna värmeproduktionsanläggningar som fortfarande drivs med olja senast 2016. Fastighetsnämnden 91 procent förnybar energi Ingen merkostnad 7 4. Den totala energianvändning en i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/m2 och BRA (Bruksarea) Samtliga nämnder och styrelser ska minska användningen av el per ytenhet i egna lokaler jämfört med 2009 års nivå. Fastighetsnämnden har ett samordningsansvar att med övriga nämnder och styrelser ta fram en konsekvensutredning och strategi för att minska verksamhetselen. Utredningen ska vara klar och en handlingsplan ska ha tagits fram och påbörjats under 2014. Fastighetsnämnden ihop med sjukhusstyrelserna 191 kwh/m2 Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet och genererar inga ytterligare merkostnader. Servicenämnden och berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav på energiförbrukning i Servicenämnden Beräkningar saknas. 6 MN 120-2012 Förstudie av pendlings- och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Västra Götalandsregionen. 7 Fjärrvärmebolagen har normalt ägarkrav att bli fossilfria till 2020 vilket innebär att denna utveckling går hand i hand med VGRs mål och utgör ingen merkostnad.
Datum 2014-08-28 6 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar upphandling av energikrävande utrustning 8 Långsiktiga mål A. Västra Götalandsregione n ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020. Under 2014 ska Fastighetsnämnden ha kartlagt samtliga fjärrvärmeleverantörer, sammanställt hur värme har tillverkats samt i dialog utarbetat en handlingsplan tillsammans med leverantörerna för att minska användandet av fossila bränslen. Fastighetsnämnden Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet och genererar inga ytterligare merkostnader. B. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. Fastighetsnämnden ansvarar för att, utifrån energikartläggningar 9, ta fram en handlingsplan för investeringar, mätning och uppföljning, information och utbildning per fastighetsobjekt för att minska verksamhetens energianvändning med hänsyn till det långsiktiga halveringsmålet. Handlingsplanen ska vara klar och genomförandet påbörjat under 2014. Fastighetsnämnden Det inryms inom ramen för att nå halveringsmålet för att nå minskad energianvändning. Utöver denna ekonomiska vinst blir det minskad miljöbelastning som inte har uppskattats. C. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregione n bedriver verksamhet ska energianvändning en bli avsevärt effektivare till 2030. Fastighetsnämnden ska till 2014 ha tagit fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Fastighetsnämnden Inte relevant att beräkna. 8 Krav i enlighet med Krav på elenergianvändningen vid upphandling av utrustning i Västra Götalandsregionen. 9 Genomfördes under 2013.
Datum 2014-08-28 7 (15) Diarienummer RS 341-2013 Kommentarer till målområde energi Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning samt drift av medicinteknisk utrustning och IT-utrustning sker till största delen med förnybar energi. Inom fjärrvärme förekommer fortfarande en del fossila energislag. Dessa är under utfasning. Den totala energianvändningen i egna fastigheter har minskat sedan mitten av 1990-talet. Effektiviseringsmålet i miljöprogrammet 2014-2016 ses av Västfastigheter som ett delmål för att nå halveringsmålet för 2030 och medför därför ingen merkostnad till den redan tagna budgeten för målet. Den utredningen visar att merinvesteringsbehovet är 4 mdkr fram till år 2030 vilket genererar merkostnader i form av kapitalkostnader. Åtgärderna genererar dock kostnadsminskningar för minskad energianvändning på i storleksordningen 3 mdkr till 2030 om energiprisutvecklingen är 2 procent realt per år. Halveringsmålet till 2030 syftar i första hand till att minimera behovet av värme, till exempel genom att tilläggsisolera fasader för att förbättra klimatskalet. Därefter minimeras behovet av el genom att använda smart och energisnål utrustning. Målområde Produkter & Avfall Mål Mål 2016 3. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregion en ska minska. Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Förbrukningsmaterial inom sjukhusvård: Verksamhetseffektivis eringar med miljönytta. Det görs bland annat genom att hämta hem de potentiella miljövinsterna i arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård och genom kravställande vid upphandling om förpackningsstorlekar och design för återanvändning. Sjukhusstyrelser och servicenämnd Inte relevant att beräkna. Möbler: Återanvändning prioriteras före nyinköp. Samtliga nämnder och styrelser Besparingspotential: 10 mnkr Detta förutsätter fortsatt arbete med att säkerställa verktyg som möjliggör en effektiv återanvändning av
Datum 2014-08-28 8 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål 4. Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med 2012. Långsiktiga mål C. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregion en ska stödja en hållbar utveckling. Åtgärder funktionsdugliga möbler och uppföljning. Livsmedel: Minska matsvinnet genom utveckling, utbildning och mätning. Sjukhusstyrelserna ska verka för att öka utsorteringen av olika avfallsfraktioner och förbättra kvaliteten på det utsorterade avfallet. Detta kan ske genom att se till att det finns goda förutsättningar för källsortering samt att det finns tydliga instruktioner för hur avfallet ska hanteras. Miljönämnden ska i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag på produkter att fokusera på i arbetet med minskad klimatpåverkan från materialanvändning. Samtliga nämnder och styrelser ska kontinuerligt verka för att förbättra sin avfallshantering och förebygga uppkomsten av avfall. Nämnd med huvudansvar Servicenämnd, sjukhusstyrelserna, styrelserna för folkhögskolor, Naturbruksgymnas ierna, Göteborgsoperan och Göteborgs Symfoniker Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Besparingspotential: 2 mnkr Sjukhusstyrelserna 2 procent Besparingspotential: 0,5 mnkr Miljönämnden Samtliga nämnder och styrelser Inte relevant att beräkna. Inte relevant att beräkna. Kommentarer till målområde produkter och avfall För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall som går till förbränning genom att minska behov av material, öka återanvändningen och förbättra kvaliteten på materialåtervinningen.
Datum 2014-08-28 9 (15) Diarienummer RS 341-2013 En smartare hantering av möbler är en del i detta arbete. Västra Götalandsregionen som helhet köper möbler för 100 mnkr per år. Kostnadsminskningar uppnås dels genom att överblivna möbler från en verksamhet kan komma till nytta hos en annan och dels genom ökad användning av redesignade möbler. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har man uppskattat att hälften av det blandade avfallet är möbler, en volym motsvarande 225 ton per år. Nyanskaffningsvärdet av motsvarande mängd är 33 mnkr per år. SU har därför varit pilot för TAGE som är ett IT-system för att möjliggöra byte av möbler. Tanken är att TAGE under 2014-2015 ska rullas ut till alla verksamheter inom regionen. Om det implementeras i hela Västra Götalandsregionen uppskattas besparingspotentialen till cirka 10 mnkr 10. Besparingarna bedöms komma under 2015-2016. När det gäller matsvinn har Regionservice under vecka 20 2014 gjort mätningar av hur mycket mat som slängs. Dessa mätningar visar att det under en vecka slängs 2 000 patientbrickor med orörd mat och besparingspotentialen uppskattas till ett livsmedelsvärde på minst 2 mnkr på årsbasis. Restaurangsvinnet är 2 ton per vecka, men det finns ingen mätning på vad som slängs och därmed kan verksamheten inte göra någon uppskattning av livsmedelsvärdet på matsvinnet. Regionen skulle minska sina avfallskostnader med cirka 0,5 mnkr per år om mängden hushållsavfall minskade med 10 procent och sorterade detta som återvinningsmaterial. Hushållsavfall (brännbart) står idag för cirka 64 procent av regionens totala avfallsmängd. Det finns stor potential i att minska mängden osorterat avfall och öka andelen som kan sorteras ut för biologisk materialåtervinning. 10 Miljösekretariatets utredning Resurseffektiv hantering av Västra Götalandsregionens möbler från 2014 04 09.
Datum 2014-08-28 10 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Livsmedel Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 7. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 40 procent av den totala livsmedelsbudgeten. Samtliga nämnder och styrelser ska i planeringen beakta det 40-procentiga målet för ekologiska livsmedel. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion 29 procent Merkostnad: 2 mnkr Samtliga nämnder och styrelser ska fortsätta med att välja ut och byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt. Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Inte relevant att beräkna. Kommentarer till målområde livsmedel Merkostnad för att öka andelen ekologiskt kan uppstå beroende på prisutvecklingen för ekologiska livsmedel. Större andel vegetabilier och en mindre andel kött ger ökat ekonomiskt utrymme att köpa ekologiskt. Genom ökad användning av ekologiska livsmedel i egna verksamheter kan utvecklingen påskyndas mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland och därigenom stötta regional konkurrenskraft. Regionservice som står för den största delen livsmedel av regionens verksamheter har uppnått en andel på 30 procent ekologiska livsmedel under 2013. Målet för regionservice 2016 är att uppnå 35 procent ekologiska livsmedel. Kostnaden för att uppnå 30 procent har varit knappt 7 mnkr. För att uppnå ytterligare 5 procentenheter är bedömningen att kostnaden blir cirka 2 mnkr. Att kostnaden ökar mer än linjärt beror på att merkostnaden ökar ju fler procent av ekologiska livsmedel som uppnås eftersom man väljer att byta ut de billigaste råvarorna först. Verksamheterna utanför Regionservice som har egna kök har redan under 2013 uppnått 40 procent ekologiska livsmedel och har därför ingen merkostnad.
Datum 2014-08-28 11 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Kemikalier Mål Mål 2016 8. Mängden miljöoch hälsofarliga ämnen 11 i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010. Åtgärder Samtliga nämnder och styrelser ska kontinuerligt verka för att minska behov av och byta ut varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen, till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. Servicenämnden och andra berörda nämnder/styrelser ställer och följer upp krav i upphandling av varor och kemiska produkter och säkerställer inköpsstatistik för förekomst av miljöoch hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter. 12 Fastighetsnämnden ska kontinuerligt verka för att minska förekomsten av miljöoch hälsofarliga ämnen i byggmaterial vid nybyggnation. Nämnd med huvudansvar Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden Fastighetsnämnden Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar 66 procent Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Kommentarer till målområde kemikalier En mängd ämnen ingår i de varor och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är 11 Målet inkluderar de volymmässigt största flödena av kemiska produkter med utfasningsämnen i som följts upp sedan 2010. För mer utförlig beskrivning se dokument "Kemiska produkter - Prioriterad lista för central uppföljning" på intra.vgregion.se/kemikalier eller www.vgregion.se/kemikalier 12 Förprioriterade upphandlingar avseende miljö- och hälsofarliga ämnen. För övriga upphandlingar ställs grundläggande kemikaliekrav.
Datum 2014-08-28 12 (15) Diarienummer RS 341-2013 en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Åtgärder inom detta målområde syftar till att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter som används i verksamheten. Genom effektiviseringar som leder till minskad kemikalieförbrukning minskar kostnader för inköp av kemikalier. Genom att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen kan antalet människor som behöver hälso- och sjukvård till följd av exponering för dessa ämnen minska. Merkostnader kan tillfälligt uppstå, till exempel för att genomföra en omställning till mindre kemikaliekrävande processer eller produkt. Uppföljning pågår och mängdberäkningar görs men kostnadsberäkningar går inte att genomföra i nuläget. Arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier ur våra verksamheter och ur de produkter som köps in till verksamheterna är ett mycket stort och komplext arbete. För att effektivisera arbetssättet och även göra det mer kommunikativt vill miljösekretariatet driva arbetet med Det giftfria väntrummet 13. Förslaget är att fram till 2016 ha ett koncept för detta klart inför nästa målperiod för miljöprogrammet. Målområde Läkemedel Mål Mål 2016 9. Miljöbelastning en av produktion, ordinering och kassation har minskat jämfört med 2013. Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Primärvård, sjukhus och tandvård ska minska ordinering av identifierade miljöbelastande preparat 14. Primärvård och sjukhus ska öka ordinering av FAR - Fysisk Aktivitet på Recept. Primärvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Primärvårdsstyrelsen och sjukhusstyrelserna Inte relevant att beräkna. Svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna men borde leda till lägre kostnader för läkemedel. Sjukhusapoteket VGR: Kassation av läkemedel inom slutenvården ska minska genom anpassning av sortiment och förpackningsstorlekar efter vårdens behov av läkemedel. Sjukhusstyrelserna samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Sjukhusapoteken håller på att ta fram en metod för att kunna följa upp och mäta kassationen av läkemedel. Pågår under 2014. 13 Miljönämnden 66-2012 14 Gäller i nuläget antibiotika
Datum 2014-08-28 13 (15) Diarienummer RS 341-2013 Servicenämnden och Läkemedelsenheten ställer och följer upp miljökrav 15 och sociala krav 16 i samtliga läkemedelsupphandlingar. Servicenämnden samt Hälso- och Sjukvårdsutskottet Ingen dokumenterad merkostnad kan påvisas 17 Kommentarer om målområde läkemedel De kostnader som uppkommer på grund av antibiotikaresistens för hälso- och sjukvården och samhället är höga, och kommer troligtvis att stiga om resistensen ökar ytterligare. En europeisk studie 18, 19, 20 visade att över 8 000 dödsfall och 62 miljoner euro i extra kostnader kunde tillskrivas infektioner i blodet orsakade av två antibiotikaresistenta bakterier år 2007. De höga kostnaderna representerar enligt studien enbart en bråkdel av den totala belastning som antibiotikaresistens utgör för hälso- och sjukvården och samhället. Genom att minska kassation av läkemedel kan besparingar göras inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Ökad ordinering av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) kan också medföra att läkemedelskostnaderna minskar. Investeringar i avancerad reningsteknik globalt vid produktionsanläggningar skulle teoretiskt kunna resultera i något dyrare läkemedel för slutkonsumenten, men så vitt vi vet finns det (ännu) ingen dokumenterad korrelation mellan priset på slutprodukten till konsument och hur långtgående åtgärder som vidtagits för att minimera utsläpp vid produktion". 15 Enligt Miljöstyrningsrådets kriterier, www.msr.se 16 I enlighet med det nationella landstingssamarbetet för uppförandekod hos leverantörer 17 Joakim Larsson, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, artikel om Läkemedel i miljön publicerad i Läkemedelsverkets Läkemedelsboken 2011-2012. 18 http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/publications/forms/ecdc_dispform.aspx?id=444 19 Cost-savings achieved by eradication of epidemic methicillin-resistant Staphylococcus aureus (EMRSA)- 16 from a large teaching hospital, Björholt I, Haglind E. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2004 Sep;23(9):688-95. Epub 2004 Aug 18-20 http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2011/studie-satter-hog-prislapp-pa-antibiotikaresistens-ieuropa/
Datum 2014-08-28 14 (15) Diarienummer RS 341-2013 Målområde Lustgas Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar Mål 2016 10. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med 2009. Sjukhusen ansvarar för att med hjälp av Västfastigheter stänga av tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas. Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden 32 procent Besparingspotential finns men beräkning saknas i nuläget. Fastighetsnämnden ansvarar för att fortsatt söka efter läckor i rörledningar och kopplingar som tillhör det fasta nätet samt att åtgärda eventuella brister. Sjukhusen ansvarar för läckagekontroll av takoch väggmonterade försörjningsenheter (pendlar m.m.) samt åtgärdande av brister. Sjukhusstyrelserna och Fastighetsnämnden Besparingspotential finns. Inga beräkningar finns. Fastighetsnämnden ansvarar för att installera fasta destruktionsanläggning ar och nödvändig kringutrustning senast vid utgången av 2014. Fastighetsnämnden Merkostnad: 3 mnkr Minskade kostnader för bättre arbetsmiljö är inte beräknade. Sjukhusen ansvarar för att utbilda personal vid förlossningen i hur tillhörande utrustning ska hanteras. Personalen ska sedan se till att patienterna använder utrustningen rätt för att maximera insamlingsgraden på sal. Sjukhusstyrelserna Inte relevant att beräkna. Primärvården, sjukhusen och tandvården bevakar användningen av lustgas för övriga Primärvårdsstyrels en, sjukhusstyrelserna och tandvårdsstyrelsen Inte relevant att beräkna.
Datum 2014-08-28 15 (15) Diarienummer RS 341-2013 Mål Åtgärder Nämnd med huvudansvar Måluppfyllelse 2013 Miljöprogram 2014-2016, kostnadsförändringar områden än förlossning, som till exempel procedursmärta. Vid frekvent användning gör verksamheten en bedömning om det är aktuellt med mobila destruktionsanläggningar. Kommentarer om målområde lustgas Genom åtgärderna för att minska onödig användning av lustgas minskar också motsvarande kostnader för inköp av lustgasen. För 2014-2016 görs investeringar på 17 mnkr för installation av destruktionsanläggningar av lustgas. Kapitalkostnaderna för dessa anläggningar ger cirka 3 mnkr i ökade kapitalkostnader. Beredning Ärendet har beretts i ett samarbete med regionstyrelsen och miljösekretariatet. Förvaltningar som i större utsträckning är involverade i att vidta åtgärder för att uppnå miljömålen såsom Västfastigheter, Regionservice och kollektivtrafiksekretariatet har bidraget med underlag till beräkningar. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen Miljösekretariatet Kollektivtrafiksekretariatet Västfastigheter Västtrafik
Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-13 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomienheten Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Botaniska trädgården Slutredovisning besökstoalett Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Slutredovisningen godkänns. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beviljade den 24 januari 2012 Botaniska Trädgården ett investeringsutrymme på 2 500 tkr för att bygga nya besökstoaletter. Byggnationen har genomförts av fastighetsnämnden och projektet är nu slutfört. Fastighetsnämnden återkommer nu till regionstyrelsen med en slutredovisning. Fördjupad beskrivning av ärendet Ekonomi Projektet har genomförts enligt plan. Kostnaderna för projektet uppgår till 2 495 tkr. Avvikelsen är + 5 tkr. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämndens protokoll 2014-08-28 53. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-13 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Uddevalla sjukhus, ombyggnad av administrativa lokaler. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra ombyggnaden på Uddevalla sjukhus inom 8,5 mnkr vilket finansieras genom regionkansliets ram för mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. Sammanfattning av ärendet Västra götalandsregionen (VGR) planerar att lämna samtliga externt inhyrda lokaler i Regionens Hus i Uddevalla. Verksamheterna kommer istället flyttas till Uddevalla sjukhus. För att genomföra flytten krävs renovering av lokalerna på sjukhuset i Uddevalla. Byggprojektet genomförs av Fastighetsnämnden. Investeringsbeloppet är beräknat till 8,5 mnkr. Projektet medför ökad hyra för kontor med ca 2 mnkr/år. Det kan jämföras med nuvarande årshyra i Regionens Hus i Uddevalla som uppgår till ca 2,3 mnkr/år. I projektet ingår även renovering av konferenslokaler som kan nyttjas av regionens verksamheter. Fördjupad beskrivning av ärendet Förslaget innebär att medarbetare inom Hälso- och sjukvårdskansliet, kultur i Väst, centrala kansliet och Västfastigheter, som idag är placerade i Regionens Hus i Uddevalla, flyttar till lokaler i hus VG på Uddevalla sjukhus. Anledningen till att lokaler finns internt är att NU-sjukvården har sett över sina lokalbehov vilket har lett till att lokaler har friställts. Lokalerna i hus VG behöver renoveras och för detta behövs investeringsmedel på 8,5 mnkr. Den ökade hyra som investeringen medför kommer att betalas av de verksamheter som flyttar hit från nuvarande Regionens Hus på Kilbäcksgatan. Ekonomi Fastighetsinvesteringsutgiften för ombyggnaden på Uddevalla sjukhus bedöms till 8,5 mnkr och föreslås finansieras i enlighet med modellen för mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-11-13 2 (2) Diarienummer RS 11-2014 Årshyran för kontorsadministration efter renoveringen bedöms till 2 mnkr/år och kan jämföras med nuvarande årshyra i Regionens Hus i Uddevalla på Kilbäcksgatan som uppgår till 2,3 mnkr/år. I anslutning till renovering för kontor görs renovering av konferenslokaler, vilka kommer att kunna nyttjas av regionens verksamheter. Hyran för dessa konferenslokaler på ca 1,1 mnkr kommer betalas av uthyrningsverksamheten. Beredning Ärendet, som innebär ett genomförandebeslut av ombyggnad på Uddevalla sjukhus för nya administrativa lokaler, har beretts i fastighetsnämnden 2014-08-28. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll 2014-08-28, 61. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-14 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Sjukhuset i Mariestad, ombyggnad av administrativa lokaler. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra ombyggnaden på sjukhuset i Mariestad inom 22,5 mnkr vilket finansieras genom regionstyrelsens ram för mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) planerar att lämna samtliga externt inhyrda lokaler i Regionens Hus i Mariestad. Verksamheterna kommer istället flyttas till Mariestads sjukhus samt Regionens Hus i Skövde. För att genomföra flytten krävs vissa ombyggnader på sjukhuset i Mariestad. Byggprojektet genomförs av Fastighetsnämnden. Investeringsbeloppet är beräknat till 22,5 mnkr fördelat över åren 2014-16. Projektet medför ökad hyra med ca 3,4 mnkr/år. Det ska jämföras med nuvarande årshyra i Regionens Hus i Mariestad uppgår till ca 6,7 mnkr/år. Fördjupad beskrivning av ärendet I dagsläget har VGR ca 115 personer placerade i Regionens Hus i Mariestad (Regionservice 60, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli 20, administrativ ledningsfunktion 35). VGR planerar att lämna samtliga externt inhyrda lokaler i Regionens Hus i Mariestad. De administrativa ledningsfunktionerna med ca 35 personer flyttas till nytt Regionens Hus i Skövde. Regionservice och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli planerar att flytta sin personal till sjukhuset i Mariestad som idag har tomställda lokaler. Regionservice bedömer att deras behov av arbetsplatser kommer att öka med ca 35 personer, vilket ger ett behov av ca 115 administrativa arbetsplatser på sjukhuset. Förslaget innebär att det görs ombyggnationer på plan 1 i hus 03, plan 3 i hus 10 samt plan 1 hus 10. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-11-13 2 (2) Diarienummer RS 11-2014 Ekonomi Investeringsbeloppet beräknas uppgå till 22,5 mnkr i löpande priser och föreslås finansieras i enlighet med modellen för mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. Investeringen sträcker sig över åren 2014-16 med följande fördelning: År 2014 2015 2016 Belopp (kr) 2 000 000 15 000 000 5 500 000 Den ökade hyran på ca 3,38 mnkr/år, med anledning av fastighetsinvesteringen, kommer att betalas av servicenämnden ca 2,33 mnkr/år, Hälso- och sjukvårdsnämnden ca 0,7 mnkr/år och centrala kansliet för gemensamma delar såsom konferenslokaler ca 0,35 mnkr/år. Nuvarande årshyra i Regionens Hus i Mariestad uppgår till ca 6,7 mnkr/år. Beredning Ärendet, som innebär ett genomförandebeslut av ombyggnad på sjukhuset i Mariestad för nya administrativa lokaler, har beretts i fastighetsnämnden 2014-06-05. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll 2014-06-05, 38. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-13 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Svenljunga naturbruksgymnasium, Nybyggnad av småskaligt viltslakteri. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra projektet inom 4 mnkr genom regionkansliets ram för mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. 2. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 47,6 tkr/år, till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. Sammanfattning av ärendet Naturbruksförvaltningen har identifierat ett antal projekt för att göra naturbruksskolornas lokaler mer attraktiva, moderna och ändamålsenliga. Nybyggnaden av ett småskaligt viltslakteri i Svenljunga är ett av dessa. Förvaltningen bedömer att slakteriet kommer att bidra till skolans utveckling och medföra positiva ekonomiska effekter genom ökad vuxenutbildning och försäljning av förädlade köttprodukter. Byggprojektet genomförs av Fastighetsnämnden. Investeringsbeloppet är beräknat till 4 mnkr. Fastighetsnämnden begär även ett koncernbidrag i enlighet med hyresmodellen för denna investering på 47,6 tkr/år. Fördjupad beskrivning av ärendet Naturbruksförvaltningens fysiska förutsättningar i form av skollokaler, internat och driftsbyggnader är goda, men anläggningarna är dåligt underhållna och i stort behov av renovering. Förvaltningen har därför identifierat ett antal byggprojekt som syftar till att göra lokalerna mer attraktiva, moderna och anpassade för den verksamhet som bedrivs. På Svenljunga naturbruksgymnasium erbjuds utbildningar med utgångarna skogsmaskinförare, skogsmaskinservice, skogsvårdare, jakt- och viltvård samt naturguidning. Dessa skapar en sammanhållen helhet kring skogen och dess möjlighet till rekreation och upplevelse. Som ett viktigt moment i inriktning jakt- och viltvård finns förutom skötsel och miljöskapande för frilevande vilt i skog, också arbeten och skötselfrågor kring skolans hjort- och vildsvinshägn. Här finns även jakt och slaktkroppshantering med i utbildningen. Idag sker hanteringen i en mindre slaktbod på skolans område. Utrymmet är trångt och där Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-11-13 2 (2) Diarienummer RS 11-2014 saknas såväl skilda utrymmen för avhudning och styckning som hygieniska förutsättningar för godtagbar omklädning och hygien vid styckning. I ett tidigt skede undersöktes om nuvarande slaktbod kunde utökas och byggas om. Det har dock visat sig vara mer rationellt att uppföra en ny byggnad för ändamålet. En ny byggnad skulle även i framtiden kunna tillgodose ytterligare utveckling av verksamheten. Beskrivning I projektet planeras en fristående enplansbyggnad med en yta på 160 m2. Byggnaden inrymmer utrymmen för viltinlämning, avblodning, flåutrymme, rum med sval och kyl, separat omklädningsrum samt styckningsrum med frysar och paketeringsutrustning. Finansiering Det totala investeringsbeloppet uppgår till 4 mnkr. Den ökade hyran kopplad till investeringen är 258,8 tkr/år. Av detta ska naturbruksförvaltningen betala en årlig hyra på 211,1 tkr. Fastighetsnämnden begär ett årligt koncernbidrag från regionstyrelsen på 47,6 tkr, enligt nya hyresmodellen. Beredning Ärendet har beretts i Fastighetsnämnden 2014-08-28, 62. Ärendet har beretts i Naturbruksstyrelsen 2014-09-23, 61. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll 2014-08-28, 62. Protokoll från naturbruksstyrelsen 2014-09-23, 61. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-04 Diarienummer RS 11-2014 Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till Ägarutskottet Sahlgrenska sjukhuset, golvåtgärder på grund av emissioner, etapp 1 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra golvåtgärderna i etapp 1 inom 23 mnkr vilket finansieras som extra investering ur regionstyrelsens ram. 2. Fastighetsnämnden får i uppdrag att inarbeta evakueringshyreskostnaderna på 2,36 mnkr i aktuell årsbudget. 3. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag för kapitaltjänstkostnaderna under tio år, med 3 mnkr år ett, till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. Sammanfattning av ärendet Nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset är behäftad med en rad byggfel. Våren 2014 kunde det säkerställas att det fanns problem med emissioner från golven. Problemen har varit så omfattande att delar av personalen inte kunnat vistas i lokalerna. För att åtgärda problemen krävs att lokalerna evakueras och att golven byggs om. Detta bör ske så snart som möjligt för att minimera påverkan på vårdverksamheten. Åtgärderna föreslås ske etappvis. Detta tjänsteutlåtande omfattar etapp 1. Fördjupad beskrivning av ärendet Nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset stod klar 2009. Byggnaden har varit behäftad med en rad byggfel som genom åren åtgärdats. Efter något år började rapporter komma om att personalen på vissa avdelningar upplevde problem med innemiljön och företagshälsovården kopplades in. Ohälsotalen har sedan eskalerat och under slutet av 2012 påbörjade Västfastigheter mer övergripande mätningar av bland annat fukt i golv. Under 2013 var situationen så kritisk att en del av personalen inte kunde vistas i lokalerna. Det påverkade vårdverksamheten i form av neddragna vårdplatser mm. Våren 2014 kunde det säkerställas att problemen beror på emissioner från golven som frigjorts på grund av för hög fukthalt i betongen vid mattläggningen. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-05-13 2 (2) Diarienummer RS 11-2014 Enda framkomliga åtgärd har bedömts vara att lägga ett ventilerat golv i samtliga vårdlokaler i byggnaden. På grund av golvvärme som enda värmekälla kommer även radiatorer behövas som ersättning. Åtgärderna behöver genomföras snarast på grund av det trängda personalläget som påverkar verksamhetens möjlighet att bedriva vård enligt uppdrag. För att genomföra arbetet krävs evakuering i huvudsak inom Sahlgrenskatomten men även till Högsbo sjukhus. Detta tjänsteutlåtande beskriver åtgärder i etapp 1. Etapp 2 innebär evakueringar samt åtgärder av resterande våningsplan i byggnaden. Regionkansliet återkommer till ägarutskottet i denna fråga. Samtidigt pågår särskild besiktning med utomstående oberoende besiktningsman. Denna besiktning kommer att slå fast ansvarsfrågan för konsulter, entreprenören respektive Västra Götalandsregionen, Västfastigheter. Resultatet från besiktningen skulle varit klart strax efter sommaren, men har blivit försenad med anledning av ärendets stora komplexitet. Nu bedöms att besiktningen kommer att bli färdig under november månad. Fastighetsnämnden har bedömt att åtgärderna måste genomföras snarast för att minimera påverkan på vårdverksamheten. För detta begär fastighetsnämnden i en första etapp 23 mnkr och att nämnden får kostnadstäckning för evakueringshyreskostnader och kapitaltjänstkostnader. Ekonomi Investeringsutgiften för golvåtgärder bedöms till 23 mnkr. Regionstyrelsen föreslås besluta att tilldela fastighetsnämnden 23 mnkr för genomförande av golvåtgärderna i etapp 1. Fastighetsnämnden begär kostnadstäckning för kapitaltjänstkostnaderna på 3 mnkr år ett, för 10 årig avskrivning, liksom för evakueringshyreskostnaderna på 2,36 mnkr i aktuell årsbudget. Beredning Ärendet har beretts i fastighetsnämnden 2014-09-23. Ärendet har beretts av regionkansliet i samverkan med Västfastigheter. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Fastighetsnämnden protokoll 2014-09-23, 70. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se
Ärende nr 14
Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-05 Diarienummer RS 645-2014 Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning/enhet Handläggare: Helene Seeman Lodding Telefon: 0736601722 E-post: helen.seeman-lodding@vgregion.se Till Ägarutskottet 3R-Framtidens vårdinformationsmiljö Förslag till beslut Ägarutskottet föreslås besluta: 1. Ägarutskottet ställer sig bakom inriktningen med 3R-samarbetet med Region Skåne och Stockholms läns landsting i syfte att gemensamt utarbeta framtidens vårdinformation i enlighet med fastställt programdirektiv. 2. Ägarutskottet uppdrar åt regiondirektören att återkomma med förslag till finansiering inklusive fördelning av kostnader mellan parterna 3. Ägarutskottet uppdrar åt regiondirektören att regelbundet återrapportera arbetet med 3R Framtidens vårdinformation till ägarutskottet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har under år 2014 arbetat fram ett programdirektiv tillsammans med företrädare för region Skåne och Stockholms läns landsting. Programdirektivet beskriver förutsättningar och mål med en gemensam upphandling och implementering av ett sammanhållet informationssystem för hälso- och sjukvården. Ett genomförande av programmet skall ses som en nyckelkomponent för att uppnå - en ökad säkerhet vid omhändertagande av patient - en förbättrad förutsättning för utveckling av vårdens arbetssätt - en möjlighet för patienten att bli delaktig i sin egen vård - en möjlighet till mer effektiva arbetssätt - ett sömlöst utbyte av patientinformation inom VGR och mellan de tre ingående regionerna - ett gemensamt utvecklingsarbete där de tre största sjukvårdsregionerna i Sverige, i nära samverkan, delar på såväl effekter som kostnader Arbetet som beräknas starta vid ingången av år 2015 organiseras med totalt fyra program, ett sammanhållande för de tre ingående regionerna och ett per ingående region. Se vidare bilagd handling Programdirektiv 3R Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-11-05 2 (2) Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ Finansiering Möjliga finansieringssätt kommer att identifieras tillsammans med upprättande av en totalkostnadskalkyl under första kvartalet år 2015. Som princip för fördelning av gemensamma kostnader mellan de tre ingående regionerna används antal invånare som nyckeltal Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Helene Seeman Lodding Medicinsk rådgivare/projektledare Bilaga Programdirektiv 3R 141020 v2.pdf Beslutet skickas till Regiondirektör Ann-Sofi Lodin Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 Programdirektiv 3R Framtidens vårdinformation
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 Innehåll 1. Grundläggande information... 2 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Idé... 4 1.3 Syfte... 4 1.4 Verksamhetsstrategi 3R... 5 2. Mål... 6 2.1 Effektmål... 6 2.2 Programmål... 6 2.3 Målgrupp... 7 3. Krav på programmet... 8 3.1 Programmets förutsättningar... 8 3.2 Krav för genomförande... 8 3.3 Avgränsningar... 9 3.4 Upphandlingsprinciper... 9 4. Tidplan... 10 5. Programkostnader... 11 6. Övergripande risker... 12 7. Programorganisation... 13
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 1. Grundläggande information Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Jonas Rastad, regiondirektör, Region Skåne Toivo Heinsoo, landstingsdirektör, Stockholms läns landsting Ann-Sofi Lodin, regiondirektör, Västra Götalandsregionen Programdirektivet godkänns: Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande 2
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 1.1 Bakgrund Informationsmiljöns struktur är i sin optimerade form en direkt spegelbild av den vårdprocess den avser att stödja. Informationsmiljön som den ser ut idag är inte konstruerad för att stödja vårdens arbetssätt, samtidigt är graden av variation inom vården så stor att den hindrar utvecklingen av en mer optimerad informationsmiljö. Bilden av nuvarande IT-stöd inom 3R, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen är samstämmig och dyster: - Tekniskt föråldrade IT-stöd som inte stödjer behov och krav från såväl invånare som vårdpersonal inom hälso- och sjukvård - IT-stöd utan gemensam struktur vilket leder till en patientsäkerhetsrisk och försvårar kvalitetsutveckling - Hundratals verksamhetskritiska IT-stöd som saknar säkrade strukturer. - Flera IT-stöd har egna patientregister som inte är anpassade till patientdatalagen (SFS 2008:355) och författningen om informationshantering/journalföring (SoSFS: 2008: 14, 2013:7) - IT-stöd som är begränsade i sin funktion och arkitektur vilket leder till omfattande manuell administration - Det saknas tekniska grundförutsättningar för modern, mobil informations- och kommunikationsteknik En informationsmiljö inom hälso- och sjukvårdsområdet ska utgå från invånarens behov av både sjukvård, hälsovård och information vid varje kontakt med olika vårdgivare. Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden. Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar för att kvalitets- och resurssäkra uppdraget till medborgarna. 3R, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen, ska genom sitt samlade uppdrag inom svensk sjukvård, forskning och utbildning ta en framträdande roll inom utformningen av hälso- och sjukvårdens framtida informationsmiljö. Med begreppet informationsmiljö menar vi funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd som invånare och verksamhet kräver för kvalitet, enkelhet och säkerhet. Informationsmiljön skapar förutsättningar för beslutsstöd, kommunikation inom hälso- och sjukvården och mellan vården och invånaren, forsknings-, process- och kunskapsstöd samt verktyg för styrning och ledning. Funktionerna ska vara tillgängliga i realtid genom standardiserade digitala tjänster och verktyg för alla behöriga vårdgivare och för invånaren. Att skapa ett 3R-samarbete ökar möjligheterna att lyckas med ett förändringsarbete som omfattar verksamhet, informatik och teknik. Detta programdirektiv grundar sig på inhämtad kunskap genom studiebesök och seminarier: - Apotti-programmet/Helsingfors, Finland - Ny Sundhedsplatsform for Region Hovestaden og Region Sjaelland, Danmark - Cambridge University Hospital - Health Infoway, Canada 3
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 - Kunskapsutbyte med företrädare för E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt representanter från Social- och Näringsdepartement (IT) - Inledande regionala arbeten utgående från ett verksamhetsperspektiv identifierat inom ramen för Apotti-programmet/Finland - Seminarier och konferenser under året; Vitalis, Digital Days, HIMSS samt möten med representanter för Gartner, Kaiser Permanente och Virginia Mason Medical Center. - Arkitekturprinciper för en framtida vårdinformationsmiljö, framtagna av en utsedd 3Rgruppering kring arkitektur kallad "3R Arkitektur" Ovanstående underlag, tillsammans med ett presentationsmaterial, låg till grund för nedanstående beslut som fastställdes av de tre regiondirektörerna (RD) för 3R 2014-06-11. Beslut: 3Rs styrgrupp för Framtidens Vårdinformationsmiljö uppdras att formulera ett programdirektiv för presentation och beslut till uppdragsgivarna (RD) 2014-10-13. 1.2 Idé Att utveckla en sammanhållen informationsmiljö utifrån invånaren och patientens behov som skapar värde för invånaren och för hälso- och sjukvården inom våra regioner. Vi ska också bygga en hållbar och modern informationsmiljö inom 3R som kan möta behov och krav från såväl invånare som verksamhet i nutid och framtid. 1.3 Syfte Såväl invånare som medarbetare inom vården samt beslutfattare har rätt att förvänta sig att vårdinformationsmiljön utvecklas i takt med den övriga digitala utvecklingen i samhället och ger nytta i det dagliga arbetet. Programmets syfte är att: - skapa incitament för verksamhetsutveckling, inklusive arbete med standardisering kopplat till begrepp som process, teknik, patientsäkerhet och kvalitet, vilket är nödvändigt för genomförandet av detta program - etablera förutsättningar för arbetet med en gemensam informationsstruktur omfattande informationsmodeller och termer/begrepp system - ge invånaren en ökad tillgänglighet till och enklare kommunikation med vården - ge invånaren möjlighet till att ta aktiv del i och ansvar för sin hälsa och sjukvård - ge vårdverksamheten tillgång till en användarvänlig informationsmiljö i realtid med beslutsoch processtöd. Rätt information på rätt plats och i rätt tid - ge kvalitetssäkrad information för att kunna utveckla vårdens processer och dess arbetssätt - ge verktyg för forskning, utveckling och utbildning - ge ett lättillgängligt verktyg för myndigheter och vårdgivare så att arbetet med kvalitets- och ledningssystem underlättas 4
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 1.4 Verksamhetsstrategi 3R Det regionala samarbetets storlek bidrar till och stödjer nationella initiativ samt stärker en övergripande infrastruktur inom svensk hälso- och sjukvård. Programmets storlek bedöms öka förutsättningen för en framgångsrik helhetslösning. - att genom utsedda verksamhetsföreträdare kravställa, upphandla och implementera ett på marknaden etablerat system/systemmiljö för nästa generations vårdinformationsmiljö inom 3R. - att etablera informationsmiljön så att den understödjer vårdens kontinuerliga utveckling. - att skapa förutsättningar för patientinteraktion, kunskapsstyrning och vårdsamverkan på ett kostnadseffektivt sätt såväl inom som över regiongränser. Det innebär också att 3R vill påverka och medverka i det nationella arbetet inom dessa områden. - att öka förutsättningar för effekthemtagning, stärka regionerna i avtalsrollen, kostnadseffektiv upphandlingsprocess, skapa en gemensam plattform för innovation, minska kostnader för förvaltning, säkerställa optimal kvalitet och nytta för pengarna, minimera dubbelarbete i organisationerna avseende utvecklingsarbetet. - att få tillgång till en större kompetenspool att rekrytera ifrån samt att bygga en samlad kunskapsbank som också möjliggör en plattform för organisations/utvecklingsforskning. På så sätt kan 3R bli en kunskapspart på den internationella arenan avseende verksamhetsutveckling och informationsmiljöer inom hälso- och sjukvårdsområdet. 5
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 2. Mål 2.1 Effektmål För att säkerställa att programdirektivets föreslagna åtgärder leder till ett lyckat och hållbart resultat krävs kontinuerlig uppföljning, mätning och utvärdering. Programledaren ansvarar för att ta fram mått och mål relaterade till de åtgärder som är föreslagna i programmet. Målen ska vara specifika, mätbara, realistiska, tidsatta och tillåta uppföljning på en verksamhetsnära nivå. Målen ska implementeras i de kvalitets- och ledningsinstrument som verksamheten har krav på sig att uppfylla (SOSFS 2011:9). Programmet ska resultera i direkta effekter inom följande områden: - en gemensam plattform där patienten och vårdutövarna kan samverka, där patienten och invånaren tillåts ta del av informationen i vårdflödet och ta aktiv del i den egna vården - upplevd användarvänlighet och en god arbetsmiljö för anställda i verksamheten, samt ge ökad kompetens i användandet av informationsverktyg - bättre förmåga att mäta och följa upp verksamheten, ökad transparens i densamma - ökad möjlighet till följsamhet av informationsteknikens utveckling till verksamhets-, samhälls- och teknikutveckling, och till verksamhetens innovationsförmåga - kvalitetssäkrade och strukturerade underlag till myndigheter - ökad möjlighet för FoUU att bidra till utveckling av vården samt få tillgång till data Faktiska mätetal, mätmetoder, tidpunkter och arbetssätt tas fram inom ramen för programplanen och presenteras av programledaren. För att skapa förutsättningar för effekthemtagning av programmet måste en stark verksamhetsutveckling kopplas till arbetet med informationsmiljön. Ansvaret för effekthemtagningen kommer att ligga ute på varje enskild verksamhet. Kritiska framgångsfaktorer för programmet är change management (förändringsledning), och organisational readiness (bedömd beredskap och förmåga hos verksamheterna att ta emot arbetet med informationsmiljöns utformning utifrån verksamheternas- och patient/invånares behov). 2.2 Programmål - En driftsatt systemlösning inom 3R som skapar förutsättningar för ett informationsutbyte och en kommunikation över organisationsgränser och huvudmannaskap. Vald systemlösning ska stödja nuvarande och kommande behov inom vårdens processer - En slutförd upphandling som genomförts gemensamt inom 3R - En etablerad gemensam övergripande förvaltningsorganisation - En etablerad samverkan mellan informationsteknikens utveckling och verksamhetsutvecklingen - Införa gemensamma termer- och begrepp samt arbete med standardisering av såväl arbetssätt som lösning - Stärka svensk forskning, utbildning och innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet - Genomföra aktiviteter som säkrar en digital professionell kompetens 6
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 2.3 Målgrupp Arbetet ska ta fasta på sex perspektiv: - Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De ska kunna vara delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar - Medarbetare inom vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och samverkande ITstöd som stärker den professionella rollen, stödjer arbetsprocesser, ökar patientsäkerheten, stärker verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete - Medarbetare inom forskning, utveckling och utbildning ska ha tillgång till relevant information för sitt arbete. För vårdverksamheten ska det leda till innovation för ökad patientsäkerhet, kostnadseffektivisering, kvalitetshöjning och implementering av ny kunskap - Vårdgivare inom vård och omsorg ska ha en ändamålsenlig informationsmiljö för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för att styra verksamheten och resursfördelning - Myndigheternas roll inom tillsyn och uppföljning ska stärkas, bl.a. genom att de får bättre underlag för prioriteringar och beslut - Näringslivet engageras för att möjliggöra fortsatt utveckling 7
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 3. Krav på programmet 3.1 Programmets förutsättningar - Programmet ska skapa incitament för parallell verksamhetsutveckling, vilken är nödvändig för genomförandet av detta program - Programmet tilldelas dedikerade personresurser där tjänstgöringsgraden inte delas med andra uppdrag - Programmet får tillgång till medarbetare med mandat att företräda verksamhetsdelar som ska följa projektet över tid - Programmet måste, i samverkan med ägarna (av programmet), få mandat att gå före lokala/regionala planer - I händelse av att programmets inriktning och regionala planer skiljer sig åt, ska detta eskaleras till ägare för ställningstagande och beslut - Programmet verkar mot befintliga regionala organisationsstrukturer - Det ska finnas en 3R-gemensam fastställd finansieringsplan som förutsättning för en beslutad aktivitetsplan - Principer för upphandling ska tas fram tidigt i processen och fastställas av ägare/programstyrgrupp - Arbetet ska genomföras tidsmässigt sammanhållet inom 3R fram till slutförd upphandling, inkluderande delar av konfigurationen. Implementeringsarbetet kan behöva genomföras av varje region separat 3.2 Krav för genomförande Uppdraget genomförs genom att: - riskanalys enligt metoden organisational readiness utförs under programmets etableringsfas - en gemensam behovsbeskrivning inklusive omvärldsbevakning fastställs - samarbete etableras mellan verksamhetsutvecklingsarbete och program - programmet kravställer mot den nationella infrastrukturen så att den stödjer framtidens hälsooch sjukvård - fastställa aktiviteter för att möjliggöra en implementering - förslag till förvaltningsorganisation tas fram - 3R-övergripande/nationella informationsflöden säkras genom exempelvis utveckling av informationsstöd för kvalitetsregister, invånartjänster, högspecialiserade vårdprocesser och informationsutbyte med myndigheter - aktivt söka lösningar som utnyttjar möjliga synergier i ett 3R-övergripande implementeringsprogram. Exempelvis en kostnads- och verksamhetseffektiv förvaltningsoch utvecklingsorganisation 8
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 3.3 Avgränsningar - Programmet är avgränsat från motsvarande utvecklingsaktiviteter inom landsting/regioner utanför 3R. Transparens är ett krav och sker genom representationsskap och extern granskning. Vilket ska skapa en möjlighet för andra regioner och landsting att i nästa steg göra gemensam sak med 3R. - Programmet är avgränsat från planering och genomförande av nödvändiga utvecklingsaktiviteter inom patientprocesser. Programmet inkluderar dock ett kravställande mot kärnverksamhetens processer när det gäller förutsättningsskapande utvecklingsaktiviteter. - Programmet är avgränsat från information till, samverkan och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som ligger inom respektive huvudmans ansvar. Programmet kan användas som kommunikationsresurs för att säkra en korrekt saklig utgångspunkt. 3.4 Upphandlingsprinciper Programmet ska resultera i en implementering av en sammanhållen systemlösning för sjukvården inom regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Implementering ska ske samordnat till en nivå som möjliggör ett sammanhållet avtal med en eller flera leverantör -er. Verksamhetsmässigt ska samordning ske till en nivå så att 3R-övergripande/nationella informationsflöden säkras. - Den samlade lösningen ska bestå av en systemlösning med ett begränsat behov av utveckling och ytterligare funktionalitet som ingår i optionen. Systemlösningen ska vara driftsatt hos andra kunder med samma komplexitet och funktion som vi önskar - Kontraktet ska främja ett positivt och strategiskt samarbete och säkra en fortsatt utveckling av lösningen samt följa marknadstrender - såväl tekniska som verksamhetsmässiga - Upphandlingen ska ske med verksamhetsföreträdare involverade - Upphandlingen ska genomföras inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU) - Upphandlingen ska ta hänsyn till direkta och indirekt omställningskostnader - Projektet ska, så långt det är möjligt, stödja och agera bollplank till lokala projekt - Hela lösningen ska bidra till kostnadseffektivitet och kvalitet för alla tre regioner 9
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 4. Tidplan
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 5. Programkostnader Att beräkna kostnader för programmet som helhet kräver tillgång till svar på frågor som programmet och programledaren har uppdraget att arbeta fram under fas 1. Av detta skäl hanteras programekonomin enligt nedan: - Kostnader för programmet fördelas enligt nyckeln invånarantal mellan de tre ingående regionerna - För år 2015 budgeteras 30 milj sek till programmet. Budgeten avser att täcka löne- och resekostnader för programanställd personal, kompetens- analysaktiviteter och konsultstöd. Angiven budget förutsätter att respektive region bär kostnader för produktionsbortfall, tillika löne- och resekostnader för engagerad icke programanställd personal - Programledare uppdras att fastställa rutiner för budget och kostnadsavstämning - Som del i programmets etableringsfas ska en totalkostnadskalkyl arbetas fram. Detta inkluderar en aktivitet där ekonomidirektörer för de tre ingående regionerna uppdras att identifiera möjliga finansieringssätt - I samband med upprättandet av årlig budget uppdateras befintlig totalkostnadskalkyl - Som en del i att det ekonomiska perspektivet säkerställs ingår en av de tre regionernas ekonomidirektörer i programmets styrgrupp, se vidare under 7. Programorganisation Pågående projekt inom Europa kan användas som delunderlag för totalkostnadskalkylen.
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 6. Övergripande risker - Bristande tillgång till resurser från verksamheten - Verksamheten har inte förmågan att kravställa - Att etablerade produkter på marknaden inte accepteras av högspecialiserade verksamheter - Att upphandlad produkt är föråldrad redan vid införandet, detta till följd av en utdragen anskaffningsprocess - Att tillräcklig grad av standardisering inte kan etableras inom de tre regionerna, exempelvis inom områden som vårdprocesser, informatik och teknisk interoperabilitet - Befintlig infrastruktur räcker inte till för tänkta lösningar - Svårigheter att nå en regionövergripande finansiering/finansieringsprincip som garanterar ett genomförande på kort och lång sikt - Att ingående regioner inte förmår att genomföra denna typ av mycket stora projekt - Att övriga landsting, inte ingående i 3R, börjar arbeta för andra lösningar och att de skapar nationell förankring kring detta nationen blir delad - Att myndigheter initierar andra nationella arbeten och genom det skapar konkurrens och otydligheter. - Leverantörer har inte förmågan att leverera kravställd produkt 12
PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum 141020 7. Programorganisation 13