NV Nordisk Vindkraft AB Umeå 2010-12-21 Komplettering av MKB Bakgrund Länsstyrelsen har i beslut daterat den 22 oktober 2010 begärt komplettering av MKB avseende gruppstation för vindkraft vid Granliden, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Bedömningarna i de olika avsnitten nedan har gjorts av Enetjärn Natur AB. Upprepade kontakter har tagits med länsstyrelsen angående framför allt delarna Bedömningsgrunder och Kulturmiljö nedan, för att försäkra oss om att utformningen är i enlighet med länsstyrelsens begäran. NV Nordisk Vindkraft AB benämns NV i yttrandet nedan. Dragning av elledningar För att undersöka möjligheten att ansluta den planerade vid Granliden med luftburen elledning till överliggande elnät har en analys av motstående intressen utförts. Analysen har gjorts utifrån information om kända värden som inhämtats från Länsstyrelsens respektive Skogsstyrelsens GIS-tjänster samt den naturinventering som genomförts av Enetjärn Natur AB i utredningsområdet för vindkraft. Även information i kartor, flygfoton och satellitbilder från Lantmäteriets SeSverige-tjänst ligger till grund för analysen. Planen är att via en ny 130 kv-ledning ansluta Granlidenanläggningen till en stamnätsledning, med spänningen 400 kv, vid byn Norrmalm vid Långträsket ca 17 km nordost om den planerade, enetjärn natur ab www.enetjarnnatur.se innehar F-skatt Kungsgatan 53 info@enetjarnnatur.se Bankgiro 5063-5903 903 26 UMEÅ Tel: 090-710950 Org-nr: 556761-6668
se bilaga a. Den nya ledningssträckningen planeras bli ca 18 km lång. Den första kilometern kommer att löpa inom utredningsområdet, nästa 1,5 km öster om utredningsområdet ut till en befintlig ledningsgata, vilken den nya ledningen planeras följa de övriga 15,5 km upp till Norrmalm. Inom utredningsområdet och ut till befintlig ledningsgata öster därom berör den planerade ledningssträckningen inga kända värden och området utgörs till övervägande delen av ungskog och hygge. En nycklebiotop som bedömts ha högsta naturvärde i naturinventeringen samt en flyttled av riksintresse för rennäringen ligger dock strax norr om den planerade ledningssträckningen. Befintlig ledningsgata passerar på sin sträckning från söder till norr tre flyttleder av riksintresse för rennäringen (två stycken söder om Gvellikberget och en vid Renviken), ett riksintresse för naturvården (Martallmyran), sydostligaste spetsen av ett mycket stort område av riksintresse för rennäringen (vid Långträsket) och Långträsket, som ingår i Natura 2000-området Byskeälven, se karta i bilaga 24 till MKB:n. Vidare finns tre nyckelbiotoper strax väster om befintlig ledningsgata, en strax norr om där luftledningen från utredningsområdet planeras anslutas till befintlig ledningsgata och två stycken i höjd med Martallmyran. Vid Renviken, Vuolggámjávrrie och Norrliden finns ansamlingar av kända fornlämningar. Då den nya 130 kv-ledningen planeras löpa längs befintlig ledningsgata bedöms konsekvenserna för riksintresseområdena (inkl. Natura 2000) bli obetydliga. En förutsättning är dock att samordning sker med berörda samebyar så att anläggningsarbetena för kraftledningen inte stör renskötseln. I detaljprojekteringen av kraftledningen finns utrymme att ta hänsyn till nyckelbiotoperna och fornlämningarna. Ekonomisk säkerhet Här redovisas och bedöms den påverkan det innebär att lämna kvar respektive avlägsna internkablaget: I och med att internkablaget grävs upp sker en störning av marken. Internkablaget kommer i normalfallet att vara förlagt längs väg i yttre dikeskant. Denna mark är inte att betrakta som naturlig, utan sedan 2 (12)
tidigare störd av väg- och dikesanläggning. I de fall kablar är förlagda utanför vägområdet måste träd ovanpå ledningsschakten avverkas för att kunna ta upp kablarna. Detta medför 30 års förlorad skogstillväxt på dessa sträckor. Skogstillväxten hindras dock inte av att kablarna ligger kvar i marken. Bedömningen är att den största påvekan bortskaffningen av internkablaget medför är den störning, i form av markpåverkan, trafik och buller, den medför. Om internkablaget lämnas kvar uteblir denna störning helt. Därför anser vi att det är mer lämpligt att lämna kvar än att ta bort internkablaget. Nedmonteringen och bortskaffningen av själva vindkraftverken kommer också att medföra störningar i form av buller och trafik. Den extra störning avlägsnandet av internkablaget skulle medföra bedöms i sammanhanget dock som liten. Naturvård Kungsörn Trots att genomsökningen av utredningsområdet efter kungsörnsbon (sommarinventeringen 2009) var mycket grundlig gjordes inga observationer av vare sig kungsörnar, örnbon eller andra rovfåglar. Utifrån vårvinter- och sommarinventeringarna av kungsörn som utfördes år 2009 samt informationen från kungsörnsgruppen i Norrbotten om kända revir i trakten dras slutsatsen att det kan finnas ett revir av kungsörn som överlappar eller angränsar till området för den planerade, men att inga häckningar förekommer inom utredningsområdet. De troliga platser där kungsörnarna skulle kunna tänkas häcka närmast utredningsområdet är bergen Gvelikberget, Ö Gvelikberget och Beälluovárrie drygt 2 km öster om utredningsområdet och bergen Gottberget, Lill-Järtaliden och Stor-Järtaliden drygt 2 km väster om utredningsområdet. Dessa berg ligger således utanför den skyddszon om 2 km som Sveriges Ornitologiska Förening förordar mellan vindkraftverk och kungsörnsbon. Länsstyrelsen har angett att kungsörn även bör inventeras under vårvintern 2011 för att följa upp förekomsten av kungsörn och NV kommer att tillmötesgå detta krav. 3 (12)
Ekopark Ledfat Omedelbart söder om den planerade ligger Ekopark Ledfat. Ekoparken består av ett 7900 ha stort område med flera olika typer av naturmiljöer. Den dominerande naturtypen i ekoparken är grannaturskog, vilket utgör 84,7 % av ekoparkens totala areal 1. Även den del av ekoparken som angränsar mot den planerade utgörs huvudsakligen av grannaturskog. Den planerade kommer inte att påverka ekoparken genom direkta markanspråk, vilket framgår av MKB:n. Påverkan på ekoparkens naturvärden kan komma att uppstå genom kanteffekter, d.v.s. att mikroklimatet i ett skogsbestånd kan påverkas där skogsbeståndet gränsar till ett öppet område. Sådana kanteffekter skulle kunna uppstå vid avverkningar som i vissa fall är nödvändiga runt vägar och uppställningsplatser för vindkraftverk. I den planerade anläggningen är det endast de två sydligast belägna vindkraftverken (benämnda T5 och T10) som ligger så nära ekoparken att en påverkan genom kanteffekter skulle kunna uppstå (bilaga 18 till MKB:n visar vindkraftverkens preliminära placering samt lämpliga tillfartsvägar). Av dessa kommer vindkraftverk T5 placeras på ett befintligt hygge, och anslutande väg dras över öppna hygges- eller myrmarker. Avverkning i någon större omfattning blir därför inte aktuellt vid uppförandet av vindkraftverk T5. Vindkraftverk T10 placeras på en höjd norr om gränsen mot ekoparken. I detta höjdläge är skogen gles. Vidare ligger platsen för vindkraftverk T10 högt i förhållande till skogen i det angränsande området av ekoparken, vilket därmed ligger i lä för vindar norrifrån. Av dessa skäl bedöms påverkan på ekoparkens naturvärden genom kanteffekter maximalt nå en utbredning om ca 30 m från uppställningsplatsen för vindkraftverk T10. Därmed bedöms påverkan på ekoparkens naturvärden genom kanteffekter bli obetydlig. Den planerade s påverkan på fåglar och däggdjur i ekoparken bedöms inte skilja sig från påverkan på fåglar och däggdjur som redan beskrivits i MKB:n. 1 Sveaskog, 2009. Ekoparksplan Ledfat. Tillgänglig via www.sveaskog.se. 4 (12)
Sammantaget bedöms påverkan på Ekopark Ledfats naturvärden bli obetydlig. Rennäring Specifika konsekvenser och riksintressebedömning Mausjaure sameby har vid samrådsmötet den 23 mars 2010 redogjort för möjliga konsekvenser av den planerade och dessa konsekvenser beskrivs i avsnitt 8.11 Konsekvenser för rennäringen i MKB:n. Även vid mötet den 14 juni 2010 redogjordes för dessa möjliga konsekvenser. Här anger samebyn också att den är negativt inställd till då den planeras inom ett område som är av riksintresse för rennäringen. Björn Linder från Svenska Samernas Riksförund är också med på mötet. Han säger: Om det [] ska göras måste en hög ersättning utgå. Annars blir det inget. Det är en skadeersättning för fortlevnaden av samebyn. Man vet inte vad som händer. Problem blir att renarna sprids i andra områden och ner i byar och förbi Lappmarksgränsen. Detta p.g.a. nya vägar. Enligt 3 kap. 5 miljöbalken ska områden som är av riksintresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Den planerade vid Granliden ligger i stort sett helt inom, men i kanten av, ett stort område av riksintresse för rennäringen, se bilaga 28 till MKB:n. Inom riksintresseområdet är vidare renarnas trivsel- och kalvningsland utpekade. Västra delen av den planerade ligger i kanten av det stora trivsellandet och ca 2 km från kalvningslandet och ytterligare 3-4 km från huvudkalvningslandet, se karta i bilaga 28. Den specifika användning samebyn angett är att renar dagtid kan gå upp på höjderna inom den planerade för att undkomma mygg och söka skugga varma sommardagar. Vår bedömning är att en del renar skulle kunna undvika den planerade som betesområde, framför allt under anläggningsskedet (se vidare under Vetenskapliga studier nedan). I närområdet finns dock flera andra höjder där renarna kan söka skydd och betesbortfallet blir 5 (12)
förhållandevis litet. Samebyn har vidare angett att renarna på nätterna vistas på de stora myrmarkerna öster och väster om den planerade. Av erfarenhet vet vi att rensamling sommartid i huvudsak sker på natten när det är svalt. Därigenom bör inte rensamling försvåras påtagligt av att renar under varma sommardagar kan vistas inom den planerade. Vidare bedömer vi att kalvnings- och huvudkalvningslandet ligger så pass långt från den planerade att kalvningen inte kommer att störas av denna. Av dessa anledningar bedömer vi att den planerade inte kommer att försvåra näringens bedrivande på ett påtagligt sätt. Vetenskapliga studier I dagsläget har det genomförts mycket få vetenskapligt uppbyggda studier kring tamren och vindkraft och det är viktigt att understryka att det fortfarande finns för lite studier för att dra långtgående slutsatser. Tidigare studier av hur renar påverkas av infrastruktur och anläggningar har främst gjorts på vildren och nordamerikansk caribu och är således inte lika tillämpbara på tamrenar, som regelbundet hanteras av människor. Flera studier om tamren och vindkraft pågår dock och inom några år kommer mer resultat att finnas. En forskningsstudie om påverkan från vindkraft på tamrenar, som börjat generera resultat, pågår emellertid inom ett norskt reinbeitesdistrikt (norsk sameby) vid Køllefjord i Nord-Norge. Studien genomförs av projektet VindRein under åren 2005 2010 och resultaten t.o.m. 2009 har redovisats i rapporten VindRein og KraftRein, Årsrapport 2009. Det är dock viktigt att betona att resultaten ännu inte är vetenskapligt publicerade. Forskningsstudien jämför renarnas nyttjande av markerna inom två halvöar, den ena med vindkraft och den andra utan. Tidsserien är lagd så att 2005 var året före bygge, 2006 var anläggningsår medan varit i drift sedan 2007. Nu föreligger således resultat från tre säsonger då anläggningen varit i drift. Området nyttjas av ren under sommarhalvåret, precis som är fallet vid Granliden. Slutsatserna från Køllefjord visar att det är främst under anläggningstiden som renar skulle undvika området vid Granliden. 6 (12)
Renarnas arealnyttjande skulle kunna vara mindre än hälften så stort inom som under ett år utan byggaktiviteter. Efter det att vid Køllefjord var byggd visar studierna att det inte blev någon stor skillnad i renarnas användning av området före och efter anläggningstiden. Indikationer finns dock att renarna rör på sig lite mer inom en vindkraftanläggning än de gör utanför denna. Diskussionsforum Mausjaure sameby kräver ekonomisk ersättning för de konsekvenser som den planerade kan komma att medföra. Ersättning måste dock motiveras utifrån vilka konsekvenserna kan tänkas bli och här går samebyns och NV:s åsikter isär. I dagsläget är det omöjligt att med säkerhet fastslå vilka konsekvenserna kommer att bli då det inte finns några färdiga resultat från studier om hur vindkraft i skogsmiljö påverkar renar. Även samebyn, bl.a. genom Björn Linder på Svenska Samernas Riksförbund (se ovan), anger att man vet inte vad som händer. NV har därför tagit fram ett förslag om ett diskussionsforum där syftet är att eventuell påverkan på rennäringen ska minimeras. Genom diskussionsforumet följer man såväl upp konsekvenserna över tid som föreslår åtgärder för att förhindra framtida problem. Riskanalys Under den tid på året när iskast kan inträffa befinner sig renarna inte vid Granliden, utan längre österut i renbetesområdet. Under ca två veckor i februari inventerar dock samebyn lodjur genom spårning på uppdrag av länsstyrelsen och inventerarna kan då komma att befinna sig inom den planerade. Vid denna tid på året är det osannolikt att väderförhållanden som orsakar isbildning (i.e. underkylt regn) ska förekomma vid Granliden. Skulle så ändå vara fallet innebär det i sin tur att spårförhållandena är mycket dåliga, varför inventering inte kan utföras då. Konsekvenserna för rennäringen av iskast bedöms därmed som obetydliga. 7 (12)
Bedömningsgrunder Texten i första stycket, högra spalten på s. 38 i MKB:n ska ersättas med följande text: Konsekvenserna för ett intresse blir större ju mer värdefullt detta intresse är och ju mer det påverkas av den planerade vindkraftutbyggnaden. För vissa intressen, t.ex. buller, finns riktvärden och i dessa fall beror konsekvensernas storlek av hur stora avvikelserna från riktvärdena beräknas bli. Tabellerna med bedömningsgrunder ger en förenklad bild av konsekvenserna för respektive intresse. Den bakomliggande analysen och motiveringen till bedömningen återfinns i texten i respektive temaavsnitt. I texten tydliggörs i vilken omfattning olika riksintressen bedöms påverkas av den planerade vindkraftutbyggnaden. Riksintressesystemet enligt 3 kap. miljöbalken syftar dels till att skydda bevarandeintressen från åtgärder/användning som påverkar dessa negativt och dels till att skydda exploateringsintressen från åtgärder som försvårar/hindrar att en exploatering kan genomföras. Miljöbalken anger att mark- och vattenområden ska användas för det/de ändamål de är mest lämpade för och att företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det/de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med miljön. Tillägg till översiktsplan Utredningsområdet för vindkraft och dess omgivningar är inte utpekat som riksintresse för friluftsliv eller som ett område med särkilt stor regional betydelse för friluftslivet. I samrådshandlingen Vindkraftsutredning för Arvidsjaurs kommun anges att vinterturism bedrivs i området och görs bedömningen att störningar kommer att uppstå för turistnäringen i området. Vittjåkk och Akkanålke, som ligger ca 30 km öster om utredningsområdet, är ett kärnområde för turismen vintertid. Ett fotomontage har utförts från Vittjåkk, se bilaga 31 till MKB:n. Det visar 8 (12)
att den planerade kommer att synas från bergets topp och västvända sluttningar. Avståndet är dock mycket långt så anläggningen kommer att utgöra en mycket liten del av synfältet och inte dominera landskapsbilden. Företag som arbetar med hundspann och skotersafari nyttjar framför allt områdena i kommunens nordvästra delar. Utredningsområdet ligger dock i kommunens sydvästra hörn och berör således inte dessa delar. Det friluftsliv som bedrivs inom utredningsområdet vintertid är skoteråkning. En skoterled från byn Gullön har genom utredningsområdet stakats ut av den privata markägaren. I södra delen av utredningsområdet finns en jaktkoja som under vintern fungerar som utflyktsmål för skoteråkarna. Vindkraftanläggningen kommer inte att hägnas in, utan man kommer fortsatt att fritt kunna röra sig inom denna. Vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer dock att påverka naturupplevelsen. För skoterturismen innebär det framför allt synintryck av vindkraftverken, då ljudet från vindkraftverken inte kommer att uppfattas genom skoterljudet. Våra erfarenheter från samråd med skoterklubbar inför andra vindkraftetableringar är att skoterturismen inte är särskilt känslig för vindkraft. Utredningsområdet nyttjas inte för fiske, men sportfiske förekommer i sjön Storavan norr om utredningsområdet. Vindkraftverken kommer att synas i syd sydostlig riktning från stora delar av sjön och från de delar av sjön som ligger närmast den planerade vinkraftanläggningen kommer denna att dominera landskapsbilden, se fotomontage från ön Gullön i bilaga 31 till MKB:n. Det maximala ljudet från vindkraftverken kommer att vara 35 db(a) alldeles inne vid stranden närmast den planerade. Det teoretiska antalet skuggtimmar från vindkraftverken kommer här att understiga åtta timmar per år. Utifrån vad som anges ovan är bedömningen sammantaget att konsekvenserna för turistnäringen blir små. Kulturmiljö Kulturmiljön är en integrerad del av landskapet. För att få en bättre bild av den planerade s påverkan på kulturmiljön är 9 (12)
det därför viktigt att även avsnitten 3.1 Analys av det omgivande landskapet och 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden i MKB:n läses, utöver de renodlade kulturmiljöavsnitten 3.5 och 8.8. Riksintressen inom 10 km från den planerade redovisas på karta i bilaga 24 till MKB:n. Inom denna radie finns dock inga riksintressen för kulturmiljövården. I tabellen nedan redovisas de områden av riksintresse för kultumiljövården som ligger inom 30 km radie från den planerade. I tabellen redovisas även riktning och avstånd till den planerade samt en bedömning av konsekvenserna för respektive kulturmiljö. I tabellen redogörs även för de utpekade kulturmiljöområdena Sjulnäs Grannäs och Geijaurvallen. Dessa områden redovisas på bifogad karta i bilaga b. Objekt Riktn. och avstånd till utredn.omr. Beskrivning Bedömning Tjadnes 1 SV, 20 km Bevarat och representativt skogssamiskt sommarviste som nyttjats under lång tid. Kasker 1 SO, 30 km Samiskt nybygge som etablerades i början av 1700-talet, Arjeplogs sockens första nybygge och viktigt exempel på inhemska kolonisationen. Laisälven 1 O, 30 km Älvdalsbygd med förhistorisk brukningsoch bosättningskontinuitet och med exempel på sentida kolonisation av Sveriges skogsbygder. Obetydliga konsekvenser. Den planerade kommer inte att synas från Tjadnes. Obetydliga konsekvenser. Den planerade kommer inte att synas från Kasker. Obetydliga konsekvenser. Den planerade kommer inte att synas nedifrån älvdalen. Längre upp på dalens lider kan anläggningen eventuellt komma att synas från vissa platser, men på mycket långt avstånd. Anläggningen kommer då att uppta några enstaka 10 (12)
grader av synfältet och inte uppfattas som dominerande i landskapet. Vindelälven 1 O, 30 km Älvdalsbygd med bymiljöer och öppna odlingslandskap vid oreglerad älv. Obetydliga konsekvenser. Den planerade kommer inte att synas nedifrån älvdalen. Längre upp på dalens lider kan anläggningen eventuellt komma att synas från vissa platser, men på mycket långt avstånd. Anläggningen kommer då att uppta några enstaka grader av synfältet och inte uppfattas som dominerande i landskapet. Sjulnäs- Grannäs 2, 3 O, 13 km Arjeplogs kommuns största jordbruksby med sin grund i ett nybygge från 1800-talets första hälft. Små konsekvenser. Byn är vänd åt söder och öster, mot sjön Naustajaure. Den planerade kommer till största delen att skymmas av bergen Muorkenåive och Lill- Järtaliden, se fotomontage i bilaga 31 till MKB:n. Vidare är avståndet stort och kommer inte att dominera landskapsbilden. Geijaurvallen 2 N, 5 km Viste inom Mausjaure sameby som använts sommartid sedan 1900- talets början. Obetydliga konsekvenser. Vistet är vänt åt öster med utsikt över sjön Giejjure och inte åt den planerade i norr. Den planerade kommer med största sannolikhet inte att synas från vistet p.g.a. av det mellanliggande kuperade 11 (12)
och skogsklädda landskapet. 1 Riksintresse för kulturmiljövården. 2 Norrbottens kulturmiljöprogram. 3 Bevarandeprogram för kulturmiljöer i odlingslandskapet. Fotomontage Länsstyrelsen noterar att det saknas fotomontage från kulturmiljöerna som redovisas i tabellen ovan och anser att MKB:n bör kompletteras i det hänseendet. NV har dock utfört fotomontage från Sjulnäs (se bilaga 31 till MKB:n). Under samrådet bad NV länsstyrelsen komma med synpunkter på varifrån fotomontage skulle utföras. Ovanstående önskemål framfördes dock inte då. Fotomontage är gjorda från flera olika riktningar mot, och i huvudsak inom 10 km från, den planerade, för att ge en bild av hur den planerade kan komma att synas i landskapet. Utifrån bl.a. topografiska kartor kan man bedöma s synbarhet från platser som inte täcks in av fotomontagen, vilket gjorts i tabellen ovan. Arkeologisk utredning Länsstyrelsens kulturenhet (Gunilla Edbom) har per e-post den 8 december 2010 meddelat att NV ska utföra en arkeologisk utredning, enligt 2 kap. 11 i kulturminneslagen, i området för den planerade. Vidare anför hon att NV bör samråda med kulturenheten innan utredningen utförs. NV kommer att genomföra den arkeologiska utredningen före byggstart och samråd pågår med kulturenheten. 12 (12)