Komplettering av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1 Komplettering av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bakgrund Länsstyrelsen har i ett föreläggande daterat den 7 februari 2011 (Dnr ) begärt komplettering av MKB avseende gruppstation för vindkraft på Våsberget i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Bedömningarna i de olika avsnitten nedan har gjorts av Enetjärn Natur AB. Våsberget Vindkraft AB benämns i det följande VVAB. NV Nordisk Vindkraft AB har tagit fram Teknisk bedömning betongstation. Utifrån denna har vi, Enetjärn Natur AB, bedömt konsekvenserna av en betongstation. Denna bedömning återfinns längst ned i detta dokument. Bemötanden Nedan redogörs för de kompletteringar (fet text) länsstyrelsen fört fram samt hur Enetjärn Natur AB bemöter dessa. Det refereras till aktbilagans nummer och frågans ordningsföljd (t.ex. aktbilaga 7: fråga 3). I slutet av dokumentet bemöts också synpunkterna från Norrigårdens Jakt och Event som inkom till VVAB den 15 februari Vid bedömningar av synbarhet från olika platser har vi utgått från kartor, flygfoton och siktanalys. Aktbilaga 7:3. Om möjligt komplettera avsnittet avseende kumulativa effekter med eventuellt tillkommet underlag och information. Nordex Sverige AB lämnade in en ansökan till länsstyrelsen om en vindkraftanläggning med 17 vindkraftverk på Dalskölen ca 8 km söder om Våsberget. I området mellan Våsberget och Dalskölen finns inga byar. Norrigården Jakt & Event bedriver dock naturturism i detta område. Längre ned i denna komplettering beskrivs hur den planerade vindkraftanläggningen på Våsberget kan komma att påverka denna verksamhet. Det bör vara Nordex Sverige AB:s uppgift att göra en bedömning av hur den planerade vindkraftanläggningen på Dalskölen kan komma att påverka Norrigårdens verksamhet. I Våsberget-MKB:n redogörs på s. 40 för hur den planerade vindkraftanläggningen på Våsberget kan komma att ses från omgivande byar; från delar av byarna Ramsjö, Holmsveden, Viken, Sund, Tallnäs och Vås kommer man att kunna se delar av vindkraftanläggningen. Den planerade vindkraftanläggningen på Dalskölen kommer inte att kunna ses från Vås, men antagligen från delar av de övriga byarna. Gemensamt för dessa byar är att de ligger längs den långsträckta sjön Hennan och att vindkraftverken på Våsberget kommer att ses på relativt långt avstånd, ca 8 km, och de på Dalskölen på dubbelt så långt avstånd, ca 16 km. Från Ramsjö och Holmsveden kommer de båda vindkraftanläggningarna att ligga i mer eller mindre samma riktning, åt sydväst. Från Viken, Sund och Tallnäs kommer Våsberget att ligga i västlig riktning 1 (7)

2 och Dalskölen i sydlig riktning. De stora avstånden och det kuperade, skogskläda landskapet gör att vindkraftanläggningarna inte kommer att dominera landskapsbilden från byarna. Aktbilaga 7:4. Kortfattad information om hur kungsörnsinventeringen utförts. Inventeringar i fält har gjorts under mars månad - den period på året då kungsörnarna är mest lättinventerade. I lämpligt väder under denna årstid spelflyger paren och markerar sina revirgränser, och de är då relativt lätta att upptäcka. Fältinventeringen vid Våsberget genomfördes under dagar med goda yttre förhållanden; god sikt och måttlig till frisk vind, i slutet av mars Inventeringen genomfördes genom spaning med tubkikare mot Våsberget och dess omgivningar. Spaningen bedrevs från platser med god överblick och fri sikt mot utredningsområdet. Inventeringen utfördes enligt den metod som allmänt används av kungsörnsgrupperna i Sverige och övriga Norden och beskrivs i Naturvårdsverkets publikation Kriterier för inventering och övervakning av kungsörn i Norge- Finland-Sverige. Under en av inventeringsdagarna deltog även en representant från den lokala kungsörnsgruppen, Stig Norell. Han är troligen den som har bäst kännedom om kungsörnsförekomsten i Ljusdals kommun. Befintliga kunskaper om områdena har innan inventeringen sammanställts genom kontakter med de lokala kungsörn-projekten i länet, i huvudsak information från projektens kontaktperson Carl-Erik Zetterlund, Gävleborg men även information från kungsörnsgruppens representant i Ljusdals kommun, Stig Norell, har varit värdefull i arbetet. De lokala kunskaperna om kungsörnsförekomst har således inarbetats i analysen. Aktbilaga 7:5. Bolaget bör komplettera materialet med en redovisning över fågelobservationer i området baserad på en inventering av häckande fågel utförd under våren. Redovisning av inventeringsresultat och bedömning avseende häckande fåglar återfinns i särskild bilaga. Aktbilaga 7:6. En närmare beskrivning av vad som kommer att ske med en boplattform som finns på Våsberget. För att ta reda på mer om boplattformen tog vi i februari 2011 kontakt med Stig Norell, kungsörnsgruppen i Ljusdal. Det finns en boplattform för rovfåglar som byggts i en träddunge invid Våsberget under hösten 2007 på initiativ av den lokala kungsörnsgruppen. Orsaken till bygget av plattformen var de omfattande avverkningar som skedde runt Våsberget då möjligen ett kungsörnsbo kan ha gått förlorat enligt kungsörnsgruppen. För att möjligen hjälpa örnarna till häckning byggdes en boplattform i en av de få dungar med gammal tallskog som fortfarande finns kvar. Det bedöms 2 (7)

3 som en av få lämpliga häckbiotoper på flera kilometers avstånd. Inga fåglar har dock nyttjat boplattformen för häckning. Kungsörnsgruppen bedömer att det inte är något alternativ att flytta plattformen/bygga ny på annan plats då gruppen menar att det inte finns några lämpliga sådana platser i närområdet. Kungsörnsgruppen menar vidare att en alternativ plattform längre från Våsberget kan innebära att den hamnar i ett angränsande revir. Om ornitologiska föreningen/kungsörnsgruppen lokalt ändå skulle finna det lämpligt att flytta boplattformen erbjuder sig VVAB att, i samråd, lokalisera, utforma och bekosta denna flytt. Aktbilaga 7:7. Materialet ska kompletteras med information om huruvida vindkraftverken kommer att bli synliga från naturreservaten i närheten av Våsberget. Naturreservatet Svartberget ligger ca 7,5 km sydväst om den planerade vindkraftanläggningen och utgörs av en skogsklädd sluttning. Om man någon stans högt upp i sluttningen kan hitta fri sikt mot Våsberget kommer vindkraftverk att kunna skymtas. Blåberget ligger mellan Svartberget och Våsberget och kommer emellertid att skymma merparten av sikten från reservatet. Naturreservatet Norra och södra Brassberget ligger ca 11 km nordost om Våsberget. Det utgörs av brandpräglad blandlövskog och drygt hälften av det ligger i en sluttning som vetter mot Våsberget, medan anda hälften ligger på baksidan av denna sluttning där sikten mot Våsberget således är skymd. Sluttningen är skogsklädd och utblickarna mot Våsberget mycket få om ens några. Reservaten Lobåsberget, Flisberget, Tiadalen, Kampstjärnsberget och Lieslåtterbäcken ligger alla söder om Våsberget, på sydsidan av Dalskölen och från dem kommer vindkraftverken att skymmas av Dalskölen. Aktbilaga 5:1. Ingen etablering bör ske så att den påverkar naturvärdena som finns i området. Det gäller också vägetableringar, diken, elanslutningar m.m. Ytterligare inventeringar där vägar och vindkraftverk med tillhörande byggnader och uppställningsplatser kommer att byggas bör göras. En fältinventering, där alla bestånd eller biotoper inom utredningsområdet för vindkraft besöktes och bedömdes, utfördes i juni år 2009 (inventeringsrapporten finns i bilaga 5 till MKB:n). Även delar av sammanhängande bestånd eller biotoper som inte helt ligger inom utredningsområdet inventerades om det fanns skäl att misstänka att eventuella värden även utanför inventeringsområdet skulle kunna påverkas. De bestånd eller biotoper som bedömdes ha eller kunna ha höga naturvärden inventerades mer noggrannt. De områden som vid fältbesök noterades ha en vegetation som skiljde sig från omgivningen har också inventerats närmare med avseende på ovanligare arter kärlväxter. 3 (7)

4 Alla delar av utredningsområdet är inventerade och bedömda på en "beståndsskala" eller "biotopskala" beroende på naturtyp. De delar av utredningsområdet som planeras tas i anspråk för vindkraftverk med tillhörande infrastruktur är dock inte detaljinventerade, t.ex. på enskilda vanliga arter. Grunden för vår bedömning av naturvärden i skogsmark ligger i bedömningar av trädskiktet. Markvegetationen ingår men är inte den viktigaste parametern för att bedöma skogsbestånds naturvärden. För våtmarker är en av de viktigaste bedömningsgrunderna däremot vilka arter som förekommer i fältskiktet. Vår inventeringsmetodik finns mer utförligt beskriven i inledningen av naturvärdesrapporten. En generell beskrivning är att utredningsområdet som helhet är starkt påverkat av skogsbruk. Alla vindkraftverksplaceringar har kunnat anpassas så att de är lokaliserade till hyggen eller ung- och gallringsskogar där naturvärdena generellt är mycket låga. Det är företrädesvis monokulturer av barrträd på mager, frisk skogsmark. På hyggen domineras marktäcket av kruståtel och i ungskogarna finns även inslag av bärris. I de få äldre skogsbestånden dominerar ofta bärris. Naturtyperna är mycket vanliga i skogsbrukslandskapet, både i Hälsingland och övriga Sverige. Vid fältinventeringen hittades inga särskilda naturvärden knutna till förekomster av kärlväxter. Områden med s.k. rörligt markvatten har dock i förekommande fall kunnat undvikas för etablering av vindkraftverk och infrastruktur. Infrastrukturplaneringen är anpassad efter inventeringsresultatet för att inte komma i konflikt med naturvärden. Det finns av ovan nämnda skäl ingen anledning att göra en ytterligare mer detaljerad naturvärdesinventering än den som genomförts. Aktbilaga 6:2. Det vore bra om det gjordes ett fotomontage från Sundsvallen. Vi har besökt Sundsvallen i fält. På Sundsvallen finns två grupper med hus; en strax nordost om Valltjärnen och en alldeles norr om Valltjärnen. Fäboden är präglad av en hög grad av igenväxning. Fastighetskartan och ortofoton liksom vår egen bedömning på plats visar att merparten av de tidigare ca 7 ha öppna ängsmarker som omgett fäbodvallen idag är igenvuxna med skog. Endast en tiondel av dessa finns kvar idag som öppna gräsmarker samlade närmast de båda husgrupperna. Hussgruppen i nordost är helt omgiven av skog och kring husgruppen finns en liten yta öppen gräsmark om ca 0,2 ha. Vare sig från husgruppen eller från den öppna marken i övrigt har man några utblickar över det omgivande landskapet. Vindkraftanläggningen kommer således inte att vara synlig härifrån. Hussamlingen norr om Valltjärnen ligger i sluttningen ned mot tjärnen, d.v.s. vänd från den planerade vindkraftanläggningen. Här finns en liten öppen gräsmark om ca 0,5 ha i sluttningen mot tjärnen. Inte heller härifrån i detta fall kommer man att kunna överblicka vindkraftanläggningen från husgruppen. Med nuvarande omgivande skog är bedömningen att vindkraftanläggningen inte heller kommer att vara synlig från den öppna gräsmarken. Av dessa skäl finner vi det således inte motiverat att göra fotomontage från Sundsvallen. 4 (7)

5 Utdrag ur synpunkter från Norrigårdens Jakt och Event Vår familj äger mark och bedriver naturturism Norrigården Jakt & Event inom utredningsområdet för vindkraft och dess omgivningar. Vi är bekymrade över de störande konsekvenser som vindkraften kan medföra i form av hörbart ljud och synintryck. Vi har stugor vid Djuptjärn och Gådavallen (en levande fäbod) som ligger sydost om den planerade vindkraftanläggningen. Vi bedriver naturturism med jakt och naturupplevelser med bl.a. björngömsle för viltskådning och fotografering av vilda djur, konferens för små grupper i ostörd vildmark, upplevelseturism med teman kring natur, vildmark och vilda djur i ostörd miljö. Vi vill att en konsekvensanalys utförs för vår verksamhet och våra anläggningar. Landskapet är en vildmark i den mening att här finns få bofasta. Det är dock långt ifrån opåverkat av mänsklig aktivitet; här finns ett väl utvecklat nät av skogsbilvägar och skogen är i mycket hög grad påverkad av modernt skogsbruk med hyggen, ungskogar och ensartade, likåldriga skogar som följd. Se bifogad karta för Norrigårdens lokalisering av verksamheter. Enligt bullerberäkningarna i bilaga 31 tili MKB:n ligger inga av Norrigårdens fasta anläggningar (viltskådnigens fasta positioner, fäbod och vildmarkslodge) inom det område som i ett värsta scenario kommer att beröras av ljudnivåer över 35 db(a) från den planerade vindkraftanläggningen (35 db(a) är det riktvärde som inte ska överskridas i s.k. tysta områden). Synintryck från en vindkraftanläggning kan vara av två slag, dels att man ser själva vindkraftverken, dels att man ser de roterande skuggor som vindkraftverkens rotorblad kastar när de är solbelysta. Vindkraftverken kommer i huvudsak att vara solbelysta från öster, söder och väster, vilket innebär att de kommer att kasta skuggor i mycket liten utsträckning söderut, där Norrigårdens fasta anläggningar är belägna. Vidare visar skuggberäkningarna i bilaga 32 till MKB:n att dessa skuggor maximalt kommer att kunna sträcka sig 1,85 km från vindkraftanläggningen. Närmaste anläggning ligger emellertid ca 3,5 km bort, varför skuggor inte kommer att vara ett problem. Landskapet som omger utredningsområdet för vindkraft är skogsklätt och kuperat. Vindkraftanläggningen kommer att vara synlig från öppna platser i den närmaste omgivningen. Längre bort kommer den främst att vara synlig från höjder med fri sikt mot utredningsområdet. Gådavallen och Djuptjärnen ligger ca 5,5 resp 7,5 km, d.v.s. på relativt långt avstånd, från den planerade vindkraftanläggningen. Vid avverkning har skog lämnats kvar nordväst om Gådavallen, d.v.s. i riktningen mot den planerade vindkraftanläggningen, varför vindkraftverken antagligen inte kommer att vara synliga härifrån. Från Djuptjärnen kommer vindkraftanläggningen inte att vara synlig från Norrigårdens anläggning, då den är omgiven av skog. Från en kortare sträcka av tjärnens södra strand kan vindkraftverk komma att synas, dock på relativt långt avstånd. Utifrån Norrigårdens markeringar på bifogad karta gör vi följande bedömningar av vindkraftverkens synbarhet från viltskådningens fasta positioner: 5 (7)

6 Gräsberget, 3,5 km från den planerade vindkraftanläggningen: positionen ligger i skog i sluttning från den planerade vindkraftanläggningen, vilken inte kommer att vara synlig från positionen. Trågaberget, 4,5 km från den planerade vindkraftanläggningen: positionen ligger i kanten av ett större hygge med utsikt mot den planerade vindkraftanläggningen av vilken delar kan komma att ses från positionen. Söder om Gådavallen, 6,5 km från den planerade vindkraftanläggningen: positionen ligger i kanten av en myr och medger inte utblickar mot den planerade vindkraftanläggningen. Timmerberget, 7,5 km från den planerade vindkraftanläggningen: positionen ligger i en hyggeskant och den planerade vindkraftanläggningen bedöms skymmas av skog. Vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för den jakt som bedrivs idag. Aktiviteterna inom vindkraftanläggningen, och då framför allt under byggskedet, kan dock störa viltet inom främst själva utredningsområdet. Några märkbara negativa effekter på viltet förväntas dock inte under anläggningens drift, vare sig inom utredningsområdet eller i det omgivande landskapet. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för Norrigårdens verksamhet kommer att vara små till obefintliga. Bedömning av konsekvenser av betongstation NV Nordisk Vindkraft AB har tagit fram Teknisk bedömning betongstation. Utifrån denna gör vi, Enetjärn Natur AB, bedömningen att följande generella skadeförebyggande åtgärder ska vidtas för att minimera konsekvenserna av betongstationen: Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska förläggas till fast mark utan höga naturvärden, fornlämningar eller andra motstående intressen. En skyddszon ska finnas mellan ytan och eventuella vattendrag så att det inte föreligger risk att material från själva ytan eller materialupplagen spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn. I det fall ytan inte utgörs av en kranuppställningsplats ska den återställas till skogsmark efter avslutad användning. Rengöringsgropen ska vara dimensionerad och utformad så att den inte riskerar att svämma över trots kraftiga regn. Utifrån de specifika förutsättningarna på en viss plats kan även andra skadeförebyggande åtgärder komma att krävas. En betongstation inom utredningsområdet för vindkraft kommer att generera mer trafik inom området, genom de transporter av material (grus, cementmix, vatten etc.) som krävs för processen, än om betongstationen förläggs utanför området. Totalt sett kommer dock mängden transport att vara den samma i båda fallen. Vi ser dock en stor fördel med att 6 (7)

7 transporter och betongverksamheten kan koncentreras till utredningsområdet, så att störningarna (trafik, buller och ev. dammning) under byggskedet samlas där i stället för att spridas ut till andra platser. Under förutsättning att betongstationen utförs i enlighet med Nordisk Vindkrafts beskrivning och de åtaganden som anges ovan bedömer vi att konsekvenserna för naturvärden och andra motstående intressen kommer att vara små till obetydliga. 7 (7)